Resultatet visar att informanterna använder sig av olika metoder och material för att utveckla barns modersmål. Informanterna som inte behärskar barnets modersmål, tar stöd av vårdnadshavare för att få vissa ord översatta till barnets modersmål. Detta för att underlätta kommunikationen med barnen och samtidigt för att utveckla
barnens modersmål. Här kan det tolkas att informanterna och vårdnadshavarna ses som medierande resurser där båda individers handlingar sker i interaktion med varandra, och att det görs för att utveckla barns modersmål i förskolan samt i hemmet.
En annan metod som framkommer i resultatet är att det finns modersmålsstödjare som kommer och undervisar barn i bland annat språklekar och bokstavslekar på olika språk. Det kan tolkas att modersmålsstödjaren ses som en viktig person för att
utveckla barns modersmål, samt att det sker i lekar tillsammans med barnen. Utifrån
det teoretiska begreppet närmaste utvecklingszonen kan detta förstås som att barnen utvecklar nya kunskaper och kompetenser i samarbete med en mer erfaren människa.
För att kunna utveckla barnen i sitt modersmål använder informanterna olika digitala verktyg eller artefakter. Verktyg som används är Polyglutt, iPad, QR-koder, Youtube, översättningsapplikationer som exempelvis SayHi och Google translate. Polyglutt kan tolkas vara den mest språkutvecklande när det gäller barns modersmål då barn får möjlighet att lyssna på sitt modersmål samt på svenska. Det kan också tolkas att barnen får möjligheten att sitta själva och lyssna på böcker via Polyglutt och att det inte alltid en pedagog som sitter med barnet. När barnet sitter själva med lärplattan sker inte sociala interaktioner, däremot sker lärandet mellan artefakten som är lärplattan och individen som är barnet. Barn behöver dock bekräftelse och bli utmanade och det sker genom att pedagogen ibland är med och lyssnar först på svenska sedan på barnens modersmål. Det är av vikt att en pedagog är närvarande då lärandet sker i samspel med människor genom kommunikation och utbyte av
erfarenheter. Här kan det tolkas att det är av vikt att barnen får stöttning i interaktion med en vuxen. Det kan ses som kulturella redskap där informanten läser ur digitala bilderbokstjänster vilket skapar förståelse för innehållet när informanten
tillsammans med barnen kommunicerar detta.
Barns intresse för ord vid bildpromenaden i skogen tas tillvara där informanten tillsammans med sitt arbetslag skapar QR-koder kring fokusorden. Detta för att barnen sedan kan skanna koderna och lyssna på vissa ord på sitt modersmål. Här kan lärandet ske på flera sätt, dels att barnen får vistas ute i naturen och utforskar skogen vilket väcker nyfikenhet och intresse hos barnen. Dels att barnen får orden översatta med hjälp av vårdnadshavarna. Sedan skapas orden via QR-kod där barnen
interagerar med lärplattan vilket utifrån sociokulturella perspektivet ses som en materiell artefakt. Utöver det sker de här momenten ständigt i sociala interaktioner mellan vuxen-barn samt vuxen-vuxen vilka lär av och med varandra.
Fysiska artefakter som till exempel iPad, SayHi och Google translate används av pedagogerna i pedagogiskt syfte för att söka sånger och sagor på olika språk. Detta för att stötta och bidra till utvecklingen av barnens modersmål. Genom att göra på det viset förstärks barnens modersmål samt det svenska språket. Det framkommer också att informanterna upprepar ord både på barnens modersmål och på svenska. På så sätt kan upprepning tolkas som att det befäster barnens kunskap när barnen hör det som förmedlas. Här kan det ses som en medierande artefakt där språket ses som ett viktigt verktyg när det gäller att skapa interaktioner med omgivningen och utveckla barns modersmål. Digitala verktyg, som till exempel lärplattan ses utifrån ett sociokulturellt perspektiv som kulturella redskap där pedagogerna som behärskar barnets modersmål läser för och kommunicerar med barnen. Här sker lärandet mellan medierande resurser som till exempel vuxen-barn. Lärandet i den här
momenten sker i interaktion mellan barnet, de vuxna och den materiella artefakten, lärplattan.
I resultatet framkommer också konkretiserande material till exempel tvillingböcker.
Det kan tolkas att genom att använda tvillingböckerna och läsa det både på svenska och sedan på modersmålet, kan det skapa förståelse för bokens innehåll för barnen samtidigt utvecklas barns modersmål. Det kan också tolkas som hjälpmedel för att utveckla modersmålet. Fysiska böcker ses som ett hjälpmedel och tolkas utifrån sociokulturella perspektivet som en materiell artefakt samt mentala redskap där lärandet sker i interaktion mellan materiella ting och människan (Säljö, 2000; 2015).
En annan metod som framkommer i resultatet är att räkna och skriva på barnens modersmål. Följande är för att utveckla och utgå från barns intresse för skriftspråk på barnens modersmål. När det gäller skriftspråket har förskolans pedagoger skapat språkhörna där olika alfabet fanns på barnens modersmål uppsatta på väggarna. Det kan tolkas som att barnen får stöttning från vuxna i olika situationer. Samtidigt kan det också tolkas som kulturella redskap när vi i interaktion med andra skapar
förståelse för språkliga resurser i kommunikationen samt för det fysiska redskap när vi skriver.
5.3 Faktorer som påverkar utveckling av barns modersmål i förskolan
I resultatet framkommer att vårdnadshavare har ett önskemål att deras barn ska lära sig svenska för att sedan lära sina vårdnadshavare svenska språket. Informanterna poängterar att det är viktigt att barn ska kunna sitt modersmål för att sedan kunna lära sig svenska språket. Detta kan tolkas som att vårdnadshavare inte ser vikten av sitt modersmål och därför har vårdnadshavare önskemål att sina barn ska lära sig svenska språket. Det kan också tolkas som om barnet enbart lär sig svenska språket och inte sitt modersmål, kan det bli utmaning mellan barnet och barnets släkt att göra sig förstådda på sitt modersmål. Utifrån det teoretiska begreppet stöttning (scaffolding) kan detta förstås som ett dilemma där pedagogen inte kan stötta barnets modersmål om förskolans pedagog tar vara på vårdnadshavarens önskemål om att lära barnet svenska språket. Faktorn här är att det kan bli en utmaning i förskolans pedagogens arbete med att utveckla barnets modersmål som har annat modersmål än svenska.
Säljö (2000) menar att omgivningen och materiella ting har stor påverkan för att barnet ska lära sig ett eller flera språk. Förskolans pedagogers flerspråkiga
kompetens ses som utmaning när pedagogerna använder sig av vissa artefakter, till exempel digitala verktyg som applikationen SayHi eller vissa tvillingböcker. Detta kan tolkas som att det inte är tillräckligt för att utveckla barns modersmål som har annat modersmål än svenska men att det ändå sker ett slags lärande. Det kan också tolkas som att arbetet med att utveckla barnets modersmål ses som utmaning för vissa av förskolans pedagoger som inte talar samma modersmål som barnet.
6 Diskussion
I detta avsnitt kommer studiens resultat, utifrån studiens syfte och frågeställningar, samt metod att diskuteras. Avslutningsvis görs en slutsats, samt förslag på fortsatt forskning och studiens betydelse för förskolläraryrket. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur förskolans pedagoger resonerar kring betydelsen och utvecklandet av modersmålet hos barn med annat modersmål än svenska.