När studenterna antagits börjar musikstudierna i dels en konstnärlig och dels en pedagogisk huvudfåra. Det finns därför alla anledning att fortsätta att studera vilken roll kreativiteten spelar i utbildningen. Hur skapar man en kreativ studiemiljö? Vilka möjligheter finns det att aktivt ge träning i kreativitet? Får man tillfälle att komponera under studietiden?
Utifrån denna studie kan man uppmärksamma några förutsättningar för en kreativ inriktning av musik(teori)undervisning. Denna kan ta sin utgångspunkt i olika antaganden om kreativitet:
• som motiverad ur inre psykologiska spänningar, • som en naturlig strävan till självförverkligande eller
• som en intellektuell lek med förmågan att upptäcka, uppfinna och lösa problem. Som pedagog vill jag också gärna påminna om Piagets strukturalistiska teori om kunskapens och intellektets utveckling genom de olika processerna assimilation och ackomodation. (sid 20) Att förändras och utvecklas genom att ta till sig och bearbeta nya erfarenheter är en process som inte är olik den kreativa processen. Det skulle
därför vara värdefullt att undersöka likheter och skillnader mellan kreativa och lärande processer.
Jag hoppas vidare att denna uppsats har gett funderingar som grund för att bedöma melodier och andra elevkompositioner i olika sammanhang, och kanske också gett stimulans till att införa fler kreativa moment i undervisningen.
Bilagor
1. Provblanketten för melodiskaparmomentet 2. Följebrev till enkät om tillstånd för publicering. 3. Svarsblankett till enkät om tillstånd för publicering.
Kungliga Musikhögskolan
Teoriinstitutionen/Staffan Hedin
Till alla studenter i Ml I
som gjort antagningsprov vid KMH 1994.
Tacksam för din hjälp i samband med en undersökning.
I min C-uppsats i musikpedagogik vid MPC (Centrum för musikpedagogisk forskning) undersöker jag momentet “melodiskapande” vid antagningsprovet i satslära till Ml-linjen 1994. Avsikten är att beskriva vilka kriterier som användes vid bedömningen av melodierna och hur poängsättningen går till. Detta är ett led i utvecklandet av undervisningmetoderna i satslära.
Jag ber därför om din hjälp med att ge ditt tillstånd till att publicera din
melodi i uppsatsen.
Melodierna presenteras anonymt, men varje melodi har ett nummer för att kunna bli refererad till i texten. Melodierna skrivs ut med datorgrafik för att inte din handstil ev ska kunna kännas igen. Antal poäng och kommentarer anges för varje melodi. Om någon som läser uppsatsen skulle vilja använda din melodi i annat sammanhang behöver jag kunna hänvisa till dig för att du ska kunna bevaka dina rättigheter.
Var snäll underteckna bekräftelsen med din melodi, stoppa den i svarskuvertet, och lägg i mitt fack i ljusgården, eller skicka till mig på adress
Matrosbacken 11 117 67 Stockholm före terminens slut!
Tack på förhand för din hjälp! KMH 22/5 1995
«DATA Namnlistan»
Namn: «Namn»
Notexempel / melodi
Kryssa för lämpligt alternativ!
Ja, jag medger tillstånd att publicera ovanstående melodi som jag skrivit, i uppsatsen vid MPC.
Nej, jag vill inte att min melodi blir publicerad. Stockholm den / 1995
Referenser
1. Amabile, T. M. (1982), Social psychology of creativity: A consesual assessment technique. Journal of Personality and Social Psychology, 43, 997-1013.
2. Amabile, T. M. (1983), The social psychology of creativity, New York: Springer-Verlag. 3. Arieti, S. (1976), Creativity: The magic synthesis. New York: Basic Books.
4. Austin, J. H. (1978), Chace, chance and creativity, New York: Columbia University. 5. Bach, E. (1971), Begreppet kreativitet, Stockholm: Wahlström & Widstrand.
