Helgo Zettervalls arkitektur

Helgo Zettervalls

arkitektur

Volym I

Helgo Zettervalls arkitektur Carlsson Bokförlag Box 2112, 103 13 Stockholm

Besöksadress Stora Nygatan 31, Gamla stan Tel 08 - 5452 5480

info@carlssonbokforlag.se, www.carlssonbokforlag.se © 2017 Anders Bodin och Carlsson Bokförlag ISBN 978 91 7331 785 6

Upplaga 800 ex

Grafisk form Mako Fukuda Språkgranskning Kristina Jansson

Tryckt och bunden av TRT, Tallinn 2017 via Jarls Tryckservice Papper: omslag Colorplan, inlaga Arctic Silk

Typsnitt: Minion Pro, Minion Display, Minion LT

Tryckt med bidrag från Peter och Birgitta Celsings stielse, Helgo Zettervalls fond, Stielsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Stielsen Gunhild och Sigrid Rossanders donation, Stockholms-Gillets stielse för

byggnadskultur, Ivar och Anders Tengboms nämnd, Berit Wallenbergs stielse, Cementa AB, Sven och Dagmar Saléns stielse, Elna Bengtssons fond, Palmérs fond, Stockholms Byggnadsförening och Samfundet S:t Erik.

áååÉÜšääëѾêíÉÅâåáåÖ=îçäK=áJáî

Vol. I Utgångspunkter

Innehållsförteckning …… VI

Förord…… XI

Inledning …… XIII

Porträtt …… XXII

Verkförteckning …… XXIV

â~éáíÉä=N===äáÇâ¾éáåÖ=……

3

â~éáíÉä=O===ëíçÅâÜçäã=……

15

â~éáíÉä=P===ëíìÇáÉê=çÅÜ=éê~âíáâ=……

33

â~éáíÉä=Q===äìåÇ=……

77

â~éáíÉä=R===Ç~åã~êâ=……

91

Vol. II Kyrkor

â~éáíÉä=S== ÇÉ=Ѿêëí~=âóêâçêå~=……

109

â~éáíÉä=T===äìåÇë=Ççãâóêâ~=……

119

â~éáíÉä=U===çãÄóÖÖÇ~=ä~åÇëâóêâçê=……

201

â~éáíÉä=V== åó~=ä~åÇëâóêâçê=……

247

â~éáíÉä=NM==çãÄóÖÖÇ~=ëíçê~=âóêâçê=……

313

â~éáíÉä NN== ÇÉ=åó~=â~íÉÇê~äÉêå~=……

433

â~éáíÉä=NO==¾îÉêáåíÉåÇÉåíÉå=……

521

Vol. III Offentligt

â~éáíÉä=NP===ÇÉ=Ѿêëí~=çÑÑÉåíäáÖ~=ÄóÖÖå~ÇÉêå~=……

547

â~éáíÉä=NQ===NUSMJí~äÉí=á=äìåÇ=……

573

â~éáíÉä=NR===NUSMJí~äÉí=ìí~åѾê=äìåÇ=……

613

â~éáíÉä=NS===NUTMJí~äÉí=……

677

â~éáíÉä=NT===ÄóÖÖå~ÇÉê=Ѿê=ëíçÅâÜçäã=……

779

Vol. IV Bostäder

â~éáíÉä=NU===îáääçê=çÅÜ=ÄçëíŠääÉå=……

891

â~éáíÉä=NV===Üìë=á=ëí~Ç=……

961

â~éáíÉä=OM==ëäçíí=çÅÜ=ÜÉêêÉëŠíÉå=……

1017

â~éáíÉä=ON===Äçëí~Çëé~ä~íë=á ëíçÅâÜçäã=……

1109

â~éáíÉä=OO== ÉéáäçÖ=á=Ü~ãåÇ~äÉå=……

1175

Summary

…… 1187

Källor och litteratur

…… 1205

Register

…… 1224

Vol. I Utgångspunkter

Förord

……

XI

Inledning

……

XIII

Porträtt

……

XXII

Verkförteckning

……

XXIV

â~éáíÉä=N äáÇâ¾éáåÖ=……

3

â~éáíÉä=O ëíçÅâÜçäã=……

15

â~éáíÉä=P ëíìÇáÉê=çÅÜ=éê~âíáâ=……

33

â~éáíÉä=Q äìåÇ=……

77

â~éáíÉä=R Ç~åã~êâ=……

91

ѾêçêÇ

Mittavhandlingsarbete har inte föjt någon rak linje. I över trettio år, från och till, har jag skrivit, besökt och funderat. Parallellt med mina övriga verksamheter.

När jag lätt trevande påbörjade mina doktorandstudier vid KTH 1980 var relationen mellan arkitekturteori, arki -tekturhistoria, byggnadsvård och arkitektur en annan än idag. Professor Jaan Allpere hade kring sitt ämne, med det teknokratiska namnet sammansatta strukturer, samlat en grupp lärare för vilka arkitekturens helhet, och histo rie -ämnets roll i denna, var en självklarhet. Chet Kanra, Gunnar Mattsson och Bo Edblad fostrade oss i denna syn. Doktorandseminarierna, med Jon Jeppsson, Johan Mårtelius, Kristina Nordesjö Allpere och Peter Larsson, var livfulla och självutlämnat öppnande. Allas våra studier kretsade kring begreppet arkitektonisk kvalitet. Själv famlade jag länge efter studiefält.

Konsthögskolans arkitekturskola 1984 öppnade mina ögon för 1800-talets arkitektur med dess rikedom, värme och oförvägenhet. Professor Göran Lindahl visade att djup kunskap var en förutsättning för fritänkande. Jag funderade på att göra en djupstudie av den lilla märkvärdiga Ystads teater, när Johan Mårtelius avväpnande frågade: Varför går du inte på det stora och komplexa direkt? Varför inte Zettervalls universitetshus i Lund?

Inspirerad av Göran Lindahl började jag tröska igenom Zettervalls arkiv. Jag var fast. Min mesta lediga tid for jag för

att besöka alla byggnader. I min dåvarande yrkes situation var det något man stack emellan med. Och år lades till år. Med Johan Mårtelius hjälp flyttades mitt arbete till ämnet arkitekturhistoria – han blev därmed min huvud hand -ledare, innan andra uppdrag kom emellan och Helena Mattsson övertog rollen som huvudhandledare med Anders Bergström som biträdande handledare.

År 2001 hade jag skrivit klart avsnittet om Zettervalls kyrkor och hade slutseminarium med professor Anders Åman som noggrann granskare. Jag hade kunnat stanna där för att slutföra en avhandling, men jag blev orolig för att min studie därmed skulle hamna i ett begränsande fack. Mitt mål var ju att försöka beskriva Zettervalls arkitektur och dess kvalitéer. Det märk värdiga med 1800talets arki -tektur, i synner het Helgo Zettervalls, var just bredden. Jag hade ytterligare ett drygt decenniums arbete framför mig, och i slutskedet hade jag ett nytt slutseminarium med Thomas Lejdegård som kunnig opponent.

Alla som varit i närheten av ett forskningsarbete av denna natur vet hur många stickspåren är. Jag minns särskilt en regnig höstvecka på British Library då jag gick igenom trettio årgångar av den franska arkitekturtidskriften Moniteur d’architecture, som jag vet att Zettervall läste. Mitt hopp var att hitta någon förlaga till något Zettervallprojekt. Jag fann inget. En bortkastad vecka? Kanske inte, utan ytterligare ett indicium på att Zettervall faktiskt uppfann själv.

När jag ställde samman min arkivförteckning förvånades jag över att jag besökt närmre femtio arkiv, de flesta i god ordning, och alltid väl bemött av hjälpsamma arkivarier. Stort tack till er alla.

Ett stipendium ger inte bara de nödvändiga ekonomiska förutsättningarna för ett sådant här arbete, det fungerar för forskaren som ett slags kvitto på uppgiftens relevans. Tack alltså till Peter och Birgitta Celsings stiftelse, Helgo

Zetter valls fond, Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Stiftelsen Gunhild och Sigrid Rossanders donation, Stock holms-Gillet, Ivar och Anders Tengboms nämnd, Berit Wallenbergs stiftelse, Cementa AB, Sven och Dagmar Saléns stiftelse, Elna Bengtssons fond, Palmérs fond, Stockholms Byggnadsförening och Samfundet S:t Erik.

Särskild uppmuntran, hjälp och stöd har jag genom åren fått av arkitekterna Bo Edblad och Peter Ohrstedt.

Outtröttligt har Kristina Jansson läst korrektur med ljuvlig språkkänsla och krav på total konsekvens, men skulle något fel smugit sig in är det min lapsus, inte hennes. Mako Fukuda har givit den grafiska formen och hanterat de femton hundra bilderna, men skulle några bilder vara otydliga är det jag som levererat dåliga original.

Aron, Felix, Karin, Sara och Johanna har tvingats leva i denna min värld under årtionden. De vet det inte, men utan deras närvaro hade inte detta arbete varit möjligt. Tack!

*

När två sidokupor byggdes om till en kupa med bibehållna korsbågar i Lunds domkyrkas östliga mittskeppsvalv skriver Zettervall: »det var ett besvärligt arbete av den beskaffenhet att man tackar Gud när det är gjort och heligt lovar att aldrig befatta sig med mer sådant«.

