Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
Långsiktigt sparande hos
Generation Y
Hur beteendefinansiella faktorer, finansiell
bildning samt demografiska faktorer samvarierar
med svenska Generation Y:s långsiktiga sparande
Elin Busk
Lina Wing
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Mikael Knutsson för den vägledning vi fått under arbetets gång. Vi vill även tacka våra medstudenter som kommit med värdefull kritik och inspiration längs vägen. Stort tack!
Elin Busk & Lina Wing, Linköping, 25 maj 2020
Sammanfattning
Titel: Långsiktigt sparande hos Generation Y Författare: Elin Busk och Lina Wing
Handledare: Mikael Knutsson
Bakgrund: Generation Y riskerar få en lägre pension i framtiden än de som går i pension
idag. För att upprätthålla en acceptabel levnadsstandard krävs därför att de själva tar stort ansvar för sitt pensionssparande. Det finns dock stor risk att deras finansiella beslut präglas av beteendefinansiella faktorer och deras nivå av finansiell bildning. Utöver det fattar personer i olika demografiska grupper olika finansiella beslut. Generation Y beskrivs dessutom som otåliga och har visat sig ha dåliga finansiella vanor. För att en acceptabel levnadsstandard ska kunna uppnås för Generation Y även då de är pensionärer är det därför viktigt att förstå vilka faktorer som kan påverka deras långsiktiga sparande.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur beteendefinansiella faktorer,
finansiell bildning samt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:s långsiktiga sparande.
Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod där empiri i form av enkätdata
bearbetats. En linjär multipel regressionsanalys har genomförts för att undersöka hur de beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll och övertro, finansiell bildning samt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:s långsiktiga sparande. Även t-tester har genomförts för att undersöka om skillnader för det långsiktiga sparandet samt för de beteendefinansiella faktorerna förekommit för olika grupper.
Slutsats: Studien visar att de beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll
och övertro, samt den demografiska faktorn sysselsättning hade en statistiskt signifikant samvariation med Generation Y:s långsiktiga sparande för studiens urval. Det fanns även statistiskt signifikanta skillnader i nivå av kortsiktighet och övertro för olika demografiska grupper.
Nyckelord: Beteendefinans, Generation Y, långsiktigt sparande, pensionssparande,
Abstract
Title: The Long-term Savings of Generation Y Authors: Elin Busk and Lina Wing
Supervisor: Mikael Knutsson
Background: Generation Y is at risk for a substantially lower public retirement in
comparison to today's retirees. Therefore, it is of great importance that Generation Y understands the necessity of private savings to be able to maintain a sustainable standard of living throughout their lives. However, Generation Y's financial decisions might be influenced by behavioral biases, financial literacy and various demographic factors. In addition, Generation Y is described as impatient and have been found to have unsustainable financial habits. For them to maintain a sustainable standard of living throughout their lives, it is therefore of great importance to understand what factors that correlate with their long-term saving behaviour.
Purpose: The purpose of this thesis is to examine how behavioural biases, financial
literacy and demographic factors correlate with the long-term saving behaviour among the Swedish Generation Y.
Methodology: To adequately approach this study a quantitative research method has
been applied. The data was collected from a survey. A linear multiple regression analysis was performed to examine the correlation between long-term saving and behavioural biases, financial literacy and demographic factors. Furthermore, t-tests were performed to examine the differences in the level of long-term savings and behavioural biases among sub-groups.
Conclusion: The study concludes that the behavioural biases present bias, self-control
and overconfidence, and the demographic factor occupation had statistically significant correlations with the long-term savings of the Swedish Generation Y with regard to the sample in this study. Furthermore, there were statistically significant differences in the level of present bias and overconfidence in different demographic groups.
Keywords: Behavioural finance, Generation Y, long-term savings, retirement savings,
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problematisering ... 5 1.3 Syfte ... 7 1.4 Frågeställningar ... 7 1.5 Genomförande ... 7 1.6 Avgränsningar ... 8 1.7 Disposition ... 8 2. Teoretisk referensram ... 9 2.1 Beroende variabel ... 9 2.2 Oberoende variabler ... 11 2.2.1 Beteendefinansiella variabler ... 11 2.2.2 Finansiell bildning ... 13 2.2.3 Demografiska variabler ... 14 3. Metod ... 17 3.1 Studiedesign ... 17 3.2 Vetenskapsteoretiskt perspektiv ... 17 3.3 Ansats ... 18 3.4 Datainsamling ... 18 3.4.1 Litteratursökning ... 18 3.4.2 Insamling av primärdata ... 19 3.4.3 Kodning av data ... 20 3.4.4 Urval ... 23 3.4.5 Bortfall ... 24 3.5 Dataanalys ... 253.5.1 Linjär multipel regressionsanalys ... 25
3.5.2 Normalfördelning ... 26
3.5.3 Heteroskedasticitet ... 27
3.5.4 Multikollinearitet ... 27
3.5.5 T-test ... 28
3.5.6 Bearbetning av data och outliers ... 29
3.6 Studiens kvalitet ... 29 3.6.1 Validitet ... 29 3.6.2 Reliabilitet ... 30 3.6.3 Replikerbarhet ... 30 3.6.4 Källkritik ... 30 3.6.5 Metodkritik ... 31 3.7 Etik ... 34 3.7.1 Informationskravet ... 34 3.7.2 Samtyckeskravet ... 34 3.7.3 Konfidentialitetskravet ... 34 3.7.4 Nyttjandekravet ... 35
4. Data & Analys ... 37
4.1 Deskriptiv statistik och t-tester för långsiktigt sparande ... 37
4.2 Linjär multipel regressionsanalys ... 41
4.2.1 Utvärdering av regressionsmodellen ... 42
4.2.2 Resultat från multipel linjär regression ... 42
4.3 T-tester för demografiska skillnader för beteendefinansiella faktorer ... 42
4.4 Diskussion ... 44
4.4.1 Beteendefinansiella faktorer ... 44
4.4.2 Finansiell bildning ... 49
4.4.3 Demografiska faktorer ... 50
4.4.4 Generation Y & rationalitet ... 54
5. Slutsats & förslag till vidare forskning ... 57
5.1 Slutsats ... 57
5.2 Förslag till vidare forskning ... 58
Tabellförteckning
Tabell 3.1 – Kodning av svar för långsiktigt sparande, beteendefinansiella faktorer samt finansiell bildning
Tabell 3.2 – Kodning av svar från Likertskalor Tabell 3.3 – Kodning av dummyvariabler Tabell 3.4 – Regressionsbeteckningar Tabell 4.1 – Sammanställning av enkätsvar
Tabell 4.2 – Sammanställning av långsiktigt sparande samt t-tester Tabell 4.3 – Utfall från regressionen
Tabell 4.4 – T-tester för beteendefinansiella faktorer
Bilageförteckning
Bilaga 1 – EnkätenBilaga 2 – Histogram & sannolikhetsdiagram för normalfördelning Bilaga 3 – Korrelationsmatris för oberoende variabler
Bilaga 4 – Boxplot
Bilaga 5 – Cronbachs alfa för långsiktigt sparande
Bilaga 6 – Sammanställning av variabler med multipla indikatorer Bilaga 7 – Övriga t-test
1
1. Inledning
I avsnitt ett presenteras bakgrunden till studien. Därefter redogörs för det nuvarande forskningsläget samt förs en problemdiskussion. Sedan presenteras studiens syfte, frågeställningar, genomförande, avgränsningar samt disposition.