6. Barron, F. & Harrington. D. M. (1981), Creativity, intelligence and personality. Annual Review of Psychology, 32, 439-476.
7. Barron, F. (1968), Creativity and personal freedom, New York: Van Nostrand. 8. Barron, F. (1968/1971), Skapandets psykologi, Stockholm: Wahlström & Widstrand.
9. Barron, F. (1969), Creative person and creative process, New York: Holt, Rinehart and Winston. 10. Bergenson, Aron (1910/1924), Harmonilära, Stockholm: Abr. Lundquists Musikförlag.
11. Bergström, M. (1990), Hjärnans resurser - En bok om idéernas uppkomst, Jönköping: Seminarium Förlag.
12. Bessemer, S. P. & Treffinger, D. J. (1981), Analysis of creative products: Review and synthesis, Journal of Creative Behavior, 15 (3), 158-178.
13. Bogen, J. E. & Bogen, G. M. (1976), The other side of the brain III: The corpus colossum and creativity, Bulletin of the Los Angeles Neurological Societies, 34 (4), 191-203.
14. Bowers, G. H. (1981), Mood and memory. American Psychologist, 36, 129-148. 15. Brolin, Catarina (1992), Kreativitet i teori och empiri, Örebro: Högskolan i Örebro,
Samhällsvetenskapliga institutionen
16. Campbell, D. T. (1960), Blind variation and selective retention in creative thought as in other knowledge processes. Psycological review, 67, 380-400.
17. Campbell, D. T. (1974), Unjustified variation and selective retention in scientific discovery. (In Ayala, J. J. & Dobzbansky, T. (Eds.) Studies in the Philosophy of Biology.) London: Macmillan
18. Csikszentmihalyi, M. (1988), Society, culure and person: a system view of creativity. (In Sternberg, R. J. (Ed.) The nature of creativity. Contemporary psychological perspectives.) Cambridge: Cambridge University Press.
19. Csikszentmihalyi, M. (1990), The domain of creativity. (In Albert, R. S. & Runco, M. A. (Eds.) Theories of Creativity.) Newbury Park: Sage Publications.
20. Dixon, N. F. (1981), Preconscious prossesing, New York: John Wiley.
21. Dixon, N. F. (1983), The conscious-unconscious interface, Contributions to an understanding. Archives of Psychology, 135, 55-56.
22. Ehrenwald, J. (1984), Anatomy of genius. Split brain and global minds, New York: Human Science Press.
23. Ekvall, G. (1979/1983), Kreativitet och kreativ problemlösning, Stockholm: Management media. 24. Elliot, P. C. (1986), Right (or left) brain cognition, wrong metaphor for creative behavior: It is prefrontal
lobe volition that makes the (human/humane) difference in the release of creative potential, Journal of Creative Behavior, 20 (3), 202-214.
25. Eriksson, Ola (1986), Lärobok i arrangering, Stockholm: Reuter & Reuter Förlags AB. 26. Finlay, C. S. & Lumsden, C. J. (1988) The creative mind, London: Academic Press.
27. Fromm, E. (1959), The creative attitude. (In Anderson, H. H. (Ed.) Creativity and its cultivations.) New York: Harper.
29. Getzels, J. W. & Csikszentmihalyi, M (1976), The creative vision: A longitudinal study of problemfinding in art, New York: John Wiley & Sons.
30. Guilford, J. P. (1950), Creativity, American Psychologist, 5, 444-445.
31. Guilford, J. P. (1967/1971), Intellektuella faktorer för produktivt tänkande. (In Mooney, R. L. & Razik, T. A. (Eds.) Vad är kreativitet?) Stockholm : Beckmans.
32. Hardaway, R. A. (1990), Subliminally activated symbolic fantasies: Facts and artifacts. Psycological Bulletin, 107 (2), 177-195.
33. Helmholtz, H. von. (1896), Vorträge und Reden, Braunschweig: Friedrich Vierweg und Sohn. 34. Ingelf, Sten (1980), Praktisk harmonilära/Visharmonik, Stockholm: Reuter & Reuter Förlags AB. 35. Ingelf, Sten (1988), Visarrangering, Lund: Sting Musik.
