• No results found

Stiftelsen började sin verksamhet med att inrätta ett hem för ett fåtal fattiga ungdomar i miljonstaden Madurai 1992. Sedan dess har verksamheten flyttat till ett naturskönt område på landsbygden där aktiviteterna har blivit fler och fler för varje år. Vintern 2004 kan aktiviteterna delas in i följande huvudsakliga verksamhetsområden.

− Hem för ungdomar − Yrkesutbildning − Förskola

− Stiftelsens egen försörjning − Kommunaktiviteter

Enligt företrädare för stiftelsen är det dock bara en tidsfråga innan nya aktiviteter ser dagen ljus. Närmast på tur är ett servicehem för äldre vilka inte har släkt som kan ta hand om dem. Idéer för framtiden saknas knappast, däremot pengar. Här följer en kort beskrivning av de olika verksamhetsområdena.

Hem för föräldralösa barn och ungdomar

Tjugoen flickor i åldern sex till sjutton år bor under sin uppväxt hos Russ Foundation. Gemensamt är att de alla kommer från miljöer där en normal utveckling för dem omöjliggjorts på grund av svår fattigdom eller avsaknad av friska föräldrar. Hos Russ Foundation har de fått ett nytt hem där de hjälps att växa upp till självständiga och fungerande individer. Förhållandena är med våra ögon mätt enkla men står sig mycket bra i konkurrensen med indiska medelklasshem. Jämfört med ungdomarnas tidigare hemförhållanden är det rena lyxmiljön, såväl

materiellt som socialt. Atmosfären präglas av ordning och struktur men även av kärlek och omtanke. Tankarna går mer till en stor familj än till en institution. Föreståndarinnan är mycket omtyckt. Hon bor tillsammans med flickorna och är på samma gång deras mamma, kompis och auktoritet.

Flickhemmet sponsras i sin helhet av Russ Foundation UK, en stödförening i England.

Yrkesutbildning

Yrkesutbildning ges inom områdena skrädderi, väveri och batikfärgning, både för att skapa arbetstillfällen och för att ge yrkesutbildning till fattiga människor i de omkringliggande byarna. Härigenom ges möjligheterna till en egen framtida försörjning. Väveriet är särskilt inriktat på människor med svåra synskador. Vintern 2004 gick tre blinda kvinnor den ettåriga utbildningen. En vävlärare arbetar heltid med detta. Vävda produkter säljs till besökare samt till vänner och bekanta.

Förskola

Tjugofem barn i tre- till fyraårsåldern är inskrivna i förskolan. Målgruppen är fattiga familjer som annars inte har råd med barnomsorg. Syftet är att underlätta för unga kvinnor att kunna yrkesarbeta. Behovet är minst tre gånger större än vad dagens verksamhet rymmer. Förskolan drivs av en lärare på heltid och en assistent på deltid.

Stiftelsens egen försörjning

Stiftelsen har också en del aktiviteter som i första hand är till för att minska de egna kostnaderna eller eventuellt ge ett litet överskott samtidigt som det ger människor jobb hos dem. Ingen av verksamheterna ger något större överskott men varje arbetstillfälle ser de som mycket värdefullt.

Egen odling

Genom att själva odla frukt, rotfrukter och grönsaker täcker de det egna behovet av en del förnödenheter. Periodvis ger dessa odlingar också ett visst överskott som kan säljas på den lokala marknaden. De odlar även bambu och en del andra trädsorter för de egna behoven. Försök görs också med en mindre fiskodling. För skötsel av detta har man en trädgårdsmästare på heltid och två på halvtid.

Kennel

Stiftelsen driver också en egen kennel om ca tolv till fjorton hundar. Syftet är att tjäna lite pengar, att ge en person ett arbete samt för barnens nöjes skull.

Djurhållning

På ägorna samsas också bland annat tjugotalet kor med getter, höns, kalkoner, marsvin och duvor. Framförallt gör detta dem självförsörjande med mjölk och ägg, men det tillgodoser även deras behov av kött vid festligare tillfällen. Detta genererar också ett mindre överskott. Här arbetar en person.

