3 Resultatredovisning
3.3 Sektorsövergripande verksamhet
3.4.3 Fysisk planering – bygglov, plangenomförande,
översikts- och detaljplaner
3.4.3.1 Kommunala markanvisningar
Enligt lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska kommuner som anvisar mark anta riktlinjer för markanvisningar. Riktlin- jerna ska bland annat innehålla handläggningsrutiner och grundläggande villkor för anvisning av mark, samt hur prissättning ska ske.
Att äga mark i goda lägen är ett betydelsefullt verktyg för kommunerna när de vill bedriva en aktiv bostadspolitik. Vartannat år ställs frågor om mark i Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) som årligen skickas ut till samtliga kommuner. Nedan redovisas en sammanfattning av hur kommunerna besvarade frågor om mark i BME 2018.
Så gott som samtliga kommuner uppgav i 2018 års bostadsmarknadsen- kät att de äger mark som är lämplig för bostadsbyggande. Dessutom sva- rade 194 kommuner att de planerar att köpa ytterligare mark för att bygga bostäder. Flera kommuner uppgav att de planerar eller aktivt bevakar möjligheterna att köpa mark som kan komma att användas för framtida exploatering av bostäder eller verksamheter, eller för att kunna byta mark i kommande exploateringar.
Totalt 149 kommuner har antagit riktlinjer för markanvisning enligt lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar.
38 Boverket (2018). Smarta städer och regioner – en sammanfattning.
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-
boverket/publikationer/2018/smarta-stader-och-regioner---en-sammanfattning/ Hämtad 2019-01-27.
Det vanligaste sättet att värdera kommunal mark är att låta en oberoende extern värderare sköta värderingen. Det uppgav 206 kommuner att de gör. Andra vanliga sätt är att värdera marken utifrån tidigare års försälj- ningar eller praxis, eller utifrån självkostnadspris, projektkostnad eller en exploateringskalkyl.
Under de senaste två åren har 86 kommuner styrt upplåtelseformen i samband med markanvisning, medan 189 kommuner svarade att de inte gjort det. Totalt 70 kommuner svarade att det inte har skett någon mar- kanvisning de senaste två åren, och 45 kommuner svarade att de inte till- delar någon mark.
På frågan om kommunen i markanvisningsavtalen ställer krav på att få förmedla uppförda lägenheter svarade majoriteten att de inte gör det. En övervägande majoritet, angav också att de inte ställer krav på hyresnivå i sina markanvisningsavtal.
I 134 kommuner fördelade över hela landet finns det möjlighet att stå i tomtkö för småhus. I 121 av dessa kommuner stod sammanlagt närmare 37 600 hushåll i tomtkö den 1 januari 2018. Det är cirka 15 procent fler jämfört med mätningarna 2014 och 2016.
Det går att ta del av hela resultatet av markavsnittet i BME 2018.39
3.4.3.2 Förebilder för handläggningstider – RB 2
I regleringsbrevet för 2018 fick Boverket i uppdrag att sammanställa, re- dovisa och tillgängliggöra goda exempel på kommuner som klarade plan- och bygglagens krav på handläggningstider utifrån information som läns- styrelserna enligt sitt regleringsbrev redovisade till Boverket.
De beslut enligt PBL som har en fastställd handläggningstid och som re- dovisades i rapporten ”Förebilder för handläggningstider”40 var planbe- sked, lov, förhandsbesked och startbesked som föregåtts av en anmälan. I rapporten konstaterade Boverket att det fanns ett antal åtgärder som i olika utsträckning bidrog till att ärenden behandlades inom fastställd tid. Utformningen av delegationsordning och rutiner för handläggning från start till slut verkade påskynda processen från ansökan till beslut. Digita- lisering och e-tjänster hjälpte också till att korta handläggningstiden ge-
39 Boverket (2018). Mark – ett kommunalt verktyg för bostadsförsörjningen.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostad smarknadsenkaten-i-korthet/kommunernas-verktyg/mark/ Hämtad 2019-01-27.
