Enligt våra intervjupersoner är det tryggt och väldigt spännande att bo i en ekoby. Granngemenskapen är större än i andra villaförorter då ekobyar kräver insatser från alla boende. Unikt för ekobyn i Baskemölla är att byn är fortfarande under uppbyggnad och att det ständigt tillkommer nya människor med nya idéer.
“Att bo i en ekoby är verkligen jätteroligt. Det händer saker hela tiden och man har alltid något att sysselsätts sig med. Vi har dessutom väldigt trevliga grannar och omgivningen, med denna friska luft, är underbar.”79
På frågan om vilka skillnaden som finns mellan en ekoby och en vanlig villaförort visade det sig att ekobyar kräver mer engagemang från de boende. I många villaförorter ansvarar exempelvis kommunen för att gräset ska klippas och grönskan ska skötas på allmänna platser, vägarna ska anläggas och/eller underhållas. I en ekoby ligger ansvaret på de boende. Genom gemensamma möten och ingripanden tar de boende hand om sin omgivning. Då vissa åtgärder, som exempelvis att anlägga vägar, är kostsamma väljs ofta det billigaste sättet. Gemensam hushållning av djur, kompostering och avfall är andra exempel på vad som sköts gemensamt. Camilla Ericsson menar att engagemang och samspelet mellan grannarna är en faktor som lockar väldigt många till ekobyn då det är ett tryggt område att uppfostra sina barn på.80
Våra intervjupersoner var alla överens om att de främsta faktorerna som skiljer ekobyar från ”vanliga” bostadsområden är granngemenskapen, värderingarna och samhällsengagemanget.
79 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla 2009-04-27 80 Intervju med Camilla Ericsson, ekoby Myrstacken 2009-04-29
Tron på miljön är det som driver de boende att verka för ett mer hållbart samhälle. Varje ekoby har förskolor i närheten som skapar en trygghet för småbarnsfamiljerna i området.81 I ekobyn Baskemölla är det vanligt att barnen samåker till skolan och att föräldrar turas om att köra barnen. Istället för att varje förälder kör sina barn varje dag till skolan, kör varje förälder barnen en gång i veckan. På detta sätt värnar de om miljön då bilresorna minskar samtidigt som de sparar pengar och tid.82
En fråga som tycktes vara svår att besvara för våra intervjupersoner var vilka nackdelar som finns med att bo i en ekoby. Camilla Ericsson tyckte att det enda negativa med ekobyn Myrstacken var att många för tillfället eldar i vintertid vilket leder till mycket rök utomhus. Dock letar de i dagsläget efter en bättre lösning.83
”Ekologiskt boende är för många en religion. Alla människor skapar sina egna tolkningar och lever efter sin personliga tro. Det finns inget rätt eller fel.”84
Karl Gustavsson från Baskemölla menade att det negativa med att bo i en ekoby kan vara att allting måste göras av de boende då kommunen inte ansvarar för ekobyn. Men han tyckte att människor som har en stark tro och brinner för något tar lättare på dessa mindre positiva aspekter. Det är inte många som hade uppskattat att ha en stor avföringstank ute i trädgården men människor i ekobyar låter inte sig störas utan ser det som ett sätt att utöva och leva för det de tror på. För dem är det ingen avföringstank utan ett sätt att sluta det ekologiska kretsloppet som bygger på principen att ”i naturens system finns inget avfall. Det som är avfall från en organism upptas av en annan vilket ger en balans.”85
När vi ställde frågan om alla föreskrivna kriterier för att en ekoby ska få klassas som ekoby egentligen följs menar arkitekten för ekobyarna Solbyn och Myrstacken, Krister Wiberg, att kraven är mer en ideologi än verklighet.86 Krister var med och formulerade dessa kriterier och menar att de fungerar mer som en vägledning för de boende i en ekoby. Våra intervjupersoner
81 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla 2009-04-27, Krister Wiberg, Lund 2009-04-28, Camilla
Ericsson, ekoby Myrstacken 2009-04-29
82 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla 2009-04-27 83 Intervju med Camilla Ericsson, ekoby Myrstacken 2009-04-29 84 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla 2009-04-27
85
Björkholm Ylva och Lindqvist Malin, Ekologi som inspirerar – 12 miljöanpassade hus (Halmstad: Bulls tryckeri AB, 1996) 9.
