Institutionen för ABM
Biblioteks- och informationsvetenskap
Folkbibliotek i nationens tjänst
Nationalismen och dess inverkan på framväxten av en
svensk bibliotekspolitik
Jon Thors
Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2004
Institutionen för ABM
Handledare: Marie Lennersand
Innehållsförteckning
Inledning ... 2
Syfte och en utgångspunkt ... 3
Forskningsöversikt ... 3
Biblioteken och biblioteksfrågan i Sverige fram till år 1900... 8
Sockenbibliotekens tillkomst ... 8
Bildningsivrare och godtemplare ... 10
Sverige vid förra sekelskiftet - den historiska strukturen. ... 11
Nationalism, teoretiska utgångspunkter... 14
Definition ... 14
Nationalismen – en bakgrund ... 15
Uppkomsten av en högkultur och textens betydelse... 16
En dold disciplinering ... 18
Den nationella diskursen... 19
Diskursanalytisk metod... 20
Källpresentation ... 21
Frågeställningar och disposition ... 24
Undersökning... 25
Den nyttiga kunskapen... 25
Sammanfattning ... 27
Bibliotekens innehåll – nationell väckelse... 28
En gemensam kultur – nationalromantik ... 29
Nationell disciplineringsstrategi - folkbiblioteken. ... 31
Boklig fostring inom värnpliktsarmén ... 33
Sammanfattning ... 35
Bibliotekstjänst – en kvinnlig värnplikt? ... 36
Vandringsbiblioteken – säkring av det nationella territoriet ... 39
Oskar II:s Vandringsbibliotek... 40
Inledning
Comment voulez-vous gouverner un pays où il existe 258 variètés de fromage Charles de Gaulle
Den här uppsatsen skall försöka att sätta in folkbiblioteken och dess relation till nationen i ett historiskt perspektiv. Nationen och kanske framförallt nationalismen är idag begrepp som vi anser tillhör det förgångna. Nyligen utökades den europeiska gemenskapen som Sverige nu tillhör med åtta länder och talet om en global värld visar sig mer eller mindre redan vara en ekonomisk realitet. Nationen verkar vara passé. Men är det verkligen så? Spelar inte nationalism forfarande en roll ute i världen? På Balkan i det forna Jugoslavien tycks gamla föreställningar om ett sant ursprung och rätten till vissa landområden hos vissa grupper ha överlevt många år. Och spelar inte nationstanken fortfarande en omedveten roll i synen på oss själva och den andre, främlingen som inte är som vi? Hör man inte ofta att människor med invandrarbakgrund, som trots likartad kompetens med folk av icke invandrarbakgrund, behandlas diskriminerande på arbetsmarknaden? De diskriminerande mekanismerna kan vara många och alla deras orsaker kan naturligtvis inte behandlas här men nog anar man att förhållanden som kan samlas inom begrepp som nation och nationalism tycks ligga i bakgrunden i många ageranden som leder till uteslutande av den andre, den främmande.
Syfte och en utgångspunkt
De moderna folkbibliotekens uppkomst och framväxt löper parallellt med de år då nationalismen gjorde sig gällande som en stark politisk kraft i det svenska samhället. Mitt syfte med den här uppsatsen är att studera hur nationalismen och folkbiblioteken förhåller sig och förhöll sig till varandra vid början av det förra seklet. Den huvudsakliga källan för min undersökning är den statliga propositionen från 1905 plus några inlägg i den biblioteksdebatt som föregick regeringsförslaget. Propositionen har valts med tanke på att den allmänt kan betrakas som en inledning och startskott för bildandet av de moderna folkbiblioteken. Undersökningen kommer också att ta del av och använda ett bildningsorgan, Social Tidskrift, som verkade för folkbiblioteksfrågan.
I en avhandlig från förra året, Nation and novel av Hashem Ahamadzadeh behandlas relationen mellan romanen och nationalismens framväxt i persisk och kurdisk litteratur. Författaren visar hur båda dessa företeelser växer fram parallellt i symbios med varandra och gör en jämförande innehållsanalys kring förekomsten av nationella föreställningar i några valda verk. Studien stödjer sig på sociologen Benedict Andersons tes om nationen som en föreställd gemenskap, vilken bygger på att romanen var bland de viktigaste medierna för framväxten av ett nationalmedvetande. Om det finns ett samband mellan romanen och nationalism, torde det även rimligtvis finnas ett samband mellan bibliotek och nationalism. Det är den enkla utgångspunkten för denna studie vilken mer konkret skall undersöka hur detta kommer till uttryck i början av det förra seklet när folkbiblioteken började etableras runt om i Sverige. Innan detta görs skall vi blicka ut över det vida forskningsfält som relevant behandlar frågor som tangerar problemområdet.
Forskningsöversikt
ingrediens för att människan skulle upptäcka en större gemenskap utanför den omedelbart närvarande1.
En annan orsak till att bokens betydelse lyfts fram i sammanhang där nationalismen behandlats är det faktum att den internationella forskningen kring nationalism under de senaste 20 åren tagit rejäl fart. Den uppsjö av litteratur som under dessa år publicerats i ämnet har gjort området svåröverskådligt. Men då intresset för nationalism även under senare år uppmärksammats i Sverige har detta renderat en del översättningar av de mest framträdande av dessa forskare vilket underlättat för studier och introduktionen av ämnet.2
Jag skriver ”även uppmärksammats i Sverige” därför att forskning kring nationalism tidigare inte varit särskilt förekommande inom historieämnet. Mycket av detta kan troligen förklaras med den historiematerialistiska reaktion vilken växte sig stark under 60-talet och som länge präglat ämnet. Under denna period vände sig forskningen emot den politiska traditionella historieskrivningen vilken ansågs skriva nationens biografi och därmed maktens historia. Det finns nämligen ett givet förhållande mellan historieskivning och nationalism (ämnet behandlas något mer längre fram i uppsatsen) som inte är oproblematiskt. Historikerna stod också under 1800-talet och 1900-1800-talets början till nationens tjänst och förfogande. En annan faktor som lett till ämnets föga intresse för nationalismen är att Sverige haft en relativt stabil territoriell grund och jämförelsevis ganska odramatisk demokratiseringsprocess, till skillnad från t.ex. Finland och Norge som tvingats kämpa för sitt självstyre. I dagligt tal hör man ofta hur svalt förhållande ”svensken” har till sitt hemland där det är en komplimang att vara osvensk.
Detta gör emellertid inte nationalismen som sådan mindre intressant för studier. Nationalismen och nationstänkandet har varit och är fortfarande, mer eller mindre medvetet, en politisk kraft att räkna med. Som sagt har även den historiska forskningen med nya analysinstrument börjat vända intresset mot denna märkliga och svårfångade företeelse. Ett för den här uppsatsens område intressant bidrag är Samuel Edquists avhandling Nyktra Svenskar, vilken belyser Godtemplarrörelsens sätt att ta upp, förhålla sig till, omdefiniera, och använda sig av nationalistiska föreställningar som gynnade denna folkrörelse politiska ideal. Edquist utgår från ett historiematerialistiskt perspektiv som
1
McLuhan, Marshal Media; människans utbyggnader (Stockholm 1999) s. 143
2
För en bra överblick se: (Sörlin, Sverker (red.) Nationens Röst – texten om nationalismens teori och
knyter nationalismens framväxt till kapitalismens. Som en övergripande tolkningsram använder han sig av Antonio Gramscis hegemonibegrepp för att på så sätt lyfta fram nationalismens ideologiska betydelse. Utifrån denna ram visar studien hur Godtemplarrörelsens användning av nationalistiska föreställningar där t.ex. nykterhetsidealet definieras som något särskilt svenskt fungerade som en mothegemoni mot andra nationella uppfattningar. Edquist påpekar att en av orsakerna till att detta kunde ske var att nationalismen som fenomen och företeelse inte som andra politiska ideologier har lika väldefinierade intressegrunder. Eftersom nationalismen är så bred och klichéartad till sin form, kan den verka förenande med andra ideologier och där tas upp och användas i olika politiska syften. Även om Edquists inte behandlar biblioteken och boken specifikt, belyser hans avhandlig på ett bra sätt folkrörelsernas betydelse för nationalismen i Sverige. Hans text har också med sitt historiematerialistiska perspektiv verkat inspirerande på den här uppsatsen. En annan studie inom historieämnet, där förövrigt även Edquist medverkar, är artikelsamlingen I nationens intresse som gavs ut av historiska institutionen i Uppsala 1999. Den behandlar nationalismen som företeelse från olika perspektiv. Lars Jönses text om nationen och territoriet har varit till hjälp för förståelsen av vissa av folkbibliotekens företeelser.
