gränser skall sammanfalla med varandra. Där ligger en strävan om att stärka den nationella gemenskapen inom de gränser som av nationalstaten redan är utstakade.108 Lars Jönses har i en uppsats studerat synen på territoriet och dess vikt och betydelse i de svenska nationella föreställningarna. I studien lyfts fram att det rumsliga, det vill säga territoriet, spelat en mer framträdande roll i de svenska nationella föreställningarna jämfört med exempelvis de tyska. I ett exempel på hur territoriet också med tiden fick en mer framträdande plats visar Jönses att förslaget om Bodens fästnings uppförande år 1900 delvis var ett sätt att markera att hela det nationella territoriet nu var värt att försvara. ”Utvecklingen från det tidiga 1800-talets Karlsborgs fästning, mitt i riket, till sekelskiftets fästning i Boden kan spegla det förhållande att synen på uppgivandet av det egna territoriet hade förändrats…”.109 Efter sekelskiftet var det alltså viktigt att hela landmassan omfattas inom den föreställda gemenskapen. Denna syn, som bildligt talat kan ses som ett omfamnande av riket får troligen konsekvenser i hur bibliotekspolitiken utformas, och då menar jag den vikt som läggs på det som kom att kallas vandringsbibliotek.
När propositionen diskuterar vilka biblioteksformer man ansåg skulle beviljas bidrag, lyfts vandringsbiblioteken särskilt fram. Dessa ”bibliotek” som riktade sig till Sveriges avlägsna glesbygd var små boksamlingar förvarade i trälådor vilka efter en viss tid skulle flyttas från by till by.
Flera intressenter stod bakom och hade alltså argumenterat för betonandet av vandringsbibliotekens ”stora betydelse och synnerligare
lämplighet, särskilt för mer avlägset skilda delar av vårt land”.110
Propositionsförfattaren följer denna linje och fyller på med argument för vandringsbiblioteken med en reservation om att de, som hittills, skulle utgå från centrala föreningar. Diskussionen fortsätter sedan kring hur bidraget skulle
108
Gellner, Ernest (Stockholm 1997) s. 7-11
109
Jönses, Lars ”Ett Sverige i smått eller ett Tyskland över allt? Nation och territorium genom upptäckt och försvar under 1800-och 1900-tal” I nationens intresse: Ett och annat om territorier, romaner och statistik (Uppsala 1999) s. 123 ff
110
betalas ut. Ganska stor vikt läggs helt enkelt på dessa förhistoriska bokbussar och frågan blir givet varför?
Jag menar att vandringsbiblioteken bör betraktas utifrån den ovan presenterade territoriella omfamningen och på så sätt är del av den nationella diskursen. Genom vandringsbiblioteken såg man litteraturen framför sig, centralt handplockad av något av staten sponsrat förbund, spridas som en våg på vatten ut i bygderna. Antagligen säger vandringsbiblioteken mer om synen på folkbiblioteken än de förväntade effekt de hade. Men som företeelse fanns de kvar och användes långt in på 1900-talet.111
Vad jag finner särskilt intressant och det som kanske talar mest för vandringbibliotekens koppling till den nationella diskursen är deras uteslutande inriktning mot landsortsbefolkningen och inte till de stökiga nyinflyttade arbetarna i staden. Den gängse tolkningen av bibliotekens framväxt, som kanske framförallt representeras av Magnus Torstenssons forskning, har byggt på uppfattningen att statens beslut om att stödja folkbiblioteken grundades på integrering och folkuppfostring av arbetarklassen.112 Denna uppfattning delar jag själv med honom men den tål att nyanseras en aning. Det finns skäl att tro att orsakerna till propositionens beslut också hade ett vidare syfte och det var att med bokens sammanhållande makt omfamna hela det nationella territoriet. Med andra ord sågs stödet till biblioteken som stöd till en nationalisering av riket. Den sittande makten gynnades genom bibliotekens införande på två sätt: dels genom att läsningen i sig ansågs disciplinerande och på så sätt undanröjde subversivvitet. Men dels också genom att befolkningen i hela det territoriella riket fick upplysning om vilka de var och vilken nation de tillhörde.
Oskar II:s Vandringsbibliotek
Om vandringsbiblioteken inte direkt uttalat framträder och motiveras som nationell banerförare i propositionen så är kopplingen till nationalismen tydligare formulerad i stadgarna för föreningen Oskar II:s Vandringsbibliotek 1906 (ett år efter propositionen). Oskar II:s Vandringsbibliotek var egentligen en förening grundad för utlandssvenskar men man verkade även för ”spridande av god och nyttig litteratur bland allmogen i Sverige”.113 Dess huvudsyfte motiverades i paragraf 1 där det sägs att: ”Föreningen för svenska vandringsbibliotek i utlandet har i syfte att bilda en nationell föreningslänk
111
Tynell, Knut (Stockholm 1931) s. 97
112
Torstenson, Magnus (Göteborg 1996) s. 119
113
mellan svenskar, som befinna sig i främmande land, samt främja förbindelsen mellan dem och fosterjorden.”114 Som företeelse är Föreningen för Oskar II:s vandringsbiblioteks synnerligen intressant då den tydliggör det klara samband som finns mellan bibliotek och nationalism. I inledningen till en historik över föreningens verksamhet citeras den utlandssvenska rörelsens skapare ”hur han gått till rätta med svenskens bristande intresse för sin stam och för sitt språk. Han skriver ’Svenska folket har en ofattligt hög grad försummat just detta och därför ej heller under många mansåldrar kunna tillvarata och utnyttja sina nationella, kulturella och materiella möjligheter. Redan själva kunskapen, vad som utgör det svenska folket har så gott som fallit i glömska - - -’”115
Föreningen grundades i en tid då den svenska nationalkänslan var i gungning. Förlusten av Norge året innan samt verkningarna av den kraftiga emigrationen och dräneringen av arbetskraft skapade oro hos den sittande makten. En naturlig åtgärd var att överföra det inomlandsmässiga nationaliserande konceptet, biblioteken, utanför territoriets gränser. Troligen hyste man på detta sätt förhoppningar om återvändande, eller hoppades kunna fånga upp eventuella avhoppare. Det skulle kunna påpekas att denna form av nationalism inte motiverades utifrån disciplinerande eller uppfostrande skäl, då den inte rörde hemlandet och dess sociala problem. En sådan uppfattning skulle troligen vara felaktig då det faktiskt handlade om att genom litteraturens försorg lära in i utlandssvenskarna var de egentligen hörde hemma.
Liksom Oskar II:s vandringsbibliotek gick utanför gränserna, så går även uppsatsen över avgränsningen om resonemanget skulle fortsätta. Fördjupade studier kring vandringsbiblioteken skulle emellertid kunna bidra med större kunskap kring folkbibliotekens historia.
114
Konung Oskar II:s Vandringsbibliotek 1906-1946 (Stockholm 1946) s. 43
115