Marknadskontroll

3.6.2 Boverkets byggregler

I juni 2018 fattade Boverket beslut om ett antal ändringar i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2018. I avsnittet om energihushållning förtydliga- des bestämmelserna om beräkning av primärenergital för flerbostadshus. Reglerna i avsnittet om utsläpp till omgivningen förtydligades i fråga om utsläpp av kolmonoxid från byggnader med rumsvärmare. I avsnitten om brandskydd och luft gjordes ett antal mindre ändringar, främst i form av uppdaterade hänvisningar till standarder och andra skrifter där tidigare hänvisningar hade blivit föråldrade. Därutöver beslutade Boverket att för-

länga övergångstiden för ett antal tidigare beslutade regeländringar om energihushållning och utsläpp från rumsvärmare. Övergångstiden för dessa tidigare ändringar förlängdes med ett halvår från den 1 juli 2018 till den 1 januari 2019. Efter ett nytt regeringsuppdrag i november 2018 att göra en fördjupad konsekvensanalys förlängs övergångsperioden, i paritet med uppdraget, till den 1 oktober 2019.

Vidare beslutade Boverket i mars 2018 att ändra i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna an- ordningar. Ändringarna, som trädde i kraft den 21 april 2018, var i hu- vudsak en följd av att EU:s linbanedirektiv72 _{hade ersatts av en linbane-} förordning73 _{med direkt tillämplighet i medlemsstaterna, vilket föranledd-} de upphävande av de nationella regler som genomförde direktivet. Därut- över bestod ändringarna i hissföreskrifterna även i uppdateringar med an- ledning av nya föreskrifter från Elsäkerhetsverket samt vissa uppdate- ringar av hänvisningar till standarder.

Boverket har i uppdrag att fungera som expertstöd till och bistå Kommit- tén för modernare byggregler. Kommitténs uppdrag är att genomföra en systematisk och grundlig översyn av vissa kapitel i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen samt Boverkets byggregler. Till kom- mittén hör en särskild expertgrupp som är tillsatt av Näringsdepartemen- tet, och i den expertgruppen deltar en medarbetare från Boverket. Före- trädare för kommittén besökte Boverket i maj 2018 och berättade om den pågående utredningen. Vid Boverkets PBL kompetensdagar 2018, som arrangerades i Malmö i november 2018, arrangerade kommittén en kun- skapsdialog. Vidare inrättade Boverket en särskild sida på myndighetens webbplats, ”Kunskapsunderlag för översyn av Boverkets byggregler”.74 Där finns information som kan vara till nytta bland annat för kommittén i dess verksamhet, till exempel en historisk översikt över byggreglerna, in- formation om regelförenklingar som gjorts på senare tid, information om utredningar om byggregler och byggkostnader, en nordisk jämförelse av byggregler samt övrigt kunskapsunderlag som myndigheten har tagit fram inför översyn av reglerna.

72 _{Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/9/EG av den 20 mars 2000 om linbanean-}

läggningar för persontransport.

73 _{Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om lin-}

baneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG.

74 _{Boverket (2018). Kunskapsunderlag för översyn av Boverkets byggregler.}

https://www.boverket.se/sv/byggande/oversyn-av-boverkets-byggregler/ Hämtad 2019- 01-27.

3.6.3 Miljöindikatorer

Boverket ansvarar för att bygga upp och sprida kunskap om bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan och utveckling. Det gör myndigheten med hjälp av ett antal miljöindikatorer som utgår från de nationella mil- jökvalitetsmålen och som täcker in sektorns mest betydande miljöpåver- kan. Indikatorerna bygger på tillgänglig data och uppdaterades i januari 2019 baserat på underlag från SCB. Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. Boverkets miljöindikato- rer används för uppföljning av miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” och utgör en av fem kärnindikatorer på miljömålsportalen. Indikatorerna har uppdaterats årligen från 2016. Data finns från år 2008 och det är cirka två års eftersläpning av uppgifterna.

