3 Resultatredovisning
3.5 Boende
Boverket har inom fokusområdet Boende ansvar för att utveckla en för- djupad förståelse för bostadsmarknaders funktionssätt. Myndigheten har också i uppdrag att aktualisera statistik, följa och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden, såväl i nationellt perspektiv som på regional nivå.
Tabell 7: Årsarbetskrafter och kostnader fördelat på prestation inom fokusområde boende
2018 2017 2016
Verksamhetsområde åak tkr åak tkr åak tkr
Boende och bostadsmarknad 38,5 -39 273 37,1 -38 339 45,1 -43 777
Föreskrift och allmänt råd 1,7 -2 412 1,6 -1 625 1,8 -1 999
Svar på remiss 2,4 -1 771 0,5 -399 1,0 -836 Bidragshantering 1,1 -2 665 Tillsyn 5,4 -4 453 3,5 -3 006 4,2 -3 822 Kunskapsunderlag 29,0 -30 637 30,4 -30 644 38,1 -37 120 TOTALT 38,5 -39 273 37,1 -38 339 45,1 -43 777
Antalet årsarbetskrafter (åak) uppgick till 38,5 åak inom verksamhetsområde Boende, vil- ket är en mindre ökning jämfört med föregående år. Inom fokusområdet arbetade Bover- ket till största delen med prestationstypen kunskapsunderlag.
3.5.1 Måluppföljning Boende
Boverket har formulerat tre strategiska mål för fokusområdet boende. Under respektive mål redovisas en sammanfattande resultatanalys utifrån vad Boverket genomförde under året. För djupare information, läs vidare under avsnitten ”3.5.2 Boende och bostadsmarknad”, ”3.7 Garantihante- ring” och ”3.8 Bidragshantering”.
3.5.1.1 Vi verkar för att fler ska erbjudas bostad, med särskilt fokus på socioekonomiskt svaga hushåll
Genom att bidra med kunskapsunderlag såsom Boverkets indikatorer, bo- stadsmarknadsenkät, byggbehovsprognos samt samordningen av de reg- ionala bostadsmarknadsanalyserna bidrar Boverket till en bättre kunskap om den svenska bostadsmarknaden och hur olika åtgärder påverkar bo- stadsmarknaden. Boverket levererade dessutom följande rapporter under året:
• ”Förslag på kostnadseffektiva statliga åtgärder som underlättar finan- siering av ny- och ombyggnad av bostäder på landsbygden”
• ”Uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden”
Genom en effektiv hantering av investeringsstödet till äldrebostäder, stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande samt investeringsstödet för an- ordnande av hyresbostäder och bostäder för studenter bidrar Boverket till
att fler kan erbjudas bostad. Att det är särskilt fokus på boende till äldre respektive studenter bidrar ytterligare till att uppfylla målet. Stödet till re- novering och energieffektivisering i vissa områden bidrar dessutom till en bättre boendestandard i områden med socioekonomiska utmaningar.
3.5.1.2 Vi skapar förutsättningar för bostadsförsörjning genom integrationen mellan bebyggelse- och transportplanering
För att bidra till detta strategiska mål är det viktigt att Boverket samver- kar med andra myndigheter och aktörer.
Uppdraget där Boverket tog fram en kartläggning av lärande exempel på hur cykling kan beaktas i samhällsplaneringen visar på vikten av att tra- fik- och samhällsplanerare planerar tillsammans.
Boverket medverkade också under året i flera utredningar och uppdrag tillsammans med andra myndigheter. Här kan framför allt Energimyndig- hetens uppdrag, ”Samordning av omställningen till ett fossiloberoende transportsystem (SOFT)”, nämnas där Boverket främst arbetar inom om- rådet transporteffektivt samhälle. Boverket samarbetade även med Tra- fikverket och hjälpte dem att ta fram en PM ”Investeringar för ökat bo- stadsbyggande” som är ett underlag till Nationell plan för transportsyste- met 2018-2029.
3.5.1.3 Vi verkar för en effektiv bostadsmarknad
Under året tog Boverket bland annat fram en rapport som beskrev kon- kurrenssituationen inom bygg- och byggmaterialindustrierna i andra län- der för att undersöka om det finns skillnader jämfört med den svenska si- tuationen.
