De med ett teknik- eller finansintresse har antagligen hört ordet ”blockchain”
(blockkedja på svenska) ett antal gånger de senaste åren. Det har blivit ett modeord som många gillar att nämna för att visa att ”de har koll”. Många företag har gått ut med att de jobbar på att implementera blockkedjor i alla möjliga sammanhang. Vi har sett exempel där börsvärdet på vissa företag ökat 100% bara för att de lagt till ordet ”blockchain” i namnet. [55]
Ett populärt argument har under de senaste åren även varit att gilla den
underliggande ”blockkedjetekniken” men att inte ”tro på Bitcoin”, ofta sagt utan att närmare utveckla argumentet. Som vi såg tidigare så är Bitcoin ett samspel mellan flertalet olika delar som alla i sig är kritiska för Bitcoin funktion och värde. Det går inte att ”plocka russinen ur kakan” och tro att endast en av delarna är det innovativa med Bitcoin.
För att förstå varför så får vi gå tillbaka till grunderna, Bitcoins blockkedja designades specifikt för Bitcoin.
I grunden är det en databas som är uppdelad i mindre delar, dvs block. Att den är uppdelad i mindre delar (men inte för små delar) har ett specifikt syfte. Det gör det möjligt att distribuera den nya informationen som ska läggas till i databasen på ett pålitligt vis till tusentals olika noder. Det är viktigt då alla behöver veta att de har samma information för att kunna behålla
111
decentraliseringen som nätverket bygger på. Informationen Bitcoin sorterar är tusentals transaktioner som läggs i block. Det gör det möjligt att följa alla transaktioner som någonsin skett, något som sedan gör det möjligt att räkna ut vilken publik adress som äger en specifik mängd bitcoins.
För att en blockkedja ska ha någon form av värde så måste informationen som skrivs till den sparas för all framtid. Om den inte gör det så finns det ingen möjlighet för nya användare att validera all information. Informationen som finns i en blockkedja ska inte heller gå att ändra. Du kan alltså bara lägga till ny information till blockkedjan, inte ändra någon gammal.
Det är grunden för vad en blockkedja är. Allt skulle enkelt gå att genomföra med en vanlig databas. Det magiska med Bitcoin och dess blockkedja är att den är distribuerad. Blockkedjan försäkrar att de tusentals noder som deltar i verifieringen av transaktioner och block får samma resultat. Utan att någon enskild central part bestämmer. Alla uppdaterar databasen med all ny
information som skrivs till den (alla nya block). Det är det som är det magiska med Bitcoin och dess blockkedja. Det finns ingen enskild part som kan
attackeras, stänga av någon eller som kan ändra historien. Bitcoins blockkedja har alltså en väldigt specifik funktion och det kommer inte utan kostnad.
För att en databas ska kunna vara delad till tusentals olika enheter och konstant uppdateras så måste den vara extremt stabil, en bugg skulle kunna dela
databasen i olika delar. Användarna skulle då inte längre kunna lita på informationen i databasen och mycket skulle vara förstört. Utveckling av databasen måste gå långsamt fram och stora förändringar medför stora risker. I ett centraliserat system så är det enkelt att fixa buggar i efterhand. Men det går inte i ett decentraliserat system. Buggar förstör då förtroendet för systemet och tillit är det som hela systemet bygger på. För att ändra något kritiskt i
databasen så behövs enighet bland alla användarna. Som tidigare förklarades så innebär en förenkling av någon regel att de som inte är eniga kommer lämnas kvar i sitt egna system. Dvs databasen kommer att delas och de som är för förslaget kommer ha sin kopia och de som är mot förslaget kommer ha sin och de är inte längre kompatibla med varandra då de inte följer samma regler (brukar kallas för en ”hard fork”).
112
Decentraliserade blockkedjor är dyra och långsamma. All data ska kollas, distribueras och lagras av tusentals olika enheter. I en centraliserad databas så behöver det bara göras av en eller ett fåtal datorer. En decentraliserad
blockkedja måste även vara konstruerad så att det är väldigt dyrt eller svårt att skriva onödig information till den. Annars så kommer förr eller senare någon användare att missköta sig och skriva mängder med onödig information till blockkedjan. Information alla noder måste lagra för all framtid. Det går inte att kontrollera vem som får skriva vad till databasen.
I ett centraliserat system så är det enkelt att stänga av en användare som missköter sig. I ett decentraliserat system är det svårare då det inte finns någon enskild enhet som kan bestämma vem som ska stängas av. Det måste alltså finnas väldigt tydliga regler från start om vad och hur saker får skrivas till blockkedjan. Om reglerna visar sig vara för svaga så är det något som kan leva kvar väldigt länge (något som brukar kallas för teknisk skuld). I ett centraliserat system så kan användarna tvingas till att uppdatera en programvara. Det går inte i ett decentraliserat system där alla är fria att göra vad de vill. Det enda sättet att genomföra en uppdatering på är genom att få alla att frivilligt ladda hem den nya uppdateringen.