1.1 Bakgrund
Personer födda under 80- och 90-talet kommer att få betydligt lägre pension än de som går i pension idag (Skandia, 2019). Detta beror delvis på att pensionssystemet förändrats då det tidigare var de 15 lönemässigt bästa åren i arbetslivet som var pensionsgrundande, men idag används hela yrkeslivets lön för att beräkna pensionen (Swedbank, u.å.). Detta påverkar Generation Y negativt då allt fler studerar längre och därför kommer ut i arbetslivet senare (Regeringen, 2019). Enligt Svenskt Näringsliv är det nästan dubbelt så många som studerar på högskolan idag som för 25 år sedan (Galte Schermer, 2018). Den försämrade pensionssituationen beror även på att medellivslängden i Sverige har ökat markant. De senaste 50 åren har medellivslängden i Sverige ökat med cirka åtta år, och då vi lever allt längre behöver även pensionen räcka längre. Enligt Pensionsmyndigheten (2018a) lever många pensionärer redan idag med en låg ekonomisk standard och för att Generation Y inte ska hamna i en motsvarande, eller ännu sämre situation, kommer det därför krävas att de tar ett stort personligt ansvar för att själva spara till sin pension.1
Generation Y, även kallade Millennials, utgörs av personer födda mellan 1984 och 1996 (Wood, 2019) och är den största generationen i Sverige idag (Statistiska centralbyrån [SCB], 2018a). Denna grupp riskerar alltså att få en lägre pension i förhållande till sin lön jämfört med tidigare generationer. Detta innebär att dessa personer kommer behöva ta ett större personligt ansvar för sin ekonomi för att säkerställa en önskvärd levnadsstandard under pensionsåren. I Sverige saknar dock många kunskap om hur mycket de behöver pensionsspara, och många saknar även helt ett pensionssparande (Almenberg & Säve-Söderbergh, 2011). Det är även många svenskar som inte sparar överhuvudtaget. I en undersökning från 2018 uppgav 15 procent av de tillfrågade svenskarna mellan 18 och 75
1Pensionssparande avser i denna studie privat pensionssparande. Det vill säga inte pensionssparande i form
2
år att de helt saknar ett långsiktigt sparande (Högstedt & Widmark, 2019).2 Detta innebär
att de kommer vara helt beroende av sin eventuella tjänstepension och sin allmänna pension.
Enligt Livscykelhypotesen antas människor fatta beslut som gör att de kan behålla samma konsumtionsnivå under hela livet och på så vis skapa förutsättningar för att ha samma ekonomiska möjligheter före och efter pensionen (Modigliani, 1966). Forskning visar dock att människor tenderar överkonsumera under den tidigare delen av sina liv, vilket innebär att de senare i livet saknar möjligheten att uppnå en önskvärd eller acceptabel livsstandard (Duffy & Li, 2019). Trots detta är ett grundantagande inom traditionell ekonomisk teori att människor fattar rationella ekonomiska beslut (Smith, 1776).
Antaganden om att människor fattar rationella beslut har tidigare präglat ekonomisk teori, men dessa antaganden har kommit att ifrågasättas och kompletterats av bland annat Simons (1956) teori om begränsad rationalitet. I tidigare teorier har det antagits att människor fattar rationella beslut vilka leder till maximerad nytta givet personens disponibla inkomst (Smith, 1776). Simon (1956) å andra sidan fann att människor i verkligheten fattar beslut som är långt ifrån rationella. Dessa präglas istället av individens uppfattning om omvärlden. Dessutom har individen en begränsad möjlighet att överskåda vilket alternativt som är optimalt. Detta resulterar i bristande förutsättningar att välja det objektivt bästa alternativet när flera alternativ finns tillgängliga. Dessa beteendemässiga anomalier kan benämnas som kognitiva eller psykologiska bias, eller som beteendefinansiella faktorer.3 Dessa faktorer, vilka gör att människor avviker från det
rationella beteendet, har fått allt större betydelse inom ekonomisk teori. Utifrån detta har området beteendefinans vuxit fram, där avvikelser från antagandet kring rationellt beteende förklaras med hjälp av beteendevetenskap i form av psykologiska och sociologiska teorier (Frankfurter & McGoun, 2000). Forskning har visat att dessa beteendefinansiella bias har en effekt på de ekonomiska beslut som människor fattar, till exempel kring sparande och pensionssparande (de Villiers & Roux, 2019; Laibson, Repetto & Tobacman, 1998; Mahapatra, Raveendran & De, 2019; Schooley & Worden,
2Långsiktigt sparande inkluderar målsparande, till exempelvis bostad, bil eller resor, buffertsparande, för
förutsägbara eller oförutsägbara händelser, samt pensionssparande (Nordenanckar & Sandberg, 2015).
3 Begreppet beteendefinansiella faktorer används i denna studie för att benämna de beteendefinansiella
3
2013; Shefrin, 2000). Att fatta finansiella beslut4 präglade av beteedefinansiella bias
istället för att fatta rationella beslut kan få negativa konsekvenser på den finansiella situationen senare i livet, vilket kan komma att bli extra problematiskt för Generation Y, vilka riskerar få en lägre pension.
Några av de beteendenfinansiella faktorer som kan påverka långsiktigt sparande är kortsiktighet,5 självkontroll6 samt övertro7 (Shefrin, 2000). Effekten av dessa riskerar bli
stor över tid. Till exempel tar sig kortsiktighet uttryck genom att belöningar i närtid värderas högre än de i framtiden (Libson, 2017). Människor underskattar betydelsen av ränta-på-ränta effekten på sina pensionsbesparingar, vilket innebär att de undervärderar betydelsen av tidpunkten då de börjar pensionsspara (McKenzie & Liersch, 2011). De missbedömer även tidsvärdet av pengar vilket gör att de inte kräver en proportionerlig avkastning för de pengar de har på sitt bankkonto (Schooley & Worden, 2013; McKenzie & Liersch, 2011). I och med detta går människor miste om avkastning och möjligheten att få sina besparingar att växa över tid, vilket de inte skulle göra om deras ekonomiska beteende var rationellt. Självkontroll är även en avgörande faktor för långsiktigt sparande då det skapar förutsättningar för att fatta beslut som upplevs obehagliga för stunden, men som är gynnsamma på lång sikt (Shefrin & Thaler, 1988). Även övertro kan påverka den ekonomiska situationen då personer med övertro har en uppfattning om att de kommer få en god ekonomisk situation i framtiden utan att personen aktivt skapat förutsättningar för detta (Shefrin, 2000). Beteendefinansiella faktorer kan därför påverka privatekonomiska beslut på flera sätt.
Utöver detta påverkar nivån av finansiell bildning, det vill säga förståelsen för exempelvis ränta, inflation och investeringsrisk, förmågan att fatta långsiktiga finansiella beslut. Forskning har visat att människor med högre finansiell bildning i högre utsträckning fattar rationella finansiella beslut samt planerar sin ekonomi (Lusardi & Mitchell, 2008). Dessutom har de i högre utsträckning ett pensionssparande samt ekonomiska mål för
4 Finansiella beslut avser i denna studie alla typer av privatekonomiska beslut. Det vill säga beslut kring
exempelvis sparande och investeringar.
5 Kortsiktighet innebär att man har ett kortsiktigt fokus och på så vis lägger större vikt vid nutid än framtid (de Villiers & Roux, 2019).
6 Självkontroll innebär en konflikt i att välja mellan nytta i nutid och i framtiden, där valet att motstå en frestelse innebär en kännbar uppoffring (Shefrin & Thaler, 1988).
7 Övertro innebär att man överskattar sin förmåga, sin kunskap samt sina framtidsutsikter (Barber & Odean, 2001).
4
framtiden vilket skapar förutsättningar för en god ekonomisk situation på lång sikt (Kim, Anderson & Seay, 2019). Världsbanken (2014) menar dock att finansiell bildning inte är likställt med finansiell kapacitet. Det vill säga att finansiell bildning inte nödvändigtvis resulterar i goda ekonomiska beslut.
Även demografiska faktorer har inverkan på de långsiktiga finansiella beslut som människor fattar. Exempelvis finns skillnader mellan kvinnor och män. Detta då kvinnor har mindre insikt i sitt sparande både vad gäller sparformer och belopp samt då kvinnor spenderar mindre tid på sitt sparande (Högstedt & Widmark, 2019). Utöver detta sparar personer med högre inkomst i regel mer än personer med lägre inkomst relativt sin inkomst (Harris, Loundes & Webster, 2002). Skillnader finns även mellan personer med olika hög utbildningsnivå då personer med högre utbildning i högre utsträckning har ett sparande (Furnham & Cheng, 2019) samt mer specifikt ett pensionssparande (Schooley & Worden, 2013). Olika demografiska grupper besitter även olika nivåer av beteendefinansiella faktorer. Tidigare forskning har exempelvis visat att det finns skillnader beroende på kön och inkomst även för detta. Exempelvis är nivån av övertro högre hos män än hos kvinnor samt högre hos personer med låg inkomst än personer med hög inkomst (Kumar & Goyal, 2016). Det finns alltså skillnader mellan olika demografiska grupper både vad gäller ekonomiska vanor och nivåer av beteendefiansiella faktorer.