Även inom detta målområde bidrar de analyser som görs inom ramen för Boverkets indikatorer, bostadsmarknadsenkäten, byggbehovsprognos och samordningen av de regionala bostadsmarknadsanalyserna.
Boverket bidrar också till uppfyllandet av målet genom Boverkets kredit- garantier för lån till bostadsbyggande. Garantin ger skydd mot kreditför- luster.
3.5.2 Boende och bostadsmarknad
Boverket arbetar på olika sätt för att stödja länsstyrelserna och kommu- nerna i arbetet med bostadsförsörjningen. Detta i enlighet med förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
De regionala bostadsmarknadsanalyserna ger en bild av utvecklingen på de olika regionala bostadsmarknaderna och visar på skillnader såväl som
likheter mellan och inom länen. Varje län har sina specifika förutsätt- ningar, men vissa gemensamma utmaningar återkommer, till exempel frågor om:
• befolkningsökning och höga nivåer på byggandet
• fortsatt svårt för många på bostadsmarknaden
• begränsande faktorer för bostadsbyggandet.
Boverket sammanställde samtliga läns regionala bostadsmarknadsana- lyser i en skriftlig rapport som lämnades till regeringen och publicerades på Boverkets webbplats.56
Boverket erbjöd under 2018 stöd till länsstyrelser och kommuner genom:
• Boverkets digitala handbok för arbetet med riktlinjer för bostadsför- sörjning
• den årliga bostadsmarknadsenkäten och övriga rapporter och kun- skapsunderlag som berör bostadsmarknaden
• seminarier om länsstyrelsernas regionala bostadsmarknadsanalyser
• deltagande vid länsstyrelsernas handläggarträffar
• deltagande i bostadsmarknadsseminarier och dylikt som länsstyrelser- na anordnar, där Boverket bidrar med kunskap, information och råd till kommuner och övriga aktörer på bostadsmarknaden.
3.5.3 Bostadsmarknadsenkäten
Boverket gör årligen en uppföljning av läget på bostadsmarknaden, bland annat genom bostadsmarknadsenkäten.
År 2018 var det 288 av Sveriges 290 kommuner som besvarade enkäten. Enkäten innehåller kommunernas bedömningar av det aktuella läget på bostadsmarknaden. Den tar också upp omfattning och inriktning på bo- stadsbyggandet under de kommande åren. I enkäten ingår arbetet med boendeplanering och de bostadspolitiska verktyg som kommunen förfo- gar över, samt situationen för olika grupper på bostadsmarknaden. Resul- taten från bostadsmarknadsenkäten 2018 är publicerad på Boverkets webbplats.57
56 Boverket (2018). Regionala bostadsmarknadsanalyser.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/regionala- bostadsmarknadsanalyser/ Hämtad 2019-01-27.
57 Boverket (2018). Bostadsmarknadsenkäten 2018.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostad smarknadsenkaten-i-korthet/ Hämtad 2019-01-27.
I 2018 års bostadsmarknadsenkät bedömde 243 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder. Det är 12 kommuner färre än förra året. I kommunerna som uppgav underskott på bostäder bor cirka 93 pro- cent av landets totala befolkning. I de tre storstadsregionerna svarade alla kommuner att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet. Det är 42 kommuner som uppgav att bostadsmarknaden är i balans. End- ast tre kommuner uppgav att det råder överskott på bostadsmarknaden. Bostadssituationen är fortsatt ansträngd för grupper som är nya på bo- stadsmarknaden. Det gäller till exempel unga, nyanlända och äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad. Läget är allvarligt när det gäller särskilda boendeformer. I 116 kommuner var det under 2018 underskott på särskilda boendeformer för äldre och i 169 kommuner var det under- skott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning.
3.5.4 Byggbehovsprognos
Boverket justerade i juni 2018 sin nationella byggbehovsprognos. Revi- deringen baserades på SCB:s nya befolkningsprognos från april samma år. Rapporten ”Behov av nya bostäder 2018–2025”58 finns publicerad på Boverkets webbplats.
Boverkets beräkningar indikerar ett behov av cirka 67 000 bostäder årlig- en i genomsnitt över hela perioden. Huvudorsakerna till det stora behovet är dels en förväntad stor befolkningsökning under perioden, dels ett allt- för lågt byggande sedan 2012 i förhållande till befolkningsökningen un- der motsvarande period. Till detta kan även läggas en åldrande befolk- ning. Då befolkningsökningen förväntas vara lite högre inledningsvis och framför allt om man beaktar det latenta behovet som skulle behöva mättas så visar Boverkets beräkningar på ett behov av cirka 93 000 bostäder år- ligen de inledande tre åren vilket därefter minskar till 51 000 årligen.