40 Boverket (2018). Förebilder för handläggningstider (Rapport 2018:27).
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-
nom att personalresurserna användes effektivare. Digitaliseringen kunde även bidra till mer kompletta ärenden. En framtida kompetensförsörj- ningsåtgärd kunde vara att byggnadsnämnderna och förvaltningarna sam- arbetade över de administrativa gränserna i större utsträckning än vad som sker idag.
3.4.3.3 Enkelt avhjälpta hinder – RB 3
Se redovisning i avsnittet ”Funktionshinderpolitiken”.
3.4.3.4 Vägledning funktionshinderperspektivet i översiktsplaneringen – RB 4
Boverket tog under året fram en vägledning om hur det allmänna intresset tillgänglighet kan hanteras inom översiktsplaneringen41. Vägledningen vänder sig främst till kommunernas handläggare av översiktsplaner och är publicerad på PBL kunskapsbanken. Den är sammanlänkad med en väg- ledning för översiktsplanering för att på så vis lyfta in funktionshinder- perspektivet i de skeden av översiktsplaneprocessen där det bör behand- las.
Studier av översiktsplaner inom uppdraget visade att kommunerna be- handlar tillgänglighet och funktionshinderperspektivet i olika faser i planprocessen och att begreppen tolkas på olika sätt. Vägledningen visar vikten av att lyfta tillgänglighet tidigt i processen för att det ska få ge- nomslag från planering till genomförande. Den ger förslag på arbetssätt för att förankra och arbeta med frågorna brett i den kommunala organisat- ionen, samt på hur aktuella begrepp bör tolkas och användas.
Med denna vägledning sätter Boverket fokus på tillgänglighet och funkt- ionshinderperspektiv samt sammanlänkar den information om tillgäng- lighet och användbarhet som finns inom olika delar av Boverkets webb- plats.
3.4.3.5 Vägledning om återbostadisering – RB 5
Boverket publicerade under året, i enlighet med uppdraget i reglerings- brevet, en vägledningstext på PBL kunskapsbanken om så kallad återbo- stadisering42. Med återbostadisering menas att utrymmen som har varit bostad, men som under en viss tid har använts för ett annat ändamål, åter görs om till bostad. Det kan till exempel vara en eller flera lägenheter i ett
41 Boverket (2018). Översiktsplanering för ökad tillgänglighet.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna- intressen/tillganglighet/ Hämtad 2019-01-27.
42 Boverket (2018). Återbostadisering och bostadisering.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/andring-av- byggnader/aterbostadisering-och-bostadisering/ Hämtad 2019-01-27.
flerbostadshus som en tid har använts som kontor, men som åter görs om till bostäder. Ett annat exempel kan vara en villa som under en tid har an- vänts som förskola. Ändrad användning av en byggnad räknas som en ändring av byggnaden, och det innebär att dagens krav på byggnaden som utgångspunkt ska uppfyllas. Liksom vid andra ändringar finns det dock utrymme för att ta hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens för- utsättningar, vilket kan leda till att man får göra anpassningar av och av- steg från de kravnivåer som gäller vid uppförande av nya byggnader. Vägledningen på PBL kunskapsbanken klargör vilka sådana anpassningar och avsteg som får göras och vilka regler som i övrigt gäller.
Frågan om återbostadisering behandlades även vid ett webbseminarium som sändes i april.43
3.4.3.6 Vägledning om lämplighetsbedömning och
lokaliseringsprövning för minskad klimatpåverkan – RB 9
Boverket tog under året, i enlighet med uppdraget, fram en vägledning med en allmän del om lokaliseringsprövningens lämplighetsbedömning samt tematiska delar om möjliga åtgärder som motverkar klimatpåverkan genom detaljplanens lokalisering och utformning. Uppdraget avrapporte- rades i augusti.