Vilken generation en person tillhör kan även ha en inverkan på dennes ekonomiska beslut. Detta genom att en persons beteenden, attityd och motivation delvis beror på vilken generation denne tillhör (Rudolph & Zacher, 2017). De personer som idag är mellan 24 och 36 år, det vill säga Generation Y, beskrivs som otåliga, illojala och krävande (Stanley, 2010). Det är även den generation som är mest benägen att själva aktivt söka information och på egen hand lära sig om privatekonomi (Zick, Mayer & Glaubitz, 2012). Generation Y:s finansiella beteende och ekonomiska uppfattning präglas av att de växt upp under en period med stor osäkerhet då de finansiella marknaderna och dess instrument blivit allt mer komplexa, samt att de kommit ut i arbetslivet under en period då arbetslösheten varit hög och lönerna låga (Kim et al., 2019). De har även stort fokus på nuet och belöningar i nutid samt har en tendens att inte ta pensionssparande på allvar (Ganapathy, 2019). Detta samtidigt som de har en uppfattning om att de ändå kommer ha tillräckligt stora besparingar då de går i pension (Larson, Eastman & Bock, 2016). Generation Y skiljer
5
sig med andra ord från tidigare generationer, inte minst när det gäller deras förutsättningar att fatta ekonomiska beslut som är gynnsamma över lång tid.
1.2 Problematisering
Forskning kring Generation Y och deras finansiella beteenden har inte genomförts i Sverige tidigare, men däremot i bland andra USA, Kanada, Indien och Malaysia. Den globala Generation Y har mycket gemensamt, samtidigt som de besitter många olikheter. Dessa olikheter grundar sig exempelvis på att olika länder har olika sociala skyddsnät samt att det finns kulturella skillnader vilka påverkar Generation Y:s värderingar (Schewe, Debevec, Madden, Diamond, Parment & Murphy, 2013). Detta innebär att forskning från andra länder delvis kan vara relevant för svenska Generation Y, men att skillnaderna medför att tidigare forskning inte helt kan appliceras på svenska Generation Y.
I USA undersöktes det finansiella beteendet i förhållande till finansiell bildning, vilket visade en positiv samvariation mellan finansiell bildning och gynnsamma finansiella beslut (Kim et al., 2019). Studien visade också att Generation Y har en låg grad av finansiell bildning och därför inte är rustade att fatta fördelaktiga finansiella beslut. När Generation Y undersöktes i Kanada fann de att många saknade kunskap om pensionssparande samt att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan den finansiella bildningen hos män och kvinnor (Killins, 2017). Även i Indien har Generation Y:s inställning till pensionssparande undersökts (Ganapathy, 2019). Studien fokuserade på beteenden, men utan utgångspunkt i beteendefinans. Man fann då att Generation Y ogärna avstår nöjen idag till förmån för pensionen. Det var även färre än hälften av respondenterna som ansåg att pensionssparande var viktigt (Ganapathy, 2019). I Malaysia undersöktes Generation Y:s finansiella beslut med fokus på demografiska faktorer och personlighetsdrag (Nga & Yien, 2013). De fann då att kön och inriktning på utbildning inte påverkade det finansiella beslutsfattandet samt att finansiella beslut ofta präglas av begränsad rationalitet.
I Sverige har inte motsvarande undersökningar för Generation Y genomförts, däremot har långsiktigt sparande i åldrarna 18 till 75 undersökts av Konsumentverket där det framkom att många svenskar inte sparar överhuvudtaget (Högstedt & Widmark, 2019). Denna
6
rapport hade könsskillnader som utgångspunkt och visade exempelvis att män har bättre förutsättningar än kvinnor för att spara. Det beror exempelvis på att män i genomsnitt tjänar mer än kvinnor samt i högre utsträckning arbetar heltid. I Sverige har även forskning gjorts kring kopplingen mellan finansiell bildning och pensionssparande (Almenberg & Säve-Söderbergh, 2011). Hur långsiktigt sparande hänger samman med beteendefinansiella faktorer, och specifikt hos svenska Generation Y, har dock inte undersökts i tidigare forskning.
Givet antagandet om att investerare är rationella (Smith, 1776) samt Modiglianis (1966) Livscykelhypotes borde privatpersoner fatta ekonomiska beslut som är gynnsamma för deras privatekonomiska situation på lång sikt. Att sakna ett sparande är ett tydligt exempel på att en person inte agerar rationellt enligt Livscykelhypotesen då det för de flesta innebär att denne inte skapar förutsättningar att jämna ut sin konsumtionsnivå över hela livet och på så vis riskerar få en sämre levnadsstandard i framtiden (Modigliani, 1966). Ändå saknar många ett privat pensionssparande, trots att de riskerar att få ut en lägre allmän pension än vad dagens pensionärer får (Swedbank, u.å).
Det finns flera anledningar till att det är viktigt att undersöka det långsiktiga sparandet hos svenska Generation Y. För det första är det svårt att applicera tidigare studier om Generation Y från andra länder på svenska Generation Y då det finns vissa skillnader mellan olika länder (Schewe et al., 2013). För det andra kommer svenska Generation Y behöva spara mer än tidigare generationer för att de ska kunna upprätthålla en motsvarande levnadsstandard. Detta kan komma att bli problematiskt då Generation Y visar tecken på att de påverkas av beteendefinansiella faktorer då de fokuserar på belöningar i nutid och nonchalerar sitt pensionssparande (Ganapathy, 2019). Dessutom saknar de förståelse för konsekvenserna av de finansiella beslut de tar både på kort och lång sikt vilket delvis förklaras av att de har låg finansiell bildning (Kim et al., 2019). Även om exempelvis gener inverkar, så förklarar det bara ungefär en tredjedel av en persons sparbeteende (Cronqvist & Siegel, 2015). Det är därför intressant att undersöka vilka beteendefinansiella faktorer som korrelerar med sparbesluten, och i så fall i vilken utsträckning. Tidigare har forskning kring långsiktiga finansiella beslut främst kretsat kring demografiska faktorer, men vikten av beteendefinansiella faktorer har fått allt större betydelse (Hershey, Jacobs-Lawson, McArdle & Hamagami, 2007). Forskning har även visat att påverkan från beteendefinansiella faktorer på sparande skiljer sig åt mellan olika
7
subgrupper, såsom demografiska grupper (Gerhard, Gladstone & Hoffmann, 2018). I och med detta kan en studie med en kombination av beteendefinansiella faktorer, finansiell bildning samt demografiska faktorer ha möjlighet att skapa större förståelse för hur det långsiktiga sparandet ser ut. Genom att studera i vilken utsträckning det långsiktiga sparandet samvarierar med de beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll samt övertro, finansiell bildning samt de demografiska faktorerna kan större förståelse skapas för Generation Y:s långsiktiga sparande. Detta är av stor vikt då de kommer behöva fatta rationella beslut för att möjliggöra en eftersträvansvärd levnadsstandard under hela sina liv trots den problematiska pensionssituation de står inför.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur beteendefinansiella faktorer, finansiell bildning samt demografiska faktorer samvarierar med svenska Generation Y:s långsiktiga sparande.
1.4 Frågeställningar
• Hur samvarierar de beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll samt övertro med Generation Y:s långsiktiga sparande?
• Hur samvarierar finansiell bildning med Generation Y:s långsiktiga sparande? • Hur samvarierar de demografiska faktorerna ålder, kön, civilstånd, utbildning,
sysselsättning och inkomst med Generation Y:s långsiktiga sparande?
• Hur samvarierar de demografiska faktorerna ålder, kön, civilstånd, utbildning, sysselsättning och inkomst med de beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll och övertro?
1.5 Genomförande
Denna studie har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod och baseras på data från en enkätundersökning för att undersöka vilka faktorer som samvarierar med Generation Y:s långsiktiga sparande. Enkäten har distribuerats till personer i Sverige som är födda mellan 1984 och 1996. Enkätsvaren har sedan analyseras med hjälp av en linjär multipel regressionsanalys. De oberoende variabler som undersökts är kortsiktighet, självkontroll, övertro, finansiell bildning, ålder, kön, civilstånd, utbildning, sysselsättning samt
8
inkomst. Även t-tester har genomförts. Detta för att undersöka om det långsiktiga sparande för olika grupper skiljt sig åt, samt om de demografiska grupperna uppvisat olika hög nivå av de beteendefinansiella faktorerna.
1.6 Avgränsningar
Avgränsningar har gjorts vad gäller de faktorer som inkluderats. Endast de beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll och övertro har inkluderats i studien. Detta då dessa varit frekvent förekommande i tidigare studier, och då möjligheten att samla in data kring ett stort antal variabler varit begränsad då det inneburit svårigheter att samla in fullständiga enkätsvar. Av denna anledning kommer inte exempelvis risk att undersökas. Ingen vidare undersökning av vilka investeringsalternativ Generation Y väljer för sina besparingar har heller gjorts. Avgränsningar har även gjorts för de demografiska faktorerna till de i tidigare forskning mest förekommande. Det vill säga ålder, kön, civilstånd, utbildning, sysselsättning och inkomst.