3.5.5 Boverkets Indikatorer
Boverket följer utvecklingen på bostadsmarknaden löpande. Den 28 feb- ruari 2018 presenterades en analys av läget för bostadsbyggandet vid en pressträff i Stockholm. Under 2018 publicerades skriften Boverkets indi- katorer, med byggprognos, vid två tillfällen, den 19 juni och 13 decem- ber. Vid båda publiceringarna hölls en pressträff.59
58 Boverket (2018). Behov av nya bostäder 2018-2025 (Rapport 2018:24).
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-
boverket/publikationer/2018/behov-av-nya-bostader-2018-2025/ Hämtad 2019-01-27.
59 Länk till: Pressmeddelande om Boverkets indikatorer från 28 februari,
Av följande tabell framgår hur Boverkets första byggprognos under året för påbörjade bostäder genom nybyggnad förhöll sig till utfallet. Progno- serna publicerades i maj eller juni respektive år. Åren 2014–2016 var prognosfelet inom 5 procent. År 2017 bromsade tillväxten i byggtakten in under andra halvan av året, och prognosfelet blev 12 procent.
Tabell 8: Prognos och utfall 2014-2017
Prognos Utfall Ökning jämfört med året före Utfall/prognos
2014 37000 39100 17% 6% 2015 47500 51200 31% 8% 2016 57000 64100 25 % 12% 2017 72000 67100 5% -7% 2018 56000 56000 -17% 0% Källa: SCB:s statistikdatabas
3.5.6 Bostadsmarknadsanalys i de nordiska länderna
Under 2018 uppdaterade Boverket de mest relevanta tidsserierna som är underlag till rapporten ”Bostadsmarknaderna i Norden”. Den senaste rap- porten publicerades i november 2017.60
3.5.7 Värdeöverföringar från de allmännyttiga kommunala
bostadsaktiebolagen
Enligt 4 § förordningen (2011:1159) om allmännyttiga kommunala bo- stadsaktiebolag ska Boverket varje år sammanställa uppgifter om värdeö- verföringar från de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen. De flesta allmännyttiga bostadsbolag följer reglerna om begränsning av värdeöverföringar. Detta redovisades under 2018 i rapporten ”Värdeöver- föringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för räken- skapsåret 2016”.61 Vad gäller år 2016 överförde landets kommunala bo- stadsbolag 842 miljoner kronor till ägarna, varav överförda belopp enligt undantagen från begränsningen av värdeöverföringar uppgår till 775 mil- joner. Det är främst undantaget för överföring av medel till kommunernas bostadsförsörjningsåtgärder som används.
Information på Boverkets webbsida om Boverkets indikatorer: Boverket (2018). Splittrad utveckling på bostadsmarknaden. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/nyheter/splittrad-utveckling-pa-bostadsmarknaden/ Hämtad 2019-01-27.
60 Boverket (2017). Bostadsmarknaderna i Norden 2000-2016 (Rapport 2017:25).
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/
publikationer/2017/bostadsmarknaderna-i-norden-2000-2016/ Hämtad 2019-01-27.
61 Boverket (2018). Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
för räkenskapsåret 2016 (Rapport 2018:11). https://www.boverket.se/sv/om-boverket/ publicerat-av-boverket/publikationer/2018/vardeoverforingar-fran-allmannyttiga- kommunala-bostadsaktiebo-lag-for-rakenskapsaret-2016/ Hämtad 2019-01-27.
Det var totalt 249 allmännyttiga kommunala bostadsbolag som 2016 lämnade uppgifter om värdeöverföringar. Av de 249 bostadsbolagen hade 61 procent inte lämnat någon värdeöverföring, medan 37 procent hade lämnat värdeöverföringar med tillåtet belopp och två procent utöver tillå- tet belopp. Andelen bolag (fyra stycken) som hade lämnat otillåten vär- deöverföring är den lägsta sedan bestämmelserna infördes 2011.