Forskningen kring nationalismen har som sagt tagit fart under de senaste decennierna och flera humanistiska ämnesinriktningar har behandlat frågor som belyst ämnet ur olika synvinklar. Exempelvis har det inom etnologin och litteraturvetenskapen publicerats en del alster som bidragit till ökad kunskap kring nationalismen som företeelse. Även inom historieämnet skulle en del fler studier kunna nämnas. En heltäckande översikt skulle därför vara svår att återge och kanske också onödig. Vad jag vill betona är ämnesområdets stora bredd och att jag är medveten om att andra perspektiv och utgångspunkter skulle ha kunnat användas i undersökningen.
Biblioteks- och informationsvetenskapen har sedan ämnet fick akademisk status producerat en hel del intressanta vetenskapligt förankrade skrifter kring folkbibliotekens historia och framväxt. Den främste bibliotekshistorikern på området kan nog Magnus Torstensson anses vara, vilken med sin licentiat- avhandling Att analysera förutsättningarna för de moderna
folkbiblioteks-idéernas framväxt lagt en viktig grund för fortsatta studier i ämnet.
anglosaxiska idéer för utformandet av de moderna folkbiblioteken. Torstenssons viktigaste bidrag till biblioteksforskningen är kanske det att han ställer folkbibliotekens historia i ett kritiskt ljus. Forskningen inom ämnet har enligt honom tidigare präglats av en positivistisk kunskapssynsyn vilken han ställer sig tveksam till. En föredömlig forskning enligt Torstenson, och i vilkens anda han även själv verkar, är den Michel Harris gjorde på Boston Public Library under 70-talet. Där gör författaren upp med en idealiserad syn på det allmänna biblioteksväsendets framväxt (Boston anses ha haft det första motsvarigheten till ett modernt folkbibliotek) och sätter denna i ett maktsammanhang där biblioteket faktiskt motiverades av folkuppfostrande och
disciplinerande skäl hos dess grundare.3 Torstenson berör inte frågan om
nationalismen och folkbibliotekens framväxt nämnvärd utsträckning. Han använder visserligen historiker som sätter folkbildningen i ett nationellt integrerande perspektiv, men lyfter inte fram nationalismen explicit.
En forskare inom BoI-ämnet som däremot lyft fram nationalismens koppling till folkbiblioteken är Joacim Hansson. Hansson som kanske är mest känd för sin avhandling om SAB-systemets ideologiska hemvist har i en förstudie till sin avhandling behandlat folkbibliotekens ideologiska identitet. Denna hans studie är en hermeneutisk diskursstudie som fokuserar på hur folkbiblioteken på en institutionell och samhällelig nivå var uttryck för olika ideologiska strömningar. Hansson visar att mycket av den diskurs som rör folkbibliotekens ideologiska grund kan knytas till en konservativt politisk idétradition. Nationalism är här en diskurs som framträder i olika former under åren kring folkbibliotekens etablerande. En tanke som Hansson lyfter fram är hur biblioteken kom att ses som bibringare av en ökad nationalkänsla inför det demokratiska genombrottet. Folkbiblioteken kan där tolkas som en massiv bildningsinsats vilken var nödvändig på en nationell grund då en stor del av befolkningen stod utanför det demokratiska projektet. För Hansson är alltså nationalism som kommer till uttryck kring folkbiblioteksdiskusen tätt sammankopplad med demokratifrågan. Men han lyfter också fram hur bildningen av arbetare på en nationell grund ansågs bra för den nationella effektiviteten, då han påpekar hur han upptäckt att ett resonemang i sina källor vilket utgick från att en bildad arbetarklass producerade bättre varor.4
3
Torstenson, Magnus Att analysera förutsättningarna för de moderna folkbiblioteksidéernas framväxt ;
Exemplet Sverige och några jämförelser med USA (Göteborg 1996) s. 68
4
Hanssons studie har för mig varit en bekräftelse på att det fanns ett samband mellan nationalism och folkbibliotek. Även om nationalismen får ett visst utrymme i resultatpresentationen så problematiserar aldrig Hansson begreppet nationalism eller sätter in det i ett större teoretiskt sammanhang. Detta är ingen kritik utan enbart en påpekan och vidare ett existensberättigande för den här studien. Själv sätter han i stället in hela folkbibliotekstanken i en ideologisk diskurs och visar hur den i sig själva blev ett uttryck för den
dominerande maktens bildningssyn.5
En annan studie som bidragit med att sätta in folkbiblioteken i ett för min studie intressant sammanhang är Annika Christersons uppsats Skönlitteratur
som folkbibliotekens instrument – förväntade effekter på samhället omkring år 1905-1911. Här behandlas just vilka förväntade effekter
folkbiblioteks-förespråkare hade på biblioteken och särskilt skönlitteraturens roll i dessa. Uppsatsen lyfter fram hur skönlitteraturen ansågs förädla och förändra människorna till goda demokratiska medborgare. Förutsättningen för att denna förädling skulle komma till stånd var att befolkningen fick läsa rätt sorts skönlitteratur, det som oftast kom att betecknas god litteratur. Men det för mig viktigaste resultatet som lyfts fram är hur det fanns en nationell tanke med att sprida en gemensam kultur till befolkningen genom skönlitteraturen. I den internationella konkurrens som Sverige utsattes för ansågs det vara av vikt att befolkningen höll ihop och då var det viktigt att föreställningarna om världen
var någorlunda homogeniserade.6 Christersons resultat om den nationella
gemenskapens betydelse är enligt mitt synsätt intressant och fungerar som en utgångspunkt för min studie. Då hennes studie i likhet med Hansson inte har nationalismen som sitt direkta problemobjekt sätts aldrig nationalismen in i ett större teoretiskt ramverk. Eftersom jag ej heller har hittat några studier inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga ämnet som enbart behandlat nationalismens relation till folkbiblioteken, är detta ett försök att med stöd av moderna forskningsresultat lyfta fram detta samband.
5
Hansson, Joacim (Göteborg 1999) s. 143
6
Christenson, Annika Skönlitteratur som folkbibliotekets instrument: förväntade effekter så samhället år
Biblioteken och biblioteksfrågan i Sverige fram till år 1900
I detta kapitel skall jag försöka ge en kortfattad sammanfattning av de olika bibliotekstyper som figurerade kring det förra sekelskiftet. Varför och hur uppstod dessa?I Magnus Torstenssons definition av det moderna folkbiblioteket är utlån gratis och biblioteket har en egen lokal med läsesal. Biblioteken finansieras där med skattemedel och riktar sig mot hela befolkningen, inte bara samhällets undre sociala skikt. För att få kännedom om detta moderna folkbiblioteks framväxt måste vi titta på de läsplatser och boksamlingar som innan existerade och fråga oss på vilka initiativ dessa tillkommit. Det är ingen lätt uppgift och Torstensson medger att frågan är komplex. Flera intressenter kunde ligga bakom ett biblioteks tillkomst och motiven var ofta flera. Framväxten av folkbibliotek hade kring förra sekelskiftet hursomhelst tagit rejäl fart och vid tiden fanns det många olika bibliotekstyper. Mest utbrett var sockenbiblioteket vilket var knutet till kyrkan och stod under folkskoleinspektionen. Därutöver fanns ”läsrum, läsestuga, föreningsbibliotek, vandringsbibliotek, stadsbibliotek, folkbibliotek m.m.”7. Alla dessa kom i efterhand att benämnas
som folkbibliotek. Om vi borträknar sockenbiblioteken ur denna skara, så hade samtliga gemensamt att de var uppkomna på ideell grund.
Denna idealism kan förklaras med de stora förändringar som ägt rum under 1800-talet och därur uppkomna nya sociala klasser. En förändring av produktionsförhållanden ledde till en kapitalisering av samhället och Sverige gick med den övriga västerländska världen från ett agrart bondesamhälle till ett industrialiserat. Med en koncentration kring större industrier och dess behov av arbetskraft kom en urbanisering att ske, ofta längs landets kuststäder vilka var lätt tillgängliga för transporter av varor. Under denna period kom de tidigare ledande klassernas makt att minska och ifrågasättas. Adeln och prästerskapet fick ge vika för en kapitalstark medel- och borgarklass vilka på olika sätt verkade för en demokratisering av samhället. En ny underklass skapades, en arbetarklass med mycket lite att säga till om i politiska frågor. Denna klass bestod ofta av till städerna inflyttade före detta jordbrukare.8
Sockenbibliotekens tillkomst
Arbetarklassen kom ofta av samhällets ledande skikt att betraktas som ett problem. Arbetarnas växande antal och brist på tygling verkade skrämmande.