Under 2018 arbetade Boverket med utveckling av indikatorerna. Bland annat ska en indikator som visar energieffektivisering vara klar under 2019. Miljöindikatorerna är konjunkturberoende det vill säga att utsläp- pen ökar vid ökat byggande, om byggmetoderna är desamma.

3.6.4 Utsläpp från arbetsmaskiner RB

Boverket ska enligt regleringsbrevet för 2018 redovisa hur myndigheten genom information, vägledning eller på andra sätt verkar för att minska utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser från arbetsmaskiner. Boverket genomförde under 2018 inom ramen för sitt uppdrag olika in- satser som i förlängningen kan bidra till minskade utsläpp till luft från bygg- och fastighetssektorn. Insatserna tog i hög utsträckning sin ut- gångspunkt i sektorns utsläpp ur ett livscykelperspektiv där utsläpp från arbetsmaskiner utgör en del. Exempel på sådana insatser var Boverkets arbete med miljöindikatorerna, klimatscenarier, vägledning om livscykel- analys och förslag på metod och regler för klimatdeklaration (se respek- tive avsnitt). Boverket genomförde däremot inte några specifika insatser avseende arbetsmaskiner.

I Naturvårdsverkets samverkansåtgärd ”Klimatscenarier för bygg- och fastighetssektorn”, där Boverket deltar, undersöks bland annat hur stora utsläppen av växthusgaser är kopplat till olika källor inom sektorn, där- ibland arbetsmaskiner. Klimatscenarier kan därmed inkludera åtgärder som omfattar arbetsmaskiner, till exempel vad en ökad elektrifiering kan innebära för utsläppen inom sektorn. Se avsnittet om klimatscenarier. Boverket deltar även tillsammans med Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen och Trafikanalys i Energimyndighetens uppdrag att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet. De sex myn-

digheterna har inom denna samverkan, benämnd SOFT, tolkat att upp- draget omfattar alla trafikslag samt arbetsmaskiner.

3.6.5 Informationscentrum för hållbart byggande

Boverket har i uppdrag av regeringen att genomföra upphandling för att upprätta och driva ett informationscentrum för hållbart byggande för åren 2017–2021. I uppdraget ingår att regelbundet följa upp informationscent- rums verksamhet i syfte att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med angivna ändamål och uppställda krav.

Svensk Byggtjänst upphandlades och driver nu verksamheten tillsam- mans med underleverantörerna IVL Svenska Miljöinstitutet, Research In- stitutes of Sweden (Rise), Energikontoren Sverige, Nationellt renovering- scentrum vid Lunds Tekniska högskola (NRC) och Sustainable Innovat- ion (SUST). Informationscentrums uppdrag är att främja dels ökad ener- gieffektivisering vid renovering, dels energieffektivt byggande med an- vändning av hållbara material och låg klimatpåverkan ur ett livscykelper- spektiv.

Boverkets huvudsakliga insatser under 2018 var att genomföra samver- kansmöten med ledningen för båda parter (Boverket och Svensk bygg- tjänst), genomföra ett forum för dialog med externa aktörer om informat- ionscentrums verksamhet, och att administrera ersättning till informat- ionscentrum enligt avtal.

Boverket fattade beslut i juni 2018 om förlängning av avtalet med Svensk byggtjänst till och med 2019.

3.6.6 Byggskador inom byggsektorn

Boverket fick 2017 ett regeringsuppdrag som handlade om att kartlägga byggskador inom byggsektorn. I uppdraget tittade Boverket närmare på systematiska byggfel och betydande kvalitetsbrister som kan uppkomma vid nybyggnation eller renovering av byggnader. I uppdraget ingick även att bedöma de fastighetsekonomiska och samhällsekonomiska konse- kvenserna som fel, brister och skador orsakar.

