Tryck: Boverket
ISBN tryck: 978-91-7563-628-3 ISBN pdf: 978-91-7563-629-0 Diarienummer: 1.2 6288/2018
Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00
Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.
Generaldirektörens
ställningsta-gande
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställ-ning.
generaldirektör
Innehåll
1 GD har ordet ... 7
2 Om årsredovisningen ... 9
2.1 Boverkets styrmodell ...9
2.2 Årsredovisningens indelning ... 10
2.3 Boverkets uppföljning av mål och prestationer ... 10
3 Resultatredovisning ... 13
3.1 Redovisning av resurser och prestationer ... 13
3.2 Boverkets organisation ... 16
3.3 Sektorsövergripande verksamhet... 17
3.3.1 Uppföljning av Boverkets miljömålsarbete ... 17
3.3.2 Samordning av det nationella klimatanpassningsarbetet ... 18
3.3.3 Agenda 2030 ... 20 3.3.4 Miljömålsrådet ... 20 3.3.5 Friluftslivsmålen ... 23 3.3.6 Funktionshinderpolitiken ... 23 3.3.7 Jämställdhetsintegrering ... 24 3.3.8 Internationellt arbete ... 25 3.3.9 Sektorsövergripande samverkan ... 28 3.4 Städer ... 30 3.4.1 Måluppföljning städer ... 30 3.4.2 Byggd miljö... 31
3.4.3 Fysisk planering – bygglov, plangenomförande, översikts- och detaljplaner ... 45
3.5 Boende ... 58
3.5.1 Måluppföljning Boende ... 58
3.5.2 Boende och bostadsmarknad ... 59
3.5.3 Bostadsmarknadsenkäten ... 60
3.5.4 Byggbehovsprognos ... 61
3.5.5 Boverkets Indikatorer ... 61
3.5.6 Bostadsmarknadsanalys i de nordiska länderna ... 62
3.5.7 Värdeöverföringar från de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen... 62
3.5.8 Tillsyn avseende bostadsanpassningsbidraget ... 63
3.5.9 Ekonomiska planer och intygsgivare ... 64
3.5.10 Utveckling på andrahandsmarknaden – RB 6 ... 65
3.5.11 Tillförlitlig, aktuell och transparent hyresstatistik – RB 11 ... 66
3.5.12 Romsk inkludering ... 66
3.5.13 Finansiering av bostadsbyggande på landsbygden ... 67
3.6 Byggnader ... 68
3.6.1 Måluppföljning byggnader ... 68
3.6.2 Boverkets byggregler ... 69
3.6.3 Miljöindikatorer ... 71
3.6.4 Utsläpp från arbetsmaskiner RB ... 71
3.6.5 Informationscentrum för hållbart byggande ... 72
3.6.6 Byggskador inom byggsektorn... 72
3.6.7 Förstärka arbetet med en god inomhusmiljö ... 73
3.6.8 Dokumentationssystem för byggprodukter vid nybyggnation ... 74
3.6.9 Webbplats för utländska byggföretag ... 74
3.6.10 Klimatdeklaration ... 75
3.6.12 Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan ... 76
3.6.13 Vägledning om livscykelanalyser ... 76
3.6.14 Europeiska konstruktionsstandarder ... 77
3.6.15 Lågenergibyggnader... 78
3.6.16 Bygg- och rivningsavfall ... 78
3.6.17 EU-kommittologi ... 79
3.6.18 Marknadskontroll ... 80
3.6.19 Energi ... 83
3.7 Garantihantering ... 86
3.7.1 Kreditgarantier för lån till bostadsbyggande ... 86
3.8 Bidragshantering ... 89
3.8.1 Nytt bidragssystem ... 90
3.8.2 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ... 90
3.8.3 Stöd till allmänna samlingslokaler ... 91
3.8.4 Bidrag för grönare städer ... 92
3.8.5 Stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden ... 93
3.8.6 Investeringsstöd till äldrebostäder ... 93
3.8.7 Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande ... 94
3.8.8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studenter ... 95
3.8.9 Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus... 96
3.8.10 Stöd till att ordna bostad – kommunala hyresgarantier ... 97
3.8.11 Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag ... 97
3.8.12 Upprustning av skollokaler ... 98
3.8.13 Upprustning av skolutemiljöer ... 98
3.8.14 Stöd till radonåtgärder ... 99
3.8.15 Stöd till Innovativt och hållbart byggande ... 99
3.9 Medborgar- och myndighetsservice ... 101
3.9.1 Mina meddelanden ... 101
3.9.2 Svara på frågor och remisser ... 101
3.9.3 Remisser ... 102 3.9.4 Boverket.se ... 102 3.9.5 Omboende.se ... 103 3.9.6 Sociala medier ... 103 3.9.7 Nyhetsbrev ... 104 3.10 Organisationsstyrning ... 105
3.10.1 Boverkets ledningssystem – vårt arbetssätt ... 105
3.10.2 Kompetensförsörjning ... 105
3.10.3 Arbetsmiljöarbete och analys av sjukfrånvaro ... 107
3.10.4 Kollektivavtalsenliga villkor vid upphandling – RB ... 108
3.11 Intern styrning och kontroll ... 109
3.11.1 Intern miljö och riskhantering ... 109
3.11.2 Internrevisionens uppdrag och resultat ... 111
3.12 Finansiell redovisning ... 113
3.12.1 Resultaträkning ... 113
3.12.2 Balansräkning ... 114
3.12.3 Anslagsredovisning... 115
3.12.4 Anslagsredovisning (forts.) ... 117
3.12.5 Tilläggsupplysningar och noter ... 118
3.12.6 Väsentliga uppgifter ... 126
3.12.7 Garantiverksamhet ... 127
3.13 Bilaga 1: Regeringsuppdrag ... 129
3.13.1 Avslutade och pågående uppdrag 2018 ... 129
3.13.2 Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev (Rb) eller särskilt regeringsbeslut (R) ... 131
1
GD har ordet
Det har varit ett mycket händelserikt år för Boverket och vi kan konsta-tera att våra verksamhetsområden är centrala för att lösa avgörande fram-tidsfrågor för ett mer hållbart samhälle.
Samhällsplaneringen är en nyckel för bostadsbyggande och för den håll-bara stadsutvecklingen. Under året arbetade vi intensivt med digitali-sering av samhällsbyggnadsprocessen. I december levererade vi till ex-empel en detaljerad tidplan för att införa digitala planeringsunderlag och digitala byggförordningar. Vi arbetade också med att komplettera våra vägledningar inom PBL kunskapsbanken. Den nya rollen som riksarki-tekt inrättades under 2018 som ett led i vårt arbete med att förstärka om-rådena arkitektur och gestaltad livsmiljö. Under året levererade vi dessu-tom flera kunskapsunderlag utifrån viktiga uppdrag, till exempel inom klimatanpassning, cykling i samhällsplaneringen och ekosystemtjänster. Boverket har många intressanta och viktiga uppdrag och vi har ambition-en att vara ett stöd för de aktörer som arbetar med samhällsplaneringambition-en från olika perspektiv. Vi vill bidra med vår kunskap och vi vill göra skill-nad!
Boverket bidrag med viktig kunskap om bostadsmarknadens utveckling genom Boverkets indikatorer, byggbehovsprognos, bostadsmarknadsen-kät och samordning av de regionala bostadsmarknadsanalyserna. Det rå-der fortfarande unrå-derskott på bostärå-der i de flesta delarna i landet och det är särskilt svårt för grupper som är nya på bostadsmarknaden. Under året tog vi också fram en vägledning, ”Byggemenskaper som en del i bostads-försörjningen”, till kommuner som är intresserade av att låta byggemen-skaper få en plats i bostadsförsörjningen och stadsutvecklingen. Investe-ringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studenter är ett av de styr-medel som Boverket tillsammans med länsstyrelserna har ansvar för att hantera och som bidrar till att lösa bostadsbristen. Under året hade Bo-verket också andra mer specifika uppdrag till exempel att undersöka hur finansering av bostadsbyggande på landsbygden skulle kunna underlättas samt att undersöka utvecklingen på andrahandsmarknaden för hyreslä-genheter.