Stockholm i april 2017 Anders Bodin

áåäÉÇåáåÖ

Helgo Zettervall (1831–1907) var en av den svenska arkitek -turens främsta rumsgestaltare och formbegåvningar.1 _Han var yrkesverksam under 40 år, från slutet av 1850-talet till mitten av 1890-talet – en period av intensivt byggande i Sverige. De första tjugo åren var han verksam i Lund och de senare tjugo i Stockholm, som överintendent och chef för Sveriges offentliga byggenskap. Zettervall var mycket produktiv. Hans verkförteckning upptar 281 projekt, varav 160 kom att utföras: från de stora domkyrko ombygg -naderna med tusentals detaljritningar och stora offentliga byggnader till verandatillbyggnader och mindre boställen. Han tackade aldrig nej till ett uppdrag. Han tycks ha arbetat jämt. Ser man till hela hans produktion slås man av mångfalden och bredden. För Zettervall var varje uppdrag en utmaning för att undersöka nya konstruktionsprinciper och nya rumsliga idéer. Han var uttalad motståndare till upprepning och typisering.

Med några undantag kom Zettervalls insats och strävan att kritiseras hårt av följande generationer. Hans restau -reringar fördömdes och hans nybyggnader visades ett svalt intresse. Men under 1960-talet skedde en omvärdering, och Zettervalls arkitektur kom att framstå som ett intressant studieobjekt, vilket framgår av den följande forsknings -översikten.2 _{Därmed är väl egentligen bakgrunden till} denna avhandling klarlagd. Avhandlingens syfte är att lyfta fram Zettervalls insats genom att sätta den i ett arki -tektoniskt sammanhang och redogöra för det bevarade källmaterialet, men också genom att analysera de kvali tativa

aspekterna. Undersökningen visar att varje byggnads -uppgift var unik för Zettervall, som varierade sina förslag med utgångspunkt från de förutsättningar som gavs av plats och program.

Metod och källmaterial

Ramen för denna avhandling är arkitektmonografin, genom förd som en arkitekturhistorisk fallstudie. I den traditionen kan balansen mellan »tiden, personen och verket« variera, och i detta arbete står projekt och bygg nader helt i centrum medan tiden och personen bara behandlas i den utsträckning som är nödvändig för att förstå verket. Projekten beskrivs ur upp dragets synvinkel. Först beskrivs vad byggnadsuppdraget ska lösa; sedan beskrivs de för ut -sättningar som ges av byggplatsen, rå dande typbildning och förebilder; därefter beskrivs och analyseras Zettervalls förslag och dess mot tagande; slut ligen, i före kommande fall, beskrivs byggnads arbetet och resultatet analyseras. Detta förfarande innehåller tre skilda angrepps sätt: en ramberät -telse som ger förutsätt ningarna, en saklig redovisning av dokument och ritningar, samt en arkitek tonisk analys av uppbyggnad, verkan och upplevelse.

I valet mellan katalogens och berättelsens disposition har jag alltså närmat mig den kritiska katalogens – en oeuvre complète raisonné – men med förhoppningen att såväl helhet som varje projektbeskrivning är gestaltad som en läsbar berättelse. Min avsikt är att strukturen ska vara så tydlig att den uppmuntrar till en fritt sökande läsning: att man just som i en katalog kan dyka ner i ett avsnitt som fångar uppmärk samheten för att sedan utvidga läsandet framåt, bakåt eller sidledes.

Alla byggnadsbeskrivningar är därför avsedda att kunna läsas som separata essäer. Det innebär att det förekommer upp repningar – ombyggnadsarbetena för Lund, Uppsala och Skara domkyrkor beskrivs alla ganska detaljerat. Hade avsikten bara varit att allmänt skildra hur ett ombygg

-nadsarbete kunde gå till hade det räckt med ett exempel. Men alla är nödvändiga för att beskriva hur de specifika omstän digheterna gav olika resultat, och för att visa att de många projekten och byggnaderna inte följde något enkelt upprepningsbart schema.

Förutsättningarna

För att ge de nödvändiga förutsättningarna för såväl be -skrivningen som analysen av de enskilda objekten teck nas sammanhangen med olika metoder. Avhandlingens hela första volym (kapitel 1–5) ger bakgrundsteckningar av Zettervalls möte med de arki tek tur miljöer som fostrade honom. De övriga 17 kapitlen har var sitt tema i en blandning av byggnadstyp och ort; detta gör det möjligt att ge en övergripande bak grundsteckning till och en kvanti -tativ bedömning av den projektgrupp kapitlet behandlar. Slutligen innehåller varje enskild projekt beskrivning mer specifika beskriv ningar av de rådande förutsättningarna. När det gäller ombyggnader har av snitten om de förut -sättningar som gavs av de befintliga husen tvingats bli detaljerade för att kunna bedöma Zettervalls insatser, och för att över huvud taget kunna svara på frågan vad som utfördes. Svaren på frågan varför Zettervall valde lösningen ligger ofta djupt invecklade i de förutsättningar som den unika byggnaden gav.

Dokument och ritningar

Ambitionen har varit att undersöka allt ritningsmaterial och alla dokument direkt förknippade med Zettervalls hela produktion. För att nå den avsedda bredden har samtliga kända ritningar synats och behandlats källkritiskt. Primärkällorna är om fattande och källäget måste betraktas som mycket gott.

Zettervall har själv skrivit en detaljerad och tillförlitlig verkförteckning, som jag bara kunnat beslå med enstaka fel. Helgo Zettervall hade god ordning på sitt eget rit -ningsarkiv och sin korrespondens. Sonen Folke vårdade arkivet och testamenterade vid sin död 1955 ritningar och

skissböcker till Konstakademien, medan övriga handlingar – korre spon dens, reseberättelser och föreläsnings manu -skript – testamenterades till Kungliga biblioteket. Ritningar och handlingar till de statliga uppdragen finns i Riks -arkivet. Originalritningar för kyrkor och vissa institutioner returne rades, efter den statliga prövningen, till beställarna, där de idag återfinns i varierande grad av ordning; en del är över förda till lands arkiven. De privat beställda ritning -arna är de mest nyckfullt bevarade – men suppleras oftast av de skisser och underlag som Zettervall sparat i sitt eget arkiv. En innehållsrik samling är den skissbok som Zetter -valls mångårige medarbetare i Lund, Henrik Sjöström, förde. Till Helgo Zettervalls 65-årsdag 1896 lät sönerna fotografera nästan alla faderns uppförda byggnader, och två stora album finns bevarade på Konstakademien. Av Zettervalls hand finns också en underhållande och frispråkig själv biografi, Något om mig sjelf, för fattad 1903 och publicerad med kommentarer av Christian Callmer 1981.

Den kanske viktigaste källan är de uppförda byggna -derna själva. Av Zettervalls 160 uppförda byggnadsverk är 22 rivna, men av de som står kvar idag är dock nästan alla i senare tid så ombyggda att det krävs kunskap om det ursprungliga skicket för att kunna tolka dem rättvisande. Av Zettervalls uppförda byggnadsverk är det alltså bara en handfull som idag, utan kommentarer, kan ge oss en direkt föreställning om hur de tedde sig som nya.3

Arkitektonisk analys

I de avsnitt som analyserar förslag och resultat grundar sig metoden på inlevelse, värdering och urval. De utgör ett försök att förmedla kvalitativa aspekter med begrepp som rumslighet, upp byggnad, rörelse och upplevelse genom att försöka levande göra arkitektonisk intention och verkan. Min förhoppning är att dessa avsnitt bidrar med begrepp och egenskaper med längre räckvidd än det enskilda verket. Det gäller arki tekturens tillsynes eviga kvalitetsbegrepp som förhål landen mellan regel och undantag, volym och rum,

tektoniskt och måleriskt, materialitet och rum, typologi och unicitet, befintligt och nytt, ljus och skugga.

Vi kommer att möta många exempel på hur Helgo Zettervall formar rum med en stor medvetenhet om olika upplevelsefokus, allt för att uppnå en betydelse bärande helhet. Han tillämpar metoden både i stads rums skalan och för de interiöra rummen. Vidare kommer vi att se hur Zettervall ständigt ekonomiserar genom att låta enskilda byggnadsdelar lösa flera funktioner. Paradexemplet är Universitetshuset i Lund, där trappan samtidigt ger den för pelar stommen nödvändiga diagonal förstyvningen och bildar bas för aulans läktare.

