Sammanfattning av Länsstyrelsens bedömning av tillgången till
grundläggande betaltjänster
Länsstyrelsen i Kronobergs län bedömer att tillgången till grundläggande betaltjänster i länet är tillfredsställande för de flesta människor, företag och föreningar. Kontantinfrastrukturen har inte förändrats nämnvärt sedan förra årets rapport, så situationen är densamma som då. I länet finns tre statligt finansierade betaltjänstombud i de områden där tillgången på kontanter bedömts som otillräcklig.
Det finns dock fortfarande grupper av människor, som av olika anledningar inte kan utnyttja den digitala tekniken för att göra betalningar. De som främst saknade motivation för att lära sig tekniken har i år mer eller mindre tvingats att ta det steget till följd av pandemin. För andra, där det handlar om brist på fysiska eller psykiska förutsättningar att hantera dagens digitala betalningar, har situationen i år blivit svårare än tidigare. Social
distansering och begränsningar i resandet till en större ort för att utföra sina ärenden om inte möjligheten finns lokalt är exempel på hur pandemin
försvårat deras situation vad gäller betalningar.
Den digitala tekniken har utvecklats ytterligare under året och Swish till exempel har rapporterat om ökat användande av deras tjänster. Digitala betaltjänster förutsätter ett väl utbyggt mobil- och bredbandsnät och
utvecklingen där går framåt, även om det fortfarande finns några vita fläckar i länet där mobiltäckning helt saknas.
Samtidigt som vi ser att samhället går mer och mer mot digitala
betaltjänstlösningar behöver vi planera för hur vi löser betalningar vid en eventuell kris. Om inte det digitala systemet fungerar behöver vi ha en lösning på hur vi hanterar betalningar. Och denna lösning behöver finnas på plats innan krisen uppstår.
Årets bevakningsarbete
Årets bevakningsarbete har genomförts genom omvärldsbevakning, intervjuer och genom samtal med olika aktörer i länet såsom kommuner, regionen, småföretagare och banker. Vi har löpande följt nyheter och statistik kopplad till betaltjänstområdet, både nationellt och regionalt. Inför
bevakningsrapporten har särskilda kontakter tagits med kommunala tjänstepersoner, intresseorganisationer och föreningar. Vi har försökt komplettera den bild statistiken ger oss med berättelser från människors verklighet för att kunna göra en samlad bedömning. För statistik har främst Tillväxtverkets verktyg Pipos använts.
Betaltjänstsituationen i länet
Länsstyrelsen i Kronobergs län bedömer att betaltjänstsituationen i länet överlag är tillfredsställande, men det finns vissa geografiska områden och vissa grupper där tillgången till betaltjänster inte är tillräcklig. Då det skett väldigt få förändringar i antal serviceutförare i länet det senaste året,
bedömer Länsstyrelsen att situationen är likadan som ifjol, sett till
infrastrukturen. Det har dock skett förändringar i användandet av digitala betalningslösningar, där vi ser att pandemin har motiverat/tvingat fler att lära sig att använda tekniken.
Det finns indikationer på att covid-19 har påverkat betaltjänstsituationen i länet på flera olika sätt. Rapporter från dagligvaruhandeln visar att
onlinehandeln ökat och att det främst är 30- och 40-talister som i störst utsträckning börjat handla mat på nätet. Vi har också fått rapporter från lanthandlare med hemsändning om att färre av dessa kunder än tidigare haft möjlighet att betala med kontanter och istället fakturerats. Detta har
inneburit ökad administration och merarbete för butikerna, så effekterna av pandemins konsekvenser på betaltjänstområdet är blandade.
Bankomat har rapporterat att de sett en minskning av kontantuttag i samhället under året. Bankomat är dock bara en av flera aktörer och deras minskning skulle kunna indikera att människor i större utsträckning nyttjar andra aktörers automater eller tar ut kontanter i butik i samband med andra ärenden. Även en lokal sparbank rapporterar att de hanterat mindre
kontanter i år än tidigare. Att kontanterna verkar ha minskat i år är troligtvis en kombination av flera saker varav några kan kopplas till covid- 19, såsom rädsla för smittspridning, inställda föreningsevenemang, social isolering för riskgrupper och att människor har undvikit att handla i fysiska butiker i den mån det har gått.