Boverket arbetar löpande med att hålla byggreglerna uppdaterade och bi-står även Kommittén för modernare byggregler. Boverket verkar för håll-bara byggnader med god inomhusmiljö och under året levererade vi bland annat en rapport om hållbart byggande med minskad klimatpåverkan och utvecklade vägledningen om livscykelanalyser för byggnader. I juni
läm-nade vi också en slutredovisning till regeringen med förslag till en ny lag och förordning om klimatdeklaration av byggnader. Vårt bidrag till det nationella målet om ett klimatneutralt Sverige 2045 är mycket viktigt. Byggskador inom byggsektorn är en annan fråga som var i fokus under 2018 och Boverket levererade i december en kartläggning av byggskador inom byggsektorn.
Jag är stolt över att vi på Boverket klarade av att leverera alla befintliga och nya uppdrag vi fick inför 2018. För att kunna klara detta på ett bra sätt utökade vi antalet anställda med cirka 50 stycken, skapade en ny av-delning som effektivt driver fram de större regeringsuppdrag som kom-mer till myndigheten samt startade upp ett nytt kontor i Malmö med plats för cirka 20 medarbetare.
Det känns mycket bra att vi parallellt med utökningen av myndigheten ändå lyckades upprätthålla vårt långsiktiga arbete med ständiga förbätt-ringar inom vårt ledningssystem och att vi påbörjade arbetet med att skapa en tillitsstyrning. Till exempel genom att chefer på alla nivåer del-tar i arbetet med strategiska frågor och att vi inom ramen för detta påbör-jade flera förbättringsprojekt.
I allt vårt arbete är samverkan med andra aktörer avgörande för att vi ska uppnå bästa möjliga resultat. Detta gäller oavsett om det handlar om att uppdatera regler, ta fram vägledningar eller rapporter. För att vi ska komma närmare ett hållbart samhällsbyggande krävs att alla aktörer bi-drar, att det finns tillräckligt med kunskap som alla har tillgång till och att det finns en gemensam bild av vad som behöver göras.
2
Om årsredovisningen
Boverket är en förvaltningsmyndighet som enligt förordning (2012:546) med instruktion för Boverket ansvarar för frågor om byggd miljö, hus-hållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Myndigheten ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bi-drag inom sitt verksamhetsområde.
Boverket ska även verka för kunskapsspridning inom sektorsområdet, följa miljömålet ”God bebyggd miljö” och vara aktiv i internationellt ar-bete inom sektorsområdet.
Grunden för myndighetens arbete är plan- och bygglagen (2010:900), de-lar av miljöbalken och lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsför-sörjningsansvar, även kallad bostadsförsörjningslagen.
2.1
Boverkets styrmodell
Boverket har delat in sin verksamhet i tre övergripande fokusområden:
• städer
• boende
• byggnader.
Varje fokusområde styrs genom långsiktiga strategiska mål, som Bover-ket har formulerat utifrån de krav och mål som regering och riksdag har satt upp för myndigheten. Boverkets strategiska mål är i sin tur indelade i årliga etappmål.
Under hösten 2018 påbörjades ett arbete med att se över målstrukturen, konkretisera målen och koppla indikatorer till dessa. Detta arbete kom-mer att avslutas under våren 2019 inför verksamhetsplaneringen för år 2020.
Hållbarhet genomsyrar allt arbete inom myndigheten och Boverket arbe-tar med alla tre dimensionerna inom hållbarhetsbegreppet; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
Boverkets styrmodell tar även avstamp i myndighetens kärnvärden:
• Kompetens
• Öppenhet och respekt.
2.2
Årsredovisningens indelning
I de två inledande avsnitten redovisas resursuppföljningen för myndig-heten samt Boverkets organisation. Därefter ligger sektorsövergripande verksamhet i ett separat avsnitt. Boverkets verksamhetsområden redovi-sas sedan under respektive fokusområde. Boverkets verksamhetsområden framgår av Tabell 1 där de är grupperade på fokusområden.
Garanti- och bidragshantering redovisas dock i separata kapitel. Avsnittet om organisationsstyrning beskriver Boverkets interna utveckling.
Vid redovisning av uppdrag som återfinns i Boverkets regleringsbrev står det en förkortning i anslutning till rubriken, till exempel RB 10 för upp-drag 10 i regleringsbrevet. Alla regeringsuppupp-drag, oavsett om de kommer från regleringsbrev eller särskilda beslut, finns också listade i Bilaga 1. Där framgår också när uppdraget rapporterades och diarienummer.
2.3
Boverkets uppföljning av mål och
prestationer
I inledningen av avsnittet Resultatredovisning redovisas intäkter och kostnader samt totala antalet årsarbetskrafter per verksamhetsområde. En sammanställning av resursåtgång och kostnader samt måluppföljning per fokusområde redovisas under respektive fokusområde.
För att mäta hur resurserna i arbetad tid och kostnad fördelar sig gente-mot fokusområden och verksamhetsområden, använder Boverket en pre-stationsindelning. Från och med 2017 har Boverket valt att mäta prestat-ionerna mot verksamhetsområden som ligger fast mot instruktionen. På så vis blir det en mer stabil uppföljning även om målstrukturen förändras. Det finns sju prestationstyper som Boverket mäter sin verksamhet i:
• bidragshantering
• föreskrift och allmänt råd
• garantihantering
• kunskapsunderlag
• svar på remiss
• svar på förfrågan
Prestationstyperna är ett samlingsbegrepp för verksamhetens produktion, alltså det arbete som Boverket utför under året. Den största prestationsty-pen består av tid och kostnad kopplat till att Boverket tar fram kunskaps-underlag. Denna prestationstyp omfattar även handböcker och vägled-ningar.
Prestationstyperna motsvaras av myndighetens sex interna huvudproces-ser. Prestationstyperna svar på förfrågan och svar på remiss ingår dock i samma huvudprocess. Boverket har valt att arbeta processorienterat för att förenkla och framför allt skapa ett enhetligt arbetssätt för hela organi-sationen. Genom ett processinriktat arbetssätt med stöd i det integrerade ledningssystemet kan Boverket förbättra kvaliteten i sitt arbete. Det sker genom att myndigheten följer tydliga processkartor och har stödjande do-kument lätt tillgängliga vilket kan underlätta för alla medarbetare att snabbt komma in i verksamheten, och att alla arbetar på ett likartat sätt. Boverkets verksamhet, baserad på myndighetens instruktion och uppdrag analyseras inom de olika verksamhets- och fokusområdena och mäts i re-lation till prestationstyperna.
3
Resultatredovisning
3.1
Redovisning av resurser och prestationer
I tabellen nedan redovisas totala intäkter och kostnader samt totalt antal årsarbetskrafter per verksamhetsområde under en treårsperiod. Verksam-hetsområden är grupperade i fokusområden, med undantag för garanti-hantering och bidragsgaranti-hantering som redovisas separat.