Litteraturen som försöker analysera arkitekturens kvali téer är förstås mycket omfattande. Utöver de gängse funda -menten, som Heinrich Wölfflins studie av konsthistoriska grundbegrepp, vill jag nämna tre verk som jag i efterhand har förstått har haft avgörande inflytande på mitt sätt att se och försöka analysera arkitektur. Erik Lundbergs inlevelse -baserade arkitek turteori, som den beskrivs i inledningen till Arkitekturens formspråk (1945) i kapitlet »Arkitekturens före ställnings värld«, ger en verkningsfull grund för analys av det arkitektoniska rummet och dess beroende av upp -byggnad och detaljformer. Jag har vidare tagit stort intryck av Hans Nordenströms avhandling Strukturanalys (1968) som behandlar Sigurd Lewerentz Uppståndelse kapell på Skogskyrkogården. Många av de aspekter han behandlar i sin djupanalys av en enda byggnad är generali serbara, särskilt relationen mellan inneboende ordning och upplevd ordning. Charles Moore, Gerald Allen och Donlyn Lyndon utför i kapitlet »The Three Orders« i boken The Place of Houses (1974) en serie mycket klargörande rumsliga ana lyser som formar sig till en sammanhängande metod – särskilt giltigt i detta sammanhang eftersom de tar 1800tals arki -tekturen till utgångspunkt för en allmän kvali tetsdiskussion. Av mindre direkt, men kanske mer indirekt, betydelse för denna avhandling har raden av arkitek tur teoretiska stan -dardverk varit. Manfredo Tafuris Architecture and Utopia (1976) bidrog med en spekulativ ansats och att försöka se

samband mellan skenbara motsättningar. Hans ämne var modernismen men är tillämpbart också på andra epoker. Kenneth Framptons Studies in Tectonic Culture (1995) stärkte mig i min ansats att uttrycka rätten, och nyttan, av att vara detaljerad i analyser av arkitekturens materiella bas: tillverk -ningssätt, struktur och material behandling.

Text och bild

Projektredovisningarnas kärna består av ritningar och avbildningar. Dessa är inte bara illustrationer som ackom -panjerar texten, utan texten beledsagar också ritningar och bilder. Texten är ett hjälpmedel för att fokusera aspekter i verket som kan utläsas med hjälp av ritning och bild. För de icke utförda projekten är ju också ritningarna vår enda tillgängliga ingång, men det hindrar oss inte från att identifiera verkets egenskaper. Arkitektur ritningar är ett språk för att beskriva rumslighet, ordning och sekvens. En ritning är både en representation och en bild. Genom att beskriva ritningarna ingående är avsikten att frilägga den omfattande information som de rymmer.

Varje enskild projektredovisning följer ett mönster. Först redovisas avbildningar och ritningar som beskriver platsen och, om det gäller ombyggnad, byggnadernas tillstånd vid tiden för Zettervalls uppdrag. Därefter förslagsritningar och, om det finns, bilder från byggandet följda av foto grafier som så nära som möjligt beskriver skicket när bygg -naden är klar. I några fall är det möjligt att använda nytagna fotografier, men oftast har det varit nödvändigt att utnyttja äldre bilder. Inte bara byggnaderna utan även omgivningen har förändrats. Målet är att försöka återskapa byggnadens tillstånd när den var ny.

Den använda metoden innehåller alltså ett moment som i en mening försöker göra sig samtida med arkitekten i det den försöker beskriva uppgiften så som Zettervall fick den given, detta för att försöka förstå hans ställnings taganden. Men metoden innehåller alltså också moment av tolkning och urval med ambitionen att försöka frigöra sig både från Zettervalls och vår egen tids värderingar.

Detta sätt att beskriva arkitektur är arkitekttävlingarnas, arkitekturskolornas och den traditionella arkitekturkri -tikens: tillräckligt med sakligt underlag så att läsaren kan bilda sig en egen uppfattning, analys av de bärande idéerna och deras utförande samt, i lyckliga stunder, abstraherande reflexioner kring arkitekturens väsen, med det enskilda verket som utgångspunkt.

Begrepp och språkbruk

Helgo Zettervall använder omväxlande beteck ningarna restaurering, iståndsättning, reparation, föränd ring, ful l -änd ning och utvidgning. I beskrivningen av arbe tena med Lunds domkyrka gör han en sträng definition av just restau -reringsbegreppet, för att visa att en »restaurering« inte var möjlig. Men i de flesta fall tycks beteckningarna god tyck liga. Begreppet restaurering är dessutom starkt ideolo gi -serat. Därför försöker jag oftast använda ordet ombyggnad för alla dessa kategorier, även om restau reringsbegreppet förekommer.

Zettervalls tid använde inkonsekvent beteckningarna konststen, cement och portlandcement för betong. Jag använder den moderna beteckningen betong för den gjutna stenen och cement bara för bindemedlet. Men den äldre termen järn, även för det vi idag kallar stål, har behållits. I citaten har stavningen moderniserats utom i de få fall, där den bidrar till att ge texten dess ton. Ordformer, språkbruk och bruk av skiljetecken, har däremot behållits.

Avgränsningar

Projektbeskrivningarna avslutas med att byggnaden är färdigställd och mottagen. Beskrivning och analys av hur byggna derna tagits om hand därefter ligger utanför detta arbete, men sak upplysningar har dock okommenterat placerats i no terna.

Den intressanta frågan om hur Zettervalls arkitektur värderats och omvärderats under senare tid ligger också

utanför detta arbete. Mitt hopp är att min avhandling ändå innehåller underlag för kommande resonemang kring »tidsanda« och »arkitekturens konjunkturer«. Jag har und -vikit att låta Zettervall bli ett exempel på, eller en illust ration till, en berättelse om andra fenomen än den arki tektoniska kedjan: begär, beställning, lösning, genomförande, verkan och mottagande.

Med några undantag – de inledande kapitlen, Tysk lands -resan samt tävlingarna om Berlins nya katedral och Wiens rådhus – finns inga jämförelser med andra samtida bygg -na der, varken svenska eller inter-nationella. Det är Zettervalls verk som behandlas.

Helgo Zettervall var också överintendent, den högste ansvarige för rikets byggenskap, i femton år. De många ärenden han i den rollen hade att bestyra behandlas sum mariskt, med undantag för kyrko rna. Så ligger det exem -pelvis utanför den valda avgränsningen att undersöka vilket genomslag Zettervall hade för Sveriges offentliga byggande under dessa femton år.

Zettervalls biografi har i övrigt tonats ner, och före -kommer bara om den ger ett nödvändigt underlag för förståelsen av honom som yrkesman. Zettervalls livsöde, en fram gångs saga med ett bittert slut, har annars dickenska kvalitéer.

Tidigare forskning och litteratur

Litteraturen som behandlar 1800-talets svenska arkitektur är numera omfattande, om än med tonvikt på kyrko byg -gandet. Många svenska arkitekter från generationen före Zettervall har fått sina monografier skrivna och aka demiskt behandlade: Brunius och Scholander, Langlet, von Geger feldt, Edelsvärd och Nyström.4

Zettervalls tid finns behandlad i avhandlingar och böcker om kyrko byggande och kyrkorivningar i Skåne, insti tutions byggande i Lund, nygotiska kyrkor i Skåne, Västgötakyrkor samt om Överintendentsämbetet.5

Det finns tre akademiska avhandlingar som specifikt behandlar Zettervalls arkitektur. Anders Åman: Helgo Zettervalls domkyrkorestaureringar (1963), nyligen utgiven under redaktion av Emilie Karlsmo, Jakob Lindblad och Henrik Widmark (2015), är ett pionjär arbete som med stor noggrannhet redogör för Zettervalls samtliga sju dom kyrkorestaureringar. Särskilt djupt behandlas diskus -sionerna vid restaureringsuppdragens formulering. Börje Blomé: Kyrko restaurering i teori och praxis (1977) behandlar tre restau reringar, varav Oskar Fredriks kyrka i Göteborg är en. Blomé redogör för sina egna praktiska arbeten och tillägg till kyrkan men behandlar i mindre omfattning Zettervalls intentioner. Den dokumentation av ritnings -materialet som avhandlingen omtalar kom aldrig till stånd. Benkt Olén: Rymlighetens evangelium (1987) avhandlar främst disku ssionerna inom församlingarna inför be -ställning av nya eller ombyggda skånska sockenkyrkor där Zettervall varit arkitekt. Ett annat arbete som specifikt behandlar Zettervall är Per-Anders Johansson, Hans Sandström och Arne Tollbom: Villor och boställen av Helgo Zettervall (1994).

Serien Sveriges kyrkor har bara behandlat en av Zettervalls nybyggda kyrkor (Bräkne Hoby) men flera av de kyrkor han byggde om (Jäder, Strängnäs, Kalmar, Uppsala med flera). Utgåvan Kyrkobyggnader 1760–1860 (1989 och 1993) ger en fyllig bild av för hål landena vid Zettervalls entré i yrket. En bred exposé med detal jerade typologiskt sorterade analyser finns i Jakob Lindblads avhandling 470 nya kyrkor (2009). Fredric Bedoire har nyligen behandlat Zettervall dels i Restaureringskonstens historia (2013), dels i Den svenska arkitekturens historia (2015).

Den allmänna europeiska litteraturen är omfångsrik. Några böcker har varit betydelsefulla för mitt arbete. Robin Middleton, red.: The Beaux-Arts and Nineteenth Century French Architecture (1982) beskriver liksom Arthur Drexler red., The Architecture of the Ecole des Beaux-Arts (1977) den franska akademitraditionen ur olika synvinklar. De eng

-elska förhållandena beskrivs i en rad arkitektmono grafier, men också i översiktsverk som Roger Dixon och Stefan Muthesius: Victorian Architecture (1978). Rhen landets 1800-talsarkitektur beskrivs i två stadiga band i Eduard Trier och Willy Weyres: Kunst des 19. Jahrhunderts. Archi -tektur I och II (1980). Den senare har varit till stor nytta vid mina tyska resor i Zettervalls spår.