7
Torstensson, Magnus (Göteborg 1996) sida 11
8
Från övriga Europa kom nyheter om att det ofta förekom våldsamma uppror mot de styrande. Den ”sociala frågan” som den vanligen benämndes, kom i debatten att behandla vilka åtgärder som skulle vidtas mot dessa problem. Ett
konkret förslag var ökad upplysning och folkbildning av arbetarklassen.9
Folkskolans införande som var ett liberalt krav och kan tolkas som ett försök till en sådan första folkbildande åtgärd.10 Med folkskolan följde också en idé
om att varje församling borde utrustas med ett bibliotek, ett sockenbibliotek som allmänheten kunde bruka. Förekomsten av böcker i kyrkorna var av gammalt dato, men nu pläderades för en mer aktiv komplettering av dess samlingar. I och med folkskolans inrättande 1842 ges också rekommendation till prästerskapet om upprättande av sockenbibliotek. Rekommendationen gavs för att man ansåg att de nyligen förvärvade kunskaperna som skolan gett fortsättningsvis borde underhållas genom läsning. Då läsningen främst avsåg religösa skrifter befrämjades även en sann kristen bildning. Upprättandet av sockenbibliotek tog snabbt fart, redan år 1866 var antalet bibliotek i landet 1265, år 1868 1437 och år 1871 1534, varefter det ej finns någon ordnad statistik.11
En tvist år 1867 fick emellertid relativt stora konsekvenser för sockenbibliotekets vidare ställning och utveckling. Konflikten rörde bestämmanderätten över sockenbiblioteken i en mindre ort och står mellan kommunalstämman och kyrkostämman. Fallet togs upp av K M:t och föll till kommunalstämmans fördel. Detta går i sin tur ut över biblioteken då oklarheter uppstår kring finansiering och varken kyrkan eller kommunen anser sig ha ansvaret. Bibliotekens skick försämras på många, men dock inte alla orter. Längre fram i min undersökning kommer denna stagnation av sockenbiblioteken att avspegla sig i argument kring de nya statliga beslut som rör biblioteken.
Nils-Åke Sjösten har visat att sockenbiblioteken genom sin starka bundenhet till kyrkan och folkskoleinspektionen var ganska politiskt konservativa till sin karaktär. Han grundar sitt resultat till största delen på en underökning av folkskoleinspektionens litteraturrekommendationer.12 Hansson
som studerat de moderna folkbibliotekens ideologiska identitet diskuterar detta
9
Leffler, Marion Böcker, bildning, makt ; Arbetare, borgare och bildningens roll i klassformeringen i
Lund och Helsingborg 1860-1901 (Lund 1999) s. 19
10
Norborg, Lars Arne Sveriges historia under 1800 och 1900 -talet (Stockholm 1993) s. 20, 159
11
Sjösten, Nils-Åke Sockenbiblioteket – ett folkbildningsinstrument i 1870-talets Sverige ; En studie av
folkskolas relation till sockenbiblioteken och den tillgängliga litteraturen (Linköping 1993) s. 23
12
och menar att det konservativa arvet hängde kvar och på många sätt fördes över på den nya biblioteksorganisationen som växte fram under 1900-talets
första decennier.13 Utvecklingen kan tyckas naturlig då det fanns ett
biblioteksväsen som staten en gång uppmuntrat. Då borde rimligtvis en del av uppfattningarna och motiven kring verksamheten tas över av de nya biblioteken.
Bildningsivrare och godtemplare
”Bogen er et universalmiddel mod alt ont”14
Arbetarnas bildning var under lång tid en stor omdebatterad fråga. De första försöken att organisera arbetarna, eller rättare sagt hantverkarna gjordes på 1840-talet i så kallade bildningscirklar. Initiativen kom från liberalt håll och betraktades med misstänksamhet av de konservativa. Efter hand skulle arbetarna i samarbete med liberaler bilda mindre arbetarföreningar. I Stockholm skedde det genom att man ombildade bildningscirkeln till ett
lässällskap år 1850.15 Dessa föreningar kom att bygga på ett samförstånd
mellan klasserna och ur dem skulle senare arbetarnas egna organisering födas. Historikern Marion Leffler menar att när arbetarna tog över initiativen till sin organisering förändrades förutsättningarna för klassamarbetet. Hon pekar på att de borgerliga arbetarvännerna intensifierade sina folkbildande insatser och upprättade helt nya institutioner, t.ex. arbetarinstitutet. 16 Under 1880-talet,
åren för arbetarnas egen organisering, växte sig folkrörelserna starka i Sverige. En korsbefruktning mellan dessa blev sedan vanlig.
Folkrörelserna och begreppet folkrörelse kan vara besvärligt att definiera. Enkelt sammanfattat kan en folkrörelse beskrivas som en ”organisation som står på en frivillighetens grund, har en stor anslutning, är demokratiskt uppbyggd och har ett ideellt icke materiellt inslag i sin målsättning”17. Ofta
fanns hos folkrörelserna ett inslag av kritik mot statsmakten vilken ansågs inta ett konservativt förhållningsätt gentemot samhällförändringen. Mycket av deras verksamhet präglades av 1800-talets liberala idéer.
13
Hansson, Joacim (Göteborg 1999) s. 139
14
Haakon Nyhuus, norsk folkbibliotekspionjär, år 1903 se Tostensson, Magnus (Göteborg 1996)
15
Pålman, A./Sjölin, W. Arbetarföreningarna i Sverige 1850-1900 (Stockholm 1946) s. 88
16
Leffler, Marion (Lund 1999) s. 20
17
Folkrörelseforskningen är omfattande och dess stora inverkan på politiken och den demokratiska samhällsutvecklingen är väldokumenterad.
En folkrörelse som på många sätt kom att inverka på folkbibliotekens framväxt är nykterhetsrörelsen. Den största sammanslutningen inom rörelsen var IOGT (Independent Order Of God Templars), vanligen benämnd Godtemplarrörelsen. Ledningen för IOGT bestod 1888 till större delen av
liberaler men efter hand av fler och fler socialdemokrater.18
Godtemplarrörelsens krav på absolut nykterhet sågs om en lösning på superiet som fördärvade samhällets undre skikt. Helnykterheten var ett projekt som i ett vidare samhällsprojekt syftade till att fostra arbetarna till skötsamma och bildade medborgare. Till en början inriktades arbetet på att hjälpa på ett mer individuellt och personligt plan men med åren blev rörelsen mer politisk. Åren kring sekelskiftet 1900 var nykterhetsfrågan en viktig del i den
socialreformistiska diskursen.19 När läsrum och läsestugor inrättades för
arbetare runt om i landet åren före sekelskiftet var det också vanligen motiverat ur nykterhetssynpunkt. Man ansåg att om arbetarna hade något att sysselsätta sig med på sin lediga tid blev de mindre benäga att gå till krogen.20 När det i
den statliga propositionen argumenteras för folkbibliotekens nytta tas det argumentet direkt från nykterhetsrörelsens propåer.21
Sverige vid förra sekelskiftet - den historiska strukturen.
Det svenska samhället var kring år 1900 ett samhälle statt i kraftig förändring. Under en ganska kort tidsperiod hade Sverige förvandlats från ett till största delen agrart bondesamhälle till en modern industrination. Denna transformering var självklart ingen lätt eller smärtfri process. Det gamla bondesamhällets tidigare gemenskaper bröts upp och tidigare normer och värderingar upphörde att gälla. Som att allt fast förflyktigas beskrev Marx upplevelsen av kapitalismen.De faktiska sociala problem som uppstod tvingade fram nya strategier för att stabilisera samhällsutvecklingen. Enligt Rolf Torstendahls uppdelning av industrisamhällets framväxt så utgörs den svenska perioden mellan 1890-1935 av en organiserad kapitalism. Denna har tidigare föregåtts av en klassisk kapitalism och skall senare följas detta följas av en delaktighetskapitalism
18
Edquist, Samuel (Uppsala 2001) s. 20
19
Edquist, Samuel (Uppsala 2001) s. 24
20
Torstensson, Magnus (Göteborg 1996) s. 138 ff.
