Sammanfattning av Länsstyrelsens bedömning av tillgången till
grundläggande betaltjänster i länet
Länsstyrelsen bedömer att tillgången till grundläggande betaltjänster försämrats från föregående år. Den pågående parallella nedmonteringen av bankkontor och serviceboxar i länet innebär en kraftig försämring för medborgare, företag och föreningsliv. Tidigare utpekades främst orter i fjällkommunerna som sårbara, men nu försämras även tillgången i kommunernas centralorter som är viktiga knutpunkter för kommunens näringsliv.
Sedan 2016 har utbud och tillgänglighet till betaltjänster i länet försämrats. I dagsläget saknar en kommun helt bankkontor, medan ytterligare fem av länets 15 kommuner bara har ett bankkontor kvar. Endast en handfull av länets bankkontor hanterar idag kontanter. Öppettiderna på de lokala bankkontoren försämras dessutom successivt, i det värsta fallet har bankkontoret endast öppet tre timmar under en dag i veckan.
I samband med bankernas nedläggningar av bankkontor försvinner även serviceboxarna som ofta är placerade i samma lokal. Detta påverkar tillgången av deponering av dagskassor för företag och föreningar.
Sammanlagt sju serviceboxar som drivits av värdetransportbolaget Loomis har försvunnit under de två senaste åren. Stängningen av serviceboxarna i Vännäs och Bjurholm innebar att dessa kommuner skulle stå helt utan deponeringsmöjlighet. Här har länsstyrelsens betaltjänststöd löst den akuta situationen.
Landsbygdsbutikerna fortsätter att vara viktiga nav för boende och företag utanför tätorterna som i mån av kontanter kan erbjuda uttag i kassan. Men även där uppger fler butiker att det blir svårare att erbjuda kontanter i takt
Årets bevakningsarbete
Årets bevakningsarbete har genomförts genom analys av data i Pipos serviceanalys, bevakning i lokal media, kontakt med företagare, föreningar, näringslivssekreterare, betaltjänstaktörer och landsbygdsbutiker.
Kontakterna inom bevakningsuppdraget utmynnar ofta i dialog och
vägledning kring möjligheter att erhålla statligt stöd till betaltjänstlösningar. De fyra nordligaste länen har också tagit fram en gemensam betaltjänstenkät som gått ut länsvis. Drygt 400 personer i Västerbotten har där besvarat frågor om betaltjänster och tillgänglighet.
Betaltjänstsituationen i länet
Det som främst påverkar företagen vad gäller tillgången till grundläggande betaltjänster är möjligheterna för deponering av dagskassor. En nedlagd servicebox i någon av inlandets centralorter ger stora och direkta
konsekvenser på tillgänglighet och service då de ofta ombesörjer stora omland, ett rikt näringsliv och ett relativt sett stort befolkningsunderlag. Denna utveckling har varit tydlig under året med borttagna boxar i Bjurholm, Vilhelmina och Vännäs. En kommunal näringslivssekreterare beskrev nedläggningarna av serviceboxarna i länet som en epidemi i Västerbotten som skapar stora problem och otrygghet för kommuner och kunder som får åka flera mil för att deponera.
Nedläggningarna av serviceboxarna har flera orsaker. En orsak är att avtalen mellan värdetransportbolagen och bankerna om service och drift av anläggningarna upphör när bankkontor läggs ner. Andra orsaker är att värdetransportbolagen, på grund av låga volymer och föråldrade serviceboxar som knappt går att serva längre, inte har någon ekonomisk möjlighet att ha kvar de befintliga boxarna på de mindre orterna. Volymerna minskar även i de större orterna och vi ser numera nedläggningar även där. Sannolikt kommer ytterligare boxar att försvinna under kommande år.
Antalet lokala bankkontor i länet minskar, öppettiderna försämras och endast några få av de kvarvarande bankkontoren hanterar kontanter. Detta tillsammans med den snabba utvecklingen av nya digitala betaltjänster skapar problem för sårbara grupper som äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Det är pedagogiskt mer utmanande att hantera digitala pengar än att ha kontanter för dessa grupper. En del tycker att det finns för många olika digitala betalsätt och att det är svårt att veta hur och när de ska användas. Dessa grupper får allt svårare att på egen hand klara sina betalningar.
Årets enkätsvar visar också tydligt på ett stort missnöje med bankerna. Förutom frustration över nedlagda lokalkontor, riktas kritik mot dåliga öppettider och allt fler bankkontor är kontantfria. I de fall kontanter erbjuds är de tillgängliga valörerna för stora. De höga kostnaderna för att betala räkningar över disk är också ett irritationsmoment för äldre och
användningen av insatta och uttagna medel, något som anses vara direkt integritetskränkande.
Med coronapandemin som motivering har många handlare och butiker valt att inte längre ta emot kontant betalning, vilket medför ytterligare problem för ovanstående grupper. Irritationen är stor över att kontanter inte längre är ett självklart betalningsmedel.
När det kommer till betaltjänster och nyanlända/asylsökande är situationen problematisk. Tillgången till betaltjänster för denna grupp är kantad av krångel och byråkrati, vilket inte sällan innebär att de inte kan sköta sina betalningar själva. För att öppna ett bankkonto för nyanlända kräver
samtliga banker antingen grundläggande svenska, engelska språkkunskaper eller medföljande av en tolk (som dock inte godtas på alla banker). Språkkrav gäller även för att få BankID och tillgång till internettjänster. För att öppna ett bankkonto som asylsökande krävs LMA-kort och vidimerad kopia på giltig id-handling. Problem kan uppstå när id-handlingen inte längre är giltig och originalhandlingen ligger hos Migrationsverkets id-enhet. Följden blir att den sökande inte kan öppna ett bankkonto. Finns handlingen däremot hos
Migrationsverkets mottagningsenhet kan de ordna med en vidimerad kopia.