Redan någon månad efter sitt inträde i Överinten dents -ämbetet 1860 fick Zettervall i uppdrag att göra ett förslag till en kyrkobyggnad – för Björketorps församling i södra Västergötland. Det är den första kyrka han ritat och fått utförd. Kyrkan i Björketorp är en bra utgångspunkt för att se samtidens konvention och den kommande utvecklingen.
Björketorps kyrka har en rektangulär plan, västtorn och absid.2Det är en salskyrka med vinklat trätak och synliga takstolar. (113, 114, 115) Planen är en dubbelkvadrat, 15 x 30 meter med plats för 500 sittande. Entréer är från väst genom tornet, men också mitt på båda långsidorna. Absiden innehåller sakris tian, skild från kyrkorummet av ett skrank.
Kyrkan skulle muras av gråsten men med fönsterom -fattningar av tegel. Gråstensmurarna skulle vitputsas men teglet lämnas synligt, fönstren skulle få järnspröjsar.
Det dröjde till 1866 innan kyrkan byggdes.(116, 117)
Vid upp förandet förändrades tornhuvens fotpunkter så att dess av sedda lätthet och sammanhang med torn kroppen förlo rades. Det inre rummet blev också mycket förändrat: pelare och valv byggdes mellan kyrkorum och absid så att rummen kom att skiljas åt. Små, men rumsligt betydelse -fulla för änd ringar av detta slag genomfördes utan att vare sig arkitekt eller Överintendentsämbete rådfrågades.
Björketorps kyrkas disposition följer en normal kyrko -plan av det slag som vid denna tid följts i nästan hundra år. Byggnadstypen hade introducerats av Hårleman, förfinats av Tempelman och utvecklats av Överintendents ämbetets arkitekter.3Kyrkotypen hade blivit väl förankrad i bygg -mästar kunnandet och blivit en del av svensk tradition, vilket den också skulle förbli nästan fram till sekelskiftet. Kyrkor av detta slag skulle komma att byggas parallellt med de mer ava ncerade som Zettervall själv senare skulle rita. Zettervalls första kyrka kom alltså att likna de kyrkor som senare, oftast av ekonomiska skäl, kom att byggas istället för hans.
Inte bara byggnadstypen utan även byggprocessen följde ett nära hundraårigt mönster. Församlingarna hade själva att skaffa ritning till ett kyrkobygge genom att vända sig till en byggmästare eller, i sällsynta fall, till en arkitekt. Rit -ningen skickades sedan via respektive läns styrelse på re miss till Överintendentsämbetet, som ofta gjorde en ny ritning, och sedan åter till församlingen, som nästan alltid godtog förändringarna. Därefter sändes ritningen åter till Över -inten dentsämbetet för tillstyrkan, sedan till Kungl. Maj:t för fastställelse och så åter till Överintendentsämbetet som kopierade ritningen för sitt arkiv medan originalen gick vidare till församlingen.4Men församlingen kunde också vända sig direkt till ämbetet och begära en ritning – som församlingen i Björketorp gjorde. Ämbetsverket fördelade sedan dessa sysslor mellan sina arkitekter. Det tycks inte ha funnits något större utrymme för kvalitets höjande åt
-114: Björketorps kyrka. Plan 1860.
gärder från den centrala myndighetens sida. Det mesta hängde på den arkitekt som församlingen hittat. Nyström och Scholander hade i ett fåtal fall uppdrag direkt från församlingarna: då kunde de sikta lite högre. Kyrkan i Björketorp kunde ha varit ritad av Åbom, Törn qvist, Hawerman eller någon annan av ämbetets äldre arkitekter. Ritningarna var oftast i skala 1:200, i ett eller två blad: plan, sektion och fyra fasader varav en ibland laverad. Till detta fogades en kostnads beräkning som också fungerade som materialbeskrivning. När ritningarna synats av Över -inten dentens sakkunniga, godkänts av Kungl. Maj:t och retur nerats till församlingen var kontakten mellan arkitekt och församling oftast avslutad. I regel följde sedan ett par år av diskussioner om placering och finansiering innan för -samlingen slutligen bestämde sig för att bygga. Bygg mästare utsågs oftast genom entreprenadauktion efter lägsta anbud. Det vanligaste byggmaterialet var gråsten, och kon trak ten innehöll ofta mellan bönderna noga fördelade körslor.