21
vilken påbörjas vid åren 1935-45. Den organiserade kapitalismen karaktäriseras enligt honom av att statsmaktens intressen börjar sammanfalla med industrins och ett visst samarbete mellan dem börjar uppstå. Arbetarklassens antal växer och homogeniseras och arbetsmarkanden genomorganiseras. Klassmotsättningarna blir under denna period tydligare.22
Några av strategierna som föddes ur denna organiserade kapitalism var sociala reformer i syfte att integrera befolkningen och överbrygga klassmotsättningarna. Staten påtar sig under denna period uppgifter som tidigare betraktats som kommunens eller den privata sfärens, dess ansvarsområde ökar. Magnus Torstensson anser att det är i den kontexten vi bör tolka det statsbidrag som regeringen år 1905 tar ställning till, som ett församhälleligande av staten.23 Detta får anses som en rimlig tolkning. Men
medan Torstenson fokuserar sin undersökning mer på en förståelse av bibliotekens uppkomst så fokuserar jag för min del på hur folkbiblioteken blev en del i denna integrationssträvan. Det är i detta sammanhang nationalismen kommer att spela en roll då dess integrerande funktion och potential historiskt sett utnyttjats. Genom att befolkningen dvs. arbetarklassen, först och främst uppfattade sig som svenskar, och deras lojalitet alltså låg närmre nationen än klasstillhörigheten, kunde allt för stora samhällsomstörtningar hindras.24 Min
hypotes är att statsmakten under denna tid var medveten om detta faktum och, när det gick, försökte utnyttja detta genom sina reformsträvanden. På så sätt kan även införande av den allmänna värnplikten år 1901 tolkas. Som en statlig integrationsmetod av landets samtliga manliga medborgare vilka skulle disciplineras till lydnad och svenskar.25
Det är ett allmänt omvittnat faktum att nationalistiska föreställningar blomstrade vid denna tid. ”Intresset för ’det svenska’ var på topp” vid det förra sekelskiftet, skriver Edquist, som också visar att en omdefiniering av just
svenskheten skedde under denna tid.26 Det gjordes försök att lämna en mer
rojalistisk nationell tradition framför ett synsätt på nationen som ett hem och ett fädernesland. Under denna period förs naturromantik och den röda stugan in
22
Torstendahl, Rolf ”Socialdemokratins roll i industrikapitalismens utveckling” Arbetarhistoria nr 1-2 (Stockholm 1986) Kort sammanfattning av författarens tidigare presenterade modell.
23
Torstenson, Magnus (Göteborg) s. 119
24
Liedman, Sven-Erik Förord i Kvist Dahlstedt, Barbro & Dahlstedt, Sten Nationell hängivenhet och
europeisk klarhet ; Aspekter på den europeiska identiteten kring sekelskiftet 1900 (Stockholm 1999)
25
Eriksson, Lars Medborgare i vapen (Lund 1999) s. 231 ff.
26
Edquist, Samuel ”Blå som himmel och gul som solen” I nationens intresse, ett och annat om
i bilden av det svenska, en konstruktion som bättre kunde appellera till alla samhällslager.27 Bilden av den svenska nationen som ett hem passade även bra
in i statens strävan att hindra den kraftiga emigration som hotade dränera
landet på dess folk.28 Edquist har ju som nämnts påvisat hur nationella
föreställningar togs upp och används av folkrörelser och vänsterliberaler. I sin avhandling Nyktra svenskar visar han hur nationella föreställningar togs upp och omdefinierades inom Godtemplarrörelsen för att passa deras politiska målsättningar. Nykterhet kunde därför i godtemplarpressen framställas som något särskilt svenskt.29
Henrik Berggren skriver i sin avhandling Seklets ungdom, vilken behandlar begreppet ”ungdom” och den politiska betydelse det hade inom framför allt ungdomsrörelser, att en direktionsändring skedde gällande nationella föreställningar. Han menar att den traditionella patriotismen blickat bakåt mot historien och dess storhetstid för att därur kunna hämta moralisk inspiration. De nya nationella föreställningarna som växte fram efter sekelskiftet 1900 och där, i hans fall, ungdomsbegreppet hade en nyckelroll,
var däremot framåtblickande.30 Denna nya syn drevs fram och präglades av
folk- och ungdomsrörelserna som ofta var liberalt sinnade.
Inte att förglömma är att Sverige vid denna tid ännu ej var en demokratisk stat. Som Heidenstam skrivit hette medborgarrätt fortfarande pengar. Demokratiseringsprocessen var emellertid ganska långt gången. År 1901 kom det Liberala samlingspartiet att bildas med främsta syfte att driva frågan om allmän rösträtt. Och under hela perioden fram till 1905 då Sverige fick sin första vänsterregering med Karl Staaff (liberal) som statsminister var frågan om allmän rösträtt ett ämne som stöttes och blöttes inom de båda kamrarna.31
För männens räkning skulle frågan ta sin slutgiltiga lösning några år senare, men, som vi vet, skulle det dröja fram till 1921 innan vi fick kvinnlig rösträtt. Som vi känner till var även under denna period unionen med Norge i gungning. I Sverige sympatiserade vänstern med norrmännen i frågan om unionens upplösning medan de konservativa var beredda att ta till våld för att behålla läget intakt. Frågan fick en fredlig lösning och Norge blev självständigt 1905. Det har hävdats att nationalismens i Sverige fick ökat bränsle efter
27
Edquist, Samuel ”Blå som himmel och gul som solen” I nationens intresse, ett och annat om
territorier, romaner, röda stugor och statistik (Uppsala 1999) s. 76-77
28
Larson, Jan ”En ny nationell effektivitet; några perspektiv på svensk historia 1895-1920” Teori- och
metodproblem i modern svensk historieforskning (Stockholm 1981) s. 209
29
Edquist, Samuel 2001 passim
30
Berggren, Henrik Seklet ungdom : Retork, politik och modernitet 1900-1939 (Stockholm 1995)
31
upplösningen. Nationen skyndade till samling för att bevara landet som nu stod ensamt kvar.32
Nationalism, teoretiska utgångspunkter
”Nationalismen är /…/ en företeelse som väsentligen grundar sig på emotioner”33
Sven-Erik Liedman står bakom påståendet som tycks svårt att bestrida. Visst tror även jag att kanske den viktigaste förklaringen till nationalismens framgång och fortskridande står att finna i dess appellerande till de mänskliga känslorna. Men vad är nationalism och varför kom nationella rörelser att uppstå? Ett fullständigt svar kan inte ges här. Däremot tänker jag att redogöra för den här studiens utgångspunkter kring nationalismens uppkomst. Först skall emellertid begreppet nationalism få en något tydligare precisering.
Definition
Ernest Gellner har på ett enkelt men bra sätt definierat nationalism som ”först och främst en politisk princip enligt vilken den politiska och nationella enheten
bör överensstämma med varandra”.34 Nationalismen kan utifrån detta sägas
sträva efter att få statens gränser att sammanfalla med nationens. Staten skall här, och även i fortsättningen, förstås som ett politiskt-juridiskt begrepp medan nationen bör förstås som ett kulturellt-emotionellt.35
Gellner och en stor del av de moderna historikerna anser att nationalismen är en konstruktion som till stor del fick sitt genomslag under 1800-talet.36
Nationen i den moderna politiska betydelse vi tillskriver den är alltså av ungt datum.37 Detta har länge varit en stridsfråga inom forskningen om nationalism.
Uppdelningen kan grovt göras i två falanger, primitivister och modernister. De förstnämnda anser att nationalismen är av gammalt ursprung medan
32
Oskar II Vandringsbibliotek .(Stockholm 1946) s.11
33
Liedman, Sven- Erik Förord i Nationell hängivenhet och europeisk klarhet ; Aspekter på den
europeiska identiteten kring sekelskiftet 1900 (Stockholm 1999)
34
Gellner, Ernest Stat, Nation, Nationalism (Nora 1997) s. 11
35
Bygger denna tolkning av Gellner på Jonas Nordins användning av honom i Ett fattigt men fritt folk ;
nationell och politisk självbild i Sverige från stormaktstid till slutet av frihetstiden(Stockholm 2000) s .
19
36Gellner, Ernest. (Nora 1997) Hobsbawn, Eric J. Nationer och nationalism (Stockholm 1998)
Anderson Benedict Den föreställda gemenskapen (Stockholm 1997) Därmed ej sagt att det inte skulle funnits föreställningar som tog liknande uttryck bland tidigare gemenskaper, men dessa utryck var mycket begränsade och omfattades bara av en mindre elit.
37
modernisterna ansluter sig till en mer funktionalistisk (materialistisk) uppfattning och hävdar att nationalismen är en modern företeelse framvuxen ur
förändrade sociala förhållanden.38 Själv bygger min uppfattning om
nationalismens uppkomst på den sistnämnda.
