som informanterna använde sig av för att utveckla modersmålet hos barn som har annat modersmål än svenska. Under avsnittet Faktorer som påverkar utveckling av barns modersmål i förskolan presenteras olika faktorer som påverkar utvecklingen av modersmålet.
4.1 Betydelsen av modersmål hos barn som har annat modersmål än svenska
Alla informanter uttrycker vikten av att modersmålet är av stor betydelse för barnen, på olika vis.
Modersmålets betydelse för identitet
Informanterna belyser att modersmålet skapar identiteten och jaget hos barnet. I intervjuerna beskrivs det som att det handlar om självkänslan och barnets förmåga att prata samt att barnens modersmål är viktigt och att det är en del av barnen. Det framkommer även att informanter inte pressar barnen till att prata på sitt modersmål om barnen inte vill. Några informanter beskriver ovanstående i citaten nedan:
Modersmål för mig är en del av livet, en del av människan (Sofia).
Och vill inte barnet prata på sitt språk då ska man inte pressa dem, utan det ska komma naturligt (Fredrik).
Informanterna med annat modersmål än svenska uttrycker hur viktigt det är för barn att känna sig stolta över sitt modersmål och sitt ursprung. Linda beskriver detta i följande citat:
Alltså det betyder jättemycket. Jag själv har finska föräldrar och under hela min uppväxt så har jag försökt och mörka att jag kan finska och att jag har finskt påbrå för att det var väldigt ofint i skolan (Linda).
Vi kommer ju aldrig att uttala rätt eller så ... det handlar inte om att vi ska utbilda på det här andra språket utan det handlar bara om att lyfta språket. För mig handlar det om att lyfta språket och betydelse för de där barnen som faktisk pratar andra språk så
att de inte ska behöva gå med den där skämsmössan som jag hade utan man ska kunna gå stolta och raka (Linda).
Modersmålets betydelse för trygghet
Alla informanter framhöll att känslan av trygghet är en viktig del för modersmålet.
Barn med annat modersmål än svenska behöver känna sig trygga med sitt modersmål för att kunna kommunicera med sin familj och släkt men även med andra barn som talar samma språk som de själva. Det framkommer att det handlar om att barn i framtiden ska kunna göra sig förstådda även i sitt modersmål. I nedanstående citat beskrivs trygghet och vikten av gemenskap:
För att då kan de barnen som har samma modersmål, kan de sitta och rita utifrån, till exempel sagan tillsammans. Det är jätteviktigt för att då får de gemenskap i att de kan det där språket också. Då får de lite mera kännedom och bli lite mer tryggare i sig själv, tror jag i alla fall (Fredrik).
Några av informanterna nämner att det finns barn som inte vågar tala på sitt
modersmål och då startar pedagogerna dialoger med barnen på barnens modersmål.
Det får barnen att känna sig trygga i sitt modersmål och att de sedan kan prata på sitt modersmål. Malins citat här nedan beskriver ovanstående:
Har man inte den så har man inte den basen som man har i sitt modersmål och då har man väldigt svårt att uttrycka sig, tala om vad man tycker, tänker och känner.
Man har inte fått som bas för att kunna lära sig andra språket tror jag (Malin).
Modersmålet som en tillgång
Modersmålet beskrivs både som en tillgång för barn och för vuxna. Flertalet
informanter förklarar att de inte har modersmålsstödjare av olika anledningar, men att barnets kunskap i sitt modersmål ses som en tillgång i förskolan. Lotta uttrycker ovanstående i citatet nedan:
När små barn kommer, för att jag vet en kollega till mig en gång vid bordet frågade äldre barn om han kan säga till henne på somaliska och det gjorde han. Jag kommer inte ihåg vad det var men kollegan inte förstod vad yngre barn ville och då kunde äldre barnet hjälpa till. Språk är alltid tillgång. Och sen ska det inte vara att det barnen man ber om hjälp ska känna sig tvingat eller obekväm, man måste kunna läsa av det om det är okej (Lotta).