Det är även svårt att skala upp en blockkedja. Att öka kapaciteten är mycket dyrare än i ett centraliserat system med en eller ett fåtal enheter. Tusentals olika enheter får ta den ökade kostnaden att lagra och ladda ner den nya informationen som en ökad kapaciteten medför. Skulle det bli för dyrt (för mycket data att ladda ner och lagra) så kommer antalet enheter som lagrar blockkedjan att minska, då minskar decentraliseringen. Som vi sett så är decentraliseringen det magiska med en blockkedja. Så ett system där endast ett fåtal enheter laddar ner och kontrollerar blockkedjan kan lika väl ersättas av ett effektivare centraliserat system.
Ett genomgående tema är alltså att en blockkedja är dyr och att en centraliserad databas är bättre i nästan alla fall. En centraliserad databas är snabbare,
billigare, enklare att underhålla och att uppdatera. Så varför pratar ”alla” dessa personer och företag om blockkedjor? Med största sannolikhet så är det för att verka innovativa och för att rida på den senaste hypecykeln. Det är inget nytt
113
fenomen utan det var likadant under ”It-bubblan” i slutet av 90-talet. Företag använde gärna modeord så som ”WAP” för att visa att de var med i matchen.
Det går även se på många andra branscher, exempelvis ekonomer som använder svåra ord för att verka mer kunniga.
Så här minst fem år sedan ”blockkedja inte Bitcoin” på något konstigt vis fick spridning så saknar vi fortfarande exempel på lyckade projekt från privata företag. Många företag går själva ut med att de har lyckade projekt på gång, något som inte är så konstigt då det plöjts ner stora pengar i forskningsprojekt om blockkedjor. Men vi saknar fortfarande kunder som faktiskt använder deras produkter.
Speciellt projekt som ämnar att placera fysiska objekt på en blockkedja bör synas hårt. Ska du ha en token (ett digitalt ”mynt”) som representerar ett hus?
Om du förlorar den privata nyckeln, som krävs för att spendera din token, förlorar du då ditt hus? Om det går att lösa ändå med någon central part som kan ändra i blockkedjan så är den inte oföränderlig. Varför behöver du då en blockkedja? All data som skrivs till en blockkedja måste passa för en
blockkedja. Det går inte att stoppa in dåliga data och tro att det ska bli bra bara för att en blockkedja används. Om någon enskild part enkelt kan ändra i blockkedjan så är det meningslöst att använda en blockkedja.
Många system som företag och myndigheter använder idag är dock väldigt gamla och i behov av uppdatering. Så det är ju bra att det läggs resurser på att uppdatera dem. Om ordet blockkedja kan hjälpa till med att sälja in de
uppdateringarna så är det positivt. Men det är inte en blockkedja som de behöver och det har ingenting med Bitcoin att göra. En blockkedja gör inget magiskt som inte går att lösa betydligt bättre med en centraliserad databas. I de flesta fall vill du ha en tredje part att vända dig till om något går fel. Även i situationer där det kanske hade varit bättre med en decentraliserad lösning så kan en tredje part med en centraliserad databas lösa det mycket smidigare vilket leder till att ingen kommer använda det decentraliserade alternativet.
Blockkedjors enda användningsområde är egentligen där problem med tillit finns, där det finns något att tjäna på att inte behöva lite på en eller fåtal centrala parter. En blockkedja är ingenting som gör någonting mer effektivt. En
114
privat ”blockkedja” kommer aldrig bli lika socialt skalbar. Den kommer alltid att gå att attackera med advokater, regler och lagar då det finns en eller flera tydliga parter som bestämmer över den. Säg att fyra företag går ihop och skapar en blockkedja. Om någonting som lokala myndigheter inte gillar sker på blockkedjan så är det trivialt att tvinga företagen att ta bort den informationen.
Dvs momentet som Bitcoin med sin blockkedja är designat för att skippa har återinförts.
Så nu kan det kanske låta som att en blockkedja inte är bra för någonting. Men så är inte fallet. Det är en fantastisk teknik om den används rätt. Vad är då rätt?
Den enda anledningen till att egentligen använda en blockkedja, likt Bitcoins, är för decentraliserade system där problem med tillit kan finnas. Dessa system måste då ha tydliga regler där stora uppdateringar är svåra att genomföra. Det är få industrier där det passar bra. Saker förändras snabbt och det mesta kräver mänsklig kontroll ifall något går fel.
Så här tio år efter det att Satoshi Nakamoto presenterade Bitcoin skulle jag vilja hävda att Bitcoin fortfarande är det enda verkliga användningsområdet för en blockkedja. En blockkedja passar fantastiskt för något som ska fungera som pengar. Genom att koppla privata och publika kryptografiska nycklar till tokens (bitcoin) där ägaren registreras i en publikt distribuerad databas (blockkedja) som underhålls av miners som får betalt i samma token. För det så är en blockkedja fantastik då pengar behöver tydliga regler med få stora
uppdateringar. Pengar mår istället bra av få förändringar. Det ger ett längre track-record som gör att användarna kan lita på produkten.
Om det behövs en decentraliserad lösning för någonting så går det i de flesta fall utmärkt att fästa information i världen säkraste blockkedja, Bitcoins.
115