I Västerbotten minskar utbud och tillgänglighet inom alla tre
betaltjänstområdena. Antalet platser för dagskasseinsättning har sedan 2015 minskat från 40 till 23 platser. Under samma period har ungefär en tredjedel av alla platserna för kontantuttag försvunnit, en minskning från 109 till 70 platser. Cirka 40 procent av betalningsförmedlingarna har försvunnit, från 64 platser till 38 platser.
Tillgången till kontantuttag minskar. Bankomat beskriver en fortsatt vikande trend av transaktioner över hela landet, kontantuttagen minskar med ca 10 procent per år. Statistiken visar också att Västerbotten är det län i landet där medborgarna tar ut och sätter in minst kontanter, ungefär hälften av riksgenomsnittet. Bankomat är inte ensam aktör på denna marknad, men deras statistik visar ändå riktningen på utvecklingen avseende kontantuttag. I september meddelade Bankomat att de etablerar nya kontantautomater på 22 orter i landet, samt att ett antal befintliga automater uppgraderas till att också hantera insättningar. Detta sker som ett led i storbankernas hantering av kraven på tillgänglighet när den nya betaltjänstlagen träder i kraft vid årsskiftet 2020/2021. I Västerbotten tar fyra orter del av detta beslut, vilket är välkommet och positivt. Detta kan dock inte kompensera för den service som försvinner i och med samtidig nedläggning av bankkontor och
serviceboxar.
från 380 till ca 200, vilket sannolikt får stora negativa konsekvenser i Västerbottens län och förstärker bilden av minskad banknärvaro.
Digital infrastruktur och arbete för digital delaktighet
Västerbotten ligger tillsammans med Stockholms län, enligt Post- och telestyrelsens statistikportal, i Sverige-topp när det gäller IT-tillgång. Västerbotten har sedan länge arbetat med att bygga bredband med fiberinfrastruktur i glesbygd. I många fall är internetuppkoppling en avgörande faktor för de mindre orternas framtid. Samtidigt ökar antalet tekniska betaltjänstlösningar som förutsätter tillgång till teknik, god uppkoppling och utbyggd bredbandsinfrastruktur. Trots att det fortfarande finns platser där täckningen brister eller saknas helt måste
förutsättningarna i länet för moderna betaltjänstlösningar anses vara goda. Det finns dock grupper i länet som har svårigheter att ta del av den digitala transformationen, varför riktade utbildningsinsatser är nödvändiga.
Det pågår olika insatser för att öka den digitala delaktigheten i länet, främst av biblioteken. På stadsbiblioteket i Skellefteå genomförs Teknikhörnan som riktar sig till seniorer för att öka kunskapen om hur och till vad olika
tekniska redskap såsom smartphones, surfplattor etcetera används. Ibland bjuds även banker in för att prata digitala betaltjänster. Folkbiblioteken i Umeå har en tjänst de kallar Teknikjakten som går ut på att stärka den digitala självkänslan hos den som deltar. Det pågår också ett statligt projekt med digitala servicecenter i form av eRUM i Åsele, Lycksele, Tärnaby och Storuman som syftar till att öka den digitala delaktigheten i länet där medborgarna bland annat kan få hjälp med digitala betaltjänster.
Länsstyrelsens regionala stöd- och utvecklingsinsatser
Syftet med arbetet är att bevaka utvecklingen och trygga tillgången till grundläggande betaltjänster där behovet inte tillgodoses av marknaden. Tillgången till grundläggande betaltjänster är en del av det strategiska arbetet med service och landsbygdsutveckling i både Landsbygdsprogrammet och som ett prioriterat område i länets regionala serviceplan. Målet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka i alla delar av länet genom att främja en tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd.
År 2020 har präglats av coronapandemin och dess effekter på samhället. Ett antal planerade aktiviteter har fått ställas in, däribland dialogmöten med kommunrepresentanter, banker och värdetranportbolag, Crafting-övning i samarbete med länsstyrelsens kris- och beredskapsgrupp och en besöksturné till de betaltjänstombud i länet som erhåller statligt stöd.