Boverkets vägledning ska fungera som stöd vid bedömningen av om en plats är lämplig för bebyggelse ur ett klimatpåverkansperspektiv. Vägled- ningen hanterar frågor om möjliga och nödvändiga utformningar och an- vändningar för att motverka negativ klimatpåverkan. Vägledningstexterna publicerades i PBL kunskapsbanken44.
Det framgår av vägledningen att det framförallt är frågorna om transpor- ter och transportinfrastruktur som är av störst betydelse vad gäller kli- matpåverkan i detaljplaneringen. Samtidigt förtydligas att bedömningarna och åtgärderna får störst effekt om de hanteras tidigt i processen, det vill säga i översiktsplanen, i fördjupningar, i särskilda program och i andra strategiska planeringsunderlag.
43 Boverket (2018). Återställa kontor till bostäder, installera vedspisar – vad gäller?.
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-
boverket/webbseminarier/aterstalla-kontor-till-bostader-installera-vedspisar--vad-galler/ Hämtad 2019-02-09.
44 Boverket (2018). Minskad klimatpåverkan i detaljplaneringen.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/
3.4.3.7 Uppföljning av plan- och bygglagen – RB 13 (2017 års regleringsbrev)
Boverket ska årligen rapportera till regeringen hur tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen utvecklas. Uppdraget kommer från åttonde ka- pitlet i plan- och byggförordningen och Boverkets regleringsbrev. Upp- följningen består av statistik som hämtas in via årliga enkäter till länssty- relser och kommuner, en sammanställning av länsstyrelsernas återrappor- tering av särskilt utvalda teman för året samt aktuella tendenser som Bo- verket uppmärksammat under året.
I april 2018 redovisade Boverket uppföljningen gällande 2017 till Nä- ringsdepartementet och publicerade resultatet på PBL kunskapsbanken45. Statistiken för 2017 visade bland annat att statsbidragen påverkar över- siktsplaneringen i kommunerna. Under 2017 ökade antalet antagna och aktualitetsförklarade översiktsplaner i landet. Sannolikt beror detta delvis på statsbidraget för ökat bostadsbyggande, eftersom bidraget bland annat ställer krav på att kommunen ska ha en aktuell översiktsplan. Uppfölj- ningen av plan- och bygglagstiftningen visade också att antalet antagna ändringar av översiktsplanen minskade under 2017. Att de statliga stöden för vindkraft och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) har av- slutats, förmodas ha bidragit till detta.
Som ett steg i att göra planprocessen mer effektiv infördes den 1 juli 2017 möjligheten för kommunen att i ett pågående detaljplaneärende begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen. Planeringsbeskedet är ett bindande besked där länsstyrelsen i sin tillsyn gör en bedömning om detaljplanen omfattar ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § i plan- och bygglagen. Upp- följningen av plan- och bygglagstiftningen visade att inte någon kommun under 2017 använde sig av den nya möjligheten.
Uppföljningen av plan- och bygglagstiftningen visade att den genomsnitt- liga handläggningstiden för avgjorda överklagade lov under 2017 varie- rade stort mellan länsstyrelserna. Variationen minskade mellan åren 2012 och 2016 för att under 2017 plana ut. Under 2017 varierade den genom- snittliga handläggningstiden mellan 37 och 186 dagar.
Uppföljningens temadelar för 2017 fokuserade bland annat på byggnads- nämndernas tillsyn av så kallade ovårdade fastigheter och tillämpning av bestämmelserna om liten avvikelse, som gör det möjligt att ge lov för en åtgärd som avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser.
45 Boverket (2018). Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/uppfoljning/ Hämtad 2019-01-27.
I den här uppföljningen fanns också en fördjupad studie om friytor vid skolor och förskolor. Studien visade att friytorna krymper trots plan- och bygglagens tydliga krav på att det ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse.