1.7 Disposition
Uppsatsen är uppdelad i fem avsnitt. I det första avsnittet presenteras det problem och de frågor som studien ämnar undersöka samt en bakgrund till detta problem. I avsnitt två presenteras tidigare forskning och teorier inom det aktuella teoretiska området. De metodval som gjorts presenteras och motiveras i avsnitt tre. Studiens insamlade data samt resultat presenteras tillsammans i avsnitt fyra. Författarnas slutsatser utifrån studien presenteras i avsnitt fem tillsammans med en diskussion kring betydelsen av resultaten samt förslag på vidare forskning.
9
2. Teoretisk referensram
I avsnitt två presenteras tidigare forskning och teorier kring långsiktigt sparande, Generation Y, beteendefinansiella faktorer, finansiell bildning och demografiska faktorer, samt motiveras varför dessa är relevanta för denna studie.
Figur 2.1 - Analysmodell för studien
Figur 2.1 visar den analysmodell som använts som analysverktyg i studien. Tidigare forskning och teorier har använts för att skapa en analysmodell. Med hjälp av denna har samvariationen mellan beteendefinansiella faktorer, finansiell bildning samt demografiska faktorer och svenska Generation Y:s långsiktiga sparande analyserats samt samvariationen mellan demografiska variabler och de beteendefinansiella faktorerna. Hur samvariationerna undersökts förklaras vidare i avsnitt tre.
2.1 Beroende variabel
Då syftet i denna studie är att undersöka svenska Generation Y:s långsiktiga sparande utgör det den beroende variabeln i denna studie. För detta har forskning från flera olika områden använts som utgångspunkt. Delvis har studien grundats på tidigare forskning kring långsiktiga finansiella beslut och långsiktigt sparande. Detta har sedan använts både för att utforma frågor för den beroende variabeln långsiktigt sparande, samt för att analysera resultatet från studien. Delvis har även tidigare forskning kring Generation Y från andra länder använts. Detta främst för att analysera resultaten från studien.
10
Långsiktigt sparande
Enligt Livscykelhypotesen är intentionen för individer att balansera sin konsumtion och sitt sparande på ett sådant sätt att de ska ha möjlighet att upprätthålla en jämn levnadsstandard under hela livet (Modigliani, 1966). Hypotesen ämnar därav förklara de konsumtions- samt sparbeslut en person eller ett hushåll fattar. Inkomsten från arbete antas exempelvis upphöra medan personen i fråga fortfarande har många år kvar i livet. För de flesta innebär det att besparingar måste göras under den period i livet då arbetsinkomst intjänas för att möjliggöra en likvärdig konsumtionsnivå under de år som det inte gör det, det vill säga under pensionen, så att personen då kan leva på dessa besparingar. Långsiktigt sparande är därför centralt i Livscykelhypotesen då sparande under de år en person arbetar möjliggör en ekonomisk utjämning till de år då personen endast har inkomst i form av pension (Modigliani, 1966). Utifrån traditionella antaganden om att människor fattar ekonomiskt rationella beslut borde alla som har ekonomisk möjlighet sträva efter att skapa förutsättningar för en god ekonomisk situation (Smith, 1776). Enligt Shefrin (2000) behöver en person uppfylla tre kriterier för att möjliggöra en sådan situation vid pensionen. Dessa är att de behöver kartlägga sina ekonomiska behov för tiden som pensionär, att de behöver spara över tid samt se till att de tillgångar som är avsedda för pensionen inte förbrukas i förväg. Livscykelhypotesen har använts för att analysera huruvida Generation Y fattar rationella finansiella beslut eller huruvida dessa påverkas av beteendefinansiella faktorer. Även Shefrins (2000) kriterier för vad som krävs för att skapa en god ekonomisk situation har använts för att kartlägga hur Generation Y:s långsiktiga sparande ser ut.
Generation Y
Då Generation Y har vuxit upp under andra förutsättningar än andra generationer (Kim et al., 2019) samt att de har karaktärsdrag som särskiljer dem (Stanley, 2010) är de en intressant grupp att studera och forskning kring Generation Y har därför använts för att undersöka om deras utmärkande attribut speglas i deras långsiktiga sparande. Under Generation Y:s uppväxt var osäkerheten stor i och med en stor arbetslöshet och de stora förändringar skedde på de finansiella marknaderna (Kim et al., 2019). Denna osäkerhet innebär att det är svårt för Generation Y att planera långt fram i tiden och att överblicka alla tillgängliga alternativ. De förutsättningar Generation Y växte upp under påverkar deras finansiella beslut även i vuxen ålder (Larson et al., 2016) och de tenderar att ha dåliga finansiella vanor (Kim et al., 2019). Tidigare forskning har visat att Generation Y
11
har dåliga förutsättningar för att fatta gynnsamma beslut för sitt pensionssparande då de saknar relevant kunskap för detta (Kim et al., 2019).
Tidigare forskning kring Generation Y har visat att de fattar finansiella beslut präglade av begränsad rationalitet (Nga & Yien, 2013). Många i Generation Y tror att deras sparbeteende kommer att möjliggöra en tillräcklig levnadsstandard, vilket i många fall är felaktigt (Larson et al., 2016). Detta trots att de själva har uppfattningen att de saknar tillräcklig finansiell bildning för att fatta gynnsamma ekonomiska beslut. De är även benägna att prioritera nytta i närtid högre än i framtiden, och i en tidigare studie om Generation Y har hälften av respondenterna uppgett att pensionssparande inte är viktigt för dem (Ganapathy, 2019). Generation Y särskiljer sig även från tidigare generationer då de i högre utsträckning uppsöker information relaterad till sin privatekonomi på egen hand, istället för att som tidigare generationer använda sig av privatekonomiska rådgivare (Zick et al., 2012). I och med att Generation Y på flera sätt är en unik generation har de utgjort den grupp som studien ämnar undersöka.
2.2 Oberoende variabler
De oberoende variablerna i denna studie delas in i tre kategorier, beteendefinansiella variabler, finansiell bildning och demografiska variabler. De beteendefinansiella variablerna består av kortsiktighet, självkontroll och övertro och de demografiska av ålder, kön, civilstånd, utbildning, sysselsättning och inkomst. Dessa har använts som förklarande variabler för det långsiktiga sparandet. Tidigare forskning och teorier kring dessa har även använts för att analysera studiens resultat. Nedan följer en redogörelse för tidigare forskning kring respektive oberoende variabel, utifrån vilken den aktuella variabeln funnits intressant att inkludera i studien.
2.2.1 Beteendefinansiella variabler
Beteendefinansiella faktorer påverkar finansiella beslut på flera sätt. De kan exempelvis leda till att irrationella beslut fattas vilket medför negativa konsekvenser på den ekonomiska situationen (Bhardwaj, 2018). Genom att förstå dessa faktorer kan de dock användas för att fatta bra finansiella beslut och skapa goda vanor (Shefrin, 2000; Thaler & Benartzi, 2004). I och med detta är det intressant att undersöka vilken påverkan beteendefinansiella faktorer har på det långsiktiga sparandet. Kortsiktighet (Schooley &
12
Worden, 2013), självkontroll (Laibson et al., 1998; Schooley & Worden, 2013; Shefrin, 2000) och övertro (Shefrin, 2000) har visat sig vara viktiga faktorer som påverkar sparandet. I och med detta har de använts som oberoende variabler vars samvariation med Generation Y:s långsiktiga sparande har undersökts.