Fyra kortare uppsatser som arkitektoniskt analyserar enskilda byggnadsverk av Helgo Zettervall förtjänar att lyftas fram för sina klara analyser och öppnande slutsatser. Hans Edestrand: »Malmö rådhus«, publicerad i Malmö fornminnesförenings årsskrift (1945) beskriver beställarens roll och värderingar som förutsättningar för projektet. Kerstin Linder: »Skara – två restaureringar«, publicerad i tidskriften Byggmästaren (1958) gör en inträngande rumslig analys av kvalitéerna i Zettervalls restaurering. Urban Lasson och Axel Törje: »Universitetsplatsen i Lund«, publicerad i Föreningen Det gamla Lunds årsbok (1970) är en elegant stadsbyggnadsanalys sedd i ett stort samman -hang. Henrik O. Andersson: »Riksbygget«, publicerad i Arkitekturmuseets årsbok (1983) innehåller en underfundig och troligen rättvisande tolkning av Zettervalls förslag till placering av Riksdagshuset.

I inledningen till varje kapitel eller avsnitt lämnar jag i notapparaten referenser till den för objektet relevanta litteraturen, både till standardverken och till den mängd småskrifter som framförallt sockenkyrkorna genererat. Mer ingående hänvisningar lämnas sedan till den för varje objekt mest relevanta litteraturen. I de fall hänvisningarna avser handskrifter eller avskrifter som förekommer i olika versioner har sidhänvisningar medvetet undvikits.

Disposition

Dispositionen utgår från verkförteckningen, tematiskt ord nad efter byggnadstyp: elevarbeten, kyrkor, övriga offent -liga bygg nader samt bostäder. Därmed är avhand lingens

fyra delar givna, och det har visat sig praktiskt att också binda dessa fyra delar i var sin volym. Helgo Zettervall själv gjorde inte denna uppdelning, men upp dragen var av olika natur, hade olika huvudmän och följde olika rutiner. Zettervall betonar det kyrkligas särställning med exem -pelvis krav på monumental konstruktion, med vilket han bland annat menade gedigna konstruktioner, även om det ibland inte är synligt för ögat. De offentliga projekten var betydelsefulla för samhället och behandlades av nämnder och kommittéer i öppna diskussioner. Det privata däremot var en affär mellan beställare och arkitekt. Uppdelningen kyrkor, offentligt, privat speglar också sedan Vitruvius tid den klassiska arkitekturteorins hierarki: res sacra, res publica, res civilis.

Den tematiska dispositionen gör det möjligt att ge de lik -artade byggnadsuppgifterna en gemensam introduktion och samman fattning, men en olägenhet vidhäftar denna disposition; det går inte att enkelt följa Zettervalls samtidigt pågående uppdrag. Jag har försökt kompensera denna brist genom att i ingresserna hänvisa till hans samtidigt pågående arbeten. Den inledande verkförteckningen är också upp -ställd så att man lätt kan motläsa de olika byggnaderna med biografiska notiser, allt i en strikt kronologi.

Volym 1: Utgångspunkter ger vid sidan av inledning och verkförteckning i fem kapitel en bakgrund till Zettervalls karriär genom att beskriva de arkitektoniska miljöer han utvecklades i. Kapitel 1 beskriver födelsestaden Lidköping och mötet med yrket. Kapitel 2 behandlar Stockholms arkitektur vid tiden för hans ankomst 1853. Kapitel 3 är volymens tyngdpunkt i det den beskriver Zettervalls väg genom Konstakademiens byggnadsskola och detaljerat redovisar hans övningsuppgifter. Dessutom beskrivs hans praktikarbeten som ansvarig arkitekt på byggplatsen. Kapitel 4 behandlar staden Lund där Zettervall kom att verka i tjugo år. Kapitel 5 tar oss till Danmark vars arki -tektur starkt påverkade honom.

Volym 2: Kyrkor behandlar i sju kapitel Zettervalls rika kyrkoproduktion. Kapitel 6 beskriver Zettervalls första kyrkor. Kapitel 7 anslås i sin helhet åt Lunds domkyrka, som är Zettervalls stora insats och som utgör en portal till hela hans karriär. Studieresan till de romanska systerkyrkorna i Tyskland och Italien behandlas. Kapitel 8 beskriver de många om bygg nadsprojekten av mindre sockenkyrkor, varav nästan alla finns inom Lunds stift. Kapitel 9 beskriver på motsvarande sätt Zettervalls alla nybyggda mindre kyrkor. Kapitel 10 är volymens mest omfattande och be -handlar de stora kyrko restau reringar som kom att följa på Lunds domkyrka: Uppsala, Skara, Klara med flera. Kapitel 11 redovisar de stora nybygg nads projekten av vilka de i Lund, Norrköping och Göteborg kräver mest utrymme. Det avslutande Kapitel 12 sam manfattar Zettervalls arbete med att höja nivån på Sveriges kyrkobyggande, först genom egen praktik och sedan som överintendent.

Volym 3: Offentligt utgörs av fem kapitel, som genom en kombination av kronologi och ort redovisar Zettervalls arbeten med profana offentliga byggnader. Kapitel 13 är en introduktion som behandlar Zettervalls första offent -liga byggnader. Kapitel 14 tar upp hans första uppdrag i Lund under 1860-talet, där Kirurgiska lasarettet intar en särställning. Kapitel 15 beskriver Zettervalls offentliga uppdrag under 1860-talet för andra delar av Sverige, där läroverket i Skara är det viktigaste. Kapitel 16 redovisar 1870-talets projekt, där Universitetshuset i Lund är centralt, men redovisar också andra institutions byggnader för univer sitetet. Kapitel 17 samlar Zettervalls offentliga bygg nader i Stockholm från 1870 och 1880talet. Norra latin läro verket får här ett stort utrymme, men kapitlets huvud nummer är Zettervalls långvariga arbete med Riksdags -huset.

Volym 4: Bostäder består av fem kapitel som mer renodlat än i de övriga volymerna är typologiskt sorterade. Kapitel 18 be handlar Zettervalls många projekt för friliggande

bostäder, villor och boställen, där Villa Thuna är hans genombrotts verk. Kapitel 19 samlar arbetena med bostads -hus i stads miljö, med hans eget -hus som portalverk. Kapitel 20 är det längsta kapitlet och tar upp Zettervalls projekt för slott och herrgårdar: ombyggnader som Bosjökloster, till -bygg nader som till Egeskov slott och ny-byggnader som Häckeberga slott. Kapitel 21 avhandlar Zettervalls stora bostadspalats för Stockholm, bland annat de Bolinderska, Sörensenska och Palmeska husen. Det korta och avslutande Kapitel 22 formar sig till en epilog som kretsar kring Zettervalls sommarhus i Hamndalen utanför Stockholm.

I den avslutande volymen följer också en engelsk Summary, en översikt över Källor och litteratur samt register. Eftersom materialet är uppdelat på flera volymer är noterna placerade sist i varje kapitel, och av samma skäl presenteras en sam -manfattning av resultaten redan i inledningen.

Sammanfattande diskussion

Helgo Zettervall tillhörde den första generationen arkitekter i Sverige som fått en välplanerad och bred utbildning: teckning, modellering, planlösning och historia, men också byggnadsteknik, byggnadsledning och kostnadsberäkning. Med utgångspunkt i det specifika uppdragets krav ut -vecklade Zettervall en särskild talang och lyhördhet för att utnyttja nya konstruktioner, material och metoder för att skapa innovativa rum och byggnader. Utbildningen var praktiskt inriktad, halva den sex år långa studietiden var anslagen åt praktikarbeten som arbetsledare på allt mer krävande byggplatser.

Zettervalls yrkesverksamma år sammanföll med en intensiv byggnadsperiod i Sverige. Befolkningsökningen gav ett behov av större kyrkorum. De nya borgerliga insti -tu tionerna behövde utrymmen. Den nya jordägar klassen ville manifestera sin position. Överallt möter vi föreställ -ningen om att man levde i en ny tid, som man ville ge

uttryck åt. Byggnadskonsten kunde samla många av dessa aspira tioner.

Flera av 1800talets arkitektoniska landvinningar inspi -rerades av studiet av medeltiden. Medeltidens arkitektur var nu möjlig som förebild parallellt med klassicismen. Studiet av gotikens konstruktiva principer ledde till en övergång från att tänka i massa och soliditet, till att tänka i kralinjer och materialminimering. Slutligen påskyndade medeltids -inspirationen övergången från bundna, symmetriska planer till fria och dynamiska kompositioner. Det många gånger tillbyggda kunde bli modell även för nybyggandet.

Zettervall bidrog i hög grad till arkitektyrkets profes sio -nalisering. När han trädde in på scenen kring 1860 hade byggmästarna ett starkt grepp över byggandet. Med hjälp av sin praktiska och tekniska bakgrund kan vi se hur Zettervall, projekt för projekt, tar det kontrollerande huvudgreppet över projekten. Med början i Lunds dom -kyrka och senare vid universitetshuset i Lund har han skaffat sig full kontroll över hela byggprocessen: program -arbete, byggledning, upphandling av entreprenörer och leverantörer. Han startade till och med egen tillverkning av byggnadsdelar. Under 1800talet fanns det gott om möns -ter böcker för byggnaders detaljarbeten. Lis-ter, kapitäl och utsmyckningar kunde köpas färdiggjorda. Men Zettervall tänjer på de etablerade arkitekturelementens former. För Universitetshuset i Lund är alla detaljer unikt formgivna för just det huset.