3.5.8 Tillsyn avseende bostadsanpassningsbidraget
Boverket har tillsyn över kommunernas handläggning av ärenden om bo- stadsanpassningsbidrag, reparationsbidrag och återställningsbidrag.62 Må- let med Boverkets tillsynsverksamhet är en väl fungerande bidragsverk- samhet hos kommunerna med en hög grad av rättssäkerhet för enskilda. Boverket bevakar också rättspraxis, besvarar muntliga och skriftliga frå- gor om bidraget från allmänheten och kommuner och gör informationsin- satser genom i huvudsak Boverkets digitala handbok om bidraget. Verksamheten präglades under året av införandet av den nya lagen lik- som av förordningen. En ny version av Boverkets digitala handbok, som i likhet med de nya författningarna även handlar om reparationsbidraget och återställningsbidraget, publicerades63. Under året togs föreskrifter till lagen fram och föreskrifterna (2018:12) om bostadsanpassningsbidrag trädde i kraft den 1 november 2018.
Boverket genomförde informationsinsatser för att uppmärksamma den nya lagstiftningen och den nya versionen av handboken. Detta genomför- des i form av nyhetsbrev, inslag i webbseminarier samt mejlutskick till bland andra kommuner, landsting och funktionshindersförbund. Boverket var föredragshållare vid Föreningen Kommunal Bostadsanpassnings år- liga vår- respektive höstkonferens och höll också ett möte med förening- ens styrelse.
På grund av arbetet med den nya lagstiftningen fick tillsynsverksamheten i övrigt nedprioriteras. Till exempel så bedrevs inte någon egeninitierad tillsyn och handläggningstiderna för tillsynsärenden som väcktes genom anmälningar från enskilda ökade under året. Boverket avgjorde sex såd- ana tillsynsärenden under året. Under 2018 inkom tre anmälningar – se- dan 2003 har antalet varierat mellan 3 och 13 anmälningar om året.
62 Tillsynen baserade sig på lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag fram till den 1
juli 2018, grundar sig numera på lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag i förening med förordningen (2018:224) om bostadsanpassningsbidrag.
63 Länk till handboken för bostadsanpassningsbidraget:
Trots att detta är ett mycket lågt antal sett till den stora mängd ärenden som kommunerna handlägger finns det brister i kommunernas formella handläggning av ärenden om bostadsanpassningsbidrag, vilket också tidi- gare undersökningar av Boverket visat64. Det gäller bland annat avsakna- den av skriftliga beslut, orimligt långa handläggningstider och att beslut fattas först efter det att åtgärderna utförts.
3.5.9 Ekonomiska planer och intygsgivare
Boverket meddelar behörighet för intygsgivare och ska se till att det finns ett lämpligt antal intygsgivare. Boverket utövar också tillsyn över deras verksamhet enligt bostadsrättsförordningen (1991:630) och förordningen om kooperativ hyresrätt (2002:106) samt ska även lämna allmänna råd om utformning av ekonomiska planer och kostnadskalkyler.
Domar i Högsta förvaltningsdomstolen från 2017 har fortsatt påverkat Boverkets möjlighet att bedriva tillsyn över intygsgivare. Domarna inne- bär att Boverket inte har möjlighet till att meddela disciplinpåföljd mot intygsgivare. Mot den bakgrunden avskrev Boverket samtliga fyra till- synsärenden som kom in före den 1 november under 2018. Med anled- ning av Högsta förvaltningsdomstolens domar skrev Boverket till rege- ringen om behov av ändringar i bostadsrättsförordningen (1991:630) och förordning (2002:106) om kooperativ hyresrätt. Den 1 november 2018 trädde förordningsändringarna i kraft. Dessa ger Boverket möjlighet att meddela disciplinpåföljd mot intygsgivare. Disciplinpåföljderna som Bo- verket kan tillämpa är beslut att meddela intygsgivare varning och åter- kallelse av behörighet som intygsgivare.
Under 2018 förlängde Boverket tidigare behörigheter i 29 ärenden. Dess- utom meddelades 14 nya behörigheter. Sammanlagt finns det totalt 86 in- tygsgivare. Bland dessa är medelåldern fortsatt hög och det finns endast ett fåtal kvinnliga intygsgivare. Antalet intygsgivare ökade under 2018 i jämförelse med 2017. Antalet nya intygsgivare under 2018 låg på ungefär samma nivå som föregående året. Fler intygsgivare behövs dock för att möta marknadens behov. Boverket behöver därför genomföra informat- ionsinsatser för att öka antalet intygsgivare.
