I.I.I Öppningsfrågor
Öppningsfrågorna är, enligt Wibeck, till för att deltagarna i gruppen ska lära känna
varandra. Det ska bestå av frågor med snabba svar som alla får svara på. (Wibeck, 2000 s. 61) Jag började dock med att presentera mig själv med fokus på vad mitt arbete kommer att handla om (jag känner redan alla informanterna).
Eftersom jag kommer att använda mig av existerande grupper (se s. 14) så behövde jag inte lägga så mycket fokus på öppningsfrågorna. Lika mycket för min egen skull som för deltagarnas använde jag här följande frågor:
Vad gör du nu för tiden? (i de två grupperna som åtminstone delvis består av informanter som tagit studenten)
Vilken skola och vilket program gick/går du på gymnasiet? (för den gruppen som inte kommer från Miltonskolan.
Efter detta presenterade jag undersökningsmetoden. Här är det enligt Wibeck viktigt att inte betona intervjuguiden för mycket eftersom det kan leda till att informanterna vänder sig till intervjuaren för fler frågor, snarare än samtalar sinsemellan (Wibeck, 2000. s. 74). Hon ger ett exempel på en bra inledning:
”(...) och det kommer att gå till så att ni får prata väldigt fritt själva och jag ska försöka säga så lite som möjligt faktiskt så att ni kan prata med varandra och inte med mig i första hand då, och är det så att det blir tyst eller det är något ämne som jag kanske tycker är intressant att ta upp också så kommer jag att komma in med det efter en stund. Men det är det som ni har att säga som är det viktiga (...)” (Wibeck, 2000. s. 75)
I.I.II Introduktionsfrågor
Introduktionsfrågorna är de frågor som ska introducera ämnet. De är till dels för att ge material till innehållsanalysen, men även för att låta deltagarna reflektera kring sina egna
erfarenheter i ämnet och för att underlätta gruppinteraktionen. (Wibeck, 2000 s. 62) Här ställde jag frågor som:
På vilka sätt/ i vilka forum har du varit med om elevdemokrati?
Är er skola bra på elevdemokrati? (kan ge vinklade svar med eleverna från Cultura eftersom de vet att det är min partnerskola)
På vilka sätt förekommer elevdemokrati på er skola/ era skolor?
I.I.III Övergångsfrågor
Övergångsfrågorna är de som ska leda fram till nyckelfrågorna i diskussionen. De ska låta deltagarna se ämnet i ett större perspektiv och ge möjlighet att tränga djupare in i frågan. Här lät jag informanterna uttrycka sig visuellt så väl som auditivt; det vill säga genom att skapa en mind map. Jag gav informanterna ett stort papper och tuschpennor i många färger och bad dem skriva elevdemokrati som rubrik i mitten. Sedan fick de fritt resonera kring vad elevdemokrati är för dem. Både definitionen på elevdemokrati och förslag på i vilka olika former elevdemokrati kan förekomma rymdes inom den här övningen. Exempel på hjälpfrågor som jag använde här var:
I vilken form har ni mött elevdemokrati?
I vilka former skulle elevdemokrati finnas?
Hur skulle ni definiera elevdemokrati?
I.I.IV Nyckelfrågorna
Nyckelfrågorna är de viktigaste i hela samtalet. Det är de som ska ligga till grund för analysen och Wibeck rekommenderar att de får ta mellan hälften och två tredjedelar av den avsatta tiden. (Wibeck, 2000 s. 62) Det är här jag verkligen kan få reda på hur
informanterna resonerar kring elevdemokrati på en djupare nivå. Följande ämnen ville jag få med:
På vilket sätt har elevdemokrati eller bristen av elevdemokrati påverkat deras skolgång?
Hur förändras relationen till lärarna på en skola med tydlig elevdemokrati? (jfr. Selberg, s. 38 samt 108f)
På vilket sätt informanternas upplevelse av att få vara med och bestämma/inte få vara med och bestämma har påverkat dem/kan påverka dem i deras liv utanför skolan?
Vad kan elevdemokrati ha för goda/dåliga effekter på individen och på samhället i stort?
Är elevdemokrati uteslutande något positivt?