En annan sida av 1800-talet strävade eer rationalitet och masstillverkning, med mönsterböcker för lantbygg na -der, boställen, skolor, fängelser och läroverk. Men Zettervall var öppen motståndare till en sådan likriktning och upp -repning. Varje uppdrag var för honom en unik möjlighet att utforska och gestalta nya rumsliga lösningar. De tjugo landskyrkor han ritade under tio år i Skåne visar detta tydligt. Alla är olika, inte bara till uppsyn, utan till sina grundläggande konstruktiva principer. Detsamma gäller hans stora nybyggda kyrkor för de stora städerna. Ytligt betraktade har de likheter, men träder vi in så möter oss

kyrkorum av helt olika karaktärer. När Zettervall senare sammanställde statens regelsamling för kyrkobyggande vägrade han att låta skrien åtföljas av exempel. Det kunde leda till en icke önskvärd likriktning, skrev han, och distanserade sig därmed tydligt från sin samtids strävan till ekonomisering genom typisering.

Zettervalls vilja till det unika var en utmärkt utgångs -punkt för att ta sig an de stora domkyrkoprojekten. Vi kan se hur han mötte uppgierna på olika sätt beroende på kyr -kornas individuella byggnadshistoria. Uppsala och Skara var grundlagda eer stora sammanfattande planer – Zettervall restaurerade dem i enlighet med deras grundläggande prin -ciper. Lund, Linköping och Strängnäs var många gånger tillbyggda, oa eer helt motsatta principer. Pragmatiskt behöll Zettervall motsatserna och adderade de nya nöd -vändigheterna till nya trovärdiga helheter.

I offentliga byggnader betonade 1800-talets arkitekter oa klara inre kommunikationssystem och rörelsemönster. Hos Zettervall blir rörelsen genom byggnaden till komplexa vandringar med utblickar, målpunkter och överraskningar. Som ett medel för de rika rumsupplevelserna ägnade han trapporna en särskild omsorg. Vi kan tänka på trapphusen i Lunds parkskola och Norra latin i Stockholm. Zettervalls nybyggnader innehåller därmed många minnesvärda inre rum. Hans samlingssalar har till exempel alla en tendens: de kan tydligt uppfattas som uppåtsträvande, sjunkna, upp lösta eller omslutande. Kyrkorummens stränga program -krav har han sammanställt till nya rumsliga helheter. De åttkantiga, amfiteatrala plenisalarna för Riksdagshuset i Stockholm är exempel på renodlade innovationer.

Zettervall arbetade också medvetet med stadsrummens betydelser, rörelser och riktningar. Han framhäver den enskilda byggnadens sjävständighet men oa för att för -tydliga ett större stadsbyggnadssammanhang. Vi ser det tydligt i hans byggnader kring Stockholms ström. Av stads -byggnadsskäl kämpade han envetet för att bevara Gustav III:s operahus. Han var också fast övertygad om att Helgeandsholmen vid slottet var den rätta platsen för ett

NOTER: INLEDNING

Anders Åman introducerade redan 1966 en motsvarande värdering av Zettervalls insats i katalogen till utställningen på Sveriges Arkitekturmuseum i april samma år: »Han var en av den svenska arkitekturhistoriens största konstnärliga begåvningar«, Helgo Zettervall 1831–1907, 1966, s. 3. Texten har senare publicerats även i Helgo Zettervall: Hufvudconto, 1984, samt i Anders Åman: Helgo Zettervalls domkyrkorestaureringar, 2015. Se Emilie Karlsmo, Jakob Lindblad och Henrik Widmark: »Inledning«, i Anders Åman: Helgo Zettervalls

domkyrkorestaureringar, 2015, s. xi–xix.

Sjörups, Rängs, Hästveda och Västra Vrams kyrkor, Allhelgonakyrkan i Lund och Matteuskyrkan i Norrköping, Universitetshuset i Lund och Kalmar slott. Av Zettervalls totalt 281 projekt är det bara tolv projekt som, trots efterforskningar, vi helt saknar kunskap om hur de gestaltats.

Bo Grandien: Drömmen om medeltiden. Carl Georg Brunius som byggmästare och idéförmedlare, Diss., 1974. Bo Grandien: Drömmen om renässansen. Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt och mångfrestare, 1979. Krister Malmström: Centralkyrkor inom svenska kyrkan 1820–1920. Med en byggnadsantikvarisk inventering, Diss., 1990. Gun Schönbeck: Victor von Gegerfelt – Arkitekt i Göteborg. En yrkesman och hans verksamhetsfält 1841–1896, Diss., 1991. Gunilla Linde Bjur: Arkitekt vid industrialismens genombrott. Adolf Edelsvärd – en yrkesbiografi, Diss., 1999. Thomas Lejdegård: På många stolar. Axel Nyström som arkitekt och kulturbyråkrat, Diss., 2008. Siegrun Fernlund: Ett herranom värdigt tempel. Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812–1912, Diss., 1982. Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840–1910, red. Olof Antell, 1991. Hjördis Kristenson: Vetenskapens byggnader under 1800-talet. Lund och Europa, Diss., 1990. Västgötakyrkor. 400 år av restaurering, Konsthögskolans arkitekturskola, 2004. Cathrine Mellander: Arkitektoniska visioner under statligt förmynderskap. En studie av

Överintendentsämbetets verksamhet och organisation 1818–1917, Diss., 2008.

nytt riksdagshus. Den andra statsmakten skulle inte stå den första eer; betydelser och maktförhållanden skulle vara avläsbara i staden. I en mening var Zettervall alltså stads -byggare, men han utgår inte från en övergripande stadsplan som stegvis ska fyllas i. Ett sådant synsätt var Zettervall helt främmande. Zettervalls stadsbyggnadskonst börjar med den enskilda byggnaden för att införliva den i stadens sammanhang.

Helgo Zettervall var med andra ord en utpräglad praktiker. Han utgick aldrig från någon uttalad teori som sedan skulle tillämpas i byggnad. I eerhand kan vi förstås i den långa raden av uppdrag se åter kom mande mönster, och i samman fattningen av domkyrko projekten har jag försökt sam -manställa några sådana mönster. Men varje uppdrag hade sina unika förut sättningar och fick därmed sin unika lösning. 1 2 3 4 5

ii: Teckning av vännen Albert Th. Gellerstedt 1869.

i: Vid ritbrädet i Lidköping 1850-talet.

iv: Fotografi 1870-talet.

v: Överintendentens officiella fotografi 1880-talet.

VERKFÖRTECKNING

Teckenförklaring:

*

= utförd byggnad

*

r = utförd men riven byggnad

BIOGRAFI

Född 21 november i Lidköping Slutar appologist -skolan, därefter olika lärlingsplatser inom handel och jordbruk Lidköpings brand 22 maj

Anställd hos Gustaf Lidbeck

Anställd hos Folke Oppman

Koleraepidemi i Lidköping

Flyttar till Stockholm i november Elev vid Konst akademien januari Anställd hos Scholander augusti Hos Oppman på sommaren Sommaren på Ryholm EGNA ARBETEN ■ Hus åt föräldrarna i Lidköping

*

r ■ Mindre arbeten i Lidköping ? ■ Orgelfasad till Lidköpings kyrka

*

■ Ministerhotell vid Carl

XIII:s torg, Stockholm ■ Bysättningshäkte ■ En villa ■ Stallbyggnad och orangeri Ryholm

*

r ■ Lanthus i Västergöt-land PRAKTIKARBETEN ■ Spannmålsmagasin i Lidköping

*

■ Lidbecks hus i Lidköping

*

■ Lidköpings kyrkas ombyggnad

*

■ Skolhus i Lidköping ■ Fasader för bostadshus ■ Lantkyrkor ■ Herrgårdsrestaureringar ■ Åtvidabergs kyrka ■ Stora hotellet i Jönköping

*

■ Corps de logis, Ryholm

*

AKADEMIUPPGIFTER

■ Kapitäl till Erekteion på Akropolis ■ Fasad till ett Maison

de plaisance ■ Ornamentritningar ■ Invalidkyrkan i Paris ■ Ett atheneum ■ Ett columbarium ■ Ett läsekabinett ■ Teater i Trosa ■ En stadskyrka 1831 1846 1849 1850 1853 1854 1855 1856

BIOGRAFI Sommaren i Skara Högre byggnads-skolan Sommaren i Västerås Sommaren i Västerås Lämnar Konstakademien i mars BIOGRAFI

Eo konduktör ÖIÄ mars Domkyrkoarkitekt i Lund i oktober

Flyttar till Lund i december EGNA ARBETEN ■ Förändr. av gymnasiet i Skara

*

r ■ Restaurationsbyggnad i Skara

■ Mindre projekt i Skara ? ■ Roo corps de logis

■ Bostadshus av trä i Västerås ?