Några informanter beskriver att när de kommunicerar med barnen på barnens modersmål känner barnen sig trygga i gruppen och med hjälp av inlärningen av det svenska språket började barnen så småningom känna sig självständiga. Selma berättar att hon och hennes arbetskamrater som kan tala samma modersmål som
barnen anser sig själva vara en tillgång vilket uttrycks i citaten nedan:
Vi har varit bro kan man säga, både mellan barnen och mellan föräldrarna (Selma).
Vi pedagoger som kan barnens modersmål är som resurser och ser oss som tillgång eftersom vi är flerspråkiga, vi har också Polyglutt (Selma).
Fredrik berättar i citatet nedan att språk är en tillgång i livet och ger möjligheter i framtiden:
Det säger all forskning som finns gällande barn med annat modersmål än svenska att det är mycket lättare att lära sig svenska sen om man först kan sitt modersmål
(Fredrik).
4.2 Metoder och material för att utveckla modersmålet hos barn med annat modersmål än svenska
I intervjuunderlaget framkommer en rad olika metoder och material som förskolans pedagoger menar att de använder sig av i utbildningen för att utveckla modersmålet.
Vårdnadshavares stöd
En metod som informanterna framhåller är att de tar stöd av vårdnadshavarna för att kunna översätta vissa ord till barnets modersmål. Det är för att underlätta
kommunikationen mellan barnen och pedagogerna, men även för att synliggöra och utveckla barns modersmål. Informanterna belyser även att i samtal med
vårdnadshavare försöker de förmedla hur viktig det är med modersmål för barnen och att vårdnadshavare behöver arbeta med att utveckla modersmålet för sitt barn även hemma.
Selma berättar att de även arbetar med QR-koder och tar stöd av vårdnadshavare där pedagogerna spelar in vårdnadshavarnas röst för att kunna översätta vad olika djur heter på deras modersmål. Ovanstående sker efter att de varit i skogen med barnen på bildpromenad där barnen visar intresse genom att peka på saker i skogen och där pedagogen skriver ner orden under observationen. Sedan får barnen skanna det ordet via en lärplatta och lyssna på sitt modersmål. Selma beskriver mer om samarbetet i citatet nedan:
Vi har även gjort en karta med fokusord som vi har valt ut i observation vid bildpromenaden tillsammans med barnen. Vi skickar hem och uppmuntrar
föräldrarna att samtala med sitt barn kring de fokusorden på modersmålet (Selma).
Det framkommer också att vårdnadshavare får låna hem böcker och läsa dem på sitt modersmål eller på svenska eller att välja att samtala kring bilderna i boken för barnen på sitt modersmål.
Digitala verktyg
Informanterna nämner digitala verktyg som metod för att utveckla barns modersmål.
Det framkommer att det finns flera metoder för att utveckla barns modersmål och en av dem är Polyglutt som är en applikation och finns i lärplattan. En annan metod som flera informanter använder sig av är iPad för att ta reda på vad vissa ord heter på barnens modersmål, men även för att söka sånger eller sagor på olika språk via
Youtube. Några informanter berättar att de ibland även söker bilder via Google om hur olika kulturer ser ut och samtalar kring det på barnens modersmål. Ytterligare en metod som används är Google translate som översätter ord på olika språk via iPad.
Det finns också en översättningsapplikation som heter SayHi via iPad vilket flera informanter använder sig av för att översätta ord på olika språk. Informanterna belyser att de använder sig av olika metoder och material och utgår från barns intresse och nyfikenhet. Studien visar också att informanterna använder sig av de olika metoder och material för att de dels själva är nyfikna på vad vissa ord heter på barnens modersmål, dels för att de inte behärskar alla barnens modersmål. Eva ger ett exempel utifrån ovanstående text:
Mycket Polyglutt, det är mycket hjälp tycker vi att lyssna på sagor på barnets
modersmål och har sagor både på svenska och modersmålet att man lär sig. Jag läser på svenska och sen lyssnar de på sitt modersmål och sen att återupprepa vad de säger och ta reda på saker. Det är mycket Polyglutt och böcker och iPad och de som kan barnets modersmål hjälper barnen att förstärka språket (Eva).