Tabell 1: Intäkter och kostnader per verksamhet och år
2018 2017 2016
Verksamhetsområde åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Städer
Bygglov, detaljplaner och översiktsplaner
Intäkter av anslag 63,7 52,8 45,2 Övriga intäkter 3,5 4,1 2,4 Kostnader -67,2 -56,9 -47,6 - Förvaltningskostnader -64,8 -54,3 -46,3 - Transfereringar -2,4 -2,5 -1,3 Årsarbetskrafter 45,0 41,2 37,8 Plangenomförande Intäkter av anslag 6,9 3,1 2,5 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -6,9 -3,1 -2,5 - Förvaltningskostnader -6,9 -3,1 -2,5 Årsarbetskrafter 5,3 2,4 1,5 Regional utveckling Intäkter av anslag 13,7 8,2 7,1 Övriga intäkter 0,1 0,0 0,0 Kostnader -13,8 -8,2 -7,1 - Förvaltningskostnader -13,8 -8,2 -7,1 Årsarbetskrafter 13,0 8,0 6,5
Stadsutveckling och arkitektur
Intäkter av anslag 44,0 36,3 34,0 Övriga intäkter 3,1 2,4 2,3 Kostnader -47,1 -38,7 -36,2 - Förvaltningskostnader -47,0 -38,3 -36,1 - Transfereringar -0,1 -0,4 -0,1 Årsarbetskrafter 37,4 34,0 29,8 Boende
Boende och bostadsmarknad
Intäkter av anslag 43,1 39,4 45,3
Övriga intäkter 1,4 1,3 1,1
Kostnader -44,5 -40,7 -46,4
- Förvaltningskostnader -44,5 -40,7 -46,4
2018 2017 2016
Verksamhetsområde åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Byggnader Byggregler Intäkter av anslag 64,3 49,2 50,7 Övriga intäkter 2,4 2,7 2,6 Kostnader -66,8 -51,9 -53,3 - Förvaltningskostnader -66,8 -51,9 -53,3 Årsarbetskrafter 49,6 41,5 42,6
EU-direktiv och standardisering
Intäkter av anslag 3,5 3,0 4,6 Övriga intäkter 0,0 0,1 0,0 Kostnader -3,5 -3,0 -4,6 - Förvaltningskostnader -3,5 -3,0 -4,6 Årsarbetskrafter 3,2 2,6 4,2 Marknadskontroll Intäkter av anslag 7,9 6,8 7,2 Övriga intäkter 0,0 0,0 Kostnader -7,9 -6,8 -7,2 - Förvaltningskostnader -7,9 -6,8 -7,2 Årsarbetskrafter 6,7 4,6 5,1 Energi Intäkter av anslag 32,5 24,4 17,7 Övriga intäkter 1,8 1,8 0,7 Kostnader -34,3 -26,2 -18,4 - Förvaltningskostnader -34,3 -26,2 -18,3 - Transfereringar -0,1 Årsarbetskrafter 15,7 14,9 14,2 Bidrag Intäkter av anslag 4 677,9 3 118,4 2 418,7 Övriga intäkter 609,2 239,8 140,9 Kostnader -5 287,2 -3 358,2 -2 559,7 - Förvaltningskostnader -52,9 - Transfereringar -5 234,3 -3 319,7 -2 525,9 Årsarbetskrafter 33,9 25,2 24,3 Garantier Intäkter av anslag 0,0 0,3 Övriga intäkter 55,1 -88,7 36,6 Årets kapitalförändring -44,8 81,3 -66,3 Kostnader -10,3 7,1 29,7 - Förvaltningskostnader -10,3 Årsarbetskrafter 2,6 2,5 2,7 TOTALT Intäkter av anslag 4 957,6 3 341,9 2 633,0 Övriga intäkter 676,6 163,5 186,7 Årets kapitalförändring -44,8 81,3 -66,3 Kostnader -5 589,4 -3 586,7 -2 753,5 - Förvaltningskostnader -352,6 -264,1 -226,0 - Transfereringar -5 236,7 -3 322,6 -2 527,4 Årsarbetskrafter 251 214 214
Tabell 2: Kostnad per redovisad prestationstyp
2018 2017 2016
Prestationstyp åak mnkr åak mnkr åak mnkr
Föreskrift och allmänt råd 21,8 -26,6 18,6 -22,7 19,4 -22,4
Svar på remiss 7,6 -7,6 7,1 -6,8 8,7 -8,3 Svar på förfrågning 22,7 -22,8 21,2 -20,4 20,4 -19,7 Bidragshantering 28,8 -47,6 21,6 -35,8 17,5 -26,9 Garantihantering 2,9 -19,4 2,6 -19,5 3,0 -17,2 Tillsyn 15,2 -17,9 11,0 -14,3 11,6 -14,5 Kunskapsunderlag 152,0 -219,6 131,8 -171,1 133,4 -163,7 Totalt 251 -361,5 214 -290,6 214 -272,7
Boverket arbetar till övervägande del (61 procent) med prestationstypen kunskapsun-derlag mätt i andel årsarbetskrafter, det vill säga en prestation som innefattar olika typer av rapporter, analyser handböcker och vägledningar. Framförallt gäller det inom fokusom-rådet städer.
Svar på förfrågningar (nio procent) hanteras främst inom verksamhetsområdet byggregler och även inom planprocessen. Föreskrift och allmänt råd (nio procent), hanterar Boverket framförallt inom verksamhetsområdet byggregler, men också inom energi samt boende och bostadsmarknad.
Tabell 3: Boverkets regeringsuppdrag
2018 2017 2016
Totalt antal aktiva
regeringsuppdrag 61 52 40
Avrapporterade
re-geringsuppdrag 32 25 18
Pågående
rege-ringsuppdrag 29 27 22
Boverket arbetade under 2018 med ett stort antal uppdrag. Samtliga uppdrag, avslutade och pågående, finns listade i bilaga 1. Uppdragens längd varierar mellan några månader upp till, i vissa fall, flera år. Under året arbetade Boverket med 61 olika uppdrag.
3.2
Boverkets organisation
Boverkets organisation den 31 december 2018:Figur 1: Boverkets organisation
Under 2018 genomfördes flera förändringar i organisationen i samband med att Boverket fick flera nya uppdrag och därmed utökat anslag. I och med detta anställdes cirka 50 nya medarbetare och en ny avdelning inrät-tades. Den nya avdelningen kallas Uppdragsavdelningen och har ansvar för att driva större och särskilt prioriterade uppdrag. Under året tillkom också ett kontor i Malmö med plats för cirka 20 medarbetare.
3.3
Sektorsövergripande verksamhet
Många av Boverkets frågor är sektorsövergripande. Det innebär att flera verksamheter ingår i mer än ett fokusområde och att samverkan med andra myndigheter är en förutsättning för att lösa frågorna.
3.3.1 Uppföljning av Boverkets miljömålsarbete
3.3.1.1 Handlingsplanen för åren 2016-2019
Boverket har i uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen. I handlingsplanen för Boverkets miljömålsarbete för åren 2016-20191, finns de åtgärder som myndigheten identifierat som medel för att nå ett flertal miljömål. Åtgärderna ska även bidra till FN:s globala mål, se avsnittet Agenda 2030. Åtgärderna följs upp årligen i årsredovis-ningen till och med 2019. De aktiviteter som redovisas enligt planen in-går som aktiviteter i Boverkets ordinarie verksamhetsplan, under respek-tive fokusområde.
Pågående aktiviteter:
• Goda ljudmiljöer
• Ekosystemtjänster och grön infrastruktur
• Miljöindikatorer
• Vägledning om LCA
• Idéskrift om livscykelanalyser för byggnader
• Barn och ungas miljöer.
Några aktiviteter i handlingsplanen avslutades redan under 2016 eller 2017, medan ett större antal har pågått under 2017-2018 och fortsätter fram till 2019.
3.3.1.2 Miljömålsuppföljning
Boverket färdigställde och levererade två uppföljningsrapporter till Na-turvårdsverket för miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö – Årlig upp-följning 2018” och ”Fördjupad utvärdering 2019”2. Dessa rapporter utgör underlag till Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget om uppföljning
1 Boverket (2016). Handlingsplan för Boverkets miljömålsarbete för åren 2016-2019
(rapport 2016:20).
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/publikationer/2016/handlingsplan-for-boverkets-miljomalsarbete-for-aren-2016-2019/ Hämtad 2019-01-24.
2 Boverket (2019). Fördjupad utvärdering av God Bebyggd Miljö.
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2019/fordjupad-utvardering-av-god-bebyggd-miljo/ Hämtad 2019-02-11.
av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” be-döms inte kunna nås till 2020 och utvecklingen visar en neutral trend. Högkonjunktur, en kraftigt ökad befolkning och ett ökat bostadsbyggande har lett till större påfrestningar på miljön. Samtidigt görs många åtgärder som är positiva för målet.
Boverket implementerade under året fyra av de fem nya kärnindikatorer som sedan tidigare tagits fram på uppdrag av regeringen. De fyra kärnin-dikatorer som under året publicerades på sverigesmiljomal.se är:
• bostäder i kollektivtrafiknära lägen
• tillgång till service och grönska
• skyddad bebyggelse
• total miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn.
Boverket deltog under året i ett samverkansprojekt inom den fördjupade utvärderingen av miljömålen, som syftade till att ta fram förslag till nya åtgärder för att nå miljömålen. Projektet samordnades av Naturvårdsver-ket, och Boverket deltog i fem av sex tematiska arbetsgrupper. Boverket var även sammanhållande för en av grupperna – temaområdet ”Hållbara städer och samhällen”. Naturvårdsverket redovisar de slutliga förslagen i samband med överlämnandet av den fördjupade utvärderingen till rege-ringen i januari 2019.
Boverket, RUS (länsstyrelsernas samverkansorgan för miljömålsarbetet) och Riksantikvarieämbetet genomförde under året tre möten för landets länsstyrelser om kulturmiljöarbete kopplat till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Syftet var att stimulera och utveckla länsstyrelsernas ar-bete med uppföljning och samtidigt knyta an till pågående arar-bete inom kulturmiljöområdet. Den virtuella mötesserien3, som var mycket välbe-sökt, kommer under 2019 att avslutas med en konferens.
Boverket uppdaterade under 2018 också målmanualen för God bebyggd miljö.