Under året publicerades en ny vägledning till de allmänna råden (BFS 2017:7) som en digital handbok på Boverkets webbplats65. Handboken
64Boverket (2016). Uppföljande undersökning av kommunernas handläggning av bo-
stadsanpassningsbidraget (Rapport 2016:2). https://www.boverket.se/sv/om- boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2016/uppfoljande-undersokning-av- kommunernas-handlaggning-av-bostadsanpassningsbidraget/ Hämtad 2019-01-27.
65Länk till Digital handbok för intygsgivare: https://www.boverket.se/sv/ekonomiska-
ersatte den gamla vägledningen som gällde de tidigare allmänna råden och innehåller också information angående tillsynsanmälan. Boverket ge- nomförde under året också informationsmöten för intygsgivare.
3.5.10 Utveckling på andrahandsmarknaden – RB 6
Boverket fick i samband med 2018 års regleringsbrev uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden. I rapporten ”Uppdrag att följa ut- vecklingen på andrahandsmarknaden”66, svarade Boverket på uppdraget. Utvecklingen på andrahandsmarknaden som påverkas av faktorer som in- komster, läget på bostadsmarknaden och rådande lagstiftning. Resultaten visade att hyresnivåerna ökat kraftigt på senare år, främst till följd av en tilltagande bostadsbrist men även oklarhet vad gäller rättsläget. Påslagen på andrahandshyrorna tenderar att ligga högt över de rekommenderade nivåerna vad gäller hyresrätter som hyrs ut i andra hand. Vad gäller bo- stadsrätter som hyrs ut är rättspraxis inte klarlagd men det finns indikat- ioner på att hyresnivåerna även här ligger för högt. De relativt höga hy- resnivåerna i kombination med att de som bor i andrahand har lägre in- komster innebär att hushållen som bor i andra hand har en anstängd eko- nomi och har svårt att klara sin baskonsumtion.
Boverket lämnade ett förslag på att en liknande genomgång av hyresni- våer och omfattning som gjordes i rapporten bör ske återkommande för att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden.
Konkurrenssituationen inom bygg- och byggmaterialindustri- erna i andra länder – RB 7
Rapporten ”Konkurrenssituationen inom bygg- och byggmaterialindustri- erna i andra länder”67 lämnades till Näringsdepartementet i november. Rapporten består av två studier. I den första studien jämförs kostnadsut- veckling och konkurrens i tre länder i Europa samt USA, och vilka åtgär- der som där bedöms verksamma för att öka konkurrensen. I den andra studien analyseras utbudselasticiteten för bostadsbyggande vid föränd- ringar i prisnivån för bostäder i Sverige och ett större antal med Sverige jämförbara OECD-länder. Rapporten visar att samma tecken på bristande konkurrens återkommer i alla de undersökta länderna. I en internationell
66 Boverket (2018). Uppdrag att följa utvecklingen på andrahandsmarknaden (Rapport
2018:29). https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/ 2018/uppdrag-att-folja-utvecklingen-pa-andrahandsmarknaden/ Hämtad 2019-01-27.
67 Boverket (2018). Konkurrenssituationen inom bygg- och byggmaterialindustrierna i
andra länder (Rapport 2018:34)https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/publikationer/2018/konkurrenssituationen-inom-bygg--och-
makrojämförelse uppvisar den svenska bostadsbyggnadssektorn en god förmåga att anpassa sig till förändrad efterfrågan och ur det perspektivet ger det inte anledning till att anta att konkurrensproblemen är särskilt stora här.
3.5.11 Tillförlitlig, aktuell och transparent hyresstatistik –
RB 11
Rapporten ”Förutsättningar för en förbättrad hyresstatistik”68 överlämna- des i november till Näringsdepartementet. Efter att ha inhämtat syn- punkter från en mängd relevanta myndigheter och organisationer identifi- erar Boverket i rapporten fem huvudalternativ att välja mellan i det fort- satta arbetet med att förbättra hyresstatistiken. Boverket förordar två av dessa alternativa angreppssätt. För det första föreslår Boverket att det ut- vecklingsarbete som SCB redan har inlett när det gäller de enkätbaserade årliga hyresundersökningarna förbättras ytterligare genom att antalet in- samlade variabler utökas något. För det andra föreslår Boverket att om och när Skatteverket digitaliserar fastighetstaxeringen så ska den in- samling av hyresinformation som sker inom ramen för fastighetstaxering- en utökas, och de uppgifter som då kommer in ska göras tillgängliga för statistikproduktion hos SCB. Det senare förslaget ger väsentligt större nytta, men kostnaderna är sådana att de inte kan motiveras enbart med motivet att förbättra statistiken. I rapporten redovisas förslag till den för- fattningsändring som krävs för att möjliggöra förslaget.
