Social skalbarhet är ett uttryck som myntades av Nick Szabo och som förklarar storheten med system som Bitcoin. Szabo skapade redan 1998 en föregångare till Bitcoin kallad Bitgold (och pratade även i början av 90-talet om ”smarta kontrakt”). Han har skrivit mycket intressant inom områden som rör en
kombination av mänskligt beteende och teknik. Ett av de bästa exemplen är just social skalbarhet. [60]
Det handlar om att vi människor ofta stirrar oss blinda på teknologiska
begränsningar och samtidigt missar de mänskliga begränsningarna, något som är väldigt relevant när det kommer till Bitcoin. Det pratas om att det är för få transaktioner per sekund, att transaktioner tar för lång tid eller att Bitcoin slösar energi. Men allt är noggrant avvägda kompromisser för att köpa något mer värdefullt, social skalbarhet.
Det hela går tillbaka till våra mest grundläggande gener och det kända
”Dunbars nummer”. Det säger att vi människor som max kan ha ca 150
relationer till andra människor. Det grundar sig att vi under större delen av vår existens aldrig levt i större grupper än så. Den analytiska delen av hjärnan (neocortex) är visserligen större hos oss än hos andra primater (vilket gjort att vi kunnat leva i större grupper än t ex schimpanser), men klarar maximalt av att hålla igång ca 150 relationer till andra individer
Endast med hjälp av teknologiska framsteg har vi utvecklats till att kunna samarbeta i större grupper. Det gäller dels uppfinningar som papper och penna
121
men även regler och lagar som gör större samhällen möjliga utan att behöva lita på alla enskilda individer i samhället. Det flyttar helt enkelt över tankar från hjärnan till papper eller till maskiner. Det får oss att inte behöva tänka på vissa delar som annars hade hindrat oss från att samarbeta med någon annan.
Det största framsteget här har varit olika former av pengar. Pengar har gjort det möjligt att samarbeta i väldigt stora grupper med många olika specialister. En valfri produkt någon köper idag har troligtvis haft hundratals olika personer inblandade i processen från råvara till färdig produkt. Något som inte hade varit möjligt om vi inte hade haft ett betalningsmedel som gjort att vi kunnat lita på okända människor.
Men det finns en begränsande faktor för hur mycket någonting går att skala upp idag, våra sociala regler och normer. Det gäller speciellt i den finansiella världen där regleringarna bara blir fler och fler vilket hämmar produktiviteten.
Det styrs till stor del av våra nationsgränser. Ett företag som vill expandera till något annat land måste anlita advokater och andra specialister för att se till att alla regler och lagar följs där. Något som även till stor del går att se på dagens valutor. Ju mer vi människor har försökt att lägga oss i och designa de, ju sämre och ineffektivare har de blivit. Det behövs enskild kostsam mänsklig hjärnkraft på många olika positioner. Det gäller även ”på andra sidan”, i respektive land som måste anlita poliser, byråkrater, politiker och jurister som först bestämmer reglerna och sedan ser till så att de följs.
Social skalbarhet handlar alltså om att minimera tilliten till andra människor. Ju mindre tillit som behövs, ju större kan systemen bli. Det finns en punkt där det är sociala istället för tekniska begränsningar som sätter stopp för ett projekt.
Social skalbarhet handlar om att övervinna våra mänskliga hjärnors begränsning.
Bitcoin är socialt skalbart. Med en armé av datorer som konstant kontrollerar alla transaktioner och kastar ut aktörer som inte följer reglerna har ett nytt sorts system byggts. Ett system byggt på matematik. Matematik är det enda som i praktiken är socialt skalbart utan någon övre gräns. Alla vet reglerna och kan själv verifiera dem.
122
Det har skapat ett system som inte rättar in sig efter befintliga regler och lagar.
Det behövs inga advokater eller byråkrater för att verifiera en transaktion som sker på Bitcoins nätverk. Så länge som det finns personer som är villiga att delta och verifiera reglerna så kommer nätverket att existera. Bitcoins puls kommer att slå var tionde minut då ett nytt block skapas. Det är som en ny levande organism som lever sitt liv på internet har skapats.
Till skillnad från våra hjärnor så ökar kapaciteten på hårdvara även konstant.
Det gör att vissa begränsningar som finns nu kan lösas med tekniska framsteg i framtiden. Social skalbarhet kan inte utvecklas. Det kan tekniska begräsningar göra.
Men social skalbarhet kommer inte gratis. För att systemet ska vara decentraliserat så har kompromisser fått göras. Det har fått sättas en
begränsning på hur många transaktioner som kan göras i varje block. Detta då, som beskrivits tidigare, alla som är uppkopplade måste kunna ladda ner och verifiera all data. Just nu är gränsen ca 2 MB var 10e minut. Det kan låta som lite, men det är inte som att ladda hem en 2 MB stor fil. All data ska laddas hem och lagras för alltid på tusentals datorer världen över. Utan tusentals olika noder skulle Bitcoin snabbt sugas in i ett svart hål av befintliga lagar och regler.