3.3.2 Samordning av det nationella
klimatanpassningsarbetet
Regeringen ändrade under 2018 Boverkets instruktion förordning (2018:1095) så att Boverket från den 1 augusti har särskilt ansvar för att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.
Regeringen gav också Boverket ett uppdrag inom klimatanpassning som omfattar att Boverket ska stödja kommunerna i deras arbete med klimat-anpassning av den byggda miljön. Boverket ska identifiera behov av un-derlag och vägledning för klimatanpassning av ny och befintlig bebyg-gelse, bedriva kompetenshöjande insatser på området, samordna underlag som expertmyndigheter och forskning tillhandahåller om klimateffekter och klimatanpassning av bebyggelse och presentera underlaget på ett an-vändarvänligt sätt. Vidare ska Boverket bedriva främjande och vägle-dande arbete om de verktyg och processer som är relevanta för klimatan-passning av den byggda miljön samt följa utvecklingen inom området klimatanpassning och analysera vad det innebär för ny och befintlig be-byggelse.
Som ett led i detta arbete påbörjade Boverket under året ett projekt med att ta fram en omfattande sammanställning av befintligt underlag till en faktabaserad guide om hur ekosystemtjänsternas nyttor och värden kan integreras i planeringen för klimatanpassning.
Boverket tog under året även fram en vägledning om översiktsplanering i kust- och havsområden4. Vägledningen behandlar bland annat hur klimat-förändringar bör beaktas inom olika allmänna intressen.
Boverket fick också, tillsammans med andra myndigheter, i uppdrag att klimatanpassa sin verksamhet enligt förordning (2018:1428) om myndig-heters klimatanpassningsarbete. För Boverkets del innebär det bland an-nat skyldighet att arbeta med klimatanpassning, ta fram en klimat- och sårbarhetsanalys, formulera myndighetsmål för klimatanpassning, en handlingsplan, ansvarsfördelning och rutiner, klimatanpassad upphand-ling, regelbunden uppföljning och redovisning, metodutveckupphand-ling, rådgiv-ning och utbildrådgiv-ning. Som ett första steg påbörjade Boverket under året arbetet med en klimat- och sårbarhetsanalys.
Boverket är med i olika myndighetsnätverk som rör klimatanpassning, bland annat i Myndighetsnätverket för klimatanpassning (MKNA) som SMHI samordnar, delegationen för ras och skred5, Nätverket stranderos-ion6 med flera. Boverket ingår även i referensgrupper till forskningspro-jekt, bland annat projektet ”SeaRim”, som analyserar strategiska frågor och val utifrån ett långt tidsperspektiv kopplat till stigande havsnivåer7
4 Boverket (2018). Översiktsplanering vid kust och hav.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/hav/ Hämtad 2019-01-27.
5 Länk till: Information om Delegationen för ras och skred. 6 Länk till: Information om Nätverket stranderosion. 7 Länk till: Information om projektet Searim.
samt ”Hazzardsupport”, som sammanför forskare och beslutsfattare för att ta fram riktlinjer för beslutsunderlag kopplat till klimatförändringar8.
3.3.2.1 Regeringsuppdrag om samordning av det nationella klimatanpassningsarbetet
Regeringsuppdraget att samordna det nationella arbetet med klimatan-passning för den byggda miljön inleddes under året. Boverket skapade kontakt med de berörda myndigheterna och befintliga nätverk identifiera-des. Särskilt SMHI:s myndighetsnätverk för klimatanpassning, MNKA, var till stor nytta i det inledande arbetet med att belysa frågeställningar av övergripande art. Internt arbete och enstaka myndighetskontakter bidrog till att utveckla frågeställningar som är specifika för den byggda miljön.
3.3.3 Agenda 2030
Vid FN:s toppmöte under september 2015 antog världens stats- och rege-ringschefer Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål. Många av de mål och delmål som ingår i Agenda 2030 arbetar Boverket med i sin or-dinarie verksamhet. Mål 11 handlar om hållbara städer och samhällen och är det mål som allra mest berör ett flertal av Boverkets verksamhetsområ-den.
Under 2018 medverkade Boverket i samverkan för Agenda 2030 inom ramen för GD-forum. Inom GD-forum förs en strategisk dialog på led-ningsnivå, samtidigt som det skapar möjligheter för samverkan, konkreta samarbeten och partnerskap på operativ nivå.
Under verksamhetsplaneringen inför 2019 märktes de aktiviteter upp som har en koppling till något mål inom Agenda 2030 i Boverkets planerings-verktyg. Detta kommer att underlätta vid uppföljning av vad Boverket gör inom respektive mål inom Agenda 2030.
3.3.4 Miljömålsrådet
Boverket ingår som strategisk part i Miljömålsrådet, och medverkar där-med till att försöka nå de nationella miljömålen. Boverket är representerat genom generaldirektören, och bistår rådet i arbetet med att identifiera ef-fektiva samarbeten och åtgärder inom myndigheternas verksamhetsområ-den. Syftet är att på ett kostnadseffektivt sätt öka takten i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet.
Miljömålsrådet presenterar årligen de åtgärder som myndigheterna ska genomföra i samverkan för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. Miljömålsrådets samverkanslista9 finns på Miljömålsportalen.
Boverket hade under 2018 ansvar för att driva fyra av de gemensamma åtgärderna:
1. Barns och ungas miljöer – nationell samordning
2. Vägledning/information och dialog med bygg- och fastighetssektorn om livscykelanalyser (LCA) för byggnadsverk: Boverket påbörjade arbetet med att ta fram en vägledning om livcykelanalyser för bygg-nadsverk under 2017, utifrån förslag i Boverkets rapport Miljö- och klimatanpassade byggregler som kom 201610. Vägledningen publice-rades i juli 201811 med fokus på byggnader.
3. Samverkan i samhällsplaneringen. Boverket anordnade en inledande workshop för att utveckla och precisera diskussionen om hur samver-kan och underlag samver-kan förbättras i dialogen mellan
kommun-länsstyrelse-stat.
4. Samverkan kring miljömålsfrågor vid införlivande av ändringar i EU-direktiv. Boverket anordnade under våren 2018 en inledande works-hop om samverkan kring miljömålsfrågor vid införlivande av EU-direktiv. Boverket gjorde det i samverkan med Energimyndigheten, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Riksan-tikvarieämbetet och Trafikverket. Samverkansåtgärden avslutades un-der 2018.
9 Länk till: Miljömålsrådets samverkanslista
10 Boverket (2016). Miljö- och klimatanpassade byggregler (rapport 2016:14).
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2016/miljo--och-klimatanpassade-byggregler/ Hämtad 2019-01-24.
11 Boverket (2018). Vägledning om LCA för byggnader.
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/ Hämtad 2019-01-24.
Boverket deltar även i andra samverkansåtgärder, där andra myndigheter i Miljömålsrådet har ansvaret att driva dessa. Vilka det är framgår av ta-bellen nedan.
Tabell 4: Samverkansåtgärder som Boverket medverkar i
Tema Åtgärder Drivansvarig myndighet
Ekonomi, tillväxt
och konsumtion Samverkan för en innovativ och miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling.
Naturvårdsverket Ekonomi, tillväxt
och konsumtion Skapa stabila strukturer och hjälpmedel för kommuners arbete med hållbara livsstilar.
Naturvårdsverket Ekonomi, tillväxt
och konsumtion Identifiera genomförbara åtgärder och styrmedel för att minska svensk klimatpåverkan i andra länder.
Naturvårdsverket
Grön infrastruktur
och landskap Kommunikation om ekosystem-tjänster genom etablerat nätverk för ekosystemtjänster.
Naturvårdsverket Städer Samverkan om genomförandet av
förslag inom den nationella hand-lingsplanen för radon.
Strålsäkerhetsmyndigheten Städer Hälsa som drivkraft i
miljömålsar-betet och för hållbar utveckling. Folkhälsomyndigheten Havs- och
vatten-förvaltning En samordnad plan för genomfö-rande av åtgärder enligt havsmil-jöförordningens åtgärdsprogram
Havs- och vattenmyndigheten Städer Utveckla upphandlingskriterier för
innemiljöer där barn kan bli expo-nerade för farliga kemikalier.
