Genus var inte från början ett perspektiv eller problemområde som skulle behandlas i denna uppsats. Men utifrån den nationellt disciplinerande folkbiblioteksdiskursen måste emellertid en iakttagelse i Social tidskrift lyftas fram. Artikeln nedan är en recension av Valfrid Palmgrens förslag till den stora folkbiblioteksreformen. Utredningen hade beställts 1909 och kom sedan att bli grund för det beslut som 1912 års lagförslag kring utökade bidrag och centralisering av folkbiblioteken skulle bygga på.100 Recensionen avslutas på följande sätt:
”Innan jag slutar ännu ett par ord.
Det var en kvinna som skänkte oss den bok som jag vill beteckna som den moderna svenska folkbildningsrörelsens första klassiska verk – jag tänker på Ellen Keys Folkbildningsarbetet. Och nu har dr: Palmgren givit oss ett arbete, som även den kommer att stå som en märkessten i vår folkbildnings utveckling. Mina tankar går också till de många omnämnda, för andra än en liten krets okända kvinnor, som arbeta i våra bibliotek
99
Edquist, Samuel Blå som himmel och gul som solen ur I nationens intresse, ett och annat om territorier, romaner, röda stugor och statistik(Uppsala 1999) s. 72
100
och därför utföra ett dugande verk. Och jag påminner mig om att i Amerika säger man om bibliotekarier i allmänhet ’hon’. När de vackra förhoppningar och önskningar, som dr: Palmgrens reformförslag väcker hos oss, blir verklighet - och måtte det bli snart! – då är det ett stort och viktigt område som vänta de svenska kvinnornas (min kurs.) välsignelsebringande insatts. Vad de redan givit är ägnat att fylla oss med glädje. Helt visst blir det även så med det kommande.”101
Av författaren framgår här att biblioteksyrket är ett välkommet kvinnoyrke. Med entusiasm verkar det omfamnas. Att ett nytillkommet yrke tas emot med glädje av dåtidens feminister kan förstås förstås. Möjligheten till yrkesarbete för kvinnor betraktades troligen som ett steg på vägen till emancipation. Det är möjligt att det även går att läsa in något av den kallelse som präglade många kvinnoyrken vid tiden.102 Med det menat att arbete man utförde hade ett högre syfte, som i detta fall skulle kunna vara att skänka kunskap till de sämre lottade. Men att det sågs helt naturligt att folkbibliotekarieyrket skulle vara ett kvinnoyrke är ur en synvinkel intressant.
Historikern Joan Scott har lanserat en modell för hur genus kan analyseras. Hon menar att genuskonstruktionen sker på olika samhälleliga nivåer och räknar upp fyra sådana. En av dessa nivåer eller plan är det organisatoriska, där t.ex. olika yrken och yrkesgrupper befinner sig. Vissa yrken är anses vid vissa historiska perioder vara särskilt lämpade för manligt eller kvinnligt kön. Ett annat plan är de symboliska, där exempelvis myterna och religionen medverkar i konstruktionen av kön.103 Enligt min uppfattning kan dessa plan vara svåra att skilja ut från varandra då jag anser att en organisation eller en yrkesgrupp också kan ha en symbolisk betydelse. Till exempel förknippar vi vanligen vissa yrken med ett bestämt kön. Militärer för ofta tanken till manligt kön och sjukvådsbiträden till det kvinnliga. En yrkesgrupp eller kår kan utifrån denna min tolkning av Scotts modell representera en bild eller symbol för någonting, i det här fallet, kön.
Feministiska teoretiker har påpekat att kvinnor på ett plan hållits utanför det nationella medborgarskapet/tillhörigheten genom det faktum att de ej getts möjlighet göra värnplikt.104 Detta är nog troligt och riktigt men frågan är om inte det går att betrakta folkbiblioteken som en form av symbolisk kvinnlig värnplikt. Åtminstone om vi fokuserar på betydelsen av ”värn” snarare än
101
Ottelin, Odal Social Tidskrift 1911:12 s. 529
102
Emanuelson, Agneta Pionjärer i vitt; Professionella och fackliga strategier bland svenska
sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden, 1851- 1939 (Uppsala 1990) sida 29 f
103
Scott, Joan Wallac ”Gender a useful category of historical analysis” Gender and the politics of history (Sussex 1988) sida 43
104
plikt” i ordet värnplikt. Det fanns ju inget tvång att bli bibliotekarie även om de kvinnoyrken som stod till buds var relativt få till sitt antal och valmöjligheterna alltså begränsade. Inom de båda organisationerna, armén och biblioteksväsendet, finns det i alla fall snarlika ingredienser vilket gör en jämförelse möjlig. Dels uppstår båda organisationerna och växer fram under ungefär samma tidsperiod och är där tätt förbundna med demokratiseringsprocessen.105 I sina respektive verksamheter riktar sig även båda organisationerna till hela befolkningen och får genom detta ett massverkande syfte. Till detta kommer att båda organisationerna rör sig inom en nationellt disciplinerande diskurs. Den disciplinerade diskursen inom de olika organisationerna har dock olika innebörd. Medan värnplikten fostrar männen till handlingskraft mot en fiende utom gränserna och alltså har en offensiv karaktär, så handlar biblioteksdiskursen mer om en inre nationell fostran med större integrerande syfte. (Biblioteksyrkets relativt passiva syssla innanför fyra väggar torde även ha bidragit till att yrket ansågs lämpligt för kvinnor men det förklarar ju inte att männen tidigare och även senare behöll sina positioner på de vetenskapliga/akademiska biblioteken.)
Att kvinnornas uppgift blev att sköta den inre nationella fostran ter sig genusmässigt naturligt, just därför att denna bild går i samklang med den nya kvinnliga roll som det borgerliga hemmets uppfostrerska, vilken växt fram under 1800-talet.106 Eric Johannesson har i sin avhandling lyft fram hur kvinnan som familjeuppfostrerska ansågs ha en viktig roll i de tidiga nationalistiska idétraditionen. Från Topelius och Boken om Wårt land hämtar han ett pedagogiskt exempel där utgångspunkten för barnuppfostran var att om barnet lärt sig att älska det lilla hemmet dvs. familjen ansågs det ha lättare att älska det stor hemmet, nationen.107
Tillblivelsen av ett nytt kvinnoyrke som folkbibliotekarien blev mot denna bakgrund förståelig. Den kvinnliga bibliotekarien som steg ut i arbete för det stora hemmet passade lämpligt i dåtidens genusmall. Mot bakgrund av bilden av Sverige som ett hem, vilken efter sekelskiftet dessutom börjat förstärkas som ett led i att hindra emigrationen, föll bitarna på en ännu tydligare plats. Den kvinnliga bibliotekarien skulle se till att hålla ordning och kontroll på nationens medborgare genom att lära dem att hålla av sin nation så att de höll
105
Eriksson Lars Medborgare i Vapen: värnplikten i Sverige under två sekel (Lund 1999) s. 20
106
Torstensson, Magnus (Göteborg 1996) s. 89
107
Johannesson, Eric Den läsande familjen ; Familjetidskriften i Sverige 1850-1880 s. 175 (Stockholm 1980)
sig kvar inom gränserna. Känslan till fosterlandet skulle sedan bidra med en ökad nationell gemenskap och en lugnare samhällsutveckling.