Frågan kanske uppkommer om inte Sverige som nation är äldre än så? Utan att fördjupa sig för långt i detta spörsmål kan sägas att, ja, som stat och kungarike är Sverige äldre men inte som den nation som faller inom ramen för Gellners uppfattning av den nationalistiska principen. I ett tidigare skede, under den feodala perioden av Sveriges historia, utgick inte den politiska beslutsfattningen från folket utan från kungamakten. Principen om en överensstämmelse mellan den nationella och politiska enheten under denna period kan då inte sägas utövas.39 Maktutövningens sätt är alltså bestämmande
för uppfattningen av nationen enligt den nationalistiska principen.
Nationalismen – en bakgrund
Nationalismens relation till det borgerliga kapitalistiska samhället kan sägas vara en utgångspunkt för den funktionella uppfattningen. Sambandet kan kopplas till en materialistisk historieuppfattning där uppkomsten av nya sociala klasser under 1800-talet bidrog till nya ideologier och idéer om hur samhället skulle organiseras. Nationalismen var en sådan företeelse eller ideologi som fick ett stort genomslag. Dess uppkomst kan härledas till den kapitalstarka medelklass vilken växt fram i Västeuropa och som nu ställde krav på politiskt inflytande. Nationalism var i detta avseende en borgerlig ideologi som uppkom som en reaktion mot feodalismen.40 Sedermera skulle den dock sprida sig och
omfatta även de bredare folklagren. Denna spridning eller överföring av ideologi låg delvis i de borgerligas intresse när man ville få med sig arbetarklassen mot den gamla makten.41 Men med detta inte sagt att det inte
skulle ha funnits ett behov både hos borgarklassen och arbetarklassen av nyare former av gemenskaper som t.ex. nationalism, när de gamla hade rämnat. Det har i detta sammanhang påpekats att nationalismen också kunde verka som ersättning för religionen.42
38
Gellner, Ernest Nationalism (Nora 1999) s. 31
39
Nordin, Jonas Ett fattigt men fritt folk (Stockholm 2000) s. 19
40
Giddens, Anthony The Nation-State and ; a contemporary critique of historical materialism (Cambridge & Oxford 1985) sida. 216, 220 Hobsbawn (Stockholm 1999) s. 25 ff.
41
Andersson, Benedict (Stockholm 1997) s. 89
42
Som enande faktor kunde även nationalismen verka över andra politiska ideologier. Skälet till detta låg i nationalismens luddiga och svårdefinierade innehåll som inte direkt knöt an till andra politiska inriktningar. Anthony Giddens har velat beskriva nationalismens innehåll snarast som en idé och en myt om ett ursprung vilket har kopplats till ett hemland. Hemlandet skall senare betraktas som ett suveränt territorium.43 Inom ramen för denna mytiska
uppfattning av nationen som det verkliga ursprunget för dess befolkning fick även det nationella språket en särskild betydelse som enande faktor.
Den radikala kraft som finns inom nationalismen och som utmanade den gamla feodala samhällsordningen bygger på att inom gränserna för det föreställda hemlandet (om det nu finns ett sådant) är det främsta bandet mellan
människor den kulturella likheten44. Detta underminerade den hierarkiska
samhällsordningen där den främsta lojaliteten låg mellan samhällsgrupperna/klasserna. För att belysa den här logiken har Benedict Andersson framfört ett exempel på hur den gamla makten kunde ifrågasättas genom att ”Om exempelvis Kaiser Wilhelm II utsåg sig till ”tysk nr 1” medgav han underförstått att han var en bland många av samma slag som han själv, att han hade en representativ funktion och därför i princip kunde vara en förrädare
mot sina landsmän tyskarna”.45 Inom den nationalistiska idén kan man alltå
även finna en demokratisk potential.
Uppkomsten av en högkultur och textens betydelse.
Det feodala samhällsskicket som föregick det kapitalistiska samhället präglades av flera lokala gemenskaper och en mångfald av kulturer. Bönderna var under denna period starkt bundna till platsen på grund av en ekonomisk nödvändighet. Ingen, eller nästan ingen, hade något intresse att främja kulturell homogenitet och kommunikation i sidled bland samhällets undre skikt. Statens uppgifter var, förenklat, att uppbära skatt och säkra freden.46
Under det industriella samhället tvingades däremot en kulturell homogenisering fram. Detta skedde bland annat genom kraven på rörlig arbetskraft som ökade inom den kapitalistiska ekonomin. Strukturomvandlingen inom jordbruket och effektiviseringen av arbetet tvingade bonden att lämna sin täppa och söka sig till staden för att tjäna sitt
43
Giddens, Anthony The Nation-State and ; a contemporary critique of historical materialism (Cambridge & Oxford 1985) s. 216
44
Gellner, E. (Nora 1999) s. 21
45
Anderson, B (Stockholm 1997) s. 89
46
uppehälle. Under denna process (då folkskolan uppkom) blev en läs- och
skrivkultur tillgänglig och nödvändig för gemene man.47 Befolkningen som
före industrialiseringen var en tämligen heterogen massa med t.ex. många och ibland stora dialektala skillnader. Genom utbildningen påbörjades en viss standardisering av språket och den allmänna bildningen genom att skolan förmedlade vissa elementära kunskaper.
Gellner försöker förklara nationalismens uppkomst genom dessa stora omvälvningar i samhället. Under övergången från agrarsamhället till industrisamhället smulades tidigare sociala band och gemenskaper samman. Den gamla agrara kulturen och gemenskapen ersattes med en högkultur. Denna uppstod efter kraven från den nya ekonomin om ökande centralisering och standardisering av bland annat utbildningsväsendet, vilket bidrog starkt till en kulturell homogenisering. Högkulturen som under den feodala tiden endast varit tillgänglig för ett fåtal blev under den industriella eran en masskultur som byggde på allmän läs- och skrivkunnighet. Texten och litteraturen, dvs. boken är alltså central i högkulturen. Gellner anser att nyckeln till nationalismen finns inom just högkulturen som genom tidningar och böcker homogeniserade befolkningen och bidrog till ny större gemenskap i formandet av nationen.
Flera teoretiker har betonat det skrivna ordets betydelse för nationalismens spridande och vara. Den kanske tydligaste av dessa är Anderson som i sin banbrytande tolkning av nationalismen beskriver den som en föreställd
gemenskap. Den nationella gemenskapen är föreställd på grund av att
medborgarna i även den minsta nation aldrig kommer att kunna lära känna fler än en minoritet av dess hela befolkning.48 Föreställda gemenskaper är inget nytt
fenomen utan har förekommit tidigare. Inom den medeltida katolska kyrkan hölls en sådan gemenskap vid liv genom latinet som den främsta sammanhållande faktorn. Nationsskapandet, som det tidigare tog, och än idag tar sig uttryck härleder Anderson till Gutenberg och uppkomsten av en tryckkapitalism. Från att en ny marknad uppkom med folkspråken påbörjades en massproducering av böcker vilket med tiden bidrog till en standardisering av skriftspråket och lade grunden till språkgemenskaper och tydligare gränser.49
Anderson ser inte bara det nationellt ideologiska innehållet som betydelsefullt för nationalismens framväxt utan även, och kanske ännu viktigare, texten i sig och dess förmåga att förändra vår syn på tillvaron. Till
47
Gellner, Ernest (Nora 1997) s. 34 ff.
48
Anderson, Benedict (Stockholm 1997) s. 31
49
exempel hävdar han att romanen vars uppbyggnad av parallellhandlingar vilka utspelar sig inom samma period var ett nytt sätt att betrakta tiden. Även dagstidningen bidrog till att sprida medvetenhet om att andra människor levde i samma tidsomfång med liknande sysslor. En känsla av samhörighet spred sig mellan människor i medvetenheten om att man delade liknande villkor.50
Jag kan inte förutsäga huruvida det tidiga 1900-talets folkbiblioteks-förespråkare var medvetna om textens inneboende betydelse för en föreställd nationell gemenskap. Frågan är också mindre intressant. Den läs- och skrivkultur som framtvingades genom den kapitalistiska ekonomin var emellertid skolande och en nödvändighet för nationalismens spridande och framgång. Folkbiblioteken måste därför, i kraft av text och bokförvarare, utifrån detta anses ha fått en ansenlig betydelse för spridandet av nationalism och kulturell homogenitet.
En dold disciplinering
Sedan den tidigmoderna tiden och dess ännu relativt instabila stater har disciplinering och kontroll varit ett viktigt inslag i maktutövningen över folket.51 Flera institutioner och kontrollorgan skapades under denna period för
att administrera detta arbete. I sin praktiserande form tog sig detta ofta olika uttryck och ägde rum på flera samhälleliga nivåer, det går därför inte enkelt att tala om ett allenarådande sätt som denna disciplinering utövades på.