■ Teknologiska Institutet i Stockholm

■ Altardekoration till Husby kyrka, Dalarna ■ Två bodinredningar i Stockholm ? ■ Stationshus för ångbåtarna, Stockholm ? ■ Stadshus i Skara ■ Portdekoration i Lidköping ? KYRKOR ■ Björketorps kyrka, Västergötland

*

PRAKTIKARBETEN ■ Bibliotekshuset i Skara

*

■ Västerås domkyrka

*

■ Västerås domkyrka

*

■ Societetshus i Skara OFFENTLIGT ■ Barnsjukhus i Göteborg AKADEMIUPPGIFTER

■ Palazzo della Cancellaria i Rom

■ Köpmanshus i Venedig ■ Hus på landet med

italiensk anläggning ■ Ett begravningsfält ■ En börsbyggnad ■ Ett skolhus ■ Ett tingshus ■ Ett casino i park ■ En akademibyggnad ■ En villa ■ En rådstuga ■ Ett köpmanshus ■ En kyrka ■ Ett jaktslott ■ Ett badhus ■ En familjegrav ■ Ett tempel åt Ceres ■ Ett läsekabinett ■ En karaktärsplats ■ Bostad för en konstnär ■ Ornamentskisser ■ En fyrbåk ■ Bostad för en länsarkitekt ■ En antik Curia ■ Ett jaktslott ■ En pompejansk villa ■ Bibliotek för 100 000 band PRIVAT

■ Wennerbergs hus i Skara

1857

1858

1859

1860

BIOGRAFI

Gift i oktober med Ida Lagergren

Resa till Tyskland och Italien

Sonen Folke föds

Många resor till Köpenhamn

Sonen Sune föds Anställer Mauritz Frohm och Carl August Kihlberg som ritare

Dottern Helga föds

KYRKOR

■ Dopfunt Billeberga kyrka

*

■ Bräkne-Hoby kyrka

*

■ Hällaryds kyrka ■ Höörs kyrkas ombyggnad ■ Ny kyrka för Lund ■ Lunds domkyrka I

*

■ Össjö kyrkas torn

*

■ Billinge kyrka

*

■ Predikstol till Dagstorps

kyrka

*

■ Östra Strö kyrka ombyggnad

*

■ Orgelfasad till Billeberga

*

■ Begravningskapell i

Sölvesborg

*

■ Två orgelfasader i Skåne ? ■ Hassle Bösarps kyrka ■ Hästveda kyrka

ombyggnad

*

■ Projekt för ny kyrka ■ Lunds domkyrka II ■ Östra Klagstorps kyrka

*

■ Katslösa kyrka

■ Västra Bösarps kyrka ■ Lilla Bedinge kyrka

*

■ Lomma kyrka

■ Orgelfasad för Tolunga kyrka ?

■ Norra Mellby kyrkas utvidgning ■ Gravvård för Thomander i Lund

*

OFFENTLIGT ■ Klocktorn för Skara läroverk

*

r ■ Sockenstuga i Billeberga

*

■ Seminarium i Lund ■ Portbyggnad till Lunds

läroverk

*

■ Läroverket i Helsingborg

*

■ Lunds seminarium I och II ■ Tullpackhus i Göteborg ■ Kirurgiska lasarettet i Lund

*

■ Tillbyggnad till Lunds läroverk

*

■ Trädgårdshus för Parkbolaget i Lund ■ Seminarium i Lund, tillbyggnad

*

r ■ Ombyggnad av läro -verket i Lidköping

*

■ Rådhus i Lund I ■ Fasad till stationshuset

i Helsingborg

*

r

■ Malmö rådhus ombyggnad

*

■ Industri och lantbruks- utställning i Malmö

*

r ■ Läroverket i Skara

*

■ Seminarium i Skara ■ Seminarium i Linköping ■ Restaurang i Eslöv

*

r ■ Vattenstationshus i Eslöv

*

r PRIVAT

■ Åbergs hus vid Helsingborg

*

r

■ Hedmans villa i Malmö

*

r

■ Kockums villa i Malmö ■ Villa Thuna i Lund

*

r

1861

1862

1863

1864

BIOGRAFI

Dottern Helga avlider Blir delvis förlamad efter byggolycka

Resa till Tyskland och Italien

Ledamot i Konstakademien Resa till Tyskland Stort kyrkomöte i Lund

KYRKOR

■ Gravvård för Fahlcrantz

*

■ Västra Vrams kyrka

*

■ Sörby kyrkas ombyggnad

*

■ Västra Sallerups kyrka

■ Domkyrkan i Berlin ■ Orgelfasad till Svedala

kyrka ? ■ Håslövs kyrka

*

■ Rängs kyrkas utvidgning I ■ Nosaby kyrka

*

■ Vombs kyrkas utvidgning

*

■ Orgelfasad till Bräkne

Hoby kyrka

*

■ Portstolpar för Borrby

kyrkogård ? ■ Östra Vrams kyrkas

reparation

*

■ Orgelfasad för Glimåkra kyrka ? ■ Häglinge kyrka ■ Linderöds kyrkas reparation

*

■ Borrby kyrkas spira

OFFENTLIGT

■ Fasader till observa-toriet i Lund

*

■ Folkskola i Lidköping

*

■ Badhus i Lidköping ? ■ Läroverk i Malmö ■ Folkskola i Skara

*

r ■ Stationshus i Malmö ■ Hotell och

café-restaurant i Lund ? ■ Grindar till

Biskops-huset i Lund

*

■ Gymnastikhus för Lund ■ Skara läroverk

■ Rådhus i Wien

■ Detaljer till Skara läroverk

*

■ Rådhus i Lund II ■ Detaljer till Skara

läroverk

*

PRIVAT

■ Huvudbyggnad för Lidsjö ■ Grindstuga vid Klågerup

*

■ Boställshus i Eslöv

*

r

■ Trädgårdshus på Charlottenlund

*

r

■ Thorsséens hus i Sjöbo ■ Björnstorps ombyggnad

*

■ Fulltofta förändringar ? ■ Fasad i Karlstad ? ■ Ridhus till Klågerup ? ■ Veranda på Benestad ? ■ Klågerups förändring ■ Stedingks hus i Lund

tillbyggnad ?

■ Råbyholms huvudbyggnad

*

■ Stora Bjurum förändring

*

■ Eget hus i Lund

*

■ Börjes torn på Borgeby

restaurering

*

■ Borgeby slotts restaurering ■ Villa Oretorp vid

Maltesholm

*

■ Detaljer till Stora Bjurum ■ Veranda för Oby i Småland ■ Prästboställe för

kyrko-herde Trädgård ? ■ Detaljer till Stora Bjurum

*

1866 1867 1868 1869 1870 1871

BIOGRAFI

Upptager Lotten som fosterdotter

Domare i Nordiska utställningen i Köpenhamn Hovarkitekts namn Flyttar till villan vid Sandgatan i Lund

Anställer Carl Gustaf Olsson

KYRKOR

■ Trelleborgs kyrkas utvidgning

*

■ Maglarps kyrka

■ Orgelfasad till Tjörnarps kyrka ?

■ Altardekoration för Vindslövs kyrka

*

■ Orgelfasad för Fogelbergs kyrka ?

■ Sankt Olofs kyrkas restau-rering

*

■ Orgelfasad för Vindslövs kyrka

*

■ Österslövs kyrka

*

■ Sjörups kyrka ■ Gravvård fär Tengberg ? ■ Gravvård för Flygare ? ■ Våxtorps kyrkas tillbyggnad

*

■ Detaljer för Nosaby kyrka ■ Kristine kyrka i Jönköping

utvidgning ■ Uppsala domkyrkas restaurering I ■ Orgelfasad för Billinge kyrka

*

■ Klockstol för Lackalänga kyrka ? ■ Linköpings domkyrkas restaurering

*

■ Gravvård för Wrangel på Hyby ?

■ Detajer för Lunds domkyrka ■ Detaljer för Nosaby kyrka

OFFENTLIGT ■ Folkskola i Trelleborg ■ Gymnastikhus i Malmö ■ Fana åt Värmlands nation i Lund

*

■ Planförändring Östra folkskolan i Lund ? ■ Folkskola i Simrishamn ■ Hotell i Växjö

*

■ Riksdagshus i Stock-holm, två alternativ ■ Planskiss för skolhus i Lund ■ Universitetshuset i Lund I ■ Residens i Malmö, två alternativ ■ Tingshus i Dalby ? ■ Nya fasader och

detaljer Växjö hotell

*

■ Hotell i Karlskrona

PRIVAT

■ Manbyggnad på Marklunda ? ■ Fasader vid Hildosberg

*

■ Fasader för Runnerströms

hus i Malmö

*

■ Villa åt Löfgren i Åhus

*

■ Svenstorps villa i Skåne

*

■ Marielunds förändring

*

■ Gåvetorps huvudbyggnad i

Småland

■ Hedmans hus i Malmö

*

■ Borggårds förändring i Skåne

*

r ■ Arbetarbostäder Bulltofta

*

r ■ Häckeberga slott

*

■ Dagsnäs förändring

*

■ Bosjöklosters iståndsättning

*

■ Salskamin på Hedensberg ? ■ Västerstads påbyggnad

*

■ Plafond till matsalen på

Marielund

*

■ Parkbyggnad åt

Ridderborg ?

■ Dekoration m.m. på Vallen ? ■ Fasader till frimurarhuset i

Halmstad

*

■ Skabersjö slotts restaurering ■ Hypotekshuset i Lund

förändringar ?

■ Detaljer till Hedmans hus i Malmö

■ Detaljer till Häckeberga ■ Quennerstedts villa i Lund

*

■ Bruzelius på Rådby ■ Frykmans hus i Karlshamn

*

■ Toppeladugårds nya

huvud-byggnad ?