Utöver statistik och temadelar lyfter Boverket varje år ett antal aktuella tendenser i form av så kallade spaningar. Spaningarna för 2017 handlade bland annat om byggandet av studentbostäder, utvecklingen mot att allt fler lovpliktiga åtgärder undantas från krav på bygglov, svårigheterna att reglera ekosystemtjänster i detaljplan och komplikationerna med att de- taljplanelägga allmänna ändamål som kvartersmark.
3.4.3.8 Tillsyn och tillsynsvägledning över kommunernas plan och byggverk-samhet – RB 13 (2017 års regleringsbrev)
Boverket ska årligen sammanställa och redovisa till regeringen erfaren- heterna från kommunernas tillsynsarbete samt länsstyrelsernas och Bo- verkets tillsynsarbete och tillsynsvägledning. Uppdraget kommer från 8 kap 15§ plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets regle- ringsbrev. Statistik hämtas årligen in via enkäter till länsstyrelser och kommuner och en sammanställning görs av länsstyrelsernas återrapporte- ring av särskilt utvalda teman för året.
I april 2018 redovisade Boverket sammanställningen gällande 2017 till Näringsdepartementet och publicerade resultatet på PBL kunskapsban- ken. Det arbete som Boverket och länsstyrelserna gjort inom tillsynsväg- ledning visade på en utplaning av det tidigare positiva resultatet de sen- aste åren. Uppföljningen visade att andelen kommunala tillsynsbeslut som håller vid ett överklagande har varit på ungefär samma nivå sedan 2014. Fler tillsynsärenden påbörjades jämfört med tidigare år, men antalet öppnade ärenden som inte avgjorts ökar också stadigt.
Länsstyrelserna uppgav att de främst vägleder och följer upp byggnads- nämndernas tillsynsarbete vid länsträffar med både politiker och kommu- nala tjänstemän. I samband med ett regeringsuppdrag om granskning av byggnadsnämndernas tillsyn av ovårdade tomter besökte länsstyrelserna också flera av sina kommuner46. Flera länsstyrelser arbetade även genom nätverk över länsgränserna för att främja och underlätta byggnadsnämn- dernas tillsynsarbete
3.4.3.9 Planering för tillväxt – RB 15
Boverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet
46 Boverket (2018). Tema ovårdade fastigheter, avvikelser med mera.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-
I förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583) framgår att nation- ella myndigheter ska medverka i det regionala tillväxtarbetet i samverkan med de aktörer som har det regionala utvecklingsansvaret. I reglerings- brevet för 2018 fick Boverket i uppgift att redovisa och analysera genom- förda insatser inom regional tillväxt kopplat till sin långsiktiga strategi, samt redovisa vad som finns kvar att göra fram till 2020. I Boverkets svar framgår att myndigheten ser fortsatt behov av att bidra med metodstöd för regional fysisk planering samt att fortsätta att ge proaktiva inspel för att understödja en utveckling som utgår från praktisk nytta och fokuserar på att öka kvaliteten och det faktiska genomförandet i det som planeras och byggs.
Som del i genomförandet av regeringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt medverkar Boverket i Näringsdepartementets analys- grupp för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft som bland annat ger underlag till återkommande regionala tjänstemanna- respektive politi- kerforum.
Boverket upprätthöll under året också goda relationer med strategiskt vik- tiga samarbetspartners genom medverkan i olika nationella nätverk. Syf- tet med denna samverkan är att skapa synergieffekter kring pågående ak- tiviteter och verksamheter inom fysisk planering, infrastruktur, bebyggel- seutveckling och regional tillväxt. Boverket har bland annat kontinuerliga avstämningar och diskussioner med representanter från:
• Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Tillväxtverket, Trafikver- ket och Näringsdepartementet i det av SKL sammankallande nätverket för nationella planerare
• Trafikverket, Trafikanalys, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Näringsde- partementet med flera i det av Trafikverket sammankallade nätverket för Tematiskt myndighetssamarbete regional utveckling.