Uppdraget utfördes i samråd med Kommittén för modernare byggregler. Boverket samrådde också i uppdraget med en rad intressenter som exem- pelvis kommuner, försäkringsbolag, projektörer, byggentreprenörer, fas- tighetsägare, projektutvecklare, besiktningsmän och kontrollansvariga. Det saknas idag en sammantagen nationell statistik om byggskador vilket gjorde det svårt att få en klar bild av omfattningen av fel, brister och ska- dor inom byggsektorn. Data är dessutom utspritt på flera olika myndig-

heter och organisationer. Boverket bedömer att det finns ett stort mörker- tal i antalet byggskador. Kommittén för modernare byggregler ska bland annat utreda byggregelverkets ändamålsenlighet och effektivitet samt fö- reslå ändringar i regelverket om det finns anledning till detta. Boverkets kartläggning och analys av förekommande fel, brister och skador ger ett betydelsefullt underlag till utredningens arbete. Boverket avrapporterade slutsatserna till regeringen i december genom rapporten ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn” 75_.

3.6.7 Förstärka arbetet med en god inomhusmiljö

Boverket fick i december 2017 ett regeringsuppdrag om att förstärka ar- betet för att nya och befintliga byggnader ska vara säkra och ha en god inomhusmiljö. Uppdraget syftar till att samla in, kvalitetssäkra och sprida information om byggnaders inomhusmiljö samt att uppdatera tidigare undersökningar om byggnaders tekniska status och inomhusmiljö. Det omfattar även arbete med att identifiera, utreda och förebygga systema- tiska fel och utbredda skador inom byggandet. Arbetet påbörjades under 2018 och kommer att delrapporteras den 31 januari 2019 och 30 septem- ber 2020, samt slutrapporteras i december 2021.

Under 2018 etablerade Boverket kontakter med andra myndigheter, branschorganisationer och andra berörda för fortsatt samverkan och för att få underlag till en problembild kring inomhusmiljö. Ett antal under- sökningar initierades, bland annat en kartläggning av utbildningar, upp- följning av åtgärder för att förbättra inomhusmiljön i skolor samt en om- världsbevakning för skolor och utsatta bostadsområden.

Gemensamt med regeringsuppdraget ”Kartlägga förekomst av byggska- dor” identifierades de fel, brister och skador som är vanligast förekom- mande och mest kostsamma. Inom några av problemområdena som iden- tifierades påbörjade Boverket ytterligare utredningar eller aktiviteter. Ex- empelvis samlade Boverket olika branschaktörer för gemensamma samtal kring uttorkning av betong, vilket är ett område där det råder osäkerhet inom branschen. Boverket arbetar också vidare med att utveckla en ex- pertfunktion för byggskador för att identifiera systematiska fel, brister och skador i tidiga skeden.

Under 2018 formades uppdraget kring byggnaders inomhusmiljö och tekniska status, BITS. Omfattning och avgränsningar förtydligades så att uppdraget i första hand kommer att undersöka skolbyggnader avseende

75 _{Boverket (2018). Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn (Rapport}

2018:36). https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/ 2018/kartlaggning-av-fel-brister-och-skador-inom-byggsektorn/ Hämtad 2019-01-27.

byggnadsrelaterade inomhusmiljöproblem såsom ljud, ljus, luftkvalitet, termisk komfort samt byggnadsrelaterade skador. Boverket påbörjade under året arbetet med att ta fram vilka frågor och mätningar som studien ska innehålla. Bland annat höll Boverket i en workshop med forskare, myndigheter och bransch för att få en bred kunskap in i projektet.

3.6.8 Dokumentationssystem för byggprodukter vid

nybyggnation

Boverket fick under 2017 i uppdrag av regeringen att komplettera Bover- kets tidigare förslag om dokumentationssystem för byggprodukter vid nybyggnad av byggnadsverk, en så kallad loggbok. Uppdraget genomför- des i samråd med Transportstyrelsen och Trafikverket, särskilt gällande de delar av förslaget som omfattar anläggningar, samt i dialog med andra berörda myndigheter och branschaktörer. I juni lämnade Boverket en slutredovisning till regeringen genom rapporten ”Dokumentationssystem för byggprodukter”.76 _{Boverket föreslår i rapporten att byggprodukter} som stadigvarande ingår i byggnadsverk ska förtecknas i loggboken med vissa undantag. Boverket föreslår att reglering sker i en ny lag och för- ordning. Den lagreglering som vore önskvärd skulle innebära mer långt- gående krav på information om byggprodukterna än vad som är möjligt att ställa idag. Sådana krav medför handelshinder och bedöms inte vara förenliga med EU:s byggproduktförordning(CPR). Mot bakgrund av denna situation framför Boverket i rapporten att Sverige kan välja olika strategier i genomförandet av ett nationellt krav på loggbok. Vilken stra- tegi som väljs påverkar tidpunkten för när lagregleringen införs.