Upphandlingsmyndigheten Grön infrastruktur
och landskap Genomför handlingsplaner för grön infrastruktur Naturvårdsverket Städer Förstudie för att kunna utveckla
framtidsscenarier för effekter på utsläppen av klimat- och luftför-oreningar av utvecklingen inom byggsektorn i Sverige
Naturvårdsverket
Städer Nationell bullersamordning Naturvårdsverket Städer Nationell tillsynsvägledning för
UV-skyddade utemiljöer Strålsäkerhetsmyndigheten Giftfri miljö Påskynda tillgängliggörandet av
information om farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter – med fokus på sammansatta varor
Trafikverket
Grön infrastruktur
och landskap Test av regional landskapsanalys Trafikverket Transporter Samverkan om cykling. Trafikverket Transporter Transportplanering 2.0 Trafikverket
3.3.5 Friluftslivsmålen
Riksdagen antog år 2012 tio mål för friluftslivspolitiken. Ansvaret för målen är delat mellan olika myndigheter med Naturvårdsverket som sam-ordnande myndighet. Boverket fick genom regleringsbrevet 2015 i upp-drag att följa upp friluftslivsmålen Tillgänglig natur för alla och Attraktiv tätortsnära natur.
Boverket var i april 2018 medarrangör till konferensen Tankesmedjan för friluftsliv på Djurönäset. Temat för konferensen var framtidens friluftsliv. Boverket medverkade också i andra myndigheters uppdrag och arbeten kopplade till friluftsliv, exempelvis Skogsstyrelsens pågående regerings-uppdrag om skogens sociala värden, Naturvårdsverkets arbete med meto-dik för kartläggning av områden för friluftsliv samt vägledning för fram-tagande av friluftslivsplaner.
3.3.6 Funktionshinderpolitiken
I maj 2018 lämnade Boverket rapporten ”Nordisk harmonisering och till-gänglighetsforskning”12, som utarbetades i samråd med byggmyndighet-erna i de andra nordiska ländbyggmyndighet-erna. I rapporten konstaterades att det nor-diska samarbetet behöver utvecklas kring tillgänglighetsforskning och förstärkas genom instiftandet av en fast arbetsgrupp och att det behövs ett gemensamt kunskapsunderlag för att möjliggöra harmonisering av bygg-reglerna inom universell utformning. För att genomföra rapportens för-slag lämnade Boverket tillsammans med de övriga nordiska byggmyn-digheterna in en projektansökan till Nordiska ministerrådet.
På regeringens uppdrag analyserade Boverket om det finns behov av att förtydliga eller ändra reglerna i plan- och bygglagen om enkelt avhjälpta hinder. I rapporten ”Analys av reglerna om enkelt avhjälpta hinder”13, som lämnades i oktober 2018, framhöll Boverket bland annat att reglerna skulle kunna förtydligas när det gäller vem som ansvarar för att åtgärda sådana hinder och hur bedömningen ska göras av vad som är enkelt av-hjälpt. Boverket föreslog även att det behöver införas krav på tillsynspla-ner för den kommunala tillsynen över efterlevnaden av skyldigheten att undanröja enkelt avhjälpta hinder.
12 Boverket (2018). Nordisk harmonisering och tillgänglighetsforskning
(rapport 2018:16). https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2018/nordisk-harmonisering-och-tillganglighetsforskning/ Hämtad 2019-01-24.
13 Boverket (2018). Analys av reglerna om enkelt avhjälpta hinder (rapport 2018:31).
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2018/analys-av-reglerna-om-enkelt-avhjalpta-hinder/ Hämtad 2019-01-24.
Myndigheten för delaktighet har inrättat ett strategiskt råd för genomfö-rande av funktionshinderspolitiken. I detta arbete deltog Boverket på ge-neraldirektörsnivå, i en referensgrupp och i ett tjänstemannanätverk. Boverket deltog liksom tidigare år i ett permanent samråd med funktions-hinderförbunden, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting. Under året publicerade Boverket även nya vägledningstexter på PBL kunskapsbanken bland annat om:
• tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser
• avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänhet-en har tillträde och på allmänna platser
• tillgänglighet på tomter.
Boverket tog under året även fram en vägledning om hur tillgänglighet kan hanteras inom översiktsplaneringen14. Med denna vägledning sätter Boverket fokus på tillgänglighet och funktionshinderperspektiv samt sammanlänkar den information om tillgänglighet och användbarhet som finns inom olika delar av Boverkets webbplats. Se vidare under avsnittet: ”Vägledning funktionshinderperspektivet i översiktsplaneringen – RB 4”.
3.3.7 Jämställdhetsintegrering
Boverket är en av de myndigheter som deltagit i regeringens utvecklings-program för jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Boverket har deltagit sedan starten 2013. En handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2015–2018 togs fram i syfte att bidra till att uppfylla rege-ringens jämställdhetspolitiska mål. Resultatet av utvecklingsarbetet 2015–2017 redovisades till regeringen i februari 2018 i rapporten ”Ge-nomförandet av handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Boverket 2015–2018”15.
Under 2018 togs ett inriktningsbeslut fram för det fortsatta arbetet inom ramen för handlingsplanen. Inriktningsbeslutet var ett sätt att fördela ut ansvar för det som kvarstår i handlingsplanen men också att avgöra hur Boverket ska arbeta vidare inom området.
14 Boverket (2018). Översiktsplanering för ökad tillgänglighet.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/tillganglighet/ Hämtad 2019-01-24.
15 Boverket (2018). Genomförandet av Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på
Boverket 2015-2018. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-
Utbildning i genuskunskap ingår vid introduktionsutbildningar av nyan-ställda chefer och medarbetare. Två utbildningstillfällen erbjöds under året.
Under hösten påbörjades planering av enhetsutbildningar som ska äga rum under 2019. Enheterna kommer att erbjudas skräddarsydda utbild-ningar i jämställdhetsintegrering.
Boverket deltog vid de nätverksträffar som anordnades av Jämställdhets-myndigheten. Boverket deltog även vid det regionala nätverket för jäm-ställdhet som Länsstyrelsen Blekinge samordnar.
Boverket deltog också vid ett tillfälle under 2018, tillsammans med Nä-ringsdepartementet, i regeringens referensgrupp för feministisk planering.
3.3.8 Internationellt arbete
3.3.8.1 Nordiskt samarbete
Boverket samarbetar med de nationella nordiska plan-, bygg- och bo-stadsadministrativa myndigheterna och Nordiska ministerrådet genom strategiska informationsmöten, nätverk för sakfrågor och projekt. Inform-ation om väsentliga förändringar i våra grannländer ger incitament till vi-dareutveckling av svenska förhållanden. Boverkets medarbetare ges möj-lighet till fördjupat utbyte i sakfrågor och projektsamverkan. Inom ramen för det nordiska ministersamarbetet pågår ett samarbete kring hur de nor-diska ländernas byggregler kan harmoniseras, först och främst vad gäller kraven på fysisk tillgänglighet. Boverket deltar även i Nordiska minister-rådets arbetsgrupp för små och medelstora städer.
Under 2018 var Boverket värd för ett samordnat nordiskt nätverksmöte för stadsplanerare och jurister den 13–14 juni i Karlskrona. Boverket del-tog även i tre övergripande nordiska myndighetsmöten för fysisk plane-ring den 22–24 augusti i Siglufjörður, för byggande den 30–31 augusti i Köpenhamn respektive för bostadsfrågor den 5–7 september i Reykjavik. Exempel på information som kom fram vid de nordiska myndighetsmö-tena:
I Danmark flyttades under 2018 de tekniska kontrollerna från kommu-nerna till certifierade kontrollansvariga. Andrahandsuthyrningen digitali-seras och en ny finansieringsmodell införs för allmänna bostäder. Dessu-tom tas stora strukturella grepp för att bryta dåliga strukturer i utanför-skapsområden.
Finland har infört nya byggregler utan referenser till standarder. Avtal mellan staten och de fyra största stadsområdena om markanvändning, bo-ende och trafik (MBT-avtal) har lett till ett bostadsbyggande i balans med bostadsbehovet. En godtagbar ”minilägenhet” har definierats till storle-ken 15,5 kvadratmeter och ett nytt system för inomhusmiljö i tre klasser har införts.
Island flyttar från och med 2019 ansvaret för byggplatskontrollerna från kommunerna till den centrala byggmyndigheten. Island gör bostadspro-gnoser som uteslutande bygger på livsstil och demografiska antaganden samt har byggt en online-tjänst ”Better Reykjavik” där invånarna själva kan presentera idéer för huvudstadsområdets utveckling.