3.5.12 Romsk inkludering
Inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering 2012–2032 bistod Boverket länsstyrelsen i Stockholms län med en nulägesbeskriv- ning av den romska minoritetens situation på bostadsmarknaden. Rappor- ten, ”Boverkets andra nulägesbeskrivning – en del av romsk inkludering 2012–2032”69, är ett underlag för länsstyrelsens samlade nulägesbeskriv- ning och ska ge en uppdaterad bild av den romska minoritetgruppens si- tuation på bostadsmarknaden i Sverige. Den har sin utgångspunkt i bo- stadsområdet och de indikatorer och frågeställningar som togs fram i samband med den tidigare nulägesbeskrivningen från 2014.
68 Länk till: Rapporten 2018:30 Boverket (2018). Förutsättningar för en förbättrad hyres-
statistik (Rapport 2018:30). https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/publikationer/2018/forutsattningar-for-en-forbattrad-hyresstatistik/ Hämtad 2019-01-27.
69 Boverket (2018). Boverkets andra nulägesbeskrivning (Rapport 2018:25).
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/ 2018/boverkets-andra-nulagesbeskrivning/ Hämtad 2019-01-27.
Nulägesbeskrivningen arbetades fram inom en arbetsgrupp bestående av berörda myndigheter och romska sakkunniga under ledning av länsstyrel- sen i Stockholms län.
Boverkets nulägesbeskrivning visar att frågor relaterade till romer inte är synliga inom bostadssektorn och att de största hindren för att romer ska ha likvärdiga möjligheter på bostadsmarknaden år 2032 är strukturell dis- kriminering och okunskap i frågan.
Boverket har regeringens uppdrag att genomföra en kunskapshöjande in- sats för att motverka diskriminering av romer på bostadsmarknaden. Un- der 2018 marknadsfördes den webbaserade utbildningen ”Likabehandling av romer på bostadsmarknaden”70, som togs fram 2017, externt genom utskick, Boverkets deltagande på konferenser samt med information på flertalet webbplatser. Det informationsmaterial, som togs fram i samband med utbildningen, reviderades och utskick gjordes till både privata och kommunala bostadsföretag i landet. Boverket arrangerade också en ge- mensam utbildningsdag tillsammans med Romskt informations- och kun- skapscenter i Malmö där 20 personer deltog från bland annat bostadsföre- tag och socialtjänst. Utbildningsinsatser tillsammans med romska utbild- ningsledare genomfördes dessutom hos bostadsföretag i Stockholm och Gävle, med sammanlagt drygt 200 deltagare. Fler utbildningsinsatser är planerade. Det digitala utbildningsmaterialet uppdaterades också under året.
3.5.13 Finansiering av bostadsbyggande på landsbygden
Boverket fick under året ett regeringsuppdrag om att utarbeta förslag på kostnadseffektiva statliga åtgärder som underlättar finansiering av ny- och ombyggnad av bostäder på landsbygden. Uppdraget ska slutredovisas senast den 29 mars 2019. Boverket lämnade i november 2018 en delrap- port med ett förslag till statligt topplån med kommunalt förlustansvar till ny- och ombyggnad av egnahem på landsbygden71. Delrapporten innehål- ler ett principförslag och Boverket avser att i slutrapporten återkomma med ett konsekvensutrett förslag inklusive förslag till författning
70 Boverket (2017). Utbildning för likabehandling av romer på bostadsmarknaden.
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/webbutbildning/ utbildning-for-likabehandling-av-romer-pa-bostadsmarknaden/ Hämtad 2019-01-27.
71 Boverket (2018). Förslag till statligt topplån med kommunalt förlustansvar till ny- och
ombyggnad av egnahem på landsbygden (Rapport 2018:33).
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/
2018/forslag-till-statligt-topplan-med-kommunalt-forlustansvar-till-ny--och-ombyggnad- av-egnahem-pa-landsbygden/ Hämtad 2019-01-27.