3.6.9 Webbplats för utländska byggföretag

2017 fick Boverket ett uppdrag av regeringen att bygga upp och förvalta en webbplats som sänker trösklarna för utländska byggherrar och byggfö- retag som vill bedriva verksamhet i Sverige.

I juni 2018 lanserades webbplatsen som heter ”Building in Sweden.” 77_. Webbplatsen utgör en del av sidorna på engelska på boverket.se. Sidorna är responsiva med samma tillgänglighet som övriga delar på boverket.se. Buildinginsweden.se ska upplysa om vad som gäller i Sverige, bland an- nat byggregler och avtalsvillkor. Webbplatsen ska hjälpa byggherrar, pro- jektutvecklare och byggföretag att orientera sig genom att visualisera ste-

76 _{Boverket (2018). Dokumentationssystem för byggprodukter (Rapport 2018:22).}

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/ 2018/dokumentationssystem-for-byggprodukter/ Hämtad 2019-01-27.

77 _{Länk till webbsidan ”Building in Sweden”: https://www.boverket.se/building-in-}

gen från idé till en färdig byggnad. Boverket har kartlagt behovet med hjälp av referensgrupper och aktörer i branschen, i referensgrupperna in- går även utländska aktörer. Informationen kommer även att fortsätta ut- vecklas i dialog med aktörer och målgrupper.

Under hösten påbörjades marknadsföringen för att nå berörda målgrup- per. Boverket knöt till exempel kontakter med Business Sweden, som gemensamt ägs av staten och näringslivet, för att sprida kunskap om webbplatsen.

Tabell 10. Antal besök och sidvisningar för webbplatsen ”Building in Sweden”

2018

Totalt antal besök 202 674

Antal sidvisningar 274 019

3.6.10 Klimatdeklaration

Boverket fick under 2017 i uppdrag av regeringen att lämna förslag om metod och regler för att redovisa byggnaders klimatpåverkan med beak- tande av ett livscykelperspektiv. I juni 2018 lämnade Boverket en slutre- dovisning till regeringen genom rapporten ”Klimatdeklaration av bygg- nader, förslag på metod och regler, slutrapport”78_{. Ett förslag till en ny} lag och förordning om klimatdeklaration av byggnader lämnades. Syftet med den nya lagen är att öka medvetenheten och kunskapen om byggna- ders klimatpåverkan och styra mot lägre klimatpåverkan och bidra till att det nationella målet om ett klimatneutralt Sverige 2045 ska uppnås. För- slaget bygger på att en miniminivå av klimatdeklaration för byggnader ska införas för i princip samtliga byggnader. Boverket föreslår att krav på klimatdeklarationen gäller vid uppförande av byggnader, dock med vissa undantag, och genomförs i etapper för olika byggnadstyper. Initialt skulle det bli obligatoriskt att redovisa byggskedet (råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet samt transport och bygg- och installat- ionsprocessen i byggproduktionsskedet). En utökning av omfattningen av klimatdeklarationen föreslås komma i nästa steg.