Kommunaktiviteter

Genom teamet för kommunaktiviteter hjälper Russ Foundation de omkring- liggande byarna med hälsoupplysning, förebyggande hälsovård, mobila vård- centraler, aftonskolor och att leda grupper för hjälp till självhjälp, till exempel genom kollektiva sparprogram. Organisationens aktiviteter täcker fjorton byar med totalt 14 000 invånare. Här följer en kort beskrivning av de olika aktiviteterna. Mobila kliniker

En gång i veckan öppnar teamet en mobil hälsocentral i två av de mest strategiskt placerade byarna. Förhållandena är väldigt enkla. Här är ett utdrag ur mina observationsanteckningar från en av dessa kliniker:

Lokalen för mottagningen är ett kyffe på ca 3.5 m x 5 m. Rummet är avdelat med ett skynke så att de intima undersökningarna kan göras lite mer privat. Utanför ingången sitter de som har hand om registreringen och betalning. Det är egentligen ett garage. En moped står parkerad och används som avlastningsbord. Barn står på en låda utanför fönstret för att möjligen få en glimt av främlingen.

Teamets två sjuksystrar och socialarbetaren bemannar kliniken tillsammans med en inhyrd läkare. Läkaren har till sitt förfogande en blodtrycksmätare, en hammare och en ficklampa. Systrarna har diverse mediciner med sig och ger även sprutor med till exempel antibiotika. De tar hand om ungefär trettio patienter under den två timmar långa mottagningen. Varje besök hos läkaren kostar tio rupies, ca två kronor, vilket är ett överkomligt belopp även för en fattig indier. Den allmänna sjukvården i Indien är officiellt gratis men i praktiken tar det mycket lång tid, och därmed resurser, innan en träff med en behandlande läkare verkligen kommer till stånd. Enligt min guide är systemet med mutor snarare regel än undantag om man som patient vill få en läkare att faktiskt behandla det man söker hjälp för.

Hälsoråd

I flertalet av byarna har lokala hälsoråd startats. Dessa består av några av byborna ur respektive by och har i uppgift att sprida information om hälsoförebyggande åtgärder. I flera av byarna har de valt en person ur rådet som avlönas motsvarande en halvtidstjänst för att arbeta med hälsofrågor. Deltagarna i hälsorådet får en

grundläggande hälsoutbildning av kommunteamet och utbildas fortlöpande i aktuella frågor. Några av de viktigaste områdena för hälsoråden är att:

− Hjälpa till under graviditeter.

− Hjälpa till med kontroller av barn och mödrar efter födseln. − Bokföra alla födslar, dödsfall och sjukdomar.

− Informera om förebyggande hälsovård. − Informera om HIV/AIDS.

− Information om säker sex och utdelning av kondomer.

− Information och hjälp med sterilisering och befolkningskontroll.

Kvällsskola

I fem av byarna har stiftelsen anställt lärare som varje kväll håller kvällsskola för barn som behöver lite extra hjälp. Avsaknad av elektriskt ljus, stökiga hemförhållanden och behov av individuell hjälp är de vanligaste skälen att delta. En snabb gallup bland deltagarna i en av kvällsskolorna visade att deras ordinarie klasser bestod av mellan femtio och hundra elever per lärare. Även en del ungdomar som valt att hoppa av den ordinarie skolan söker sig till kvällsskolan istället.

Small Saving Scheme

Det område jag valt att undersöka lite djupare är stiftelsens Small Saving Scheme. Det är program där företrädesvis kvinnor från fattiga familjer går samman och bildar spargrupper från vilka medlemmarna sedan kan låna pengar om utgifterna tillfälligtvis blir för stora. I Russ Foundations regi drivs sjutton spargrupper i tolv av de omkringliggande byarna. Programmen är treåriga och består av mellan tio och tjugo personer i varje program. Vanliga summor att spara är trettio till femtio rupies i månaden, dvs. mellan fem och tio kronor per familj och månad. Pengar som sedan kan lånas när utgifterna av någon orsak tillfälligtvis blir högre, till exempel vid giftermål, festivaler eller för sjukvård. Sparbeloppet är inom räckhåll för de flesta även om redan den storleken är avskräckande för en del familjer.

Related documents