Om disciplineringens och maktutövningens historia har skrivits, skrivs och debatteras livligt. Michel Foucaults resonemang kring maktutövningen eller disciplineringens historia grundar sig i stort på att makttrycket från den tidigmoderna tiden till den moderna varit relativt konstant. Trots att det i våra ögon ser ut som om vårt moderna samhälle blivit mer civiliserat-statens bestraffningsmetoder har t.ex. blivit mindre brutala-så menar Foucault att makt i form av disciplinering bara tagit andra former. Men uttrycket för disciplinering är i det moderna samhället inte lika tydligt kopplat till staten. Förenklat kan man tala om denna förändring, vilken är tätt förbunden med moderniserings-processen, som en subtilisering av maktutövningspraktiken.52
Utifrån denna tes har den norske statsvetaren Thomas Mathiesen formulerat denna modernare disciplinering så som dold, icke för ögat synlig
50
Se s. 34 ff. för en utförligare resonemang hos Anderson, Benedict ( Stockholm 1997)
51
Lennersand, Marie Rättvisans och allmogens beskyddare; Den absoluta staten, kommissionerna och
tjänstemännen, ca 1680-1730 (Uppsala 1999) s. 27 f
52
och på grund av detta mycket svårmätbar. Den dolda disciplineringen är dock
inte omöjlig att upptäcka utan kan härledas genom observationer.53 För att
klargöra menar Mathiesen att makt i form av disciplinering kan vara av två sorter. Den ena är då fysisk, och vanligare praktiserad under ett tidigare historiskt skede i nationalstatens historia. Denna form av disciplinering finns dock kvar ännu idag och utgörs exempelvis av polismakten som vid eventuella insatser av staten givits rätt att ta till våld mot den mänskliga kroppen. Den andra sortens disciplinering vilken är tätt förknippad med moderniseringsprojektet riktar sig främst i förebyggande syfte mot att förändra människornas tankar för att på det sättet behålla en rådande maktstruktur.
Karaktäristiskt för den dolda disciplineringen är att den är strukturell. Detta skall definitionsmässigt förstås så som att ”det disciplinerande momentet är deltagarens position i en struktur, i en förhållandevis fast relation mellan
enheter”.54 Folkbiblioteksväsendes framväxt blir inom ramen för ett sådant
resonemang ett exempel på hur en sådan struktur uppkommer. Dess potentiella maktaspekt utgörs naturligtvis av att bibliotekens innehåll kunde styras till att gynna specifika värden och på detta sätt i förlängningen blev en politisk maktfaktor. Till den dolda disciplineringen hör även att den är dynamisk och alltså föränderlig över tid. Den är även vardaglig och oavgränsbar, det vill säga den är svår att skilja ut från medvetandet och blir således lätt en del av det.55
Den nationella diskursen
Under senare år har diskursanalys fått ett stort genomslag inom den
humanistiska forskningen, inte minst inom historieämnet56. En stor mängd
teori- och metodböcker har publicerats i ämnet och nya modeller tycks ständigt presenteras. Utgångspunkten för ett diskursanalytiskt tänkande är att maktstrukturer är språkliga och att språket i sig har en inneboende maktverkan. Rent konkret innebär det att analysen inriktas på hur man talar om saker, vad sägs och vilka sanningar tas för givna. Man talar om diskursen eller diskurser som begrepp vilka innefattar vissa utsagor kring ett ämne. Maktpotentialen i diskursen ligger i att den verkar normativt och skiljer och definierar t.ex. bra från dåligt, sjukt från friskt. Diskursens normativa karaktär har även följder då
53
Mathiesen, Thomas Den dolda disciplineringen (Göteborg 1989) s. 23
54
Mathiesen, Thomas (Göteborg 1989) s. 23
55
Mathiesen, Thomas (Göteborg 1989) s. 25
56
den verkar uteslutande på det som den inte omfattas av. På ett diskurs-analytiskt metodologispråk talas det därför om detta som diskursens uteslutningsmekanismer.
Edquist har påpekat att när det gäller nationstänkandet som diskurs finns det skäl att betona den maktpotential denna utgör. Han pekar på nationen både som något som integrerar och utesluter. En stor del av nationstänkandet är uppbyggt på att skapa och konstruera ett ”vi” vilket de ”andra” skall ställas emot. Integreringen i detta vi innebär ett inneslutande i en hegemonisk ideologi där det skapas försanthållanden kring vad detta vi skall innehålla. Därför, menar Edquist, kommer det att finnas en kamp kring formulerandet av den nationella myten. Att vinna denna kamp är viktigt då man genom det kan få makt att definiera det politiska, sociala och ekonomiska spelreglerna.57
För att belysa bibliotekens roll i medverkan till en nationell diskurs skulle vi kunna låna det Gellner kallar sitt försök till definiering av nationen. Han menar där att nationen delvis skulle kunna ses som delandet av ”samma kultur, där kultur i sin tur betyder ett system av idéer, tecken, associationer och sätt att uppträda och kommunicera”.58 Jag anser att folkbiblioteken och litteraturen
med dem fick en viktig funktion i förmedlandet av dessa gemensamma system av idéer och tecken genom bibliotekens sedermera stora nationella spridning. Denna spridning tog naturligtvis hjälp och stöttades genom att den folkbildande verksamheten arbetade för att väcka arbetarnas läslust och bildningsnivå. Folkbildarna bidrog på detta sätt till en homogenisering folkets allmänna bildning och medvetande.
Metod, diskursbegreppet som anlysinstrument
Foucaults betydelse för den historiska forskningen har varit stor. Förutom hans historiska verk som belyst vissa samhälleliga maktförhållanden på ett nytt sätt, så är kanske hans viktigast bidrag till ämnet att han lämnat efter sig en del
användbara analysredskap.59 För den diskursanalytiska metodologin betonas
hans betydelse ständigt. Foucaults fokusering på texten och språkets diskurser medför vissa analytiska fördelar. En konkret sådan är att källmaterialet för
57
Edquist, Samuel ”Blå som himlen gul som solen. Om vänstern och den svenska nationalismen kring sekelskiftet 1900” I nationens intresse: Ett och annat om territorier, romaner och statistik (Uppsala 1998) s. 77
58
Gellner, Ernest Stat, Nation, nationalism (Nora 1997) s. 18
59
studien kan plockas tämligen fritt då man genom inriktningen på de språkliga utsagorna inte behöver ta samma hänsyn till jämförelsen mellan likvärdiga källor, som annars är en vanlig historisk metod.60 En annan fördel kan vara att
forskaren med ett diskursanalytiskt angreppssätt inte ges samma utrymme att lägga in sin egen tolkning av en under- eller bakomliggande yttre verklighet i källmaterialet.61 Detta på grund av att fokus läggs på språket och inte på det
texten vill eller försöker beskriva.
Diskursbegreppet bär emellertid även på en del metodologiska problem. Angreppssättet vilar nämligen på en föresällning om att all makt är språkligt konstituerad och en uppfattning om att det är enbart genom språket som vår uppfattning om verkligheten existerar. Denna totaliserande och determinerande syn på språket medför att inga andra historiskt påverkbara faktorer, så som ekonomiska eller sociala, erkänns. Mitt sätt att använda begreppet diskurs blir därför, likt och inspirerat av Berggren, på ett problematiserande sätt62 Som ett
praktiskt sökverktyg för ett lokalisera vissa utsagor i källmaterialet, men där språket inte betraktas som bestämmande för verkligheten.
Källpresentation
Huvudkällorna för den här uppsatsen utgörs av två större utredande inlägg i biblioteksdebatten samt av riksdagens proposition från 1905. Vid sidan av dessa källor har även ett av dåtidens ledande organ i biblioteksdebatten, Social
Tidskrift, använts och en historisk skrift över Oskar II:s vandringsbibliotek, där
dess stadgar från år 1906 finns med.63 Den huvudsakliga tidsmässiga
koncentrationen ligger mellan åren för Verdandis skrivelse 1898 till och med propositionen som sagt 1905. Vissa nedslag kommer även att göras längre fram i tid där dock det senaste blir en recension i Social tidskrift från 1911. I stycket nedan skall en närmre presentation göras av källorna och något om motiven kring urvalet. En mindre redogörelse för hur texten läses och tolkas kommer också att göras.
