Vi kan räkna med att tjänsterna som sparbankerna erbjuder i framtiden inte kommer att vara lika tacksamt prissatta. Ökade krav på kompetent personal och medarbetare innebär ökade kostnader för sparbankerna och dessa pengar måste naturligtvis genereras i banken (Stenberg). Hägg tror på en ökad medvetenhet gällande vad saker och ting kostar och anser att
sparbankerna i framtiden kommer att behöva ta betalt för de tjänster de utför. Priser på alla tjänster kommer det nog att bli på de flesta sparbanker misstänker Franzén som även påpekar att dessa antagligen kommer att hamna på en lägre nivå än i affärsbankerna. Petersson berättar att sparbankerna idag erbjuder samma tjänster som Swedbank men till en betydligt billigare penning. I och med att kraven blir högre och internutbildningar kommer att krävas i större utsträckning är Peterssons åsikt att tjänsterna i framtiden förmodligen blir dyrare. Nya tjänster kommer, beroende på vad det är för några, förmodligen att prissättas mer menar Tjernström. Främst kommer det då att handla om självkostnadspriser men är det Swedbanks tjänster så kommer vi kanske att ta ut lite utöver självkostnaderna för att också tjäna lite fortsätter han. Så länge som Häradssparbanken är en egen sparbank kommer det inte att debiteras någon betalning på befintliga tjänster, berättar Tjernström vidare; det skulle bara skapa en massa hallå då tjänster som kort, internetbank och girobetalningar på Häradssparbanken
tillhandahålls kunderna gratis. En implementering och höjning av kostnader för tjänster och produkter bör sparbankerna kanske gå försiktigt fram med. Efter finanskrisen på 90-talet har det svenska banksystemet mött ordentlig kritik från statliga myndigheter och kunder då bankernas avgifter ansetts vara för höga och konkurrensen för svag, något som delvis gynnat sparbankerna (Silver, 2007).
Tjänste- och produktutbudet har hos sparbanker historiskt inneburit att uppmuntra till sparande och bistå med utlåning till främst bostäder (Körberg, 2007). Förändringar har med tiden skett och idag finns det ett rikt utbud på de flesta banker med förmånliga kort, IT- lösningar, diverse sparformer, in- och utlåning, värdepapperstjänster samt rådgivning, de flesta i samarbete med Swedbank (Ålems Sparbanks årsredovisning, 2007). Prissättningarna på tjänster och produkter sätts individuellt hos varje sparbank där exempelvis priset för ett kontokort i en sparbank kan vara en fast avgift på 295 kronor om året
(www.sparbankenfinn.se) eller som i Häradssparbanken där kortet och alla uttag inom EU är gratis (Eriksson, 2005). Tjänsterna kostar för banken och Franzén menar att användarna bör betala efter användandet av tjänst, till exempel kortanvändning något som Hägg menar är lätt
att kalkylera. Om en tjänst används väldigt lite av kunden är den, för den personen, kanske värdelös och kunden ska då inte betala i onödan för den och vice versa med de tjänster som används flitigt tycker Franzén. Han får stöd av Silver som anser att fokus bör läggas på en ökad försäljning av tjänster som kan debiteras kunden efter användandet. Franzén säger att olika kostnader kan kompenseras med att sparbankerna istället kan erbjuda bättre in- och utlåningsräntor. Jag tycker att det är rimligt att anta att kostnader i framtiden kan komma att debiteras kunden efter dennes användande av tjänst, vilket inte borde chocka kunderna sett i perspektiv till omvärlden. I Storbritannien är det lagstadgat att priser för användandet utav banktjänster ska vara proportionerligt till bankens kostnader för dem. Dock tar bankerna där ut högre avgifter än vad de har i kostnader för tjänsten (Bowery, 2007).
Rådgivning, säger Hägg, kan bli svårt att prissätta i framtiden men det är inte omöjligt att det kan komma att likna den arvodering som advokater har, exempelvis att de första 15 minuterna är gratis och sen rullar timtaxan igång. Petersson är också övertygad om att rådgivning är ett utav områdena där kostnaderna kommer att tillta. Han menar att en bank inte kan ha
kompetent personal som kostar massvis med pengar men som inte drar in någonting. Den generösa prissättning som sparbankerna har för rådgivning och tjänster idag kommer inte att vara för evigt menar han. Att rådgivning i framtiden kan komma att kosta pengar, är förutom en enhetlig konstatering av informanterna, också min självklara hypotes. Med utökade certifieringskrav från FI, som ställer samma krav på sparbankerna som affärsbankerna (FFFS 2004:4), kan det ses som en ohållbar lösning att i framtiden inte ta ut ett rimligt arvode för rådgivarnas tjänster.