Statistiken visar en låg tillgång till betaltjänster i samma delar av länet som föregående år. Samtidigt får vi få eller inga signaler om att detta upplevs som ett problem av befolkningen i området. I Lessebo, där tillgången till
betalningsförmedling är låg, har kommunen bland annat varit i kontakt med en bank för att undersöka möjligheten till etablering av ett lokalt
bankkontor. I nuläget var det inte aktuellt.
De som bor och verkar i områden med lägre tillgång till kontanter och räkningsbetalning har hittat lösningar på problemen och precis som
tvingas anpassa sig och det gör de fort. Pandemin har ytterligare påskyndat denna omställning och fokus framöver behöver ligga på att hitta lösningar för de grupper som inte har möjlighet att ställa om.
Infrastrukturen för kontanthantering
Det har i princip inte skett några förändringar sedan förra året vad gäller infrastrukturen för kontanthantering. Situationen är densamma som tidigare, där delar av länet har längre avstånd till kontantuttag och
räkningsbetalning än vad som är önskvärt. Detta är främst glesare befolkade delar.
De lokala sparbankerna, tillsammans med lanthandlarna, fyller en mycket viktig funktion för människor, företag och föreningar på landsbygden. Lanthandlarnas roll för människor har blivit ännu viktigare under
pandemin, då de bland annat har fått hitta betallösningar för människor i riskgrupp som isolerat sig hemma. Hemkörning av matvaror där kunden tidigare betalat med kontanter har fått ersättas med fakturabetalning då kunden inte haft tillräckligt med kontanter hemma.
Handelsbankens aviserade nedläggning av drygt hälften av sina kontor är ett orosmoln, då de har ett flertal kontor i länet. I nuläget vet vi inte vilka kontor i landet som kommer att försvinna och vilka effekterna kan bli av detta. I vissa orter med Handelsbankskontor finns andra banker representerade, medan någon ort kan stå helt utan bankkontor. För de allra flesta invånarna kommer inte detta att innebära några problem och fokus behöver kanske främst ligga på att hitta lösningar till de grupper som behöver personlig hjälp med sina bankärenden.
Digital infrastruktur och arbete för digital delaktighet
Mobiltäckning och bredbandstäckning förbättras i länet. Täckningsgraden till fast bredbandsuppkoppling ökar stadigt och hösten 2019 hade 77,1 procent av hushållen i länet tillgång till 100 Mbit/s. motsvarande andel i riket är 85,1 procent. I glesbebyggda områden är siffrorna 56,6 procent respektive 48,1 procent, vilket innebär att länet här ligger något bättre till än riket som helhet. Initiativkraft hos lokalbefolkning har inneburit en snabbare utbyggnadstakt än på andra håll. Kanalisationsstöd och bredbandsstöd i Landsbygdsprogrammet har påskyndat utbyggnaden. Regeringen har tillfört medel i budgeten för ytterligare utbyggnad och det är något som krävs för att bredbandsmålet ska uppnås.
Även om mobiltäckningen överlag är väldigt bra finns det fortfarande delar av länet där det brister, ibland beroende på operatör. På en del ställen saknas täckning helt och det är något som försvårar för besöksnäring och annat företagande då kortläsare kräver mobiltäckning.
Arbetet med digital delaktighet pågår i olika omfattning och utförs av olika aktörer med olika målgrupper. Det är fortfarande svårt att få en helhetsbild
över vilka som gör vad och främst vem som har ansvar för de olika delarna inom digital delaktighet.
Under pandemin har den digitala delaktigheten fått en skjuts i och med rekommendationer om social distansering. Kommuner har till exempel köpt in surfplattor till äldreboenden för att boende ska kunna kommunicera med sina anhöriga utan fysisk kontakt. Detta har i sin tur medfört att en del av de som saknade motivation för att lära sig digitala betalningar nu har tvingats lära sig att hantera tekniken. De som av olika anledningar inte har möjlighet att använda den digitala tekniken har däremot upplevt att situationen
försvårats av pandemin, då social distansering inneburit att de haft svårt att uträtta ärenden, ärenden som dessutom kräver personlig kontakt i många fall. När det gäller inköp av livsmedel och läkemedel har många
frivilligorganisationer gjort omfattande insatser för att hjälpa denna grupp.
