Betingelser för kreativitet

De betingelser som inverkar på kreativiteten kan indelas i inre faktorer (begåvning, uppfostran, personlighet) och yttre faktorer (t.ex. en arbetsplats organisationsstruktur, kritiska relationer etc). Men det anses också viktigt att studera interaktionen mellan den enskilda personen och omvärlden.

Arv eller miljö?

Det råder olika uppfattningar om huruvida arv eller miljö spelar den största rollen för kreativitet. Galton (1870) menade sig ha funnit att framstående och genialt skapande personer ofta återfinns inom samma släkt. En stor grupp forskare utgår enligt Brolin från antagandet att alla människor till viss grad är av naturen kreativa men fortsätter: “Den enda hållbara slutsats som torde kunna dras är att både arv och miljö spelar en roll och kan interagera med varandra.” (Brolin s 290)

2. Analysnivåer

Följande analysnivåer eller variaber för påverkansfaktorer kan urskiljas: • biologiska/fysiologiska

• psykologiska • socialpsykologiska

• sociologiska dvs. organisationsmässiga och samhälleliga/kulturella

Från de biologiska/fysiologiska och psykologiska perspektiven studeras inre faktorer för kreativitet, och utifrån de socialpsykologiska nivåerna betraktas de inre

betingelserna i relation till de yttre.

Påverkansfaktorer kan också ses i relation till de olika kreativitetskomponenterna personlighet, process, problem och produkt. Faktorerna måste således ses i relation till den enskildes personlighet och det skapande arbetets olika moment och stadier. (Brolin s 290 f.)

Några distinktioner

- Vetenskaplig kreativitet/Konstnärlig kreativitet

Olika krav på kunskaper och färdigheter ställs på olika slags verksamhetsområden. Vetenskaplig verksamhet kännetecknas av ackumulerad kunskapsmassa och ökande krav på resurser, medan man inom konstnärlig verksamhet kan räkna med att

kunskaper och resursbehov är relativt konstant. - Kreativ funktion/ Kreativ produktion:

Det anses viktigt att skilja mellan betingelser för själva förmågan att vara kreativ och de faktorer som påverkar skapandet av en konkret produkt.

3. Några översiktliga listningar av hämmande och främjande betingelser

Här presenteras exempel på faktorer som är likartade men som formuleras på lite olika sätt av flera olika forskare. Sammanställningarna utgörs dels av författarnas egna

antaganden, och dels på empiriska resultat bl.a. intervjuer och enkäter. (Brolin s 292 ff.) Främjande faktorer

Inom individen

• Erfarenhet och kunnighet • Problemlösningsförmåga

I organisationen

• Att individen kan uppleva psykologisk säkerhet genom att vara accepterad som han/hon är av kollegor och att symboliskt kunna ge uttryck för sin personlighet i tankar och känslor.

• Uppmuntran från ledningen.

• Stimulerande och intellektuellt utmanande arbetsuppgifter

• Flexibel organisation som medger hög grad av självständigt arbete. • Möjlighet till eget ansvars- och risktagande

• Anställningstrygghet Hämmande faktorer

Inom individen

• konformitet: att inte ifrågasätta, utan tendera att välja enklaste lösningen. • rädsla för misslyckande

• avsaknad av känsla av mening.

• extern motivation, t.ex. pengar och karriär.

I organisationen

• Rutinbetonade arbetsuppgifter

• Tidspress, utvärdering och yttre tryck • Oförståelse från arbetsledning

• Förseningar och förhalningar • Bristande resurser

Kommentarer

Olika försök till listningar av hämmande och främjande faktorer för kreativitet visar både på gemensamma och skiljaktiga drag. Ett problem med flera av dessa är att det inte har påvisats empiriskt varken att eller hur de påverkar kreativiteten. Resultatet blir enligt Brolin “helt beroende av vilket synsätt som anläggs och hur kreativitet

definieras”. Det är därför svårt att direkt tillämpa denna kunskap i

kreativitetsbefrämjande syfte. Det är troligt att det är flera faktorer som måste samverka för att skapa en kreativ process. “Kreativ produktion ses oftast som en funktion mellan olika kognitiva och personlighetsmässiga faktorer i interaktion med olika typer av klimat och omgivning.” Sammanfattningsvis hör svårigheterna att kartlägga betingelser för kreativitet samman med 1/ definitionsmässiga problem, 2/ fenomenets påtagliga komplexitet och 3/ metodiska problem. (Brolin s 300 f.)