■ Bolinders hus i Stockholm

*

■ Ladugårdbyggnader för

Skabersjö

*

■ Boningshus i Trelleborg

*

■ Detaljer Löfgrens hus i

Kristianstad

1872

1873

BIOGRAFI

Anställer Henrik Sjöström Resa till Berlin Arkitekttaxan införs

Anställer Johan Emil Billing

KYRKOR

■ Dopfunt till Tullstorp kyrka ? ■ Strängnäs domkyrkas

restaurering

■ Gravvård på Bosjökloster

*

■ Kristianstad kyrkas förhall

*

■ Rängs kyrkas ombyggnad

II

*

■ Jäder kyrkas förändring

*

■ Orgelfasad för Sandby

kyrka ?

■ Skara domkyrka, skiss ■ Dopfunt till Nosaby kyrka

*

■ Gravvård för Reuterdahl ? ■ Gravkapell på Ovesholm ■ Karlskrona amiralitetskyrka ■ Matteus kyrka i

Norrköping I

■ Äsphult kyrkas ombygg-nad

*

■ Detaljer till Lunds dom-kyrka

*

■ Allhelgonakyrkan i Lund

*

■ Gotisk gravvård ? ■ Sankt Pauli kyrka i Malmö

I och II

■ Detaljer till Lunds domkyrka

*

■ Detaljer till Österslövs

kyrka

*

OFFENTLIGT

■ Uthus till Lunds semina-rium

*

r ■ Trädgårdsskola på Alnarp

*

■ Hovbeslagarskola på Alnarp

*

■ Norra latinläroverket i Stockholm

*

■ Slöjdskolan i Träne

*

r ■ Patologiskt anatomiska institutionen i Lund

*

r ■ Fysiska institutionen i Lund ■ Parkskolan i Lund

*

■ Mejeriföreståndarens bostad på Alnarp ■ Universiteshuset i Lund II

*

■ Universitetshus i Uppsala, tävling ■ Detaljer till Norra

latin-läroverket

*

■ Lundagårdshuset

*

PRIVAT

■ Tre villor i Stockholm ■ Boningshus för Löfgren ? ■ Inspektorspaviljong för

Almnäs

*

■ Ramels hus i Malmö ? ■ Mejeri på Trolleberg ? ■ Dekoration av ett bränneri

för Almnäs ?

■ Ändring av Bosjöklosters ritningar

*

■ Villa i Önnestad

*

■ Tvättstugor och detajer för Häckeberga

*

■ Fasad i Kristianstad

*

■ Järngrindar på Bosjökloster

*

■ Vahlbergs hus i

Kristian-stad

*

■ Skarstedts hus i Malmö

*

■ Hörntorn i Kristianstad ■ Fasad till Ehrensvärds hus i

Kristianstad

*

■ Detaljer för Bolinders hus i Stockholm

*

■ Ändring av Bosjöklosters ritningar

*

■ Inspektorshus på Kronovall

*

■ Dansjö huvudbyggnad i Småland

*

r ■ Stockenströms villa i Stockholm

■ Wennströms hus i Söder-hamn

*

r

■ Fasad för Malmö sparbank

*

■ Nytt slott på Kronovall ■ Fasad för Lindstedts hus i

Lund

*

■ Fasad åt Holmberg i Lund ■ Detaljer till Wennströms

hus

*

r

■ Detaljer till Bolinders hus

*

1875

1876

BIOGRAFI

Scholander avlider i maj Vice professor vid Konstakademien och intendent vid ÖIÄ i juni Flyttar till Stockholm i oktober

Hålller tio föreläsningar om medeltida arkitektur

KYRKOR

■ Skara domkyrkas restaurering

*

■ Färlövs kyrkas utvidgning

*

■ Orgelfasad till

Skeppars-lövs kyrka ?

■ Detaljer till Linköpings domkyrka

*

■ Detaljer till Rängs kyrka

*

■ Detaljer till Lunds domkyrka

*

■ Orgelfasad till Rängs kyrka

*

■ Orgelfasad till Håslövs kyrka

*

■ Kalmar domkyrkas läktare

*

■ Monument över slaget vid Lund

*

■ Eriksbergs kyrka

*

■ Matteus kyrka i Norrköping II ■ Uppsala domkyrkas

restaurering II

*

■ Gravvård för Jungbeck ? ■ Detaljer till Lunds domkyrka

*

■ Matteus kyrka i Norrköping III ■ Kalmar domkyrkas kupol ■ Detaljer till Linköpings

domkyrka

*

■ Detaljer till Trelleborgs kyrka

*

■ Orgelfasad till Amiraliets-kyrkan i Karlskrona ■ Matteus kyrka i Norrköping

III

*

■ Klara kyrkas förändring

*

■ Detaljer till Eriksbergs kyrka

*

■ Detaljer till Lilla Bedinge

kyrka

*

OFFENTLIGT

■ Lunds seminarium ? ■ Detaljer till Norra

latin-läroverket

*

■ Detaljer för Universitets-huset i Lund

*

■ Detaljer för Universitets-huset i Lund

*

■ Palæstra et Odeum i Lund I ■ Rådhus i Landskrona ■ Akademiska förening-ens tillbyggnad ■ Palæstra et Odeum i Lund II

*

■ Talarstol för Akademiska föreningen

*

■ Musiksal för student-sången i Lund

*

■ Universitetsplatsen i Lund

*

■ Ny teater för Lund ■ Musikpaviljong i Lund ■ Badhus i Lund

*

PRIVAT ■ Vasritningar åt Kullgrens

*

■ Fasad till Koréns hus i Växjö

*

■ Villa Thörn i Karlskrona

*

r

■ Detaljer till Wahlbergs hus i Kristianstad

*

■ Detaljer till Bolinders hus

*

■ Skogvaktarbostad vid

Maltes-holm

*

r

■ Fasad till Asplunds hus i Stockholm

*

r

■ Sommarhus för Gleerup i Lund

*

■ Inspektorshus för Egeskov

*

■ Egeskovs slotts restaurering

*

■ Rohdins hus vid Lidköping

■ Löfstedts hus i Uppsala ■ Råbelöfs utvidgning

*

■ Wittlocks hus i Växjö ? ■ Fasad till Håvanders hus i

Stockholm

*

r ■ Bulltoftas huvudbyggnad, skiss ■ Hybys huvudbyggnad förändring

*

r 1878 1879 1880 1881

BIOGRAFI

Överintendent i mars Resa till Frankrike

Domare för museum i Göteborg Ledamot i Vitterhets-akademien Konstakademiens 150-årsutställning Resa till Norge »Anvisngar för kyrko-byggnader«

Flyttar till Kungsgatan 32, Stockholm

KYRKOR

■ Detaljer till Lunds domkyrka

*

■ Uppsala domkyrkas restaurering III

*

■ Detaljer Linköpings domkyrka

*

■ Detaljer Lunds domkyrka

*

■ Perspektiv av sex domkyrkor

*

■ Oscar Fredriks kyrka i

Göteborg

■ Orgelfasad till Tyska kyrkan, Stockholm

*

r

■ Detaljer till Uppsala domkyrka

*

■ Detaljer till Allhelgona-kyrkan

*

■ Detaljer till Lunds domkyrka

*

■ Detaljer till Skara domkyrka

*

■ Detaljer till fontänen

Universitetshuset

*

■ Oscar Fredriks kyrka i

Göteborg detaljer

*

■ Detaljer till Uppsala

domkyrka

*

■ Detaljer till Allhelgona-kyrkan

*

■ Detaljer för Matteuskyrkan

*

■ Detaljer till Skara domkyrka

*

OFFENTLIGT ■ Kungliga teaterns tillbyggnad ■ Riksdagshus och Riksbank I ■ Sparreska palatset i Stockholm

*

r PRIVAT

■ Lundbergs hus i Stockholm

*

r

■ Egeskovs slotts restaurering

*

■ Sörensens hus i Stockholm ■ Bulltoftas huvudbyggnad ■ Detaljer till Sörensens hus

*

■ Kalmar slotts restaurering

*

■ Palmeska huset i Stockholm

*

■ Matsalsinredning för

Egeskov

*

■ Detaljer och terrass till Sörensens hus

*

■ Detaljer för Håvanders hus

*

■ Penningby slotts restaurering,

detaljer

■ Asks hus i Lund

*

■ Perspektiv Egeskovs slott

*

■ Eget sommarhus i Hamndalen

*

1882 1883 1884 1885 1886 1887

BIOGRAFI

Kommitté för

regeringshus i Kristiania

Slutar i Riksdagshus-kommittén

Flyttar till Drottninggatan 73, Stockholm

Folke gift med Emma Humble

Sune gift med Adel (Deli) Becker

Uppvaktas med fotoalbum på 65-årsdagen

Folkes hustru Emma avlider

Avgår som domkyrko -arkitekt i Lund »Något om mig sjelf« Helgo Zettervall avlider 17 mars, 76 år gammal. Han gravsätts på Norra begravningsplatsen, Solna. Hustrun Ida avlider 1921; av barnen dör Sune 1918, Lotten 1944 och Folke 1955, alla barnlösa.

KYRKOR

■ Skara domkyrka, ändr.försl. I ■ Detaljer för alla kyrkorna

*

■ Detaljer för alla kyrkorna

*

■ Detaljer för alla kyrkorna

*

■ Detaljer för alla kyrkorna ■ Detaljer för Oscar Fredriks

kyrka m.m.

