Som antytts förutsätter omställningen till ett flexibelt lärande att det finns väl utvecklade stödfunktioner för såväl lärare som studenter. Hur dessa ser ut närmare kan variera, men biblioteksfunktionen är given och central. Vid Mitthögskolan har man också utvecklat ett webbaserat ”läromedia”, Flexwebben, där läraren ska finna all den information som behövs för att underlätta planering och genomförande av distansutbildning. Flexwebben har rönt såväl nationell som internationell uppmärksamhet och har genom den nu nedlagda distansutbildningsmyndigheten Distum gjorts nationellt tillgänglig.
För att främja den pedagogiska förnyelsen mot ett flexibelt lärande har ett Forum för högskolepedagogisk utbildning och flexibelt lärande inrättats på Mitthögskolan. Forumet, som det i det följande kommer att benämnas, arbetar
61 Myringer, Wigforss, 2002, s 8.
62 Myringer, Wigforss, 2002, s. 11
63 Med kollaborativt lärande (eng. Collaborative learning) åsyftas en pedagogik som möjliggör också för distansstuderande att arbeta i grupper. Se Myringer, Wigforss Guide för nätbaserad distansutbildning, s.8, eller Rydberg Fårhaeus, Eva, Growing Knowledge: how to support Collaborative Learning &
med att stödja och utveckla Mitthögskolans distansutbildningar som ges via Nätuniversitetet samt annat som rör flexibelt lärande inom Mitthögskolan.
En uttalad målsättning för hösten 2002 för Forumet var också att tydliggöra betydelsen och användandet av högskolebiblioteket i den flexibla utbildningen. Brittmarie Myringer är koordinator för Mitthögskolans distansutbildning och tf. ordförande för Forumet. Tillsammans med Eva Wigforss har hon författat Guide för nätbaserad distansutbildning vid universitet och högskolor där de delger sina erfarenheter av att arbeta med att utveckla disansutbildningar vid Lunds universitet och Mitthögskolan. Där framhävs biblioteket och bibliotekariens kompetens som av avgörande betydelse:
Biblioteken är fortfarande lika viktiga, trots att böckerna ofta byts ut mot eller kompletteras med elektronisk publicering, och bibliotekariernas kunskaper inom området informationskompetens är ovärderlig, liksom deras roll i planering och utveckling av utbildning.64
Myringer menar att informationskompetens är grunden för att en utbildning ska kunna räknas som akademisk, varför bibliotekarierna bör ha en aktiv roll också i utvecklingen och planeringen av kurserna:
Eftersom vi utvecklar många av våra distansutbildningar i team så har vi alltid haft bibliotekarier med i våra utvecklingsteam just för att försäkra oss om att informationskompetensen finns med i kursen och att man ser att man använder biblioteket. (intervju med Brittmarie Myringer 2003-02-05)
Att tillvarata bibliotekariens kompetens blir kanske i synnerhet viktigt för nätbaserad distansutbildning där ju kvalitetskontrollen av resurserna och hur de används blir mer problematisk. Förutom metoder för effektiv informationssökning betonar Myringer betydelsen av att studenterna lär sig kritiskt värdera olika resurser:
Sen vänder vi oss mot det som man har i Australien väldigt mycket där man faktiskt skickar ut paket och säger det här ska ni läsa, det här ska ni kunna. Det tycker inte vi är en akademisk utbildning. Det ska vara samma sökande och kritiska granskning och värdering av kunskap som i all högskoleutbildning. Så det är väldigt centralt för oss med informationskompetens. (intervju med Brittmarie Myringer 2003-02-05)
64 Myringer Brittmarie, Wigforss Eva, Guide för nätbaserad distansutbildning: vid universitet och
Brittmarie Myringer menar vidare att informationskompetens skulle kunna ”ingå i som en röd tråd i själva utvärderingsfasen” och vara ett återkommande inslag i all examination. I Guide för nätbaserad distansutbildning ges också ett konkret förslag på hur en sådan utvärdering skulle kunna utformas:
A-nivå: studenten skall hitta och värdera relevant litteratur för kursen/ämnet B-nivå: studenten skall hitta och värdera relevant litteratur för kursen/ämnet,
samt kunna formulera frågor som kan leda vidare till fortsatt utveckling, C-nivå: studenten skall hitta och värdera relevant litteratur för kursen/ämnet,
kunna formulera frågor som kan leda vidare till fortsatt utveckling, samt formulera en hypotes
D-nivå: studenten skall hitta och värdera relevant litteratur för kursen/ämnet, kunna formulera frågor som kan leda vidare till fortsatt utveckling, formulera en hypotes, samt utifrån kända teorier formulera en projektplan65
Ett steg på vägen mot integration av informationskompetens i utbildningen är kursen Introduktion till högskolestudier som ges på halvfart vid Mitthögskolan. Kursen ingår i den s.k. collegeutbildningen och vänder sig till dem som ännu
inte tagit steget in i högskolans värld men vill få en inblick i densamma.66
Syftet med kursen är att inspirera till vidare studier och ge en allmän orientering och förståelse för vad det innebär att studera på högskola. Kursen består av fyra avsnitt: informationskompetens, kunskapsbyggande och lärande, skriftlig kommunikation och vetenskapligt förhållningssätt. Momentet informationskompetens omfattar två poäng och examineras av ansvarig kontaktbibliotekarie Cathrine Lindqvist som också varit med och utformat kursen. Cathrine Lindqvist är mycket positiv inställd till detta arbetssätt:
Så skulle jag vilja jobba mycket mer, alltså att man är med i kursplaneringen i samarbete med lärarna och kan få in informationssökning som en integrerad del i kursen, och sen att man är med och undervisar och att man också examinerar och får vara med om utvärderingen också (intervju med Cathrine Lindqvist 2003-01-21)
65 Myringer, Wigforss, 2002, s. 49.
66 Introduktion till högskolestudier har utvecklats i samverkan mellan Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Luleå tekniska universitet, Mitthögskolan, UR (Utbildningsradion), Örebro universitet samt NITUS (Nätverket för kommunala lärcentra)
Enligt Myringer är målet att få med bibliotekarierna i all kursutveckling. Att förankra en medvetenhet om bibliotekariens kompetens är dock inte helt lätt och Myringer menar att många bibliotekarier är alltför blygsamma med att hävda sina kunskaper. Detta var också en orsak till varför en kontaktbibliotekarie fick i uppgift att ha ansvar för Flexwebben.
Genom Forumet strävar man också som nämnts att göra lärarna medvetna om biblioteket och bibliotekariernas roll i den flexibla utbildningen. Så inleddes hösten 2002 en seminarieserie på de olika campusorterna med syftet att etablera en dialog mellan lärare och bibliotekarier. Under ett seminarium framfördes flera tungt vägande skäl till varför biblioteket skulle finnas med i studiehandledningarna som svårigheten att nå ut med information om högskolebiblioteket till de distansstuderande. Från och med 2002 samarbetar några bibliotekarier och lärare även med att hitta mer flexibel kurslitteratur för de distansstudenterna som e-böcker, artiklar från bibliotekets e-tidskrifter eller användbart material fritt tillgängligt på Internet. En annan nyhet är de kurser i referenshanteringssystemet EndNote som bibliotekarier erbjuder lärare på alla campusorter. Dessa kurser tycks ha bidragit till en ökad förståelse för biblioteket som pedagogisk resurs bland lärarna. Biblioteket planerar också att tillsammans med Forumet erbjuda en kurs för lärare i informationskompetens.