I Norge har man börjat använda direkt statlig detaljplanering i projekt där det krävs snabb planprocess, i projekt som rör flera kommuner eller där det råder oenighet eller konflikter – staten övertar då kommunens roll som planmyndighet och kommunen blir endast en remissinstans. Vidare fortsätter arbetet med stadstillväxtavtal som nu omfattar nio stadsområ-den med överenskommelser mellan norska staten och de berörda kom-munerna.
3.3.8.2 Internationellt samarbete och EU-samarbete
Den 9–11 april 2018 genomförde polska byggnadsministeriet och Bover-ket gemensamt informationsdagar om byggreglerna i våra respektive län-der. Initiativet, som kom från det polska ministeriet, genomfördes i sam-arbete med Business Sweden i Warszawa och understödde Boverkets re-geringsuppdrag om att upprätta en webbplats för utländska byggaktörer. Inom byggområdet har Boverket ett omfattande EU-engagemang, såväl i Europeiska kommissionens ständiga byggkommitté som i olika expert-grupper och frågor om marknadskontroll. I bostadsrelaterade frågor pub-licerar Boverket årligen rapporter. Inom fysisk planering finansierar EU ett forskningsprogram, ESPON 2020, där Boverket deltar i övervak-ningskommittén på regeringens uppdrag.
Rapporten ”EU och bostadspolitiken 2017 – Rättsutveckling och samar-bete inom EU av betydelse för svensk bostadspolitik”16 är Boverkets år-liga rapport om EU-samarbetet ur ett bostadspolitiskt perspektiv och be-skriver bland annat utvecklingen under 2017 inom EU:s urbana agenda, där flera av de tolv partnerskapen nu har formerat sig kring initiativ som på olika sätt ska stödja utvecklingen av Europas städer. I rapporten
16 Boverket (2018). EU och bostadspolitiken 2017 (rapport 2018:7).
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2018/eu-och-bostadspolitiken-2017/ Hämtad 2019-01-24.
rivs även den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som medlems-länderna har ställt sig bakom och som bland annat stärker rätten till bo-stad inom unionen. Något annat som följs upp är den pågående diskuss-ionen om statsstödsreglerna och medlemsländernas utrymme att föra en aktiv nationell bostadspolitik i ett Europa som i stora delar brottas med bristen på överkomliga bostäder. Av rapporten framgår även en mängd pågående initiativ som ska föras i hamn när kommissionen fokuserar på resultat och leverans inför EU-valet i maj 2019, samtidigt som förutsätt-ningarna för EU:s framtida samarbete debatteras flitigt.
Visions and Strategies around the Baltic Sea (VASAB)
VASAB är ett samarbete mellan de tio länderna runt Östersjön: Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige, Tyskland och Vitryssland. Boverket har bistått Regeringskansliet i arbetet med det svenska ordförandeskapet under halvtannat år fram till den 30 juni 2018. De övergripande prioriteringarna för VASAB är att främja regional och urban utveckling, att främja transportinfrastrukturens tillgänglighet och att utveckla samverkan i havsplanering. Under perioden har Boverket agerat ordförande i organisationens styrkommitté, arrangerat seminarier samt initierat en tävling för unga planerare och deras framtidsvisioner, som kommer att genomföras under 2019. Under 2018 arrangerade Bo-verket också en workshop om smarta städer och regioner samt höll styr-kommittémöte i Sundsvall den 31 januari – 1 februari 2018. Den 15 maj 2018 arrangerades en palett av projektpresentationer, ”Stakeholder Day” i Bryssel för att informera EU-associerade intressenter om
VASAB-samarbetet. Den 16 maj 2018 hölls i Bryssel det styrkommittémöte som avslutade det svenska ordförandeskapet.
3.3.8.3 Övrig internationell samverkan
Regeringsuppdrag om Smart City Sweden: Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att samverka för att främja export av svenska pro-dukter, tjänster och systemlösningar för smart stadsutveckling. Arbetet koordineras av Energimyndigheten. Boverkets fokus ligger på bostadshus och moderna träbyggnader, hållbar stadsplanering och stadsutveckling inklusive klimatanpassning och sociala aspekter. Boverket har skapat ett team som under 2018 lämnade förslag på svenska exportexempel att visa fram för utländska intressenter. Urvalsprocessen, att filtrera fram de bästa och mest exportmogna lösningarna, genomförs i ett samarbete mellan samtliga myndigheter som arbetar inom uppdraget och detta ger även djupare förståelse av kvaliteter i begreppet hållbar stadsutveckling. Bo-verkets team bistod den svenska demonstrationsplattformen med expert-stöd inom myndighetens arbetsfält.
International Federation for Housing and Planning (IFHP): Organisation-en IFHP sjösätter under 2019 programmet ”Social Cities” och Boverket medverkade den 20–21 september 2018 i en förberedande workshop samt rådsmöte i Köpenhamn. IFHP är en organisation som vilar på Ebenezer Howards vision om att skapa goda boendemiljöer för alla, med balans mellan grönska och urban täthet i växande städer.
Besök från utländska myndigheter med mera:
• BTH:s internationella mastersutbildning för fysisk planering Den 11 september 2018 besökte de internationella studenterna vid Blek-inge tekniska högskola Boverket och fick då en inblick i fysisk planering i Sverige samt Boverkets roll i förhållande till regeringen och dess kansli, länsstyrelser, regioner och kommuner. Särskild uppmärksamhet ägnades även åt implementering i fysisk planering av FN:s klimatmål. Studenterna redogjorde för planeringssystemen i Nederländerna och Tyskland.
• Kina – Development Research Center of the State Council En central statlig delegation från Kina besökte Boverket den 31 oktober och fick då en bred exposé över hur svensk bostadspolicy utvecklats de senaste femtio åren. Bakgrunden till besöket var att Kina intresserar sig för hur Sverige principiellt och i ett längre tidsperspektiv hanterat en ökad urbanisering och bostadsförsörjning.
• Kina – Shenzhen Urban Planning and Land Research Center Shenzhen Urban Planning and Land Research Center besökte Boverket den 18 oktober 2018 och fick då en presentation av fysisk planering och bostadsbyggande i Sverige. Boverket fick samtidigt även en inblick i ut-vecklingen av mångmiljonstadsregionen Shenzhen omedelbart norr om Hongkong. I anslutning till besöket förevisades Västra hamnen i Malmö.
• Estlands byggregelmyndighet
Inom ramen för nordiska ministerrådets ”Nordic-Baltic Mobility Pro-gram” tog Boverket den 26–28 november emot en delegation från Est-lands byggtekniska regelmyndighet. En rad presentationer om tillgäng-lighet, säkerhet, energi, certifiering, energideklarationer, marknadskon-troll och digitalisering gav underlag till utbyte av erfarenheter
3.3.9 Sektorsövergripande samverkan
Samverkan och samarbete med andra aktörer inom samhällsbyggnadssek-torn är viktigt för Boverket, både för att fånga upp behov och krav från
myndighetens intressenter men även för att tillsammans hitta bra lösning-ar. Under året deltog Boverket i ett flertal seminarier och konferenser och här följer ett par exempel. Se vidare även under respektive fokusområdes avsnitt.
3.3.9.1 Almedalsveckan
I juli deltog Boverket i Almedalsveckan. Almedalen är en mycket god möjlighet att på kort tid träffa många av myndighetens samarbetspartners, branschen och andra relevanta aktörer. Delar av ledningen och ett antal experter var på plats för att delta i andras seminarier och bevaka viktiga frågor. Boverket arrangerade även tre seminarier där fokus var digitali-sering, arkitektur och PBL;
• ”Offentliga rum i en digital civilisation”
• ”Makten över arkitekturen i brytningstid”
• ”Plan- och bygglagen – möjliggörare eller hinder för bostadsbyg-gande”
3.3.9.2 Glesbygdsriksdagen
Vid Glesbygdsriksdagen i Örnsköldsvik den 18–20 maj höll Boverkets rättschef och enhetscheferna för Stöd och Bidrag samt Stad och Land ett seminarium kallat ”Vad kan och bör Boverket göra för landsbygden?”. Seminariet var välbesökt och många frågor ställdes och idéer från delta-garna om hur Boverket skulle kunna bidra till att stötta landsbygdsut-veckling samlades in.
3.4
Städer
Under fokusområdet städer redovisar Boverket sitt arbete med att nå de mål som gäller för området. Boverket arbetar kontinuerligt för att trygga en god livsmiljö och att verka för att skapa goda förutsättningar för byg-gande av bostäder och lokaler, och i vidare mening etablering av företag och annat samhällsbyggande. Fysisk planering handlar om att bestämma hur mark- och vattenområden ska användas. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska olika samhällsintressen vägas mot varandra i en öppen och demokratisk process samtidigt som enskildas rättigheter ska beaktas.