3.6.11 Klimatscenarier

Boverket deltar i Naturvårdsverkets samverkansåtgärd ”Klimatscenarier” för bygg- och fastighetssektorn inom ramen för Miljömålsrådets arbete. I projektet ska en metod tas fram till framtagande av nationella klimatsce- narier. Scenarierna ska visa möjliga effekter på utsläpp av växthusgaser

78 _{Boverket (2018). Klimatdeklaration av byggnader (Rapport 2018:23).}

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/ 2018/klimatdeklaration-av-byggnader2/ Hämtad 2019-01-27.

utifrån aktiviteter i bygg- och fastighetssektorn. Scenarierna ska beskriva utvecklingen utifrån befintliga styrmedel, så kallade referensscenarier, och utifrån olika åtgärder för att uppsatta nationella klimat- och luftför- oreningsmål ska kunna nås, så kallade målscenarier. Scenarierna ska an- vändas som stöd för att analysera den pågående utvecklingen inom bygg- och fastighetssektorn och möjligheterna att nå det nationella klimatmålet till 2045 och för att understödja en ekologiskt hållbar utveckling av byg- gandet. Olika scenarier ska kunna tas fram baserat på hur behovet av bo- städer ser ut och hur det faktiska byggandet utvecklas. Projektet utgår från de systemgränser som tillämpas i Boverkets miljöindikatorer. Målet har varit att ha en metod klar under 2018 men arbetet har dragit ut på ti- den och beräknas vara klart i början på 2019.

3.6.12 Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan

Boverket fick i regleringsbrevet för 2017 i uppdrag att utreda förutsätt- ningarna och, om lämpligt, lämna förslag på åtgärder för att inom ramen för byggprocessen enligt plan- och bygglagen styra mot ett mer hållbart byggande med nyttjande av hållbara material i syfte att åstadkomma minskad klimatpåverkan.

Uppdraget redovisades till Regeringskansliet i en särskild rapport, ”Håll- bart byggande med minskad klimatpåverkan79_{” i februari i samband med} årsredovisningen för 2017. I rapporten föreslog Boverket fyra nya styr- medel:

• information om livscykelanalyser för byggnader

• klimatdeklaration för byggnader

• styrning av myndigheters arbete med att minska klimatutsläpp från byggnader

• framtagande av kriterier för livscykelanalyser vid offentlig upphand- ling.

3.6.13 Vägledning om livscykelanalyser

Boverket påbörjade arbetet med att ta fram en vägledning om livcykela- nalyser (LCA) för byggnadsverk under 2017, utifrån förslag i Boverkets rapport ”Miljö- och klimatanpassade byggregler”80 _{som kom 2016. Pro-}

79 _{Boverket (2018). Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan (Rapport 2018:5).}

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/ 2018/hallbart-byggande-med-minskad-klimatpaverkan/ Hämtad 2019-01-27.

80 _{Boverket (2016). Miljö- och klimatanpassade byggregler (Rapport 2016:14).}

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/ 2016/miljo--och-klimatanpassade-byggregler/ Hämtad 2019-01-27

jektet genomfördes som en samverkansåtgärd inom miljömålsrådet. En första version av vägledningen publicerades i juli 2018 med fokus på byggnader.81 _{Syftet med vägledningen är att uppmuntra och motivera} fler till att efterfråga och beställa en LCA vid uppförande av byggnader.

Figur 4: Byggnadens livscykel.

Illustration: Boverket/Infab

I juli 2018 fick Boverket ett regeringsuppdrag att utveckla den publice- rade vägledningen om livscykelanalyser för byggnader, med inriktning på byggherrar och projektörer. Inför uppdateringen av vägledningen gjordes en uppföljning av den första versionen. Vägledningen uppfattades som lättläst, användbar och begriplig. Mer konkret vägledning efterfrågades dock. Vägledningen kommer att uppdateras i februari 2019 utifrån dessa synpunkter.

3.6.14 Europeiska konstruktionsstandarder

Boverket fortsatte under 2018 sitt arbete med att ändra Boverkets före- skrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpningen av europeiska kon- struktionsstandarder (eurokoder), EKS. Vissa regler är fortfarande kost- nadsdrivande på grund av ökade krav vid införandet av eurokoderna 2011. De ändringar som förbereds avser exempelvis regler för okänd olyckslast (robusthet), regler för cisterner, val av brandsäkerhetsklass för

81 _{Boverket (2018). Introduktion till livscykelanalys (LCA).}

https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-

byggnader med mycket stort skyddsbehov (Br0), laster och lastkombinat- ioner. Dessutom behöver reglerna generellt samordnas med Transportsty- relsens konstruktionsregler. Reglerna om cisterner behöver samordnas med Arbetsmiljöverket och Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap. Syftet är att ta fram tydligare och bättre tillämpbara konstruktions- regler.