4. Amabiles socialpsykologiskt inriktade forskning

1. Teoretisk grund

Teresa M. Amabile (1983) har gjort experimentella undersökningar av olika

socialpsykologiska faktorers påverkan på kreativ produktion. “Studierna har utgått från hypotesen att ‘tillstånd av inre motivation främjar kreativitet, medan tillstånd av yttre motivation verkar hämmande’.”

2. Undersökningsdesign

En experiment- och en kontrollgrupp har vid utförandet av en skapande uppgift (t.ex. att göra enkla bildcollage eller skriva dikter) utsatts för olika omgivningsmässiga betingelser såsom “...situationer som anses inbegripa påtagliga hinder - exempelvis i form av övervakning, fastställda deadlines eller en förväntad utvärdering av

3. Forskningsresultat om omgivningsmässiga påverkansfaktorer Studierna visar att:

“(a) yttre utvärderingar eller förväntningar hämmar den kreativa produktionen vid verbala och konstnärliga uppgifter. (Detta har visat sig både för barn och vuxna); (b) yttre belöningar minskar generellt den kreativa produktiviteten;

(c) om individen har möjlighet att välja om och hur denne vill engagera sig i uppgiften, ökar detta kreativitetsgraden hos det som produceras;

(d) ett uttalat intresse för den aktivitet som skall utföras korrelerar positivt med kreativ prestation.” (Brolin s 84 f.)

4. Modell för kreativ produktion

“Amabile har på grundval av ovanstående forskningsresultat - liksom med ledning av resultat från andra social- och kognitionspsykologiskt och personlighetsorienterade studier - skapat en modell för kreativ produktion som består av tre

huvudkomponenter.” Modellen består av

1/ Inre uppgiftsmotivation: dels grundläggande attityder gentemot uppgiften, dels känsla av motivation betingad av sociala och miljömässiga faktorer. Motivationen påverkas i sin tur dessutom av skillnaden mellan vad individen kan göra - som beror av dennes områdes- och kreativitetsrelevanta färdigheter, och vad denne faktiskt kommer att göra.

2/ Färdigheter relaterade till området: t.ex sakkunskap, metodiska färdigheter och områdesspecifika talanger.

3/ Färdigheter relaterade till kreativitet: t.ex kognitiv stil, arbetsstil och personlighetskarakteristika.” (Brolin s 85 f., s 301 ff.)

Amabiles trekomponentmodell

1 2 3 4 5

Problem / uppgifts- presentation

Förberedelse Idégenerering Bedömning och validering

Alternativa resultat: • Total framgång =slut. • Totalt misslyckande = slut. • Delvis framgång = börja om från 1

Uppgiftsmotivation Områdesrelevanta färdigheter Kreativitetsrelevanta färdigheter lärande byte av tankestrategi

ökande eller minskande

Skissen visar de olika komponenternas inflytande på stegen i den kreativa processen. (min översättning och bearbetning)

Kommentarer till modellen

Modellen visar hur de tre komponenterna/betingelserna är verksamma i förhållande till faserna i den kreativa processen. Förberedelsen liksom bedömning och validering är medvetna, kognitiva steg i processen där konkreta färdigheter kopplade till området är verksamma. Idégenereringen påverkas av uppgiftsmotivation och kreativitetsbetonade färdigheter. Om kreatören inte blir nöjd men är motiverad att fortsätta visar pilarna hur han/hon ev. kommer att byta tankestrategi och i vaje fall ha lärt sig något inom de områdesrelevanta färdigheterna. I

Uppgiftsmotivationen är ansvarig för att initiera och upprätthålla processen.

Områdesrelevanta färdigheter är det material som utnyttjas under operationen och de kreativitetsrelevanta färdigheterna ses som verkställande controllers enligt Brolin. I Amabiles forskning studeras hur yttre påverkansfaktorer (se ovan) inverkar menligt på tankestrategier och resultat “Den kanske viktigaste aspekten av ovanstående modell är att den inkluderar sociala och omgivningsmässiga variabler och deras interaktion med personlighetsmässiga och kognitiva aspekter för producerandet av kreativa responser. […] Den försämrade [kreativa] produktionen [...] förklaras bero av

förändringar i individens motivationella orientering; den inre motivationen minskar på grund av de yttre faktorernas påverkan.” (Brolin s 303)