Idag har Länsstyrelsen tio pågående ombudsinsatser som beviljats statligt stöd, varav fyra beviljats under året. Som en direkt följd av avvecklade
serviceboxar har tre deponeringslösningar kommit på plats under året. Dessa ligger i centralorterna Bjurholm, Vilhelmina och Vännäs. Under året har det
sedan tidigare verksamma ombudet i Tärnaby beviljats en fortsättning, även detta avser deponi av dagskassor.
Ombud/ort Betalningsförmedling Kontanthantering Dagskassor
Fredrika X X X Åmsele X X X Kittelfjäll X Lövånger X X X Nordmaling X Åsele X Tärnaby X Bjurholm X Vilhelmina X Vännäs X
Länsstyrelsen har under de två senaste åren fattat beslut om statligt stöd till sju ombud. Av dessa står kommuner som huvudmän i fyra av fallen, där alla avser dagskassor. Ytterligare en kommun i länet överväger en ansökan. Orsakerna till detta är många, men vi ser att betaltjänstaktörerna numera vänder sig direkt till kommunerna när en befintlig servicebox är på väg att avvecklas. En avvecklad servicebox kan innebära att företagen över en natt får markant längre avstånd till närmaste deponering. I detta läge ser sig kommunerna nödgade att kliva in som ombud för att snabbt tillgodose näringslivets behov av dagskassehantering. Länsstyrelsen lägger ingen värdering i denna utveckling, men det är en tydlig och intressant trend som uppdagats under detta år. Kanske är det en första indikation på att
kommunerna drivs mot att ta ett större ansvar inom kommersiell service? Betaltjänstombuden som intervjuats inför denna rapport uppger ett varierat användande av de olika tjänsterna. Ofta ökar nyttjandet av tjänsterna successivt. Aktiv marknadsföring i lokala tidningar och i sociala medier är gemensamma framgångsfaktorer för de ombud som ser en ökad efterfrågan av sina betaltjänster.
En annan pågående insats är Länsstyrelsens samverkan med de övriga tre norrlandslänen. Samarbetet har bland annat utmynnat i en gemensam betaltjänstenkät kopplad till bevakningsuppdraget.
Länsstyrelsens bedömning av framtida utveckling i länet
Tillgången till de traditionella grundläggande betaltjänsterna kommer att fortsätta försämras under kommande år. Utvecklingen pekar mot att fler serviceboxar kommer att försvinna, Bankomat flaggar för att flera
uttagsautomater används för lite i länet och avvecklingen av bankkontor fortsätter. I länet hanterar endast ett fåtal bankkontor kontanter och fler handlare vittnar om minskade kontantflöden samtidigt som det blir svårare att både ta emot och göra sig av med kontanter.
Bevakningsarbetet och rapporteringen har utförts av Gustaf Forsberg.
Diagram Västerbottens län
Cirkeldiagrammen visar hur stor andel av befolkningen som bor inom ett visst avståndsintervall från närmaste tillhandahållare av respektive servicetyp (kontantuttag, dagskasseinsättning, och betalningsförmedling). Källa: Pipos Serviceanalys.
Kontantuttag
Dagskasse-
Betalnings-
0-5 km 5-10 km 10-15 km 15-25 km 25- km
insättning
0-5 km 5-10 km 10-15 km 15-25 km 25- kmförmedling
0-5 km 5-10 km 10-15 km 15-25 km 25- kmKarta Västerbottens län
Kartan visar genom avståndsintervall tillgängligheten till kontantuttag för befolkningen. Källa: Pipos Serviceanalys.
Arjeplog Sorsele Skellefteå Strömsund Piteå Umeå Vilhelmina Storuman Åsele Lycksele Boden Jokkmokk Sollefteå Örnsköldsvik Arvidsjaur Luleå Krokom Vindeln Dorotea Bräcke Malå Norsjö Ragunda Kramfors Östersund Älvsbyn Nordmaling Robertsfors Bjurholm Gällivare Överkalix Berg Vännäs Sundsvall Härnösand Kalix Timrå Åre Avstånd (km) 0-5 5-10 10-15 15-25 25- 0 45 90 kilometer