Det är lätt att i en studie som fokuserar på utvecklingssamarbete glömma bort att arbetet för gynnsamma externa faktorer, såsom få handelsrestriktioner för de fattiga ländernas export och hyggliga lånevillkor, kan vara väl så viktigt för ett lands möjligheter att höja sin befolkning ur fattigdom och att undgå starka beroenden från omvärlden. Det finns beräkningar som visar att handelshinder kostar u-länderna ungefär dubbelt så mycket som det sammanlagda biståndet de erhåller.57 Bruttonationalprodukten skulle enligt samma källa, för de fattiga länderna, kunna ökas med ungefär 3 % om dessa hinder avvecklades.
En annan viktig faktor som också kraftigt påverkar de fattiga ländernas köpkraft är förhållandet mellan export- och importpriser. Då framförallt råvarupriserna fluktuerar kraftigt och många dessutom har haft en ogynnsam utveckling sedan sjuttiotalet har många u-länders bytesbalans försämrats.
Ett tredje problem är EU:s och USA:s stora jordbrukssubventioner som gör att de kan producera stora överskott som sedan säljs till kraftiga underpriser på de fattiga ländernas marknader, vilket slår ut den inhemska produktionen.
Sammantaget kan man alltså säga att det bistånd som de fattiga länderna får har de redan betalat dyrt för genom höga räntor på sina lån, höga handelshinder i form av tullavgifter och maxkvoter samt låga priser för sin råvaruexport.
56 SOU 1991:48, Bistånd genom internationella organisationer (Stockholm, 1991), s. 202. 57 Ibid., s. 20.
6 Metodologiska överväganden
Den för studien valda metoden hämtas från den kvalitativa samhällsvetenskapliga forskningstraditionen. Det är genom intervjuer av människor och iakttagelser i övrigt runt de studerades situation som en djupare förståelse för deras livsvärld kan erhållas. Har man dessutom som mål att vara öppen för vilka frågor som informanterna själva tycker är viktiga, duger det inte med ett färdigformulerat frågeformulär. Fältstudier har alltså utförts såväl i form av intervjuer som genom observationer. Förhållningssättet i den metodologiska ansatsen är hämtad ur Grounded Theory diskursen.58 Jag har strävat efter att låta informanterna styra inriktningen i intervjuerna och har inte varit ute efter att verifiera eller falsifiera någon särskild teori. Däremot har jag inte heller försökt att skapa någon ny teori, vilket är en viktig tanke i Grounded Theory. Anselm Strauss, en av Grounded Theorys grundare, har tillsammans med Juliet Corbin uttryckt följande:
[…] it is discovered, developed, and provisionally verified through systematic data collection and analysis of data pertaining to that phenomenon. Therefore, data collection, analysis, and theory stand in reciprocal relationship with each other.59
Datainsamling, analys och teoribildning är nära förbundna med varandra och sker parallellt, inte sekventiellt som annars ofta är fallet. Jag tycker att detta förhållningssätt känns som det ärligaste sättet att arbeta på för att komma verkligheten så nära som möjligt, även om jag inte delar tanken att jag som forskare bör läsa så lite teori som möjligt för att inte bli påverkad. I den avsikten är jag redan ”förstörd” genom tidigare studier, värderingar och erfarenheter. Jag ser det snarare som en förutsättning för en bra analys att skaffa så mycket kunskap som möjligt om den indiska kulturen, de fattigas situation och vardag, samt om tidigare forskning.
Någon egentlig bedömning av organisationens effektivitet, i konventionell mening, görs inte. Det är organisationens klienter, de fattigas uppfattningar och åsikter som är i centrum. Känner de sig bättre rustade att möta morgondagen efter det bistånd som bedrivits? Hur upplever de att biståndet har påverkat deras liv? Vem upplever de bestämmer i projekten? Även om detta är i fokus kommer några av de nyckelbegrepp som till exempel Sida använder sig av att diskuteras och i
58 Grounded Theory är en metod att gå till väga i kvalitativa studier där fokus ligger tydligt på den egna empirin. Utgångspunkten är snarare att skapa egna teorier utifrån empirin än att verifiera eller falsifiera redan befintliga teorier. Grounded Theory skapades av Barney Glaser och Anselm Strauss i slutet av 60-talet.
59 Anselm Strauss, Juliet Corbin, Basics of Qualitative Research. Grounded Theory Procedures and
lämpliga fall att appliceras på biståndsverksamheten. Begreppen är hämtade från Sidas Policy för Sidas utvärderingsverksamhet.60
Relevans – Är insatsen förenlig med de mål och policies som gäller för svenskt utvecklingssamarbete samt med samarbetslandets och målgruppernas behov och prioriteringar? Är insatsen ändamålsenlig i förhållande till identifierade samhällsproblem?
Måluppfyllelse – Har planerade resultat uppnåtts? Har projekt- och program- målsättningar infriats?
Effekt – Vilka avsiktliga och oavsiktliga effekter har verksamheten medfört, inklusive effekter på de tilltänkta förmånstagarna och på andra målgrupper? Vilka är de positiva och negativa effekterna på kort och lång sikt?
Kostnadseffektivitet – Finns det mer kostnadseffektiva metoder för att uppnå samma resultat? Kunde samma prestationer ha uppnåtts med en mindre mängd medel/resurser eller kunde man med samma medel/resurser ha uppnått samma [troligen avsågs ”större”] prestationer?
Hållbarhet – Kommer den verksamhet eller organisation, som erhållit stöd genom insatsen, att generera nytta i en acceptabel omfattning under en längre tidsperiod efter det att utvecklingssamarbetet har avslutats? I vilken utsträckning kommer verksamhet, prestationer och effekter att kvarstå, eller en godtagbar avkastning erhållas, när givarstödet upphör?
Mitt empiriska material har jag samlat in med hjälp av intervjuer med inblandade aktörer i hjälparbetet, ansvariga i kommunen och ledare för Panchayat. Observationer har gjorts i hjälprelaterade situationer och många samtal har skett under hela fältstudieperioden med syfte att få en förståelse för livsbetingelser och livsstilstyrande värderingar. Jag har också studerat stiftelsens styrande dokument och andra officiella handlingar för att undersöka i vilka termer organisationen själv väljer att presentera sitt arbete och för att se i vilken mån det finns en överensstämmelse mellan dokumentens intention och de faktiska omständigheterna i hjälparbetet.
I kommande intervjuutdrag har jag använt mig av följande transkriptionsnyckel:
[…] Markerar att meningar har utelämnats.
[Text] Texten inom parentesen markerar mina kommentarer.
.. Två punkter markerar kortare paus.
I övrigt har tal återgivits så naturtroget som möjligt, dvs. med grammatiska fel och felsägningar.