Kortsiktighet
Kortsiktighet har en negativ inverkan på hur människor hanterar sin privatekonomi (Schooley & Worden, 2013). Kortsiktighet speglas genom att personen i fråga tror att saker kommer att lösa sig i framtiden, utan dennes aktiva planering eller insats (Antonides, de Groot & van Raaij, 2011). Personen prioriterar då sin bekvämlighet högt samt prioriterar nöjen och nytta i närtid högre än nytta i framtiden (Antonides et al., 2011). Detta innebär att möjligheten att maximera sin nytta sett till den totala livslängden försvinner (Libson, 2017). En konsekvens av kortsiktighet kan bli att en person inte sparar tillräckligt mycket under sina år som arbetande, och inte inser vikten av att planera inför sin pension förrän det är för sent (Shefrin, 2000). Sannolikheten att få en gynnsam ekonomisk utveckling på besparingar som placerats minskar dessutom, i och med att personer som är kortsiktiga agerar baserat på vad som genererar nytta på kort sikt (Shefrin, 2000). Detta då kortsiktiga personer exempelvis underskattar betydelsen av ränta-på-räntaeffekten och därför påbörjar sitt pensionssparande senare än vad de borde (McKenzie & Liersch, 2011). För att undvika att drabbas av kortsiktighet är det därför viktigt att vara informerad om hur mycket statlig pension man kommer att få samt vilka levnadskostnader man kommer att ha (Shefrin, 2000). Huruvida en person agerar kortsiktigt eller ej har alltså stor betydelse för dennes förutsättningar att spara, framför allt på lång sikt (Laibson et al., 1998; Schooley & Worden, 2013; Shefrin, 2000).
Självkontroll
Självkontroll innebär att en person har förmåga att bryta dåliga vanor och undvika frestelser (Tangney, Baumeister & Boone, 2004). Detta är något som krävs för att en person ska ha möjlighet att spara på lång sikt (Laibson et al., 1998; Schooley & Worden, 2013; Shefrin, 2000). Tidigare forskning har visat att äldre besitter högre grad av självkontroll än yngre (Oliva, Antolín-Suárez & Rodríguez-Meirinhos, 2019). Självkontroll är även relaterat till kortsiktighet då självkontroll behövs för att agera rationellt trots att människor ofta värderar nytta i nuet högre än i framtiden. För att ha
13
möjlighet att agera med självkontroll krävs att en person har goda vanor, exempelvis för sparande (Shefrin, 2000).
För att förstå självkontroll kan människor delas upp i två kategorier; planerande personer (eng. planners) och handlingskraftiga personer (eng. doers). Dessa antas agera som om de hade två samtida preferenser, där de planerande personerna väljer det alternativ som är gynnsamt på lång sikt och de handlingskraftiga personerna det som är gynnsamt på kort sikt (Shefrin & Thaler, 1988). De handlingskraftiga personerna antas göra val som ger omedelbar nytta, medan de planerande antas, till en psykologisk kostnad, göra val som ger nytta på längre sikt (Shefrin & Thaler, 1988). Då självkontroll är av vikt för att fatta sunda finansiella beslut har denna faktor inkluderats i denna studie.
Övertro
Att ha övertro innebär att en person överskattar sin egen förmåga och kunskap (Barber & Odean, 2001). Personer med övertro har en stark uppfattning som inte motsvarar verkligheten om att denne kan göra bra investeringsval, förutse och kontrollera den framtida utvecklingen för sina investeringar (Mushinada & Veluri, 2019). Anderson, Baker och Robinson (2017) presenterar tre olika sätt genom vilka övertro kan ta sig i uttryck. Den första är att man överskattar sin förmåga och prestation, den andra innebär att man är överdrivet självsäker gällande noggrannheten och precisionen i sina uppfattningar och den tredje innebär att man anser sig själv vara bättre än genomsnittet (eng. better than average). Övertro leder till att människor får uppfattningen att de i framtiden kommer ha de ekonomiska förutsättningar de behöver, utan att de aktivt arbetar för det och är därför en viktig faktor när det kommer till långsiktigt sparande (Shefrin, 2000).
2.2.2 Finansiell bildning
Tidigare forskning har visat att det finns en positiv samvariation mellan finansiell bildning och gynnsamma ekonomiska beslut både kortsiktigt och långsiktigt (Kim et al., 2019). Forskning har även funnit en samvariation mellan finansiell bildning och sparande både på kort och lång sikt (Henager & Cude, 2016). Detta tyder enligt Kim et al. (2019) på att personer med högre finansiell bildning är mer benägna att fatta rationella ekonomiska beslut. Remund (2010) menar dessutom att finansiell bildning per definition
14
inte bara innebär att en person förstår grundläggande ekonomiska begrepp, utan även att personen har förmåga att fatta fördelaktiga ekonomiska beslut på kort sikt samt att planera för sin ekonomiska situation på lång sikt. Forskning har även visat att finansiell bildning har en positiv inverkan på människors benägenhet att planera sin ekonomi, vilket skapar bättre förutsättningar för pensionssparande (Lusardi & Mitchell, 2008). Personer med lägre finansiell bildning använder även känslor som information att grunda ekonomiska beslut på i större utsträckning vilket innebär att de löper större risk att påverkas av beteendefinansiella faktorer (Larson et al., 2016). När samvariationen mellan finansiell bildning och långsiktiga finansiella beslut undersöktes av Alhenawi och Elkhal (2013) fann de en svag, men positiv samvariation. Att den var svag menar de beror på att urvalet var för homogent. Då finansiell bildning har undersökts i förhållande till sparande i ett flertal studier men med varierande resultat var det därför relevant att inkludera i denna studie då Generation Y:s långsiktiga sparande undersöktes.
2.2.3 Demografiska variabler
Då flera studier visat på demografiska skillnader gällande sparande är dessa relevanta att inkludera i denna studie. I denna studie kommer de demografiska faktorerna ålder, kön, civilstånd, utbildning, sysselsättning samt inkomst att undersökas, vilka är samma demografiska faktorer som exempelvis Reddy och Mahapatra (2017) undersökte i sin studie. Forskning har även visat att olika demografiska grupper uppvisar olika nivåer av beteendefinansiella faktorer (Kumar & Goyal, 2016). Därför har inte bara skillnader i hur olika demografiska grupper sparar på lång sikt undersökts, utan även mer specifikt hur nivåerna av de beteendefinansiella faktorerna skiljer sig mellan de olika grupperna.
Ålder
Ålder är en relevant variabel att inkludera då forskning visat att det finns skillnader mellan olika åldersgrupper när det kommer till sparande. Schooley och Worden (2013) visade att sannolikheten att ha ett pensionssparande ökade med åldern, vilket de förklarar genom att ju närmare pensionen man är desto mer angelägen är man att spara till den. Att yngre sparar mindre förklaras av Knoll, Tamborini och Whitman (2012) med att det kan vara svårt för yngre personer att spara för framtiden då de ännu inte har tillräckliga ekonomiska förutsättningar. Att unga sällan har ett pensionssparande förklarar de även genom att pensionen ter sig som väldigt avlägsen och svår att föreställa sig. Då Generation Y utgörs
15
av personer mellan 24 och 36 år, vilket är ett spann på 12 år, har ålder använts som oberoende variabel för att se om sparandet ser olika ut för olika åldersgrupper inom generationen.
Kön
Tidigare forskning har visat att det finns skillnader mellan de finansiella beslut som män och kvinnor fattar (Kumar & Goyal, 2016). Män har exempelvis i större utsträckning ett pensionssparande (Sundén & Surette, 1998). Även Furnham och Cheng (2019) har visat på könsskillnader när det gäller sparande då deras studie visade att kön hade signifikant och direkt påverkan på sparandet. Deras studie visade att kvinnor både sparar och investerar mindre än vad män gör. Män har även mer övertro än kvinnor, vilket leder till att de är mer aktiva och handlar mer på de finansiella marknaderna (Barber & Odean, 2001). Detta kan medföra lägre avkastning på grund av högre transaktionskostnader samt ett större risktagande vid investeringsbeslut. I Sverige har forskning även visat att den finansiella bildningen är lägre hos kvinnor än hos män (Almenberg & Säve-Söderbergh, 2011). Samtidigt har annan forskning visat att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan nivån av finansiell bildning hos män och kvinnor inom Generation Y (Killins, 2017). I och med att det finns flera skillnader mellan män och kvinnors finansiella beslut var kön en relevant oberoende variabel att inkludera i denna studie.
Civilstånd
Finansiella beslut skiljer sig även åt bland personer med olika civilstånd. En studie av Sundén och Surette (1998) visade att singelkvinnor pensionssparar mer än gifta kvinnor. I motsats till detta visade Schooley och Worden (2013) att giftermål istället har en stark positiv påverkan på pensionssparandet. Enligt Knoll et al. (2012) kan äktenskapets positiva påverkan på sparandet bero på att då äktenskap är ett långsiktigt åtagande medför det att man tänker mer långsiktigt när det kommer till ekonomiska behov. De menar även att det ökade sparandet kan bero på att de ekonomiska förutsättningarna är mer fördelaktiga då man är två i ett hushåll. Det finns även tidigare forskning kring civilstånd och beteendefinansiella faktorer. Forskning har då visat att övertro är större hos singlar än hos gifta individer (Ateş, Coşkun, Şahin & Demircan, 2016). Även Barber och Odean (2001) har undersökt sambandet mellan civilstånd och övertro. De fann då att ogifta män tar större finansiell risk än gifta män, vilket de menar beror på en större grad av övertro.