berättade att i deras ekobyar finns det stadgar som ska följas.87 I Baskemölla finns det ett antal kriterier som varje boende i ekobyn måste rätta sig efter. Ett exempel på en reglering i ekobyn är att det finns krav på vilket/vilka material ska användas vid byggandet. Varje boende kan komma med nya förslag om de anser att ett annat material är bättre än det material som förespråkas. På ett gemensamt möte ska då personen i fråga presentera och argumentera för sin ståndpunkt och resten av deltagarna på mötet ska avgöra om förslaget ska gå igenom eller ej.88 I ekobyn Myrstacken och Solbyn finns stadgar som i vilken bostadsrättsförening som helst, som däremot inte är lika reglerat som i ekobyn Baskemölla. Varje boende uppmanas att delta i gemensamma städ- och fixardagar eller komma på möten men det är inte obligatoriskt.89
Vi kan konstatera att gemensamt för alla ekobyar oavsett om de är belägna i Skåne eller New York är att grannrelationer är den viktigaste komponenten för en fungerande ekoby. I vissa ekobyar i exempelvis Scottland, Tyskland och USA sträcker sig gemenskapen så mycket att de boende till och med har gemensamma kök och köksredskap. Enligt artikeln i ”Global ecovillage network news –winter 2006/2007” har en undersökning gjorts som visar att denna gemenskap leder till mindre energiförbrukning samt reducerar konsumtionen. Dock är det viktigt att ha i åtanken att undersökningen är en partsinlaga vars syfte är att marknadsföra ekobyar. Hur de kommit fram till detta resultat är oklart och en fråga som dyker upp är varför alternativa uppvärmningssystem eller olika byggnadstekniska lösningar inte behandlas i undersökningen. Att de ekologiska fotavtrycken i dessa ekobyar är mycket lägre än i övriga bostadsområden baserat på användningen av gemensamt kök och köksredskap är svårt att tro. Det kan säkerligen vara ett sätt att sänka de ekologiska fotavtrycken i samspel med andra ekologiskt anpassade åtgärder såsom användningen av solceller eller extra mycket isolering i väggarna.
Att det finns mycket positiva egenskaper med att bo i en ekoby var alla våra intervjupersoner eniga om. Engagemanget och gemenskapen värdesätts av de flesta i ekobyn. Vår första tanke när vi började studera ekobyar var att vi uppfattade denna gemenskap mindre positiv än vad våra intervjupersoner gör. Många människor är inte intresserade av att skapa relationer till sina grannar och delta i gemensamma aktiviteter. I stadsmiljö kan det ske att grannar inte ens hälsar när de möts i trapphuset. Dock tror vi att sådana människor inte heller väljer att bosätta
87 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla, 2009-04-27, Krister Wiberg, Lund 2009-04-28, Camilla
Ericsson, ekoby Myrstacken 2009-04-29
88 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla, 2009-04-27
sig i ekobyar eller områden där engagemang och socialt samspel krävs. Ekobyar lockar människor som värdesätter granngemenskap och frivilligt vill engagera sig i olika aktiviteter och frågor rörande området. De flesta som väljer att bosätta sig i ekobyar har ett gemensamt intresse, nämligen att värna om miljön och lämna så få ekologiska fotavtryck som möjligt efter sig. Därför är det inte speciellt konstigt att det kan tyckas vara svårt för de boende att komma på nackdelar med ekobyar. En synpunkt vi fann väldigt intressant var att människor överkommer hinder väldigt lätt när det rör en fråga de brinner och lever för. De flesta bosätter sig i ekobyar för att de vill värna om miljön. Därför spelar det ingen roll för dessa människor om de måste klippa gräs som inte hör till deras tomt eller om de måste gå på möte en gång i veckan.
Som i vanliga villaförorter eller bostadsrättsföreningen måste det finnas särskilda stadgar och förordningar att räta sig efter. Boverkets kriterier som formulerades 1991 kan tyckas vara föråldrade och svåra att uppfylla. Varje ekoby arbetar under egna förutsättningar och rättar sig efter vad de själva tycker är realistiskt. Boverket utövar inga kontroller och det hade varit en svår uppgift att göra. Att reglera alltifrån boende till vilka egenskaper som ska finnas är svårt då detta skapas efterhand av de boende i området. Att utkräva socialt samspel och gemensamma aktiviteter är egentligen en omöjlighet då människor i ekobyar är i olika faser i livet och har olika intressen. Det är väldigt svårt att tvinga människor att umgås bara för att de bor i ett visst område. Gemenskapen ska komma frivilligt och bör vara självmant. Att det uppstår en gemenskap på grund av att ekobyn kräver insatser från de boende och att de på så sätt utvecklar vänskap är en annan sak, men det är absolut ingenting någon kan tvinga fram vilket även i all tydlighet framkommit i alla tre ekobyar vi besökt.