*

■ Detaljer för Oscar Fredriks kyrka m.m.

*

■ Skara domkyrka, ändr.försl. II ■ Detaljer till Skara domkyrka

*

■ Monument över Duncker i

Umeå

*

OFFENTLIGT

■ Riksdagshus och Riksbank II, tävling

■ Riksdagshus och Riksbank III och IV ■ Riksdagshus och Riksbank V PRIVAT 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1895 1896 1897 1901 1903 1907

â~éáíÉä=N

H

elgo Nicolaus Zettervall föddes den 21 november 1831 i Lidköping. Där växte han upp och bodde i 22 år, till 1853. Peter Zettervall, Helgo Zettervalls far, var uppvuxen på Knapegården i Björsäters socken nära Mariestad.1_{Han var son till bonden och gästgivaren Lars} Svensson, vars förfäder varit bönder »hela raden bort« som Helgo Zettervall senare skrev i sina självbiografiska anteck -ningar.2 _{Peter Zettervall hade lärt till karduansmakare,} garvare av finare skinn. År 1828 hade han lämnat lands -bygden och etablerat sig som garvarmästare med egen gård i Lidköping. Han hade tagit sig namnet Zettervall och gift sig med Maria Elisabeth Lagergren, dotter till en ganska förmögen stor bonde, Nils Lagergren från Husaby.3_{År 1831} föddes första barnet, Helgo Nicolaus, och 1834 det andra, Petter Fredrik.4

Fadern lyckades inte etablera sitt garveri i den hårda konkurrensen. Han var enligt sonen »ingen ekonom, en glad garçon bland de sina, som godhjärtat gärna gick i borgen för sina vänner, och förstod föga att



rätta munnen efter mat -säcken



som det heter«.5_{Samma år som Helgo föddes var} fadern tvungen att göra konkurs. Svärfadern Nils Lagergren trädde in, sålde sina lantgårdar och köpte ut garvargården av fordringsägarna. Där bodde de kvar i ett stort hushåll där nu även morföräldrarna ingick.

Staden

Lidköping ligger vid Vänern i Västergötland, längst in i den djupa sydgående Kinne viken.6_{Vikens östra sida utgörs av} Kinnekulle och den västra av Kålland, den halvö som nästan delar Vänern. Åt söder utbreder sig den stora bör -diga Varaslätten, avvatt nad av ån Lidan som Lidköping är anlagd kring. (1, 2)

Under medeltiden växte en handelsplats fram vid Lidans östra strand, där vägen mellan Skara och biskopsslottet Läckö på Kållands yttersta udde korsade ån. Lidköping,

som växte stadigt, var den enda staden vid Vänern fram till 1580 då Karlstad och Mariestad grundades.

År 1672 anlades på Lidans då obebyggda västra strand det nya Lidköping, och hal vorna bands ihop av en träbro. Dubbelstaden växte under 1700-talet till en centralort för handel och hantverk. När Trollhätte kanal var klar år 1800 öppnades vattenvägen direkt till Göte borg. Stadens handels -flotta växte till Vänerns största med ett sextiotal skutor. Lidköping blev den stora utskeppnings hamnen och lag ringsplatsen för spannmål, särskilt för den lönande havre -exporten till England som kulminerade på 1850-talet. Ett trettiotal storköpmän svarade för uppköp från bönderna, lagring och skepp ning till Göteborg. Göta kanal – västgöta delen var klar 1822 och östgötadelen tio år senare – påver -kade inte direkt denna handel, men efter 1832 stod staden i direkt båtförbindelse även med Östersjön.

År 1830 hade staden två tusen invånare, en livlig och växande handel och var regio nens hantverkscentrum med cirka trettiofem olika hantverk samt några småin dustrier. I staden fanns ett litet borgerskap, hantverkarna och några få mycket rika köpmän. Staden var i rikedom och växtkraft jämnstark med grannstäderna Mariestad och Skara.

Lidköpings figuration var märkvärdig med sin uppdelning i två olika delar kring Lidan. På västra sidan låg Nya staden: 1600talsstaden med en strikt rutnätsplan, avlånga likfor -miga kvarter och ett stort torg. Mitt på torget, ett av Sveriges största, stod det praktfulla rådhuset av trä – en ditflyttad jaktpaviljong. (3) Staden var anlagd av Läckös slottsherre Magnus Gabriel de la Gardie som fått tillstånd att grunda en stad inom sitt grevskap och funnit att denna plats invid den redan etablerade staden Lidköping var bäst. Nya stadens karak tär gavs av de stora köpmansgårdarnas herrgårds lik nande byggnader och de stora kvarterslånga spannmåls -magasinen.

På östra sidan av Lidan låg Gamla staden, den medeltida staden med slingrande gator och små torg, kyrka och skola. Rader av hantverkargårdar, stugor och magasin kantade de

smala gatorna. Vattugränder ledde ner till älven, som ån kallades. (4)

Detta var alltså Zettervalls uppväxtmiljö: en stad byggd enligt två helt motsatta form principer – det långsamt fram -vuxna och det i ett stycke planerade – en halva i medeltid och en i renässans. De två principerna fungerade i Lid kö -ping jämsides och bildade tillsammans en fungerande stad. Zettervalls barndomshem, Garvaregården, låg i Gamla staden.7_{Han beskriver det så här: »Tomten hade ett två vå} -ningshus åt gatan, ett envånings inne på gården förutom stall, ladugård m.m. Vi bodde i gathusets övre våning och resten var uthyrt. En större och en mindre trädgård fanns, där min moder älskade att vistas bland sina blommor.« Till gården hörde också »stadsjordar och skogslotter […] med ett litet husbehovsjordbruk, kreatursbete och vedbränsle. Vi hade hästar, kor och åtskilliga andra husdjur.« Ingen fattig -dom men sparsamhet präglade hemmet, skriver han. »Det var ett enkelt gammaldags fromt och gudfruktigt hem vi växte upp i.«8

Helgo Zettervall fick den skolgång som Lidköping kunde erbjuda: privat småskola och appologistskola. Appologisten var ett slags realskola, där man gick till femton års ålder: rättstavning och räkning, lite tyska och lite geometri. Det var en yrkesskola för handelns folk. Några fortsatta studier var det inte tal om, då hade man behövt söka till Skara och läroverket – och det ansågs inte vara nödvändigt eftersom det var köpman han skulle bli. Zettervall blev för detta som sextonåring satt i lära hos handelsmän, först i Lidköping, sedan i Skövde och Mariestad. Han berättade senare hur hopp löst det var, och hur oduglig, lat och ointresserad han var. I Skövde trivdes han bäst; där hade han tid för läsning och teckning. Han kom in i litterära umgänges kretsar i »det mycket poe tiska Skövde«.9_{Morfadern ordnade till sist en} plats på en lantgård vid Hjo, Munke berg, där han skulle lära jordbruk och läsa med husets barn, men det gick inte heller bra. Zettervall har berättat att han ofta smet undan för att drömma och läsa, alldeles ohågad till arbete. Han syntes

4: Lidköping, Gamla staden före branden. Rekonstruktion av G. Millberg 1988.

alltid med en bok i fickan. På gårds vinden hade han funnit en koffert med böcker och han minns att det bland dem fanns arkitekturböcker: Handbok i Vignolas Ordningar, troligen den lilla fickut gåvan från 1843, och Brochs Bygg -nadslära, den norska läroboken från 1848. Det var Karl Johanstidens läroböcker för empirens Bygg sverige.10

Lidköpings brand 1849

Den 23 maj 1849 på morgonen, då Zettervall var på Munke -berg, får han bud om den fruktansvärda händelsen: Lidköping brinner! Han tar sig genast hem och beskriver den syn han möter: allt var förkolnat, med murstockarna stickande upp ur ask hö garna. Hela staden ödelagd över en natt. Ingen hade förolyckats men hela staden var borta. Mor för -äldrarnas hus, föräldrahemmet, och alla grann tom terna var »idel askhögar alltsammans«.11_{Branden hade bara drabbat} Gamla staden, men gjort åtta hundra stadsbor hem lösa.

Redan efter en vecka fanns en ny stadsplan för åter -uppbyggnaden. Samhället hade beredskap för att ta hand om dessa situationer – i genomsnitt brann en stad om året. Planen hade ritats i Stockholm av C. G. Mellbin. (5) Det var en rutnätsplan med breda gator och planteringar som frilade älvstranden. Kvarteren var indelade i fyra eller sex tomter med plats för stadspalats vid gatan längs hamnen, vid torget och vid kyrkan.

Efter branden utbröt en intensiv verksamhet. Överallt byggdes det – hela staden var en byggarbetsplats. Helgo Zettervall blev som sjuttonåring indragen i denna virvel. De gamla tomterna skulle utväxlas mot nya. Morföräldrarna och föräldrarna hade blivit tilldelade en tomt i den nya stadsplanen, men bytte den mot ett jordstycke strax utanför tullporten. Till bostaden satte Zettervall ihop ritningar. Det nya föräldrahemmet blev på så vis det första hus att byggas efter hans planer. Bygget påbörjades omedelbart, och huset förblev föräldrarnas hem i fyrtio år. (6) Zettervall bidrog under årens lopp med små tillbyggnader.12

5: Lidköping, den nya stadsplanen upprättad av C. G. Mellbin 1849.