16
Variabeln civilstånd har använts för att undersöka om personer med olika civilstånd fattar olika sparbeslut, då forskning kring detta skiljer sig åt.
Utbildning
Utbildning och akademisk bakgrund har enligt tidigare forskning en positiv korrelation med sparande (Furnham & Cheng, 2019). Högre utbildning ökar även sannolikheten för ett gott ekonomiskt utfall (Cole, Paulson & Shastry, 2014; Harris et al., 2002). Flera studier har även visat en positiv samvariation mellan utbildning och pensionssparande (Cole et al., 2014; Schooley & Worden, 2013). Utbildning kan även påverka en individs övertro då en stark positiv samvariation har visats mellan en högre utbildningsgrad och övertro (Bhandari & Deaves, 2006). För att få förståelse för hur utbildning samvarierar med Generation Y:s långsiktiga sparande har detta använts som oberoende variabel.
Inkomst och sysselsättning
En persons inkomst och förmågan att fatta rationella finansiella beslut samvarierar enligt Kumar och Goyal (2016). Dessutom ökar sannolikheten att en person pensionssparar när inkomsten ökar (Xiao & Noring, 1994). Enligt Mittal och Vyas (2009) innebär högre inkomst högre övertro, medan Kumar och Goyal (2016) fann att längre inkomst innebar högre övertro. Lin (2011) fann däremot att det inte finns någon statistiskt signifikant korrelation mellan inkomst och övertro. Genom att forskning visat att en individs inkomst kan korrelera med dennes finansiella beslut har variabeln inkomst använts som oberoende variabel, för att förklara det långsiktiga sparandet hos Generation Y. Sysselsättning var även en intressant variabel att inkludera då tidigare studier visat på en korrelation mellan beteendefinansiella faktorer och sysselsättning, då människors nivå av övertro delvis beror på vilken typ av sysselsättning de har (Baker, Kumar, Goyal & Gaur, 2019). Då tidigare forskning visat på skillnader i de finansiella beslut människor fattar beroende på sysselsättning och inkomst har dessa variabler inkluderats i denna studie.
17
3. Metod
I avsnitt tre presenteras och motiveras de metoder som använts för datainsamling samt analys. Först presenteras studiens design, sedan det vetenskapsteoretiska perspektivet och den ansats som använts, sedan hur studiens data insamlats och analyserats och sist förs en diskussion kring studiens kvalitet samt etiska aspekter kopplade till studien.
3.1 Studiedesign
En kvantitativ metod har använts för att kunna undersöka samvariationen mellan de valda variablerna. Vid en kvantitativ metod undersöks ett flertal enheter vilket ökar sannolikheten för ett generaliserbart resultat (Bryman & Bell, 2017). Tidigare studier har undersökt hur de valda beteendefinansiella faktorerna, finansiell bildning och de demografiska faktorerna korrelerar med finansiella beslut. Det har även undersökts hur Generation Y i andra länder fattar finansiella beslut samt hur pensionssparandet ser ut i Sverige. Detta har dock inte undersökts i kombination. Därför finns i dagsläget ett behov av ökad kunskap kring kopplingen mellan dessa faktorer och svenska Generation Y:s långsiktiga sparande, snarare än en djupare förståelse för enskilda individers sparande vilket en kvantitativ metod tillåtit oss att undersöka. För att uppnå studiens syfte samt för att skapa förutsättningar för interventioner som kan påverka Generation Y:s långsiktiga sparande positivt har därför en kvantitativ metod använts.
Studien genomfördes med hjälp av en tvärsnittsdesign då det möjliggjort en undersökning av samvariationen mellan de valda faktorerna (Bryman & Bell, 2017). Det saknas dock möjlighet att fastslå kausala samband mellan variablerna, varpå endast samvariationer undersökts. Genom en online-enkät har kvantitativa data kring en beroende variabel, samt tre beteendefinansiella faktorer, finansiell bildning samt sex demografiska faktorer samlats in från ett flertal personer ur populationen.
3.2 Vetenskapsteoretiskt perspektiv
Denna studie har utgått från ett realistiskt samt positivistiskt synsätt då det är mest förenligt med en kvantitativ metod samt skapar de bästa förutsättningarna för att generera generaliserbara resultat (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Därav ämnade vi författare beskriva de företeelser som undersökts på ett objektivt sätt samt minimera effekten av vår
18
tolkning, med syftet att göra resultatet så generaliserbart som möjligt. Genom dessa perspektiv har den data som bearbetats tolkats utifrån uppfattningen att verkligheten finns i de studerade objekten och att verkligheten därmed är oberoende av oss som genomfört studien. Därmed har respondenternas svar i sig antagits spegla verkligheten varpå de kunnat användas i studien utan vidare tolkning.
3.3 Ansats
I denna studie har en deduktiv ansats använts. Detta då denna är bäst lämpad för en kvantitativ studie där tidigare forskning behöver användas som utgångspunkt (Bryman & Bell, 2017). Centrala begrepp samt teorier att förhålla studien till har därför hämtats från tidigare forskning. I detta fall för att genomföra en noggrann litteraturstudie. Först för att identifiera en kunskapslucka och formulera frågeställningar samt sedan för att välja ut relevanta variabler. Med en induktiv ansats hade teorins primära roll istället varit att tolka det resultat som framkommer vid genomförandet av studien, vilket främst används vid kvalitativ forskning. Denna ansats är dock inte förenlig med denna studies design eller syfte. Det skulle innebära att en stor mängd data och oberoende variabler hade behövt användas i de statistiska testerna. Alternativt hade valet av oberoende variabler blivit allt för slumpmässigt för att ge användbara resultat. Detta hade i vårt fall inte varit genomförbart i och med begränsade resurser. Därav har en deduktiv ansats ansetts bäst lämpad för denna studie.
3.4 Datainsamling
3.4.1 Litteratursökning
För att säkerställa att denna studie skulle komma att baseras på tidigare etablerad forskning samt för att den skulle vara relevant jämfört det aktuella forskningsläget har litteratursökning gjorts på olika sätt i olika stadier. Främst har systematiska sökningar gjorts för att hitta relevant forskning inom ämnet beteendefinans. Detta både för att överblicka forskningsläget med hjälp av review-artiklar samt för att hitta tidigare forskning att basera studien på. De sökord som använts är bland annat “behavioural finance”, “personal finance”, “Generation Y”, “long-term savings”, “retirement” samt motsvarande svenska ord. Sökningarna har skett via elektroniska databaser vilka Linköpings Universitet tillhandahåller. Den databas som främst använts är Business Source Premier. Genom resultatet från dessa sökningar har sedan en kedjesökning gjorts
19
då många av artiklarna som framkom i sökningarna hade citerat tidigare relevant forskning. Dessa källor har sedan använts i den mån de varit relevanta för denna studie, och genom en kedjeeffekt fört sökningen till ytterligare intressant forskning och intressanta källor för det aktuella forskningsområdet. De teorier och den tidigare forskning som varit relevant för det valda området har sedan använts för att samla in data kring relevanta variabler, samt för att förstå samvariationen mellan de valda variablerna.
3.4.2 Insamling av primärdata
Då denna studie genomförts med en tvärsnittsdesign har en online-enkät ansetts lämplig för att samla in data (se Bilaga 1). Detta har haft flera fördelar. För det första har det möjliggjort en effektiv hantering av en stor mängd data samt tillåtit respondenterna att vara anonyma vilket kan anses ha en positiv effekt på trovärdigheten i deras svar. För det andra påverkas inte heller svaren av en eventuell intervjuare, vilken på olika sätt kan påverka en respondents svar vid exempelvis strukturerade intervjuer. Då kan exempelvis samspelet mellan en intervjuare och en respondent inverka på svaren och respondenten kan vara mindre benägen att besvara frågor av känslig karaktär vid en intervju än genom en enkät (Bryman & Bell, 2017). Då frågor kring inkomst och sparande kan anses känsliga har valet av datainsamling genom enkät ytterligare motiverats. Dessutom minskar även risken att respondenten svarar av sociala skäl, med avseende på vad den tror att intervjuaren vill höra, istället för vad den verkligen tror eller gör. För det tredje innebär användningen av en enkät att alla respondenter får exakt samma frågor. Risken att intervjuaren av misstag formulerar ledande frågor eller formulerar sig på olika sätt elimineras då, vilket annars är en riskfaktor då data samlas in genom exempelvis intervjuer (Bryman & Bell, 2017). På så vis förbättras förutsättningarna att kunna samla in jämförbara data från respondenterna. I enkäten har dessutom slutna frågor använts, vilket minskar risken för felkällor vid bearbetning av datan då det gör respondenternas svar direkt jämförbara. I och med dessa fördelar var tvärsnittsdata från en online-enkät lämplig att använda i denna studie.
