Sammanfattning av Länsstyrelsens bedömning av tillgången till
grundläggande betaltjänster i länet
Länsstyrelsen konstaterar att det fortsatt finns brister i tillgången till grundläggande betaltjänster i länet och att största orsakerna till dessa är litet befolkningsunderlag och stora avstånd till service.
Tillgången till kontantuttag, betalningsförmedling och dagskasseinsättning är relativt oförändrad mot föregående år. Tillgången till kontantuttag och dagskasseinsättning har ökat något, medan tillgången till
betalningsförmedling fortsätter att minska. Ser man fem år tillbaka i tiden minskade tillgången till samtliga betaltjänster i en betydligt brantare nedåtgående kurva än vad som sker i dag. Avmattningen torde till stor del bero på att det numera inte finns så många betaltjänster kvar att dra in. Länsstyrelsen bedömer att den pågående pandemin på grund av covid-19 framförallt har haft inverkan på tillgången till och användningen av
grundläggande betaltjänster i form av minskad kontanthantering och ökad användning av digitala betaltjänster.
Årets bevakningsarbete
Årets bevakningsarbete i länet har skett genom en ”husbilsturné” senhösten 2019, en enkätundersökning hösten 2020 och andra möten med pensionärer, pensionärsorganisationer, bygdeföreningar, föreningar för funktionsnedsatta och föreståndare för livsmedelsaffärer på landsbygden under året.
Tillväxtverkets verktyg Pipos Serviceanalys har använts för att få en överblick över tillgången till grundläggande betaltjänster i länet.
Länsstyrelsen har även medverkat på den nationella betaltjänstkonferensen.
Betaltjänstsituationen i länet
Det finns fortsatt brister gällande grundläggande betaltjänster. De utgörs framförallt av bristande tillgång till betaltjänster och svårigheten för vissa grupper av invånare att använda tillgängliga betaltjänster.
Orsaken till bristande tillgång är av fysisk art eftersom Gävleborgs län har en glesbygdsproblematik. Den går att lösa, men kräver tillräckligt med resurser som överbygger stora geografiska avstånd och litet
befolkningsunderlag.
Ökad användning av digitala betaltjänstlösningar löser delvis dessa brister. Det förutsätter dock god mobiltäckning och genomförd bredbandsutbyggnad. Fortfarande finns det några områden i länet där uppkopplingen inte är tillfredsställande.
För inte minst de sårbara grupperna i samhället kan det vara svårt att ha råd med mobiltelefon, dator, abonnemang och uppkoppling.
Särskilt företag inom turism- och upplevelsebranschen kan ha svårigheter med digitala betalningar. Det beror dels på tekniska orsaker p g a deras geografiska placeringar och dels på att många turister, framförallt från utlandet, helst betalar med kontanter. Dessa företagare måste åka långa sträckor för att deponera kontanter.
Gruppen äldre människor kan delas in i yngre och äldre. Framförallt äldre
äldre uttrycker osäkerhet när det gäller användning av digitala betaltjänster
och irritation över att banker och företag tar för givet att alla är uppkopplade. De efterfrågar i hög utsträckning personlig service.
Yngre äldre har ofta relativt goda digitala kunskaper och kan därför uträtta
mycket av sina ekonomiska förehavanden digitalt utan problem.
Situationen för personer med funktionsnedsättning är som tidigare år inte tillfredsställande. Behovet av hjälp från omsorg och anhöriga är betydande. Det digitala utanförskapet är relativt stort. ”Grupper inom gruppen” har olika problem beroende på vilken funktionsnedsättning de har. Många grupper har även svårt med den tekniska hanteringen.
Att asylsökande och nyanlända i regel saknar tillgång till BankID och möjlighet att kunna betala via internet med bankkort är ett stort problem. Analfabetism, dålig ekonomisk situation och språksvårigheter är andra faktorer som gör användningen svår.
Bibliotekspersonal uppger att biblioteken fortfarande är en viktig institution för att hjälpa befolkningen med digitala tjänster. Personalen får framförallt hjälpa asylsökande, nyanlända eller utrikesfödda och äldre människor med användningen av dator och mobiltelefon för bankärenden och att fylla i ansökningar och liknande som myndigheter kräver in. Biblioteken vill dock inte ge den hjälpen, eftersom det inte är lämpligt att obehöriga hanterar en människas privatärenden, koder, bankkontonummer och kortnummer.
om detta fenomen har de meddelat att de kan ge sådan hjälp, men att det kräver att kunden är mycket aktiv och ”ligger på” för att få hjälp.
I den enkätundersökning som genomfördes av Länsstyrelsen under hösten framkommer att den pågående pandemin, orsakad av covid-19, har för vissa grupper i samhället inneburit en begränsning av tillgången till
grundläggande betaltjänster. Det är till exempel svårt att lämna in
dagskassor för den som tillhör en riskgrupp eller att få hjälp med användning av betaltjänster av anhöriga. Kontanthanteringen uppges båda ha ökat och minskat. Många betalningar sker numera via Swish i stället för med
kontanter på grund av smittrisk, men för att slippa lämna ut kort och kod har en del övergått till kontant betalning när de får hjälp att handla.
Infrastrukturen för kontanthantering
Att det är långt att åka för att hantera dagskassor och ta ut pengar till växelkassor är två av de vanligaste problemen med grundläggande betaltjänster som framkommer vid länsstyrelsens undersökningar.