Den här beskrivna arbetsgången stämde för den nya kyrkan i Björketorp, men kunde också ha gällt ett hundratal andra kyrkobyggen. I Björketorp tog det sex år innan kyrkan stod klar, och då hade församlingen hunnit överge den medeltida kyrkplatsen för att istället bygga inne i det nya samhället. Zettervall kallade senare i sina minnen sin första kyrka »föga tilltalande«, vilket säkert syftar på typen
som sådan,byggd som en enkel lada av gråsten med stora fönster. Just denna enkelhet som tilltalat Tegnér skulle Zettervall senare komma att kritisera som ett icke-kyrkligt och icke-monumentalt byggnadsskick.5
En av Överintendentsämbetets huvuduppgifter var att gran ska och ta fram förslag till nya kyrkobyggnader – det var också tjänstearkitektens vanligaste uppgift. Men sysslan var inte särskilt eftertraktad av ämbetets arkitekter; kyrko -byggnadsfrågorna var inte heller föremål för särskilt omfattande diskussioner. »Dessa evinnerliga dagligdags-målen om bondkyrkor« var kommentaren till dessa tjänsteuppdrag.6Ett par anledningar till ointresset har vi
117: Björketorps kyrka. Interiör. Äldre fotografi.
redan antytt: dels ekonomin som inte tillät några mer avancerade kon struk tioner, dels byggmästarna som, med församling ar nas goda minne, ofta frångick ritningarna.
Kyrkobyggnadsuppgifter hade inte heller upptagit sär -skilt mycket utrymme i utbildningen på Konstakade mien. Under Zettervalls studietid hade Scholander, som annars oftast var medveten om elevernas framtida upp gifter, bara givit två kyrkobyggnadsuppgifter. Vi har tidigare sett Zettervalls skiss till en av dessa: en skiss där han lagt all tonvikt på de yttre anordningarna. (42)
Medeltidsintresset
Zettervalls första uppgift som Scholanders privatelev 1854 var att rita orgel fasaden för Lidköpings kyrka, som skulle ha gotisk dekor. Vi har sett hur Zettervall löste upp giften på egen hand med hjälp av förlagor ur böcker. (37)
Scholanders egna kyrkobyggnader var mestadels kraft -fullt proportionerade och dekorerade renässans varianter av de tempelmanska grundplanerna. Men vid sidan av ämbets uppdragen fick han en gång möjlighet att måla upp en rik och krävande beställares drömkyrka.7 Scholander ritade inte mindre än åtta olika förslag till en ny kyrka för Åtvidaberg – men inget av dessa kom att byggas. Under de år Zettervall var anställd som Scholanders ritare, 1855– 1857, gjordes tre gotiska förslag för kyrkan i Åtvidaberg, förslag som vi vet att Zettervall var sysselsatt med.8(118)
Scholander var intresserad av medeltiden som saga, teater och bild – han når sällan in till medeltidsarkitekturens konstruktiva prin ciper. Scholander hade svårt att göra sig fri från att tänka i volym och massa. Zettervall kallar senare dessa pro jekt för »en slags underlig gotik«.9
I sin undervisning på Konstakademien gav Scholander inga uppgifter på medeltida teman. Konsthistorikern Sohl -man gav eleverna en viss historisk grund, men någon undervisning om medeltidens arkitektur gavs överhuvud -taget inte.
118: F. W. Scholander. Åtvidabergs kyrka. Fasad mot väst 1856.
I Sverige fanns ingen kyrkobyggnadsrörelse, varken som i England kopplad till en medeltidsinspirerad väckelse -rörelse med Ecclesio logical Society, eller som i Tyskland där kyrkobyggnaden gjordes till symbol för konstruktionen av en nationell identitet med Kölner domen i centrum.
I Sverige var det utanför skolorna och de etablerade insti -tutionerna som medeltidskunskapen fanns. Den främste kännaren var C. G. Brunius i Lund. Hans studier av de medel tida monumenten hade inte bara resulterat i många publikationer, utan också i cirka fyrtio ombyggnader av medeltida kyrkor och ett tiotal nya kyrkor efter delvis medel tida principer. Brunius kyrkor i Tullstorp, Kristine -hamn och Källstorp var kända och väl publi ce rade.10
Då Zettervall i sitt arbete med Västerås domkyrka ställ -des inför problem, som slagningen av det komplicerade stjärnvalvet, fick han själv inhämta all kunskap. Snart blev han dock medveten om den etablerade ställning som medeltidens arkitektur hade utanför Sverige. Zettervall lovsjunger förhållandena i Danmark. Till akademikamraten Gellerstedt skriver han i ett förvånat utrop att på Konst -akademien i Köpenhamn hade till och med en ung arkitekt nyligen fått stora guldmedaljen för en spetsbågskyrka!11 Det hade varit otänkbart i Sverige.