En negativ aspekt med online-enkäter är att bortfallet brukar var större för online-enkäter än för fysiska enkäter (Sheehan, 2001). I denna studie fanns dock inte möjlighet att fysiskt distribuera ett tillräckligt stort antal enkäter. Därför har tvärsnittsdata från en online-enkät varit lämplig att använda i denna studie.
20
För att göra frågorna och enkäten så tydliga som möjligt har facktermer och negationer undvikits i frågorna och frågor kring samma ämne har följt varandra. Detta då det annars riskerar uppstå svarsbortfall och feltolkningar av frågorna och dess svarsalternativ (Eliasson, 2013). Dessutom har frågorna i enkäten noggrant valts ut med utgångspunkt i tidigare forskning för att säkerställa att samtliga variabler motsvaras av frågorna i enkäten. Detta samtidigt som målsättningen varit att begränsa enkätens längd för att respondenterna inte skulle uppfatta den som för lång, då det riskerat leda till att de inte skulle slutföra den (Bryman & Bell, 2017). En så kallad pilotundersökning bör även genomföras innan den huvudsakliga datainsamlingen påbörjas (Eliasson, 2013). För att säkerställa tydlighet och relevans i enkätens frågor har därför 4 personer, som varken är författare eller slutgilitga respondenter, fått svara på frågorna. Efter pilotstudien har ett par mindre korrigeringar gjorts för att göra enkäten tydligare och mer konsistent.
3.4.3 Kodning av data
För att möjliggöra statistiska analyser har samtliga enkätsvar kodats och kategoriserats till statistiskt användbara variabler. För att minska risken för interkodningsvariation har samtliga svar kodats vid ett och samma tillfälle (Bryman & Bell, 2017). För att göra de beteendefinansiella faktorerna, finansiell bildning och långsiktigt sparande mätbara har dessa operationaliserats till indikatorer. Det innebär att faktorerna vilka saknar direkta mått kan mätas indirekt. Enkäten har sedan bestått av påståenden som indikerar en faktor istället för direkta frågor kring huruvida en person exempelvis besitter självkontroll eller ej. På så vis har dessa faktorer kvantifierats. För att identifiera dessa faktorer har dessutom multipla indikatorer använts och därav har flera frågor i enkäten behandlat respektive faktor. För demografiska faktorer har ingen operationalisering krävts då frågorna direkt kunnat spegla det de ämnar mäta. Det vill säga respondenternas ålder, kön, civilstånd, utbildning, sysselsättning och inkomst.
För att kunna spegla respondenternas attityder kring de beteendenfinansiella faktorera samt långsiktigt sparande har en Likertskala använts för dessa frågor. Frågorna har då formulerats som påståenden för vilka respondenterna kunnat välja mellan alternativen ”stämmer inte alls”, ”stämmer ganska dåligt”, ”stämmer ganska bra” samt ”stämmer helt”. På så vis har mer nyanserade svar kunnat samlas in än om endast två svarsalternativ
21
erbjudits. För att göra respondenternas svar ytterligare informativa har respondenterna behövt ta ställning till varje fråga och inget neutralt svarsalternativ har kunnat väljas.
För att säkerställa att de frågor som använts mäter de faktorer som de ämnar mäta har frågor från tidigare forskning och teori kring de valda beteendefinansiella faktorerna, finansiell bildning samt pensionssparande använts.
Tabell 3.1 - Kodning av svar för långsiktigt sparande, beteendefinansiella faktorer samt finansiell bildning
Motsvarar i enkäten Poäng per delfråga/påstående Total poäng Långsiktigt sparande Fråga 10 1 – 4 7 – 28 Kortsiktighet påstående 3 – 5 Fråga 12, 1 – 4 3 – 12 Självkontroll Fråga 11, påstående 4 & fråga 12, påstående
1 – 2 1 – 4 3 – 12
Övertro påstående 1 – 3 Fråga 11, 1 – 4 3 – 12 Finansiell bildning Fråga 7 – 9 0 – 1 0 – 3
Tabell 3.2 - Kodning från Likertskalor
Stämmer inte
alls Stämmer ganska dåligt
Stämmer
ganska bra Stämmer helt
Fråga 10, fråga 11 påstående
1 – 3, fråga 12 påstående 2 – 4 1 poäng 2 poäng 3 poäng 4 poäng Fråga 11 påstående 4, fråga 12
påstående 1 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng
Beroende variabel
Tabell 3.1 och 3.2 visar hur svaren för långsiktigt sparande samt de beteendeifinansiella faktorerna har poängsatts. I enkäten fanns sju frågor kring långsiktigt sparande vilka gav en till fyra poäng var. För att få ett aggregerat mått på långsiktigt sparande har samtliga svar slagits samman. Varje respondent har då fått som lägst 7 och som högst 28 poäng, där 28 poäng innebär den högsta graden av långsiktigt sparande. Graden av sparande utgör därmed ett samlat mått av respondentens sparbeteende, snarare än sparande i
22
absoluta tal eller i relation till inkomst. Tre frågor har ställts kring mål- och buffertsparande och tre kring pensionssparande samt en fråga kring hur stor andel av sin inkomst respondenterna i genomsnitt sparar. Frågorna kring mål- och buffertsparande är baserade på Nordenanckar och Sandbergs (2015) definition av långsiktigt sparande. Frågorna som berör pensionssparande har baserats på de tre kriterier vilka enligt Shefrin (2000) är centrala för att en person ska ha en god ekonomisk situation vid pensionen. Dessa sex frågor har besvarats med hjälp av Likertskalor och har motsvarat en till fyra poäng per fråga. Då skalan är symmetrisk från “instämmer inte alls” till “instämmer helt” och att vi tolkat avståndet mellan skalans steg som jämna har dessa svar behandlats som intervallvariabler. Frågan kring andel sparande ämnar undersöka respondenternas faktiska sparande i relation till deras inkomst. Svaren har delats in i fyra nivåer, vilka motsvarar en till fyra poäng (0 - 5 procent, 6 - 15 procent, 16 - 25 procent samt >25 procent). Detta för att samtliga delfrågor ska summera till samma maxpoäng.
Oberoende variabler
De beteendefinansiella faktorerna kortsiktighet, självkontroll och övertro har testats med hjälp av frågor från tidigare studier av Antonides et al. (2011), Tangney et al. (2004) respektive Mushinada och Veluri (2019). Samtliga faktorer har undersökts med hjälp av tre frågor vardera. Varje fråga har gett mellan en och fyra poäng utifrån den Likertskala som använts. Varje faktor har därmed summerats till mellan tre och tolv poäng, där tolv inneburit högst grad av den aktuella faktorn. Två av frågorna indikerar brist på självkontroll, varpå dessa kodats omvänt jämfört övriga frågor.
För att mäta faktorn finansiell bildning har ett test utformat av Lusardi och Mitchell (2008) använts. Testet består av tre kunskapsfrågor vilka behandlar ränta, inflation och finansiell risk, på vilka korrigeringar endast gjorts vad gäller siffror men där innebörden förblivit densamma. Testet används ofta i internationell forskning och har även använts i Sverige av Finansinspektionen (2015) då den vuxna svenska befolkningens finansiella bildning skulle undersökas. Dessa frågor har ett rätt och ett fel svar, varpå respondenten tilldelats mellan noll och tre poäng där tre poäng motsvarar den högsta finansiella bildningen.