36. Ingelf, Sten (1991), Jazz- & rockarrangering, Lund: Sting Musik. 37. Ingelf, Sten (1995), Lär av mästarna, Lund: Sting Musik.
38. Jansson, Roine (1991), Traditionell arrangering, satsteknik och arbetsmetoder, Stockholm: Nordiska Musikförlaget.
39. Kihlstrom, J. F. (1984), Conscious, subconscious, and unconscious: A Cognitive perspective (In Bowers, K. S. & Meichenbaum, D. (Eds.) The unconscious reconsidered.) New York: John Wiley & Sons.
40. Kris, E. (1952), Psychoanalytic explorations in art, New York: International Universities Press. 41. Lazarus, R. S. (1982), Thoughts on relations between emotion and cognition. American Psychologist,
37, 1019-1024.
42. Lindroth, Henry (1960), Musikalisk satslära, Malmö: Allhems förlag.
43. MacKinnon, D. W. (1962), The personality correlates of creativity: A study of American architects. (In Nielsen, G. S. (Ed.) Proceedings of the fourteenth international congress of applied psychology, Vol 2, 11-39.) Copenhagen: Munsgaard. (Also in Vernon, P. (Ed.) Creativity, 1978. Harmondsworth: Penguin Books.)
44. MacKinnon, D. W. (1975), IPAR’s contribution to conceptuaization and study of creativity. (In Taylor, I. A. & Getzels, J. W. (Eds.) Perspectives in creativity.) Chicago: Aldine.
45. Maddi, S. R. (1975), The strenuousness of creative life.(In Taylor, I. A. & Getzels, J. W. (Eds.) Perspectives in creativity.) Chicago: Aldine.
46. Marks, L. (1978), The unity of the senses, New York: Academic Press. 47. Martindale, C. (1981), Cognition and consciousness, Homewood, IL: Dorsey.
48. Martindale, C. (1989), Personality, situation and creativity. (In Glover, J. A., Ronning, R. R. & Reynolds, C. R. (Eds.) Handbook of creativity. Perspectives on individual differences.) New York: Plenum Press. 49. Maslow, A. H. (1954/1970), Motivation and personality, New York: Harper & Row.
50. Maslow, A. H. (1959), Creativity in selfactualising people. (In Anderson H. H. (Ed.), Creativity and its cultivation.) New York: Harper.
51. May, R. (1959), The nature of creativity. (In Anderson, H. H. (Ed.) Creativity and its cultivation.) New York Harper.
52. May, R. (1975/1984), Modet att skapa, Stockholm: Bonniers Fakta.
53. Mednic, M. T. (1962), The associative basis of the creative process. Psychological Review, 69, 220-232. 54. Newell, A., Shaw, J. C. & Simon, H. A. (1962), The processes of creative thinking. (In Gruber, H. E.,
Terrell, G. & Wertheimer, M. (Eds.) Contemporary approches to creative thinking.) New York: Atherton Press.
55. Noy, P. (1978), Insight and creativity. Journal of the American Psychoanalytic Association, 26, 717-748. 56. Noy, P. (1979a), The psychoanalytic theory of cognitive development. The Psychoanalytic Study of the
57. Noy, P. (1979b), Form creation in art: an egopsychological approach to creativity. Psychoanalytic Quarterly, 48, 229-256.
58. Ochse, R. (1990), Before the gates of excellence. The determinants of creative genius, Cambridge: Cambridge Univerisy Press.
59. Patrick, C. (1935), Creative thought in poets. Archives of Psychology, 26, 1-74.
60. Pervin, L. A. (1984) (4th Ed) Personality: Theory and reserch, New York: John Wiley & Sons. 61. Piaget, J. (1977), The developmenet of thought: Equilibration of cognitive structure. NYC: Viking. 62. Rogers, C. R. (1954/1959), Towards a theory of creativity. (In Anderson, H. H. (Ed.) Creativity and its
cultivation.) New York: Harper.
