I uppsatsens tredje kapitel behandlades grundläggande rättigheter som är aktuella i uppsatsen, det vill säga yttrandefriheten, den personliga integriteten, rätten till en rättvis rättegång och rätten till effektiva rättsmedel. Yttrandefriheten, som kanske är den viktigaste rättigheten av alla i ett demokratiskt samhälle, hamnar ofta i konflikt med andra rättigheter. Det kan till exempel vara den personliga integriteten. När någon anser sig ha blivit förtalad i grundlagsskyddad media uppstår en konflikt mellan yttrandefriheten och den personliga integriteten, och en avvägning måste göras mellan dessa rättigheter. I den svenska rättsordningen kan det konstateras att den avvägning som gjorts gynnar yttrandefriheten, till exempel genom omröstningsreglerna som kräver kvalificerad majoritet (sex röster av nio) för att den tilltalade ska fällas till ansvar för tryck- eller yttrandefrihetsbrott, JK som ensam åklagare och den särskilda åtalsprövningen när det gäller förtalsbrottet samt juryinstitutet. Yttrandefrihetens framhållning kan också illustreras av de så kallade instruktionerna i 1 kap. 10 § TF respektive 1 kap. 15 § YGL.162 När en enskild ansett sig blivit förtalad i grundlagsskyddad media, vilket kan sägas vara ett intrång i enskildas fredade sfär163, och vill söka upprättelse genom att få saken prövad i domstol, blir rättigheterna rätten till en rättvis rättegång och rätten till effektiva rättsmedel aktuella. Den svenska rättsordningen när det kommer till tryck- och yttrandefrihetsmål som avser påstådda förtal kan sägas innehålla avvägningar mellan yttrandefriheten, den personliga integriteten och rätten till en rättvis rättegång och effektiva rättsmedel som gynnar yttrandefriheten i förhållande till den personlig integriteten och rätten till en rättvis rättegång och effektiva rättsmedel.
Som tidigare nämnts i uppsatsen har medlemsstaterna till EKMR en viss bedömningsmarginal, så kallad ”margin of appreciation”, när det kommer avvägningar mellan motstående intressen i deras rättsordningar. Bedömningsmarginalen är bred när det kommer till avvägningar mellan den personliga integriteten och yttrandefriheten och den inhemska processuella lagstiftningen.164 Det torde innebära att Europadomstolen, om det hade varit uppe för prövning, skulle vara försiktig med att underkänna de olika processrättsliga aspekterna som gynnar yttrandefriheten i svenska tryck- och yttrandefrihetsmål som avser förtal, eftersom det kan sägas vara en del av den svenska lagstiftarens avvägning mellan yttrandefriheten och den personliga integriteten. Å andra sidan har Europadomstolen ett dynamiskt tolkningssätt av rättigheterna i EKMR för att innebörden av dem ska spegla samhällsutvecklingen. Det kan vara så att den personliga integriteten, som i allmänhet verkar få allt mer fokus i samhället, får större betydelse i ett framtida mål hos Europadomstolen som avser de processuella aspekterna i svenska tryck- och yttrandefrihetsmål som avser förtal. Samtidigt är yttrandefriheten fundamental i ett
162 Se kapitel 3 ovan. 163 Se avsnitt 3.3 ovan. 164 Se avsnitt 3.5 och 3.6 ovan.
demokratiskt samhälle vilket torde tala för att Europadomstolen fortsätter att vara restriktiv med att underkänna avvägningar som gjorts mellan yttrandefriheten, den personliga integriteten och även rätten till en rättvis rättegång vad gäller tryck- och yttrandefrihetsprocessen som avser förtal. Det vore dock ytterst intressant om frågan behandlades av Europadomstolen i ett framtida mål för att få klarhet i hur de hade resonerat och dömt idag.
Käll- och litteraturförteckning
Litteratur
Böcker
Axberger, Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsgrundlagarna, 3 u., Wolters Kluwer Sverige AB, Stockholm, 2017.
Bernitz, Ulf, Heuman, Lars, Leijonhufvud, Madeleine, Seipel, Peter, Vogel, Hans-Heinrich och Warnling-Nerep, Wiweka, Finna rätt - Juristens källmaterial och arbetsmetoder, Norstedts Juridik AB, 13 u., Stockholm, 2014.
Bernitz, Ulf och Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 6 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2018.
Cameron, Iain, An Introduction to the European Convention on Human Rights, 8 u., Iustus Förlag AB, Uppsala, 2018.
Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis: En kommentar till
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, 5 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm,
2015.
Diesen, Christian, Lekmän som domare, 1 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1996.
Jareborg, Nils och Friberg, Sandra, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 1 u., Iustus Förlag AB, Uppsala, 2010.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och
argumentation, 3 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015.
Warnling Conradson, Wiweka och Bernitz, Hedvig, En orientering i tryckfrihet och
yttrandefrihet, 6 u., Jure Förlag AB, Stockholm, 2019.
Åhman, Karin, Grundläggande rättigheter och juridisk metod, 2 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2019.
Artiklar
Bylander, Eric, Regeringsformens krav på alla rättegångars genomförande rättvist och inom
De Basso, Sargon, Ekdahl, Karl-Emil, Mansfeld, Henrik, Petrus, Anders, Rydin, Filip, Scheiman, Sebastian och Sommerfeld, Isabel, Mediebolagens tryckfrihet går ut över den
enskildes rättssäkerhet – ändra grundlagen, Dagens Juridik, 2017, s. 1.