Tabell 5: Årsarbetskrafter och kostnader fördelat på prestation inom fokusområde städer
2018 2017 2016
Verksamhetsområde åak tkr åak tkr åak tkr
Bygglov, detaljplaner och översiktsplaner 45,0 -69 556 41,2 -57 272 37,8 -47 389
Föreskrift och allmänt råd 1,4 -1 099 0,0 -1
Svar på remiss 1,1 -814 1,8 -1 438 1,7 -1 416 Svar på förfrågning 4,2 -3 083 4,0 -3 156 3,8 -3 112 Kunskapsunderlag 38,3 -64 560 35,4 -52 678 32,2 -42 862 Plangenomförande 5,3 -7 082 2,4 -3 477 1,5 -3 330 Kunskapsunderlag 5,3 -7 082 2,4 -3 477 1,5 -3 330 Regional utveckling 13,0 -11 011 8,0 -7 558 6,5 -7 205 Svar på remiss 1,6 -1 126 1,4 -1 091 1,3 -1 070 Kunskapsunderlag 11,5 -9 885 6,6 -6 467 5,2 -6 136
Stadsutveckling och arkitektur 37,4 -45 378 34,0 -36 766 29,8 -36 795
Svar på remiss 1,1 -832 1,6 -1 233 1,9 -1 557 Svar på förfrågning 0,8 -554 0,6 -437 0,3 -258 Bidragshantering 0,4 -340 0,7 -1 079 Kunskapsunderlag 35,5 -43 991 31,5 -34 755 26,9 -33 901 TOTALT 100,8 -133 027 85,6 -105 072 75,7 -94 720
Antalet årsarbetskrafter (åak) inom fokusområdet städer uppgick till totalt 100,8 åak under 2018, vilket är en ökning med cirka 15 åak jämfört med 2017. Ökningen beror på ökning-en av antalet anställda totalt sett under året som i sin tur berodde på fler uppdrag till Bo-verket. Den prestationstyp som dominerade fokusområdet städer var kunskapsunderlag, som uppgick till nästan 90 procent.
3.4.1 Måluppföljning städer
Boverket har formulerat två strategiska mål för fokusområdet städer. Un-der respektive mål redovisas en sammanfattande resultatanalys utifrån vad Boverket genomförde under året:
3.4.1.1 Fler urbana miljöer svarar mot människors behov av en fungerande vardag.
Målet innebär att människor ska ha en fungerande och attraktiv boende-miljö, med närhet till service, kollektivtrafik och grönska för rekreation. Sådana hänsyn måste tas i samband med planeringen på olika nivåer. Boverket bidrog under året på flera sätt till att på sikt uppfylla målet. Till exempel genom uppdraget inom arkitektur och gestaltning samt genom inrättandet av den nya rollen riksarkitekt. Riksarkitekten blev under året också utsedd till ordförande för Rådet för hållbara städer. Boverket deltog även i olika referensgrupper och studier kopplade till hållbar stadsut-veckling. Andra viktiga rapporter/vägledningar som Boverket tog fram under året, enligt olika regeringsuppdrag, var till exempel:
• nationell kartläggning av barns och ungas tillgång till skolgårdar
• kartläggning av dricksvattenbehov
• rapport med lärande exempel på hur cykling har beaktats i samhälls-planeringen
• vägledning om ekosystemtjänster i fysisk planering
• vägledning om översiktsplanering i kust- och havsområden kopplat till klimatanpassning.
Läs mer under avsnittet ”3.4.2 Byggd miljö”.
3.4.1.2 Vi medverkar till en effektiv samhällsbyggnadsprocess och till att minska bristerna vid planering
Det av största vikt att samhällsplaneringen fungerar effektivt och att den löpande kan förbättras för att minska brister i planeringen.
Inom detta strategiska mål Boverket fick flera regeringsuppdrag, bland annat relaterat till att utveckla kompetensen hos olika aktörer inom sam-hällsbyggnadsprocessen, framför allt genom PBL kunskapsbanken och genom ett flertal webbutbildningar.
Boverket följer också löpande upp tillämpningen av plan- och bygglag-stiftningen.
Läs mer under avsnittet ”3.4.3 Fysisk planering”.
3.4.2 Byggd miljö
3.4.2.1 Hållbar stadsutveckling
Boverket hade under året ett omfattande kunskapsutbyte med andra myn-digheter och medverkade i olika referensgrupper, exempelvis
Energi-myndighetens projekt ”Spara och bevara” samt ”Medborgardeltagandets effekter”, ett forskningsprojekt som drivs av Chalmers och KTH i sam-verkan med ”Mistra Urban Futures”. Boverket deltog även i flera refe-rensgrupper kopplade till projekt inom hållbar stadsutveckling17. Fokus i projekten ligger på den sociala dimensionen, exempelvis livsstilsfrågor eller olika aktörers roller och ansvar. Projekten löper som längst till 2020. Boverket medverkade i de utbildningar om kulturvärden och PBL som ar-rangerades av länsstyrelserna i Västra Götaland och Örebro län. Boverket ingick också i styrelsen för föreningen Svenska Stadskärnor och medver-kade bland annat i föreningens årskonferens i Västervik. Boverket deltog också i Riksantikvarieämbetets studie om hanteringen av kulturvärden i byggprocessen.18 Studien visar på stora brister i hur kulturvärdena hante-ras i bygglovs- och anmälanprocessen.
På Boverkets webbplats uppdaterades innehållet i ”Vägledning för med-borgardialog”, ”Exempelsamling tryggt och jämnt”19, ”Jämställda offent-liga miljöer – lärdomar från 24 projekt”20 och ”Jämställdhet i samhälls-planeringen”21. Texterna om rättsfall kopplade till kulturvärdena på tema kulturvärden inom ramen för PBL kunskapsbanken uppdateras kontinuer-ligt.
3.4.2.2 Tillämpningen av bestämmelser om riksintressen
Boverket lämnade under året råd och synpunkter på det arbete som bed-rivs av de centrala sektorsmyndigheterna i deras arbete med hushåll-ningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Boverket arbetade vi-dare med sitt samordningsuppdrag och kommunicerar det utåt framför allt via PBL kunskapsbanken22. En ökad aktivitet kan noteras från sektors-myndigheternas sida med att revidera underlagen om sina respektive riks-intresseanspråk, vilket är i linje med regeringens önskemål. Boverket kan
17 Tillväxtverkets tematiska utvärdering av hållbar stadsutveckling i Regionalfonden,
Gö-teborgs universitets forskningsstudie ”Kulturmiljöarbete och fysisk planering – roller och ansvar” samt SLU/Alnarps forskningsprojekt ”Beyond Efficiency”.
18 Riksantikvarieämbetets rapport Kulturvärden försvinner i byggprocessen. Intervjuer
och aktgranskning av bygglovsärenden (2018)
19 Boverket (2018). Genomförda projekt inom Tryggt och jämnt.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/avslutade-uppdrag/tryggt-och-jamnt/ Hämtad 2019-02-09.
20 Boverket (2018). Jämställda offentliga miljöer – lärdomar från 24 projekt.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/jamstallda-offentliga-miljoer--lardomar-fran-24-projekt/ Hämtad 2019-02-09.
21 Boverket (2018). Jämställdhet i samhällsplaneringen.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/jamstalldhet-i-samhallsplaneringen/ Hämtad 2019-02-09.
22 Boverket (2017). Vad är ett riksintresse?
också konstatera att frågan om ökat bostadsbyggande kontra andra sam-hällsintressen fortfarande är lika aktuell och komplex. Särskilt inom till-växtregionerna uppstår målkonflikter mellan å ena sidan riksintressen och å andra sidan kommunernas planer på ökat bostadsbyggande.
Under 2018 deltog Boverket i Trafikverkets projekt ”Klargöra vad påtag-ligt försvårande av nyttjande eller tillkomst innebär för transportsyste-mets anläggningar”. Projektet syftar till att klargöra hur bestämmelserna om riksintressen enligt 3 kap. 8 § miljöbalken ska tillämpas.