Länsstyrelsens regionala stöd- och utvecklingsinsatser
Kronoberg har sedan tidigare tre ombud som får statligt stöd för att
tillhandahålla grundläggande betaltjänster, två uttagsautomater (Ingelstad och Alstermo) samt en lösning med både uttagsautomat och
räkningsbetalning (Lidhult). Inga ansökningar om stöd har kommit in från nya ombud.
I mars i år bjöd landshövding Maria Arnholm in till en krisberedskapsövning på residenset i Växjö. Den genomfördes i samarbete med Högskolan i Skövde och den simulerade krisen var ett långvarigt stopp i systemet för
kortbetalningar. Ett tiotal lokala och regionala aktörer i betaltjänstkedjan samlades kring ett spel där olika kombinationer av åtgärder gav skilda resultat. Att samla aktörer såsom polis, bank, värdetransportörer,
lanthandlare, LRF och tjänstepersoner som arbetar med krisberedskap gav en intressant bredd i samverkan och ledde till flera ”aha-upplevelser”. Det var en nyttig övning som synliggjorde problem som kan uppstå som en effekt av en störning i betalsystemet - alltifrån bränsletillgång för transporter till hamstring och ökad rånrisk hanterades under dagen. Den viktigaste
slutsatsen var att det är nödvändigt att samverka och för att kunna göra det effektivt måste aktörerna känna till varandra, vara överens om vilka olika roller de har och vilka åtgärder som ska vidtas för att få bästa möjliga nytta för hela samhället.
Samma vecka som övningen ägde rum skedde stora förändringar i och med covid-19. Andra prioriteringar av arbetet på Länsstyrelsen och
rekommendationer om social distansering ledde till att det utåtriktade arbetet med insatser för grundläggande betaltjänster har bedrivits i något mindre omfattning än tidigare år. Inför nästa år hoppas vi kunna genomföra en uppföljning av den övningen vi gjorde i mars och planerar även för att utöka samarbetet i frågan internt. Vi ser nämligen att de kopplingar till
Grundläggande betaltjänster ingår också som en del av det regionala serviceprogrammet för länet, som Region Kronoberg ansvarar för.
Länsstyrelsen och regionen har ett gott samarbete i frågan med regelbundna avstämningar.
Länsstyrelsens bedömning av framtida utveckling
Länsstyrelsen bedömer att den fysiska infrastrukturen för grundläggande betaltjänster kommer fortsätta att minska i länet. Mycket av den fysiska kontanthanteringen har redan ersatts av digitala betalningar och tekniken utvecklas väldigt fort. De grupper som av olika anledningar inte kan använda den nya tekniken riskerar att hamna utanför samhället och tvingas använda osäkra metoder för att genomföra sina betalningar, till exempel genom att ta hjälp av en tredje part. Det kommer att krävas utbildning, teknisk utveckling med fokus på användarvänlighet för att stötta övergången till digitala
betalningar. Och kanske behövs det helt andra, nya lösningar för den relativt lilla grupp som aldrig kommer att kunna nyttja tekniken.
Samtidigt behöver arbetet med hur betalningar kan hanteras i en
krissituation fortsätta, för att säkerställa att alternativ finns redo när så krävs.
Karta Kronobergs län
Kartan visar genom avståndsintervall tillgängligheten till kontantuttag för befolkningen. Källa: Pipos Serviceanalys.
Växjö Ljungby Vetlanda Värnamo Alvesta Karlskrona Tingsryd Ronneby Älmhult Gislaved Hylte Osby Hässleholm Uppvidinge Sävsjö Nybro Eksjö Hultsfred Vaggeryd Nässjö Tranemo Kristianstad Karlshamn Gnosjö Emmaboda Markaryd Lessebo Laholm Sölvesborg Olofström Högsby Höör Östra Göinge Torsås Örkelljunga Klippan Perstorp Vimmerby Kalmar Bromölla Halmstad Jönköping Jönköping Eslöv Svalöv Jönköping Ulricehamn Hörby Svenljunga Avstånd (km) 0-5 5-10 10-15 15-25 25- 0 15 30 kilometer
Diagram Kronobergs län
Cirkeldiagrammen visar hur stor andel av befolkningen som bor inom ett visst avståndsintervall från närmaste tillhandahållare av respektive servicetyp (kontantuttag, dagskasseinsättning, och betalningsförmedling). Källa: Pipos Serviceanalys.
Kontantuttag
Dagskasse-
Betalnings-
0-5 km 5-10 km 10-15 km 15-25 km 25- km