Ehrenkrona, Carl Henrik, Europadomstolen – vadan och varthän?, SvJT, 2012, s. 361 och 366. Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT, 2004, s. 4.
Jönsson, Torgny, Den svenska tryckfrihetsprocessen strider mot Europakonventionen, Dagens Juridik, 2016, s. 1.
Victor, Dag, Svenska domstolars hantering av Europakonventionen, SvJT, 2013, s. 356.
Elektroniska källor
Axberger, Hans-Gunnar, TF, kommentar till 1 kap. 2 §, JUNO (hämtad 2020-09-11). Axberger, Hans-Gunnar, TF, kommentar till 7 kap. 1 §, JUNO (hämtad 2020-09-11). Axberger, Hans-Gunnar, TF, kommentar till 9 kap. 1 §, JUNO (hämtad 2020-09-17). Axberger, Hans-Gunnar, TF, kommentar till 12 kap. 3 §, JUNO (hämtad 2020-09-22). Axberger, Hans-Gunnar, TF, kommentar till 12 kap. 10 §, JUNO (hämtad 2020-10-20). Axberger, Hans-Gunnar, TF, kommentar till 12 kap. 15 §, JUNO (hämtad 2020-09-22). Axberger, Hans-Gunnar, TF, kommentar till 12 kap. 16 §, JUNO (hämtad 2020-10-20). Axberger, Hans-Gunnar, YGL, kommentar till 1 kap. 2 §, JUNO (hämtad 2020-09-11). Axberger, Hans-Gunnar, YGL, kommentar till 1 kap. 4 §, JUNO (hämtad 2020-09-11). Bexar, Mikaela, BrB, kommentar till 5 kap. 1 §, JUNO (hämtad 2020-11-04).
Ehrenkrona, Carl-Henrik, EKMR, kommentar till artikel 6.1, JUNO (hämtad 2020-09-28). Ehrenkrona, Carl-Henrik, EKMR, kommentar till artikel 8, JUNO (hämtad 2020-10-07). Jermsten, Henrik, RF, kommentar till 2 kap. 11 §, JUNO (hämtad 2020-10-02).
Expressen, https://www.expressen.se/nyheter/otto-sjoberg-falld-for-fortal/ (hämtad 2020-09-08). Lexbase, https://www.lexbase.se/sida/varfor_finns_lexbase?s=f3c8bf6eb41a7f709057e646d09c5388 (hämtad 2020-09-08).
Offentligt tryck
SOU 1947:60 Förslag till tryckfrihetsförordning. SOU 1979:49 Grundlagsskyddad yttrandefrihet. SOU 1994:99 Domaren i Sverige inför framtiden.
Prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.
Prop. 1997/98:101 Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m.
Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag.
Prop. 2013/14:47 Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område. Prop. 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. DS 1997:25 Jurymedverkan och fallet Holm.
Kommittédirektiv 2011:31 Användningen av straffrätt.
Rättsfall
NJA 1987 s. 285 II. NJA 2013 s. 502. NJA 2015 s. 166.
Stockholms tingsrätts dom i mål B 1560-14. Stockholms tingsrätts dom i mål B 11840-06. JK:s beslut, 2009-03-06, diarienummer 1637-09-31. JK:s beslut, 2014-03-26, diarienummer 699-14-31. JK:s beslut, 2018-06-14, diarienummer 2672-17-4.3. A mot Norge, 28070/06, dom den 9 april 2009.
Abdulla Ali mot Förenade Kungariket, 30971/12, dom den 30 juni 2015. Benthem mot Nederländerna, 8848/80, dom den 23 oktober 1985. De Haan mot Nederländerna, 22839/93, dom den 26 augusti 1997.
García Ruiz mot Spanien, 30544/96, dom den 21 januari 1999 (Grand Chamber). Gustafson mot Sverige, 23196/94, dom den 1 juli 1997.
Hadjianastassiou mot Grekland, 12945/86, dom den 16 december 1992. Helmers mot Sverige, 11826/85, dom den 29 oktober 1991.
Hiro Balani mot Spanien, 18064/91, dom den 9 december 1994. Holm mot Sverige, 14191//88, dom den 25 november 1993.
Incal mot Turkiet, 22678/93, dom den 9 juni 1998 (Grand Chamber). James m.fl. mot Förenade Kungariket, 8793/79, dom den 2 januari 1986. Klass m.fl. mot Tyskland, 5029/71, dom den 6 september 1978.
Legillon mot Frankrike, 53406/10, dom den 10 januari 2013. Mérigaud mot Franrike, 32976/04, dom den 24 september 2009. Ruiz Torija mot Spanien, 18390/91, dom den 9 december 1994.
Salduz mot Turkiet, 36391/02, dom den 27 november 2008 (Grand Chamber). Salerno mot Italien, 11955/86, dom den 12 oktober 1992.
Saric mot Danmark, 31913/96, dom den 2 februari 1999.
Swedish Drivers Engine Union mot Sverige, 5614/72, dom den 6 februari 1976. Taxquet mot Belgien, 926/05, dom den 16 november 2010 (Grand Chamber).
Tolstoy Miloslavsky mot Förenade Kungariket, 18139/91, dom den 13 juli 1995.
von Hannover mot Tyskland (nr. 2), 40660/08 och 60641/08, dom den 7 februari 2012 (Grand Chamber).
Författningar
Tryckfrihetsförordning (1949:105). Regeringsform (1974:152). Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469). Brottsbalk (1962:700). Förvaltningslag (1986:223).Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.
Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Förordning (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.
Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (2007), Lissabonfördraget.