Produktutbudet kommer att förändras bitvis, det är Franzén övertygad om. Att följa med i utvecklingen är ett måste enligt honom. Försäkringar, är både han och övriga informanter övertygade om, är ett område som det gäller att bli bättre på och som också det kommer att läggas mer vikt på hos sparbankerna. Försäkringar till lantbruket är exempel på en produkt som Högsby Sparbank nu tänker sjösätta (Franzén) medan Häradssparbanken kommer att börja sälja sakförsäkringar (Tjernström). I framtiden kan det säkert finnas möjligheter till rabatterade priser vid tecknande av ”bank, försäkringar och hela paketet”, säger Franzén. Men det kommer att krävas folk som är lite utav specialister på respektive område, säger
Tjernström. Jag kan absolut se att en potentiell kund i framtiden kan gå in på en sparbank och teckna bankavtal, försäkring och pensionsavtal och få det hela till ett paketpris som då är billigare än om tjänsterna skulle köpas separat. Den här typen av verksamhet är vanlig idag och nyttjas av bland annat bredbandsbolaget (www.bredbandsbolaget.se) och det finns inga skäl till varför sparbankerna inte skulle utnyttja samma möjligheter.
”Ska man vara med ska man ha hela spektret” Sven Franzén om framtidens utbud
Petersson är övertygad om att de flesta sparbankerna i framtiden kommer att ägna sig åt försäljning av försäkringar. De sparbanker som inte direkt kommer att sälja försäkringar kommer i alla fall att förmedla dem menar han. Petersson säger också att länsförsäkringar är en utav sparbankernas största konkurrenter och de har också bankverksamhet
(www.lansforsakringar.se). Sparbankerna måste hänga med och gå in på deras område på samma vis, anser han. Stenberg tycker att försäkringar passar bra in i deras sortiment då säkerhet går hand i hand med en trygg ekonomisk frihet, en utav sparbankernas grundstenar (Körberg, 2007). Speciallösningar för den enskilda kunden kommer också finnas i framtiden vad gäller bil- sak eller pensionsförsäkringar, är Tjernströms åsikt. Likt Franzén och Petersson är han inne på att det är ett måste att hänga på branschglidningen och att framtidens lösning definitivt inte ligger i att stå och stampa på samma ställe som nu. Men processen kommer att
ta lite tid tillägger han. Hägg på Finansinspektionen ser samma helhet hos sparbankerna som de sparbanksanställda informanterna och är av den åsikten att sparbankerna inte kommer att bli någon nischbank utan snarare att de kommer att ha ett mindre utbud genom hela
tjänstespektret. Jag är av samma mening. Att sparbankerna kommer att få nya förgreningar i sitt tjänste- och produktutbud är idag redan ett faktum i och med att sparbankerna börjar sälja sakförsäkringar (Tjernström) och försäkringar till lantbruk (Franzén). Det är inte längre bara kreditinrättningarna som driver bankverksamhet och att på samma sätt följa med in på konkurrenters branschområden kan jag nästan se som ett krav för sparbankerna i framtiden. Häggs uppfattning är att tekniken troligen kommer att vara en bidragande orsak till att ”enkla” tjänster på sikt försvinner. Sparbankernas första uttagsautomat ”Minuten” gjorde entré på marknaden redan 1977 (Körberg, 2007) och tekniken har idag spritt sig ända till Ica
(www.ica.se) och pressbyrån (www.newsdesk.se). Vad jag menar är att när vi inte kommer till tjänsterna, kommer tjänsterna till oss. Framtidens tekniska komplexitet (Amaravadi, 2001) kommer med all säkerhet att göra att vissa tjänster som idag erbjuds fysiskt, erbjuds per automatik. Silver ser att internet och korthantering på sikt kommer att ta över
kontanthanteringsfrågorna vilket är ett exempel på en förändring i tjänsteutbudet. Jag tycker att det är skäligt att tro att den nya IT-generationen inte kommer att kräva bankens fysiska existens i samma utsträckning som dagens bankkunder och det är därför helt naturligt att utbudet ändras i takt med efterfrågan.