Medverkan i övervakningskommittén för ESPON
ESPON är ett europeiskt program för transnationellt sammansatta forsk- ningsprojekt inriktade på tillämpad territoriell forskning. Projekten bidrar till att bygga upp kunskap om planeringsfrågor, policyverktyg och den territoriella och regionala utvecklingen i Europa genom att ta fram jäm- förbar information, fakta, analyser och scenarier. Projektresultaten ger underlag för att formulera och implementera territoriell politik. Boverket deltog under året som aktiv medlem i övervakningskommittén.
3.4.3.10 PBL Kompetenssatsning
Boverket har regeringens uppdrag att under 2017–2020 genomföra kom- petensinsatser för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen. Det övergripande målet är att bidra till att plan- och bygglagen ska tillämpas effektivt och enhetligt för att bidra till ökat bo- stadsbyggande inom ramen för en hållbar samhällsutveckling.
Ett särskilt kansli ansvarar för planering och utformning av aktiviteter och utöver personal från Boverket ingår fyra externa experter som repre- senterar länsstyrelserna, SKL och byggsektorn. Utveckling av utbildning- ar och andra kompetensinsatser utförs i arbetsgrupper som är samman- satta av intern kompetens från Boverket, konsulter med särskild expertis och av representanter för målgruppernas organisationer, till exempel kommuner.
Under 2018 fördelades resurserna mellan utbildning, vägledning och att stärka PBL-nätverk. En webbaserad introduktionsutbildning för detalj- planehandläggare om elva lektioner lanserades.47 Utveckling av motsva- rande kurser för bygglovhandläggare, byggnadsinspektörer, översiktspla- nerare pågår samt kurser om PBL-administration. En kurs riktad till byggnadsnämndernas förtroendevalda utvecklades och producerades un- der året i samverkan med SKL.48
Fördjupning och breddning inom olika efterfrågade områden utfördes i form av sju webbseminarier och flera fysiska kurser, till exempel i PBL särskilt för länsjurister. Boverket genomförde också gemensamma dia- logmöten och seminarier för offentlig och privat sektor och medverkade i utbildningsdagar med SKL och länsstyrelserna. Årets PBL Kompetens- dagar arrangerades den 29–30 november på Malmö Live. Konferensen lockade drygt 300 deltagare och hade som syfte att sprida kunskap om Boverkets PBL kompetens samt att föra en nätverksdialog som fångar upp utbildningsbehov och identifierar ämnen och frågeställningar som behöver fördjupas i de utbildningar som genomförs. Konferensen bjöd in till workshops, aktuella inspirationsföreläsningar samt 23 kunskapsdialo- ger, med efterföljande diskussionstillfällen. Mark- och miljööverdomsto- lens medverkan, presentation av webbutbildningar inom PBL kompetens, webbseminarier samt vägledningar gav en bra bild av PBL:s mångfald.
47 Boverket (2018). Introduktion Ny på jobbet som detaljplanehandläggare.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/pbl-kompetens/pbl-akademin/nya- webbutbildningar/ny-pa-jobbet-som-detaljplanerare/ Hämtad 2019-01-27.
48 Boverket (2019). Plan- och bygglagen på rätt sätt – introduktion för förtroendevalda.
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-
boverket/webbutbildning/webbutbildningar/plan--och-bygglagen-pa-ratt-satt-- introduktion-for-fortroendevalda/ Hämtad 2019-01-27.
Boverkets generaldirektör presenterade också formellt den nya riksarki- tekten och flera inspirationsföreläsningar gavs om arkitektur och gestalt- ning, juridik och regeltillämpning.
Boverket deltog också i yrkeskonferenser med Lantmäteriet och tog till- sammans med dem fram utbildningsfilmen ”Över Gränsen” för att upp- märksamma vikten av bred dialog mellan olika kompetenser tidigt i plan- processen. Kortfilmen ”Rätt, snyggt och snabbt!” togs fram för att inspi- rera till att bygga bra bostäder med tidsbegränsade bygglov.