Propositionen ses i undersökningen som särskilt intressant och utgör på ett sätt det nav studien rör sig runt. Den betraktas som särskilt viktig därför att med den bröts det statliga motstånd som tidigare funnits gentemot att beblanda
60
Berggren, Henrik (Stockholm 1995) s. 18
61
Berggren Henrik, Trädgårdh, Lars ”Historikerna och språket: teoretiska ambitioner praktiska begränsningar. En programförklaring” Historisk tidskrift 1990 s. 359
62
Berggren, Henrik (Stockholm 1995) s. 18
63
sig i biblioteksfrågan.64 Enligt Torstensson går det att diskutera om inte
motståndet brutits redan tidigare i och med en motion från 1902. Detta må vara hänt, men då 1905 års beslut faktiskt fick konkreta följder i form av bidrag så anser jag detta beslut vara av större intresse. Även om det också kan påpekas att det statliga bidraget efter propositionen var begränsat - och i jämförelse med exempelvis Norge utgjorde en ganska liten summa i reda pengar - så var ändå beslutet av en stor symbolisk betydelse och grunden till den offentliga institution som folkbiblioteken skulle bli.65
Trots att propositionen, som sagt, hade konkreta resultat så fokuseras inte min analys på vilka dessa resultat var eller vilken konsekvens de fick för verkligheten. Studiet inriktar sig till största delen i stället på diskursen kring hur regeringen talade om folkbibliotek. Vilka försanthållanden finns i texten och vad är det egentligen som sägs? Detta görs naturligtvis inte utan att hänsyn tas till regeringen som en historisk aktör. Ett liknande förhållningssätt kommer att intas till de övriga källorna
Valet av de två andra huvudkällorna har inspirerats av läsning Knut Tynells
Folkbibliotekens historia från 1931. Skriften är ur ett vetenskapligt perspektiv
opålitlig men dess rika halt på empirisk undersökning gav tips till användbara källor. Hursomhelst omnämns där två utredningar av de i Uppsala bildade studentföreningarna Heimdal och Verdandi år 1901 respektive år 1898, som inlägg i biblioteksdebatten. Då dessa föreningar på många sätt var pådrivande i biblioteksfrågor och då särskilt Verdandis utredning inte tidigare omnämnts hos andra moderna bibliotekshistoriker valdes dessa. Det skulle emellertid visa sig (Tynell var också slarvig) att just Verdandis skrift inte utgivits av studentföreningen utan var en fristående pedagogiskt skrift, som undertiteln säger, tidskrift för ungdomens målsmän och vänner. En jämförelse mellan två föreningar med politisk olika inriktning - Verdandi vänsterliberal bildad 1889 och Hemidal bildad 1891 som konservativt svar på den förra - blev därmed inte möjlig.
Att det ändå var möjligt att använda båda skrifterna i undersökningen har med att göra att de till sin karaktär liknar varandra. De befinner sig med andra ord i stort inom samma folkuppfostrande diskurs, vilket gör det möjligt att belysa och bekräfta propositionens argument utifrån båda dessa källor.
64
Torstensson, Magnus (Göteborg 1996) s. 119
65
Verdandis skrift Om våra folkbibliotek från 1898 är skriven av folkskoleläraren Alfred Dalin. Den är snarare ett debattinlägg än en utredning som Tynell beskriver den, och har en ganska hätsk ton. Författaren skickar spjut i flera olika riktningar över världens tillstånd. Till ett av de mer roande inslagen hör en utskällning av svenska författares snobbiga stil och ovilja att vilja skriva mer begriplig folklig litteratur. Artikeln landar dock i ett förslag till stadsanslag för biblioteksverksamhet. Dalin som satt med som ledamot i folkskolans centralstyrelse och alltså arbetade för att rita upp dess stadgar osv. beskrivs i Svenskt biografiskt lexikon som en driven man ofta i opposition mot regeringen. Artikeln som helhet kan också betraktas som ett kritiskt inlägg mot denna men det är en kritik som handlar om att staten var för passiv i de folkuppfostrande frågorna, där biblioteken, som vi skall se, enligt honom sågs som ett lämpligt instrument för detta. Utan att på något sätt dra historiska växlar utifrån Svenskt biografiskt lexikon kan man ändå infoga redaktionens kommentar att trots hans statsmaktskritik ”Hindrade icke/…/ att hans stora insikter togs i anspråk av även av regeringar, mot vilka han ställt sig kritisk”66
Heimdals bidrag publicerade i deras skriftserie och är en betydligt mer utredande och saklig text. Författaren Verner Söderblom var vid tiden för publiceringen av Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkläsning doktor i historia. Han betraktas allmänt som en av historikern och högermannen Harald Hjärnes lärljungar och verkade aktivt i folkbildningsarbetet.67 Skriften är en historisk framställning över Sveriges
sockenbibliotek och som undertiteln anger ”öfriga anstalter för folkläsning” där förslag till åtgärder för en bättre bibliotekspolitik presenteras vilket gör att den bör ses som ett inlägg i folkbiblioteksdebatten. Det bör sammanfattningsvis lyftas fram att båda dessa inlägg också valts för att de strävar mot ett förstatligande av biblioteks-verksamheten, vilket med den historiska vetskapen om propositionens tillkomst gör dem lämpliga som diskussionsunderlag till denna.
Som historiska aktörer kan Dalin och Söderberg betraktas som en del av dåtidens etablerade samhälle. Det skulle kunna diskuteras om inte några andra mer politiskt radikala skribenter kunde tas upp i undersökningen. Det är möjligt att någon beröringspunkt som inte nu tas med då skulle ha belysts, men i och med att den allmänna rösträtten fortfarande inte var genomförd vid denna tid, så låg beslutet om folkbibliotek i de ledande skiktens händer. Därmed inte
66
”Dalin, Alfred” Svenskt biografiskt lexikon (Stockholm 1931) Band 10, s. 73
67
sagt att biblioteksförespråkarna av Söderbergs och Dalins slag inte kände trycket och kraven från en mer vänstersinnad opinion. Som vi sett byggde ju hela bibliotekstanken på en vilja att dämpa klassmotsättningarna och alltså indirekt på bekräftelsen av arbetarklassens existens. Samtidigt skall det inte förglömmas att biblioteksförespråkarna ofta betraktades som liberala och progressiva i sina strävanden.
Frågeställningar och disposition
Den folkbildande verksamheten kan på många sätt sägas ha verkat inom en folkuppfostrande och disciplinerande diskurs. Min övergripande undran och fråga är därför om och hur denna folkliga disciplinering kom att relatera till tidens nationalistiska uttryck i mina källor? För att en förståelse för hur denna disciplinering verkar måste undersökningen sättas i ett större perspektiv och fler frågor måste ställas till materialet. Dispositionen som grovt kan delas in i fyra kapitel låter sig sedan styras av dessa frågeställningar som nedan presenteras:
I kapitel 1 Den nyttiga kunskapen ställs frågan kring bibliotekens nytta. Vad fick staten ut av att gynna biblioteksverksamhet? Fanns det några ekonomiska motiv? Och hur kom nationalismen att spela en roll här?
I kapitel 2 Bibliotekens innehåll-nationell väckelse ställs frågan kring varför den historiska litteraturen kom att betraktas som viktig i biblioteks-sammanhang och hur denna förhåller sig till nationalismen.
I Kapitel 3 Folkbiblioteken – nationell disciplineringsstrategi undersöks hur folkbiblioteken kunde betraktas som ett instrument för en nationell disciplinering. Kapitlet ansluter till huvudfrågan och går närmre in på hur disciplineringen på ett plan betraktades av dåtidens biblioteksivrare. Inom ramen för detta kapitel ställs också frågan vilken roll den kvinnliga bibliotekarien kom att få inom den nationellt folkbildande diskursen.
I kapitlet 4 Vandringsbiblioteken-säkring av det nationella territoriet behandlas nationalismens förhållande till territoriet. Frågan som ställs är: Hur blev vandringbiblioteken en del i nationalismens strävan att omfatta hela det nationella territoriet?
Undersökning
Den nyttiga kunskapen
Dagens politiker ordar gärna om att vi lever i ett kunskapssamhälle. I detta samhälle krävs att befolkningen skall vara informationskompetent och ägna sig åt livslångt lärande för att klara den snabba förändring som ständigt sker av arbetsmarkanden. Att det även ligger i statens intresse att ha medborgare kompetenta för sitt yrke är en självklarhet men ingen modern företeelse.
Det går i mina källor att skönja ett nyttotänkande kring folkets läsning och läskunskap. Diskursen finns med redan vid sockenbibliotekens inrättande år 1842 där biblioteken motiveras att verka ”För underhållning av de i skolan förvärvade kunskaper…”68 Enligt Sjösten som studerat det bildningsideal och
den ideologiska grund som kommer i uttryck i folkskoleinspektionens litteraturrekommendationer till sockenbiblioteken, finns där ett nationellt mål med folkbildningen som syftar till att höja den nationella välbefinnandet och
därmed, enlig honom, produktiviteten.69 Även om staten under 1800-talets
senare hälft kom att visa sockenbiblioteken ett mindre intresse så fanns det alltså en diskurs som såg och sett nationella fördelar med en biblioteksverksamhet.