3.4.2.3 Barns och ungas utemiljö
Skolans och förskolans utemiljöer är centrala delar av vardagen för de flesta barn. Tätare städer, ökande trafik och en stressig vardag för många vuxna har resulterat i en minskad rörelsefrihet och att allt fler barn skjut-sas till skolan och fritidsaktiviteter. Därför måste skolgårdar och försko-legårdar erbjuda miljöer som främjar barns och ungas allsidiga utveckl-ing. Trenden i stadsbyggandet idag är att friytorna för barn och unga minskar så att deras rörelsefrihet begränsas. Samtidigt stiger ohälsotalen bland barn och unga med ökad psykisk ohälsa och mindre fysisk aktivitet. Nationell kartläggning visar att skolgårdar krymper
Under 2018 gjorde Boverket tillsammans med Statistiska Centralbyrån, SCB, en nationell kartläggning av barns och ungas tillgång till skolgår-dar23. Syftet med kartläggningen var att få ett bättre kunskapsunderlag gällande den faktiska situationen och utvecklingen över tid. Den fram-tagna kartläggningen ger indikationer på kvaliteten i utemiljön och några av de grundläggande rekommendationer på kvaliteter som ställs i Bover-kets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritids-hem, förskolor, skolor och liknande verksamheter.
Kartläggningen visar att:
• Mellan åren 2014 och 2017 minskade den genomsnittliga skolgårdsy-tan med nässkolgårdsy-tan fyra kvadratmeter per elev.
• Drygt fyra av tio barn har tillgång till en yta som är mindre än 30 kvm per barn.
• Genomsnittsytan för hela landet är knappt 45 kvadratmeter per elev, vilket motsvarar ungefär tre parkeringsplatser.
23 Boverket (2018). Nationell kartläggning visar att skolgårdarna krymper.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/barns-och-ungas-utemiljo/nationell-kartlaggning-visar-att-skolgardarna-krymper/ Hämtad 2019-01-27.
• I Sverige finns det cirka 63 000 barn som har totala skolgårdsytor som är mindre än 3 000 kvadratmeter.
Minskningen beror både på att antalet elever i skolorna blivit fler samti-digt som utrymmena också blivit mindre.
I samband med publiceringen anordnade Boverket ett frukostseminarium tillsammans med SCB, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Skol-verket, SLU och Tankesmedjan Movium. Studien fick stor uppmärksam-het i media.
Fördjupad uppföljning av Boverkets allmänna råd och vägledning Inom ramen för PBL-uppföljningen valde Boverket att göra en fördjupad uppföljning av hur kommuner tillämpar Boverkets allmänna råd och väg-ledning för skol- och förskolegård i praktiken24. Förtätning, större sko-lenheter och svårigheter med samutnyttjande är några av de utmaningar som påverkar tillämpningen av plan- och bygglagens krav på friyta. Det efterfrågas också mer kortfattad och lättillgänglig vägledning samt goda exempel på skolgårdar och förskolegårdar.
3.4.2.4 Hälsa, risk och säkerhet
Bättre plats för arbete
Under 2018 påbörjade Boverket ett projekt som syftar till att ge ut all-männa råd om markanvändning i närheten av Sevesoverksamheter25 och att utreda hur handboken ”Bättre plats för arbete” (BPFA) ska ersättas. Under 2018 genomfördes samråd och möten med en intern och en extern referensgrupp samt med handläggare på tre kommuner som använder BPFA i sitt arbete. Boverket utredde om allmänna råd om markanvänd-ning i närheten av Sevesoverksamheter kunde samordnas med ett projekt om att ersätta BPFA.
Projektet resulterade i att Boverket under hösten 2018 tog beslut om hur BPFA ska ersättas. En ny projektplan för att ersätta BPFA utarbetades och arbetet kommer att fortgå under 2019. Arbetet med att ta fram förslag till nya allmänna råd och konsekvensbeskriva förslaget påbörjades också under 2018.
24 Boverket (2018). Fördjupad uppföljning av friytor vid skolor och förskolor.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/uppfoljning/fordjupad-uppfoljning-friytor/ Hämtad 2019-01-27.
25 För att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor för människor
Farligt gods
Boverket arbetade under året med att sammanställa och analysera befint-liga regler, rekommendationer och riktvärden för fysisk planering invid vägar och järnvägar med hänsyn till riskerna med transporter av farligt gods. Arbetet begränsades till att beskriva och analysera regler, rekom-mendationer och riktvärden vid Sveriges samtliga länsstyrelser, de tre storstadskommunerna, de nordiska länderna samt Tyskland och Neder-länderna. Syftet var bland annat att se om det finns olika regler, rekom-mendationer och riktvärden i olika kommuner, län och länder samt att analysera skälen till detta.
Boverket deltog vid Länsstyrelsen i Stockholms läns riskseminarium dit länsstyrelsehandläggare och handläggare från länets kommuner med flera bjudits in. Syftet var att informera om Boverkets pågående och slutförda projekt inom ämnesområdet, samverkan samt om tillsynsvägledning. Samverkan
Boverket deltog under 2018 i arbetsgruppen mot naturolyckor som sam-ordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Denna samverkan resulterade i en nationell åtgärdsplan mot naturolyckor som för år 2019 innehåller tre åtgärder. Boverket åtog sig att medverka vid genomförandet av två av dessa åtgärder:
• tydliggöra myndigheternas och den enskildes ansvar före och under en naturhändelse
• metoder för att beräkna kostnader vid naturhändelser och kostnader för förebyggande arbete.
Boverket deltog i arbetet med MSB:s regeringsuppdrag om samordning av risk- och sårbarhetsarbete som bidrar till ökad trygghet och säkerhet i samhället. MSB lämnade en rapport med förslag till åtgärder till rege-ringen. En av åtgärderna är att Boverket och MSB ska utarbeta en väg-ledning för ökad trygghet och säkerhet i offentliga miljöer. Arbetet med denna vägledning påbörjades under hösten 2018.
Boverket medverkade i MSB:s arbete med att revidera handboken om ”Samhällsplanering och storskalig kemikaliehantering” och handboken om ”Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner”.
Övrigt
Under 2018 förde Boverket en dialog med MSB mot bakgrund av att de utredde frågan om Boverket ska ingå i ett samverkansområde enligt
bila-gan till förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansva-riga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Dialogen mynnade ut i att MSB under hösten 2018 föreslog till regeringen att Boverket ska ingå i ett samverkansområde.
3.4.2.5 Planeringsunderlag avseende klimatfrågor
Boverket hade under året ett regeringsuppdrag relaterat till länsstyrelser-nas sammanställningar av planeringsunderlag, avseende klimatfrågor. Underlaget syftar till att i fysisk planering dels begränsa klimatpåverkan, dels förebygga och på andra sätt hantera de risker som följer av ett för-ändrat klimat samt om hur grön infrastruktur kan utnyttjas för detta. Ar-bete med sammanställning och analys för uppdraget pågick framför allt under 2017, och uppdraget redovisades i januari 201826. Fokus i rappor-ten ligger på en övergripande analys av tillgången till relevanta plane-ringsunderlag för att arbeta med klimatanpassning och minskad klimat-påverkan i den kommunala fysiska planeringen.
3.4.2.6 Goda ljudmiljöer
Olika aktörers intresse för ljudmiljöfrågorna var högt under året. Trots att det nu har gått en tid sedan ändrade regler infördes inom bullerområdet, så finns ett fortsatt stort väglednings- och informationsbehov. Det visar inte minst inflödet av frågor som handlar om omgivningsbuller i plane-ringen. Under året pågick insamling och strukturering av de inkomna frå-gor som bedömdes ha ett bredare allmänintresse. Avsikten är att publicera dessa under 2019.
Boverket medverkade med kompetens inom ljudmiljöområdet vid flera externa aktiviteter. Sådan medverkan kommer att fortsätta kommande år med ökat fokus riktat till aktörer inom byggbranschen.
Inom den nationella bullersamordningen var insatserna koncentrerade till att utveckla en gemensam myndighetsstrategi för goda ljudmiljöer, samt arbete med mät- och beräkningsmetoder inom Kunskapscentrum för bul-ler. Kunskapscentrum ska utveckla och vägleda i mät- och beräkningsme-toder. Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, VTI, upphandlades för att driva detta kunskapscentrum på uppdrag av Boverket, Naturvårds-verket, Trafikverket och Transportstyrelsen.
Världshälsoorganisationen, WHO, publicerade under hösten nya hälsoba-serade riktvärden för buller i syfte att ge rekommendationer om
26 Boverket (2018). Planeringsunderlag för fysisk planering avseende klimatfrågor
(rap-port 2018:3).
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/publikationer/2018/planeringsunderlag-for-fysisk-planering-avseende-klimatfragor/ Hämtad 2019-01-27.