Konkretiserande material
I intervjuunderlaget framkommer att informanterna använder sig av konkretiserande material som exempelvis rekvisita i form av små djur vid samlingar för att fånga barnens uppmärksamhet. Rekvisitan används vid sånger och sagor på olika språk.
Ett annat konkretiserande material som informanterna arbetar med på förskolan är bland annat ”tvillingböcker”. Tvillingböcker finns tillgängliga inne på förskolan där informanterna som kan tala samma modersmål som barnen läser för barnen. Några informanter berättar att böckerna ligger utställda för barnen där barnen ska få möjlighet att få boken läst på sitt språk. Följande beskrivs i citaten nedan:
De bläddrar ofta på sitt modersmål eller vi hjälper de hitta. Titta på böcker, lyssna på böcker (Malin).
Vi har inte modersmålsundervisning på förskolan men vi visar ju på att språket är viktig, ”titta här har vi en bok på ditt språk”, fråga vad vissa ord betyder på deras språk, lära säga med andra ord. (Eva).
Resultatet visar att bildstöd och TAKK används för att underlätta kommunikationen med barn som har annat modersmål än svenska. Bildstöd på till exempel frukt eller mat finns uppsatta på väggarna på avdelningarna. Informanterna berättar att de med hjälp av bildstöd brukar bekräfta barnen på både svenska och på barnens modersmål när de sitter vid måltiderna. På bildstöden finns det även ord under bilden som är översatta på andra språk som till exempel mjölk på arabiska och somaliska. Sara beskriver ovanstående text i citatet nedan:
Sen har vi ord till exempel som ”halib”, ”ano” på barnens modersmål. Detta är lite hjälp för oss vuxna i kommunikationen med barnen (Sara).
Flera informanter använder sig av TAKK som stöd i kommunikationen oavsett vilket språk barnet har.
Verbal stöttning
Det framkommer också att prepositioner används som metod för att utveckla förståelse för begrepp såsom bakom, framför och så vidare. Detta görs både på svenska och på flera språk som finns representerade i barngruppen. Informanterna försöker säga några ord på barnets modersmål för igenkänning och att det är mycket upprepningar som sker både på svenska och på olika språk som finns representerade i barngruppen. Det framkommer också att rim och ramsor samt uttal på olika
bokstäver är en metod för att stärka barnens modersmål. Sofia ger exempel utifrån ovanstående text:
I ett visst land har de lite annorlunda uttal till exempel bokstäverna ”B” och ”P”. Och här är det viktigt att leka kanske med olika rim och ramsor och bokstäver på olika språk (Sofia).
Några informanter berättar att de skapat olika lärmiljöer i förskolan, till exempel en språkhörna där alfabet finns representerade på barnens modersmål. När det gäller alfabetet beskriver informanterna att de brukar samtala om likheter och skillnader med barnen och barnen har visat intresse för skriftspråket på olika modersmål, vilket stödjer barnen i skriftspråket på deras modersmål. Barnen skriver bokstäver som de är intresserade av utifrån alfabetet på deras modersmål. I resultatet framkommer också att barnen lär sig att i vissa länder skrivs en text från höger till vänster och tvärtom.
Det framkommer också att i förskolan räknar förskolans pedagog på olika språk.
Linda berättar att när hon börjar räkna på sitt modersmål, då vågar barnen räkna på sitt modersmål. Linda berättar i nedanstående citat om ovanstående text:
Det handlar om att använda de språk man kan. Jag kan köra min finska och de som sitter runt om kan ba ”vad säger du för någonting” och då jag törs tala finska så törs de andra säga något ord då och då (Linda).
Den verbala stöttningen beskrivs också i form av att det finns modersmålsstödjare kopplade till förskolorna på olika vis. På en av förskolorna kommer
modersmålsstödjaren och undervisar kring olika kulturer en gång per vecka. Det är olika aktiviteter för varje gång och det är bland annat språklekar och bokstavlekar på olika språk. I en annan förskola sker samarbete med modersmålsstödjaren i ett projekt på en förskola.