Denna syn återkommer i tidskriften Verdandis utredning om biblioteken 1898. Där inleder författaren med en historisk exposé över de problem och svårigheter som det svenska folket tvingats gå igenom för att lära sig läsa och som till sist övervunnits med folkskolans hjälp. Därför, menar författaren, måste denna förmåga som synts forna generationer så viktig ”användas och användas väl”. I båda källor finns förslag på litteratur som läsningen skall användas till (mer om det senare) men vad jag vill synliggöra här är synen på läsningen som en förläning till folket given genom folkskolan. Läskunnigheten är någonting som liknas vid en investering och får därför inte förspillas.
68
Sjösten, Nils-Åke (Linköping 1993) s. 11
69
Historikern Jan Larsson menar att industrin kring sekelskiftet ansamlades och organiserade sig för en effektivisering av det svenska samhället. En effektivisering ansågs nödvändig för att anpassa den svenska industriproduktionen efter internationella förhållanden. Man utarbetade t.ex. genom ett tätt samarbete med en statlig arbetsavtalskommitté, en integreringsstrategi vilken syftade till att socialt fostra arbetaren till arbetsduglighet. De inre nationella konflikterna, klassmotsättningarna, skulle på detta sätt hållas tillbaka för den nationella effektivitetens skull. Integrationen gjordes inom ramen för ett samförstånd som skulle överbrygga motsättningen mellan arbetskraft och kapital. Arbetarnas krav tillmötesgicks där i vissa frågor, menar Larsson, men detta var endast ett sätt för de dåtida kapitalisterna att behålla ett Status quo.70
Hansson har även lyft fram hur den tekniska litteraturen i biblioteken kunde betraktas som en tillgång av landets lokala näringsidkare. Detta skulle också kunna vara bra för att det skulle kunna ”locka fram slumrande genier och
förmågor ur den svenska myllan”.71 Propositionen visar också upp denna syn
att den tekniska litteraturen kunde gynna näringslivet. Facklitteratur ansågs även stärka banden mellan fackmännen.72 Statliga integreringssträvanden under
den organiserade kapitalismens period är tidigare omnämnda och allmänt belagda.73 I det beslut som antogs i riksdagen 1905 finns det ytterligare uttryck
för det samhällsnyttiga med läsningen. Här talas det fullt ut om nyttigheten för industrin av att bildningsnivån i landet höjdes och att det skulle bidra till att ”nationens välstånd höjdes”. Detta motiveras just ”för att ett land skulle kunna hålla ut i den skarpa konkurrensen med andra länder”.74 Rädslan för att komma
på efterkälken i den internationella konkurrensen återfinns även i Social
tidskrift så tidigt som 1901. Där noteras med oro hur Japan fått något som
liknar ett folkbibliotekssystem. Författaren utrycker sin bestörtning över att ett asiatiskt folk gått förbi ”ett gammalt kulturland som Sverige”.75 Detta kan
tyckas vara retorik som anspelar på nationella känslor för saken (folkbiblioteken) skull. Men i den statliga propositionen lyfts dessa
70
Larsson, Jan En ny nationell effektivitet. Några perspektiv på svensk historia 1895-1920. I Teori och metodproblem i svensk historieforskning (Stockholm 1981) Passim
71
Hansson J (Göteborg 1998) s. 132
72
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47 år 1995 s. 20 f
73
Torstensson, Magnus (Göteborg 1996) s. 120
74
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47 år 1905 s. 21
75
tankegångar upp just som en motivering för folkbiblioteken och folkbildningen.
Propositionen går sedan efter bruket av den internationella konkurrensen som motivering för folkbibliotek över till den statliga investeringsdiskursen. Här utvecklas tanken om att det vore bra om ungdomen på egen hand finge utveckla sina från skolan förvärvade kunskaper då det annars vore slöseri med de medel staten och kommunen lagt ner på undervisningen. Läsningen omtalas som ett kapital och det skrivs vidare: ”Att göra detta kapital fruktbärande vore en uppgift af den vikt, att dess lösning borde ingå i hvarje plan för en folkuppfostran.”76
Sammanfattning
Effektivitets- eller kanske den nationella nyttodiskursen som här framträder i den statliga propositionen måste antas ha sin grund i de nationella integrationssträvanden vilken industrin efter sekelskiftet arbetat för. I den logik som finns inom texten anses de läskunskaper folkskolan är upphov till, vara förspillda om man ej drar nytta av dem. En konkret nytta är att använda sin bildning i nationens tjänst (för nationens gagn), det vill säga inom industrin.
Det jag vill påpeka här är hur det redan finns en diskurs (som troligen även förstärks efter sekelskiftet) som knyter läsningen och läsandet till statsmakten så att det betraktas som dess angelägenhet, och till och med egendom. Utifrån detta resonemang utvecklas sedermera även tankar om vilken läsning en svensk inte skall ägna sig åt. I Verdandi skrivs om detta i ord som att ”sockenbiblioteken hade i skräplitteraturen och tidningarna farliga konkurrenter i de som gjorde pengar på de enklare folkens läsande”. Folkets läsande kunde alltså utnyttjas till fel saker. I indignerad ton skrivs att ungdomens vetgirighet hotas att exploateras av ”samvetslösa affärsspekulanter”77.
Läsandet är alltså något man kan spekulera i och göra pengar på. Hotet mot exploateringen av ungdomens vetgirighet, som här ses inom ramen för läsandet, kan sägas finnas inom medvetande av en föreställd nationell gemenskap. Talet om konkurrenter som sockenbiblioteken utsätts för utgår från att det finns en rätt sorts bildning/läsning som svenskar bör ägna sig åt. Sverige är annars som nation hotat av smutslitteraturen, och dyra investeringar
76
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47 år 1905 s. 21
77
(folkskolan) går på grund av denna till spillo. Lösningen som ges i Verdandi är en utbyggnad av folkbiblioteken och att fylla dessa med god litteratur. Med boken skulle nationen räddas.
Bibliotekens innehåll – nationell väckelse
Under 1800-talet var intresset för historia stort. Detta stora historiska intresse avspeglar sig än idag, i vår urbana vardag, med dess ofta monumentala historiserande arkitektur vilken då uppfördes. Även i uppfattningen kring vad historien egentligen är kan det nog sägas att dess historieskrivande och syn lämnat efter sig ett ganska stort mentalt arv, vilket genomsyrar bilden av ämnet. Historien skrevs nämligen ofta utan större källkritisk hållning (och odlade så fram mycket historiska myter) med mer eller mindre medvetet maktpolitiska intressen.
En viktig del i de nationalistiska föreställningarna rör den ”egna” nationens historia. Gellner menar att uppvaknandet, medvetandegörandet, av nationen är en central tanke inom nationalismen. Nationen, som nationalisterna hävdar alltid har funnits där, måste väckas till liv.78 För att nå denna nationella
medvetenhet krävs naturligtvis upplysning och undervisning. Historien och historie-medvetandet blir alltså ett viktigt instrument för nationaliseringen av befolkningen genom att den visar på att befolkningen bär på ett gemensamt förflutet. Och på så sätt formar historiemedvetandet synen på nationen som någonting den tillhör. Att boken och biblioteken har en viktig uppgift att fylla för detta uppvaknande kan antas för troligt. Det är i detta fall även avgörande vad för sorts innehåll böckerna är fyllda med.79
Att det även skrevs ett slags tidiga sambindningslistor, vittnar bland andra
Social tidskrift om. Ofta utformades dessa boklistor som inköpsförslag vilka
skickades ut till de olika biblioteken i bygderna. Studentföreningarna Verdandi och Heimdal var särskilt flitiga när det gällde tryckningar av dessa listor (som utkom mellan åren 1899-1908) och de senare upplagorna kunde innehålla ca. 3000 olika band.80 Boklistor med liknande syfte gavs även ut, till en början
publicerade i Social tidskrift, av Folkbiblioteksbladet vilket var en tidskrift som ingick i den förra. Syftet med Folkbiblioteksbladet var att verka som ett forum
78
Gellner, Ernest (Nora 1997) s. 69
79
Även om en man som Benedict Anderson inte egentligen anser att det av någon större vikt när det gäller spridandet av en föreställd gemenskap. Hos honom räcker det bara med texten som sådan.
80