Allt gör det möjligt för en privatperson i Zimbabwe att på ca en timma skicka pengar, med samma fastställande som en guldtransaktion, till någon i
Venezuela.
Social skalbarhet är en viktig egenskap för något som ska fungera som pengar.
Det ger ett värde till alla som använder pengarna då det minskar tilliten som krävs. Socialt skalbara pengar har inte någon central enhet som kan manipulera transaktioner eller utbud. Det är helt opolitiska pengar vilket gör att det kan ha värde över hela jorden.
Den kraftfulla effekten av social skalbarhet ger en nätverkseffekt som kan ses i företag Ebay, Amazon eller AirBnB. De tjänsterna bygger till stor del på att en stor mängd användare skapar värde genom recensioner. Varje recension i sig är inte så mycket värd, men tillsammans så blir de kraftfullare och mer pålitliga än vad någon central enskild tredje part kan erbjuda. Tillsammans med algoritmer,
123
som bättre än någon människa, kan avgöra vad du letar efter har tjänsterna blivit allt populärare. Fler deltagare gör bara systemen mer värdefulla. Det är så nätverkseffekter fungerar. Om antalet användare dubbleras från säg 2 till 4 personer så ökar användningsområdet 4 ggr. Först kunde användare 1 bara interagera med användare 2. Nu kan användare 1 även interagera med person 3
& 4 vilket även person 2 kan göra samtidigt som person 3 & 4 kan interagera med varandra. Ju fler som använder tjänsten, ju mer värdefull blir den.
Det är en effekt som även går att se i utvecklingen av Bitcoins källkod. All kod i Bitcoin är öppen källkod. Det betyder att vem som helst kan se koden, verifiera koden och försöka bidra till koden. Det finns flera olika implementationer till Bitcoin och så länge som de följer de förutbestämda reglerna kan vem som helst skriva en egen implementation. Öppen källkod (Open Source) är även det socialt skalbart och något som verkligen tar tillvara på många människors olika talanger. Det är en viktig del i hur Bitcoin utvecklas.
Öppen källkod fick sitt stora genombrott med Linux som, med bidrag från frivilliga personer, lyckats bygga ett operativsystem som enligt många är bättra än det Windows och Apple har att erbjuda. Det är ett av de mest använda operativsystemen i världen då det används på Androidtelefoner och på många servrar. Ett annat exempel är Wikipedia som genom frivilliga bidrag blivit den bästa encyklopedin i historien. Det är svårt för företag att konkurrera med hundratals eller tusentals personer som frivilligt bidrar till något. Det går inte att köpa för pengar.
Den främsta implementationen av Bitcoin kallas för ”Bitcoin Core” och är en direkt arvtagare till kodbasen som Satoshi skrev. Bitcoin Core är skriven för att automatiskt följa de sociala konsensusregler som Bitcoin utgörs av (om
konsensusreglerna och Bitcoin Core skulle skilja sig åt, genom t ex en bugg, så är det Bitcoin Core som har fel). Även om Bitcoin består av ny teknik så är det i grunden bara en utveckling av tusentals års gamla sociala kontrakt (som i sin tur ger sunda pengar).
Vem som helst kan kopiera all kod från Bitcoin Core och skapa en egen kopia.
Det är även fritt fram för alla att försöka bidra till koden i Bitcoin Core. Men för det är det inte säkert att dina förslag accepteras. Handlar det om en kritisk
124
förändring så är det en lång process av testande och utvärderande. Så även om Bitcoin är programmerbara pengar så är processen för att föra in ny kod långsam och noggrann. En större uppdatering av koden tar ofta flera år att genomföra.
Processen börjar ofta med forskning om hur någon funktion kan förbättras eller om en helt ny funktion som ska försöka föras in. Därefter läggs ett förslag fram till alla utvecklare som deltar i projektet. Om förslaget anses intressant så granskas koden och om den accepteras så kan den så småningom föras in på ett testnätverk med ”låtsaspengar”. Om allt ser bra ut där så kan koden senare föras in i någon ny uppdatering av Bitcoin Core. Därefter måste alla användare (dvs vanliga användare, växlingsbörser, miners, mm) själva uppdatera sin version. Skulle de ogilla någon förändring kan de fortfarande använda en gammal version.
Öppen källkod drivs i många projekt av eldsjälar. Då allt är öppet och gratis så kan det vara svårt att få betalt för produkten. Men hos Bitcoin blir incitamenten annorlunda. Många som bidrar till Bitcoin Core har varit inblandade i
utvecklingen av Bitcoin länge. De äger troligtvis bitcoin och har alltså ett incitament för att utveckla projektet så bra det går.
Så Bitcoins kod lär inte inom överskådlig tid få några revolutionära
förändringar som helt plötsligt skulle göra transaktioner per sekund i nivå med t ex Visa möjligt på blockkedjan. Det ser för tillfället inte ut att vara fysiskt möjligt utan att öka centraliseringen.
Men Bitcoin är inte designat för att hantera tusentals mindre transaktioner per sekund. Det är designat för att kunna göra betalningar slutgiltiga (som
betalning vid guld).
125