Antalet uttagsautomater har fortsatt minska, men är nu nere på en så låg nivå att minskningen har planat ut. Uttagsautomater finns i alla kommuner, men i Ockelbo kommun finns endast en automat. Geografiskt sett är det boende i länets västra och nordvästra delar som har de längsta avstånden till grundläggande betaltjänster.
Vid en analys med hjälp av verktyget Pipos Serviceanalys kan konstateras att om till exempel möjligheten till kontantuttag skulle tas bort i Loos skulle det innebära att 867 personer skulle få mer än 25 kilometer till närmaste kontantuttagsställe. I dag i området kring Loos är det 314 personer som har mer än 25 kilometer till närmaste kontantuttagsställe. Liknande scenario skulle uppstå om uttagsmöjligheterna försvann i Ockelbo eller Hassela. Om möjlighet till kontantuttag skulle finnas även i Ramsjö skulle 500 personer få kortare än 25 kilometer till närmaste kontantuttagsmöjlighet. Antal ställen med dagskassehantering över disk hos ombud eller i bankkassa har efter föregående års halvering mer än halverats även till i år. Numera finns sådan hantering endast på två ställen i länet och båda dessa är hos ombud. Detta drabbar främst föreningar och mindre företag i stor
utsträckning.
Antal serviceboxar har också minskat och i Nordanstigs kommun finns inte längre någon servicebox.
Inte minst livsmedelsaffärer på landsbygden har kvar kontanthantering som en extra service till kunderna för att behålla ett så stort kundunderlag som möjligt. Flera av dessa har även en uttagsautomat, vilket möjliggör en lokal cirkulation av kontanter.
Digital infrastruktur och arbete för digital delaktighet
Bredbandsutbyggnaden i länet har till största delen utförts av de stadsnät som finns i varje kommun. Idag har 95 procent av hushållen i tätbebyggda områden tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit per sekund och för företag är motsvarande siffra 92 procent. Sett till det som benämns glesbygd är det däremot endast 57 procent av hushållen och 62 procent av företagen som har tillgång till fast och snabbt bredband.
Bredbandsutbyggnaden har nu kommit så långt ut i ytterområdena att kostnaderna blir mycket höga. Alternativa lösningar till nedgrävd fiber undersöks därför och i Ockelbo kommer luftburet bredband att installeras inom snar framtid, vilket kan ske med en mycket liten grävinsats som spar tid och pengar.
För de särskilt sårbara grupperna i samhället – äldre, personer med
funktionsnedsättning och asylsökande, nyanlända eller utrikesfödda – finns fortsatt ett digitalt utanförskap. Av de äldre som besökte husbilsturnén betalar en majoritet sina räkningar via internetbank, men en betydande andel, cirka 40 procent, betalar via privatgiro.
I höstens enkätundersökning svarade en majoritet av
intresseorganisationerna för äldre och för personer med funktionsnedsättning att det finns svårigheter för deras medlemmar att betala räkningar digitalt. Intresseorganisationer för asylsökande, nyanlända eller utrikesfödda har inte svarat i samma utsträckning.
Den pågående pandemins effekter på den digitala delaktigheten har hittills inte undersökts mycket av länsstyrelsen, men i enkätundersökningen framkom att det digitala utanförskapet hos framförallt äldre upplevs ha förstärkts på grund av pandemin till exempel genom ökade svårigheter att få hjälp av närstående med digitala betaltjänster.
Länsstyrelsens regionala stöd- och utvecklingsinsatser
Länsstyrelsens arbete med insatser och bevakning av situationen kring grundläggande betaltjänster utförs av handläggare på myndigheten som också arbetar med genomförandet av det svenska landsbygdsprogrammet 2014–2020 och som har god kontakt med de som arbetar med länets regionala serviceprogram. Det ger goda synergieffekter och samverkan med
programmen och mellan stödinsatser.
Det har inte tillkommit några nya stödinsatser under året. Länsstyrelsen har fortsatt stöttat de befintliga betaltjänstombuden i Loos, Österfärnebo och Vallsta.
En husbilsturné genomfördes i länets ytterområden i december 2019 för att bättre kunna möta befolkning och näringsidkare och ta del av deras åsikter
besöktes tretton orter och totalt besökte cirka 175 personer husbilen. Radio, tv och ett antal lokala tidningar gjorde reportage.
En enkätundersökning skickades med vanlig post kommunvis till ett så slumpmässigt urval som möjligt inom grupperna äldre, föreningsaktiva, funktionsnedsatta, asylsökande, nyanlända eller utrikesfödda och näringsidkare.
Den rådande pandemin har medfört att myndigheten inte har deltagit i 60- plus-mässor eftersom de ställdes in på grund av pandemin och utifrån myndighetens riktlinjer med anledning av pandemin. Det fanns även planer på utbildningar för äldre som också har fått skjutas på framtiden.
Region Gävleborg har ansvaret för det regionala serviceprogrammet. Länsstyrelsens handläggare deltog på slutkonferensen för projektet Stärkt
regional serviceutveckling i Bollnäs i november 2019 och på slutkonferensen
för förstudieprojektet Nationell Ombudsplattform via Skype den 2 september i år. Visserligen handlade dessa konferenser inte i första hand om
grundläggande betaltjänster, men ämnesområdena går lätt ihop och därför har det varit värdefullt att delta på dessa även ur ett betaltjänstperspektiv.