Ett förslag till ändrade regler remissbehandlades under tiden februari– april samt under juni 2018, varefter det i oktober 2018 efter viss omarbet- ning anmäldes enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler. Bo- verket avser besluta ändringarna under 2019 så att de även kan träda i kraft under 2019.

3.6.15 Lågenergibyggnader

Boverket analyserade under året, tillsammans med Energimyndigheten, mätningar och beräkningar av byggnader som uppförts med minst 25 procent bättre energiprestanda än de vid tiden för uppförandet gällande energikraven. En av slutsatserna var att den bättre energiprestandan kan uppnås med ekonomisk lönsamhet. Småhus har svårast att klara kravet i undersökningen. Konventionella byggnadsutformningar är att föredra och god kunskap om de tekniska installationerna är nödvändig för att uppnå hög prestanda. Den uppmätta energianvändningen översteg oftast den be- räknade.

Arbetet är redovisat i rapporten ”Utvärdering av lågenergibyggnader – fallstudie 2017”82_{, som skickades till regeringen i mars 2018 från Ener-} gimyndigheten och Boverket.

3.6.16 Bygg- och rivningsavfall

Boverket arrangerade den 4 december ett webbseminarium om bygg- och rivningsavfall i samverkan med Naturvårdsverket och Sveriges Byggin- dustrier. Syftet med seminariet var att ge en ökad kunskap om:

• roller och ansvar för en hållbar avfallshantering i alla led och hur detta bidrar till en cirkulär ekonomi

• vilka krav som ställs i plan- och bygglagen respektive miljöbalken

• byggsektorns ”Riktlinjer för resurs och avfallshantering vid byggande och rivning”.

Seminariet riktade sig till byggnads- och miljöinspektörer, kontrollansva- riga, fastighetsägare och byggentreprenörer, platschefer, kvalitets-, miljö

och arbetsmiljösamordnare men även andra berörda inom kommuner och byggindustri. Seminariet går även att se i efterhand på Boverkets webb- plats83_.

3.6.17 EU-kommittologi

3.6.17.1 CPR – Byggproduktförordningen

Byggproduktförordningen (EU) nr 305/2011 anger att byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard eller en europeisk teknisk be- dömning ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta när de säljs. Vilka väsentliga egenskaper som ska deklareras i CE-märkningen beror på de regler som gäller i den medlemsstat där byggprodukten ska säljas. De svenska byggreglerna ställer oftast krav på funktionen hos det färdiga byggnadsverket, och sällan på egenskaper hos enskilda byggprodukter. Boverkets kontaktpunkt för byggprodukter, som bemannas av Boverkets experter på området, ger information om hur de väsentliga egenskaperna i harmoniserade tekniska specifikationer är kopplade till det svenska regel- systemet. Kontaktpunkten hjälper även till med översättningar av benäm- ningarna på väsentliga egenskaper. Detta för att undvika översättningar som kan vara missvisande.

På uppdrag av regeringen bevakade och deltog Boverket i EU-

kommissionens ständiga kommitté till byggproduktförordningen. Arbetet innebär frekventa kontakter med departement, andra myndigheter samt branschföreträdare samt aktivt deltagande i diskussionerna i ständiga byggkommittén med undergrupper. Under 2018 fortsatte EU-

kommissionen att undersöka om byggproduktförordningen ska öppnas för revidering och i så fall i vilken utsträckning. Det finns indikationer på att en ny byggproduktförordning tidigast kommer att presenteras under 2020.

Ett kvarstående bekymmer är att de harmoniserade standarder som an- vänds till grund för CE-märkning av byggprodukter inte är uppdaterade. Den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) har färdigställt många nya eller uppdaterade standarder som kommissionen inte kunnat