63. Rothenberg, A. (1979), The emerging goddess. The creative process in art, science and other fields. Chicago: University of Chicago Press.
64. Simonton, D. K. (1980), Thematic fame, melodic originality, and musical Zeitgeist: A biographical and transhistorical content analysis, Journal of Personality and Social Psychology, 38, 972-983.
65. Sjögren, Anna (1995), Musikskapande, den historiska framväxten och analysmodell utifrån läroplanerna för den svenska grundskolan. Stockholm: Musikpedagogiskt centrum (MPC)
66. Skinner, B. F. (1972/1976), A behavioral model of creation. (In Rothenberg, A. & Hausman, C. R. (Eds.) The creativity question, pp. 267-273.) Durham, N.C.: Duke University Press.
67. Skolverkets rapport nr 23 (1993). Den nationella utvärderingen av grundskolan våren 1992. MUSIK, huvudrapport.
68. Smith, G. J. W. & Carlsson, I. (1990), The creative process. A functional model basedon empirical studies from early childhood to middle age, Psychological Issues, Monograph 57, Madison, Conn.: International Universities Press.
69. Smith, G. J. W. , Carlsson, I. & Danielsson, A. (1984), Experimentella undersökningar av kreativitet, Lund: Lunds Universitet, Psykologiska institutionen.
70. Smith, G. J. W. , Carlsson, I. & Sandström, A. (1985), Artists and artistic creativity. Elucidated by psychological experiments. Psychological Research Bulletin, Lund University, 25, No 9-10. 71. SOU 1976:33, Musiken, människan, samhället, Musikutbildning i framtidsperspektiv,
Principbetänkande av organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS), Stockholm: Utbildningsdepartementet
72. Spearman, C. (1931), The creative mind. New York: Appleton.
73. Sperry, R. W. (1966), Brain bisection and mechanisms of consciousness. (In Eccles, J.C. (Ed.) Brain and conscious experience.) New York: Springer-Verlag.
74. Sperry; R. W. (1964), The great cerebral commissure, Scientific American, January 1964, 42-52.
75. Stein, M. I. (1953/1962), Creativity as an intra- and inter-personal process. (In Parnes, S. J. & Harding, H. F. (Eds.) A source book for creative thinking.) New York: Scribner.
76. Söderhom, Valdemar (1950), Arbetsbok i elementär harmonilära, Stockholm: Nordiska Musikförlaget. 77. Söderhom, Valdemar (1959), Harmonilära, Stockholm: Nordiska Musikförlaget.
78. Taylor, I. A. (1959),The nature of the creative process. (In Smith, P. (Ed.) Creativity. An examination of the creative process.) New York: Hastings
79. Terman, L. M. (1925), Genetic studies of genius. Mental and physical traits of a thousand gifted children, Vol.1 and 2., Palo Alto, CA: Stanford University Press.
80. Vernon, P. E. (1989), The nature-nurture problem in creativity (In Glover, J.A., Ronning, R.R. & Reynolds, C. R. (Eds.) Handbook of creativity, Perspectives on individual differences.) New York: Plenum Press
81. Wallas, G. (1926), The art of thought, New York: Harcourt Brace. (Excerpts in Vernon, P. E. (Ed.) Creativity, (1978), New York: Penguin Books.)
82. Werner, H. (1948), Comparative psychology of mental development, New York: International Universities Press.
83. Winnicott, D. W. (1971/1981), Lek och verklighet, Stockholm: Natur & Kultur. 84. Zajonc, R. B. (1980), Feeling and thinking. American Psychologist, 35, 151-175. 85. Zajonc, R. B. (1980), On the primacy of affect. American Psychologist, 39, 117-123.
Kommentar: Alla författare med förnamn enbart som initaler är andrahandskällor hämtade från Brolin (1992).