23 Tabell 3.3 - Kodning av dummyvariabler
Tabell 3.3 visar hur de demografiska faktorerna har kodats till dummyvariabler. För att samla information om respondenternas ålder har födelseår efterfrågats och sedan delats in i två kategorier, personer födda 1984 - 1990 samt 1991 - 1996. För kön har kategorierna man och kvinna använts, då ingen respondent valde alternativet ”annat”. För civilstånd har uppdelningen sammanboende/gift respektive singel använts, och för utbildning har eftergymnasial utbildning respektive ej eftergymnasial utbildning använts. För variabeln sysselsättning har arbetande utgjort en kategori och arbetslösa/arbetssökande samt studerande har utgjort kategorin ej arbetande. Även för inkomst har respondenterna delats in i två kategorier. Personer som tjänar <12 000 kronor eller >12 001 kronor. Anledningen till att gränsen dragits vid 12 000 kronor vid kategoriseringen är att det är gränsen för låg ekonomisk standard (12 117 kronor) för en ensamstående person i Sverige (SCB, 2018b). Efter att samtliga demografiska faktorer delats upp i två kategorier har dessa omvandlats till dummys för att göra det möjligt att bearbeta dem i SPSS och Eviews.
3.4.4 Urval
Svenska Generation Y består av över 1,8 miljoner människor (SCB, 2018a). Då studiens syfte är att finna samvariation mellan en rad faktorer och Generation Y:s långsiktiga sparande utgör dessa 1,8 miljoner människor urvalsramen för studie. I och med den bristande möjligheten att inkludera samtliga individer i populationen har ett bekvämlighetsurval gjorts. Studiens enkät har delats på sociala medieforum såsom Facebook och LinkedIn. För att öka sannolikheten att endast personer som tillhör den aktuella populationen deltar i studien framgick det tydligt i introduktionstexten att endast svar från personer födda mellan 1984 och 1996 önskades. Utöver detta behandlade även
Dummy 1 0
Kön Man Kvinna
Ålder 1984 – 1990 1991 – 1996
Civilstånd Sammanboende/gift Singel Utbildning Eftergymnasial Ej eftergymnasial Sysselsättning Arbetande Ej arbetande Inkomst <12 000 kr >12 001 kr
24
den första frågan i enkäten respondentens ålder för att ytterligare säkerställa att endast personer från den valda populationen inkluderades i studien.
Det finns två typer av urval, dessa är sannolikhetsurval, vilket anses representativt för populationen då alla personer har lika stor sannolikhet att ingå i urvalet, samt icke-sannolikhetsurval, där sannolikheten att ingå i urvalet är olika för olika personer i populationen (Bryman & Bell, 2017). I denna studie har ett bekvämlighetsurval gjorts, vilket är en typ av icke-sannolikhetsurval. Detta innebär att personer som varit tillgängliga för oss som författare utgjort urvalet. Detta då studien genomförts under en begränsad tid och med begränsad möjlighet att nå alla potentiella respondenter, vilket innebär att ett sannolikhetsurval inte varit möjligt att åstadkomma. Då ett stickprov används, oavsett om det är ett sannolikhets- eller icke-sannolikhetsurval, finns risk för att ett urvalsfel uppkommer, vilket innebär att de som ingår i studien inte motsvarar populationen på ett rättvisande sätt (Bryman & Bell, 2017). För att minimera urvalsfelet har målet med studiens urval varit att innefatta så många respondenter som möjligt då det ökar precisionen i urvalet (Bryman & Bell, 2017). Detta inom ramen för den tid och de begränsade resurser vilka studien präglats av. I och med att ett bekvämlighetsurval använts kommer ett visst urvalsfel finnas, varpå slutsatser för populationen dragits med stor försiktighet.
3.4.5 Bortfall
Bortfall går att dela upp i två kategorier, objektbortfall och partiellt bortfall (Breiwitz, 2016). Objektbortfall, även kallat individbortfall, innebär att svaren från en individ saknas helt och hållet. Hur stort individbortfallet blev i denna undersökning går tyvärr inte att kontrollera då studiens enkät inte distribuerats till enskilda personer utan istället publicerats i offentliga forum. Vilka som sett enkäten men valt att inte deltaga går alltså inte att kontrollera. Den andra kategorin av bortfall, partiellt bortfall eller variabelbortfall, innebär att vissa men inte alla svar från en individ saknas (Breiwitz, 2016). I vårt fall var det totalt 32 respondenter som inte hade fullständiga svar, varav 4 saknade fullständiga svar för den beroende variabeln. Totalt inkom 288 enkätsvar. En respondent valde att inte svara på ett flertal frågor varpå dennes svar helt exkluderats från studien. I två fall angav respondenten att denne inte var född mellan 1984 och 1996 varpå även deras svar exkluderats. Totalt har därmed 285 enkätsvar inkluderats. Vid skattningen av
25
regressionsmodellen har samtliga enkätsvar som innehållit partiellt bortfall exkluderats (n=32). För T-testerna har samtliga enkätsvar som innehållit fullständiga svar för den beroende samt den aktuella oberoende variabeln inkluderats (se Tabell 4.2 samt 4.4). De respondenter som inte svarat på alla frågor och påståenden på de frågor som haft multipla indikatorer, det vill säga de beteendefinansiella faktorerna, finansiell bildning samt långsiktigt sparande, har inte fått någon slutpoäng och har då exkluderats från dessa tester. I sammanställningen av den deskriptiva statistiken i Tabell 4.1 representeras de ofullständiga svaren av kategorin “saknas”, och för sammanställningen av långsiktigt sparande i Tabell 4.2 har de som inte svarat på samtliga frågor kring långsiktigt sparande exkluderats.
3.5 Dataanalys
För att undersöka vilka faktorer som samvarierar med svenska Generation Y:s långsiktiga sparande har en linjär multipel regressionsanalys genomförts. Utöver detta har även t-tester genomförts för att skapa ytterligare förståelse för hur de olika faktorerna samvarierar med långsiktigt sparande. För att även skapa förståelse för hur olika demografiska faktorer samvarierar med de beteendefinansiella faktorerna har t-tester även gjorts för detta. Detta i enlighet med studiens analysmodell (se Figur 2.1). För de statistiska analyserna har Eviews och SPSS använts. För att mäta huruvida resultaten varit statistiskt signifikanta eller ej har 1, 5 samt 10 procents signifikansnivå använts.
3.5.1 Linjär multipel regressionsanalys
För att skatta samvariationen mellan de oberoende variablerna och den beroende variabeln har en linjär multipel regressionsanalys använts. Detta för att hur de valda beteendefinansiella faktorerna, finansiell bildning och de demografiska faktorerna samvarierar med det långsiktiga sparandet hos Generation Y. Genom att skatta en linjär multipel regressionsmodell skattas en betakoefficient för varje oberoende variabel vilken motsvarar den genomsnittliga förändringen av den beroende variabeln när den oberoende variabeln förändras med en enhet, givet att alla övriga oberoende variabler hålls konstanta (Edling & Hedström, 2003). En linje har därmed skattats med hjälp av minstakvadratmetod för att minimera felet i den skattade modellen. Att använda minstakvadratmetoden innebär att den linje som minimerar feltermen anses vara den
26
bästa, även kallad best linear unbiased estimates (BLUE), och är alltså den som används för att göra skattningarna.
Följande modell har använts för att skatta de aktuella koefficienterna: Y = α + β1X1 + β2X2 + β3X3 + …. + βpXp + ε Tabell 3.4 – Regressionsbeteckningar Beteckning Beskrivning Y Beroende variabel α Konstant β Betakoefficient x Oberoende variabel ε Residualterm
p Totalt antal oberoende variabler
Tabell 3.4 visar beteckningarna för den modell som skattats. Y motsvarar i detta fall långsiktigt sparande, och x respektive beteendefinansiell variabel, finansiell bildning samt dummyvariablerna för de demografiska faktorerna. För att minska risken att regressionsskattningarna får indirekta samvariationer att framstå som direkta har samtliga oberoende variabler inkluderats i en och samma regression för att agera som kontrollvariabler. Vid skattningen av regressionen har även en konstant skattats, men denna kommer ej att analyseras eller bearbetas vidare då dess koefficient inte är relevant för att uppnå studiens syfte. Detta då konstanten endast är användbar för att beräkna ett förväntat värde på Y vilket inte är aktuellt i detta fall (Djurfeldt & Barmark, 2009).
3.5.2 Normalfördelning
Residualen beskriver den variation i den beroende variabeln som de oberoende variablerna inte kan förklara och representeras i regressionen ovan av residualtermen. Vid användning av en linjär multipel regression antas residualerna vara normalfördelade (Djurfeldt & Barmark, 2009). Detta har kontrollerats för den aktuella regressionsmodellen på två sätt. Först genom att skapa ett diagram och ett histogram för regressionens residual (se Bilaga 2). Att residualerna är normalfördelade visas då genom