Under 2018 uppdaterade Boverket broschyren ”Får jag bygga?”49 och tog också fram en animerad kortversion för att ytterligare sprida information om denna publikation, som även erbjuds i tryckt version. En omfattande satsning på vägledningsarbete för PBL kunskapsbanken finansierades också av uppdraget, till exempel vägledning om översiktsplanering50 och om byggregler enligt 8 kap. PBL51.
3.4.3.11 PBL kunskapsbanken
PBL kunskapsbanken är Boverkets primära webbaserade kommunikat- ionskanal för att främja en god tillämpning av plan- och bygglagstiftning- en och ska bidra till att stärka kompetensen inom området. Den vänder sig till användare i kommuner, länsstyrelser, regionala organ samt till öv- riga aktörer som arbetar med plan- och bygglagen. PBL kunskapsbanken har i år utökats med bland annat vägledning om bygglov för anläggning- ar, bygglov för byggnader, bygglovsbefriade åtgärder till en- och två bo- stadshus, ekosystemtjänster, lagändringar i PBL och PBF, kontinuerlig översiktsplanering, CE-märkning och marknadskontroll samt att PBL kunskapsbanken numera innefattar en komplett vägledning om planbe- stämmelser för detaljplan. Boverket publicerade även uppdateringar i e- tjänsten Planbestämmelsekatalogen i augusti 2018. Mer vägledning och e-tjänster i PBL kunskapsbanken ger en samlad bild av hur PBL ska tol- kas och främjar därmed en enhetlig tillämpning i hela landet.
Uppföljningen av plan och bygglagen, det vill säga resultatet av plan-och byggenkäten, för år 2017 finns publicerad på PBL kunskapsbanken. Se avsnittet ”Uppföljning av Plan och bygglagen”.
49 Boverket (2018). Får jag bygga?. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-
av-boverket/publikationer/2018/far-jag-bygga/ Hämtad 2019-02-05.
50 Boverket (2018). Vägledning om kontinuerlig översiktsplanering.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/nyheter-pa-pbl-
kunskapsbanken/vagledning-om-kontinuerlig-oversiktsplanering/ Hämtad 2019-01-27.
51 Boverket (2018). Boverkets byggregler. https://www.boverket.se/sv/PBL-
Nyhetsbrevet om nyheter i PBL kunskapsbanken samt PBL kompetens hade vid årsskiftet 2015/2016 1 300 prenumeranter. Den siste december 2018 hade antalet ökat till 3 163 stycken.
Arbete pågår med att utöka PBL kunskapsbanken med texter om överkla- gande vid lov och detaljplan, prövning av lov samt att den stora mängden publicerat material behöver förvaltas och hållas uppdaterat. Arbete med att ytterligare marknadsföra PBL kunskapsbanken kommer att pågå under 2019 för att få ännu fler att använda Boverkets vägledningar.
Tabell 6: Antal besökare PBL kunskapsbanken
Antal besökare 2018 2017 2016
Startsidan 66 473 79 187 81 008
Alla sidor 1 091 351 786 982 553 491
Antalet besökare har ökat stadigt under de sju år PBL kunskapsbanken varit i drift. Ök- ningen 2018 beror till stor del troligen på att det lanserades flera stora avsnitt under 2018. Dessutom marknadsfördes samtliga lanseringar under året i nyhetsbrevet, med nyhet på PBL kunskapsbankens startsida samt i RSS-flöde. Vissa publiceringar marknadsfördes även lite extra, med till exempel reklamfilm för planbestämmelser och planbestämmelse- katalogen. Antalet besökare på startsidan ökar inte i samma takt, vilket bekräftar beteen- demönstret att de flesta besökarna hittar till sidorna via en sökmotor, till exempel Google eller att besökarna helt enkelt använder egna bokmärken i stället för att först passera PBL kunskapsbankens startsida.
3.4.3.12 Får jag lov
”Får jag lov” är ett projekt som Boverket driver sedan 2015 tillsammans