Här använde jag mig av mitt stimulusmaterial när tillfälle gavs, det vill säga ett utdrag ur en rapport från utbildningsdepartementet som behandlar elevers medbestämmande rätt. Jag presenterade stimulansmaterialet både visuellt och auditivt, ett citat i taget, och lät därefter informanterna jämföra detta med sina egna upplevelser. Att jag presenterade materialet både visuellt och auditivt var för att ingen informant skulle missa innehållet. Enligt Wibeck finns det en risk att informanter säger sig ha läst färdigt för att inte låta de andra vänta om informanterna har olika läshastighet (Wibeck, 2000. s. 66)
”Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer. Elevens förmåga att ta personligt ansvar skall utvecklas. Genom att få välja kurser och ämnen och genom att delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Skolan har uppgiften att dels överföra vissa grundläggande värden och förmedla kunskaper, dels förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. (...)” (Ds 1995:5 s. 9)
”Lpo 94 och Lpf 94 lägger fast tydliga förutsättningar för ett bra elev- och föräldrainflytande. Arbetsformer, kommunikationskanaler, utbildning m.m. för att uppnå detta behöver i många fall utvecklas och förbättras. Men kraven på inflytande är så tydligt skrivet att ingen skolpersonal kan bortse ifrån det.” (Ds 1995:5. s. 10)
”Läraren har ansvar att se till att eleverna får ett verkligt inflytande på undervisningen på det sätt som läroplanerna anger (planering, arbetssätt, arbetsformer, utvärdering).”(Ds 1995:5. s. 16)
I.I.V Avslutande frågor
De avslutande frågorna skall vara en chans för informanterna att sammanfatta och ta upp sådant som kan ha missats. Här bad jag var och en av informanterna att ge ett tips till en lärare eller en rektor angående elevdemokrati.
I.II Presentation av mina informanter
Alla informanter samt skolorna de gått på har fått fingerade namn för att säkra deras anonymitet. I de transkriberade intervjuerna har även de lärare de nämner fått fingerade namn eller anonymiserats på annat sätt.
I.II.I Grupp 1 (kommun 1): Fokusgruppsintervju 15/4 2009
Jesper 21 år, gick på en kommunal gymnasieskola med ca 1400 elever. Tog studenten 2007. Har varit aktiv i elevrådet på skolan och är nu aktiv i kommunens ungdomsting. Sara 18 år, går i årskurs 3 på en kommunal skola.
Cecilia 18 år, går i årskurs 3 på en kommunal skola. Är aktiv i elevrådet.
Clara 18 år, går i årskurs 3 på en friskola. Har varit aktiv i elevrådet i grundskolan.
I.II.II Grupp 2 (kommun 2): Fokusgruppsintervju 16/4 2009
Alex 19 år, gick årskurs 1 och 2 på en kommunal skola och årskurs 3 på Miltonskolan. Tog studenten 2008.
Anna 19 år, gick årskurs 1 och 2 på en kommunal skola och årskurs 3 på Miltonskolan. Tog studenten 2008. Har varit aktiv i elevrådet i flera år.
I.II.III Grupp 3 (kommun 2): Fokusgruppsintervju 21/4 2009
Frida, 18 år, går i årskurs 3 på Miltonskolan. Gick årskurs 1 på en kommunal skola. Pia, 18 år, går i årskurs 3 på Miltonskolan. Gick årskurs 1 på en kommunal skola.
Fredrik, 18 år, går i årskurs 3 på Miltonskolan. Gick årskurs 1 på en kommunal skola. Har gått i High School i USA periodvis. Är aktiv i elevrådet.
I.II.IV Grupp 4 (kommun 2): Fokusgruppsintervju 21/4 2009
Patrik, 16 år, går i årskurs 1 på Miltonskolan. Kalle, 16 år, går i årskurs 1 på Miltonskolan. Sanna, 16 år, går i årskurs 1 på Miltonskolan.. Sofie, 16 år, går i årskurs 1 på Miltonskolan.
Rasmus, 16 år går i årskurs 1 på Miltonskolan. Har även gått årskurs 1 på en friskola med musikinriktning.
Maria, 16 år, går i årskurs 1 på Miltonskolan. Lina, 16 år, går i årskurs 1 på Miltonskolan.