När vi ställde frågan vilka det ekologiska byggandet har tillämpats i ekobyn samt vilka byggnadstekniska lösningar använts var alla överens om att husen ska byggas är med tunga täta material och vara välisolerat. Enligt Krister Wiberg och Camilla Ericsson är husen i Solbyn och Myrstacken byggda av bland annat tegel och har oftast stora fönster mot söder.90 I ekoby Baskemölla är cirka 40 cm tjocka väggar bestående av exempelvis lecablock vanligt förekommande. Husen värms upp av en stor kakelugn placerad i husets mitt som sprider värme till dess alla hörn.91 Solpaneler och solfångare är andra ekologiska lösningar som
90 Intervju med Krister Wiberg, Lund 2009-04-28, Camilla Ericsson, ekoby Myrstacken 2009-04-29 91 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla 2009-04-27
används i byarna. Solfångare och solceller hjälper till att värma upp huset och vattnet under sommarhalvåret och verandor eller glashus finns i söderläge som fångar upp solvärmen.92 Karl Gustavsson berättade att i Baskemölla finns även några halmhus. Husen har en träregelstomme som sedan fylls med sand, lera och halm. När massan torkat ska fasaden putsas för att hålla längre.93 Karl berättade vidare att ekobyn i Baskemölla har även en borrad brunn med ett järnfilter och att spillvattnet tillvaratas till rotzonsanläggning.94
Vidare berättade våra intervjupersoner att i varje ekoby finns det gott om utrymmer för odling och kompostering. Dessutom finns sval och icke-energikrävande förvaring att tillgå i jordkällarna.95
Enligt Karl Gustavsson i ekobyn Baskemölla kommer det väldigt många människor från olika delar av landet och låter sig inspireras av ekohusen. De flesta reagerar på den rådande frihetskänslan i byn. Han menar att de få staketen som finns i ekobyn bidrar till en friare tillvaro. Vidare berättar Karl att människor visserligen värnar om den privata sfären men inte i lika stor utsträckning som i övriga bostadsområden.96 Även i de övriga två ekobyarna Solbyn och Myrstacken kommer väldigt många på studiebesök och intresset för ekologiskt byggande har blivit allt större. Utöver alla studiebesök görs det väldigt många reportage om ekologiskt byggande och tidningarna ringer emellanåt för att se om något nytt inom fenomenet har lanserats.
På frågan om ekobyar stimulerat andra bostadsområden att tänka och bygga mer ekologiskt menar Eva Dalman från stadsbyggnadskontoret i Malmö att ekobyarna gav viktiga erfarenheter inför Bo01 och utbyggnaden av Västra Hamnen. Ekobyarna, t ex Myrstacken i Malmö, utvärderades av forskare och gav viktiga kunskaper när teknik för hållbarhet skulle utvecklas på bred front för större utbyggnadsområden. Ett konkret exempel: mulltoaletter med urinseparering avskrevs som lösning i stor skala beroende på luktproblem och igenkorkade urinledningar där kristaller avsatts. Hon menar vidare att utan entusiasterna i ekobyarna hade ekologiskt byggande aldrig kommit till stånd.97
92 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla, 2009-04-27, Krister Wiberg, Lund 2009-04-28, Camilla
Ericsson, ekoby Myrstacken 2009-04-29
93 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla, 2009-04-27 94 Ibid.
95 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla, 2009-04-27, Krister Wiberg, Lund 2009-04-28, Camilla
Ericsson, ekoby Myrstacken 2009-04-29
96 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla, 2009-04-27
På frågan om vilken effekt ekobyar har ur miljösynpunkt berättade Krister Wiberg att på den tiden då ekobyar introducerades hade klimatfrågorna just uppmärksammats och ett arbete mot en uthållig utveckling hade påbörjats. Positivt med ekobyar var att de krävde mindre uppvärmning och energi än vanliga bostadsområden. Krister Wiberg anser att ekobyar är en förebild på hur våra hus och samhälle borde se ut.
”Man insåg att ekobyar endast lever på en tiondel av vad ett vanligt boende gör, och detta utan att få en sämre levnadsstandard”98
Men enligt stadsplanearkitekten Eva Dalman finns det en marginell påverkan, eftersom ekobyar fortfarande är små. Om tjugo, trettio personer lever helt miljöanpassat betyder det mindre för miljöbelastningen i stort för samhället, än om exempelvis 8 000 personer gör varsin mindre insats.99 Intervju med Henrik Sundqvist, projektledare för energieffektiva byggnader, Skanska,tycks i vår intervju bekräfta att så är fallet. Han menar att byggbolag har anammat många av de tekniska aspekterna som solfångare, värmeväxlare och användning av täta tunga material. Byggföretaget Skanska har ett koncept kallat ”Uniqhus” som är svanemärkt och energisnålt. Husen byggs med solfångare och finns i Tygelsjö, söder om Malmö.100
De byggnadstekniska lösningarna som ofta används i ekobyar för våra tankar till lerhusen i Afrika då värmen under varma dagar tränger in i väggarna och lagras, för att sedan distribueras i huset när temperaturen sjunker. På så sätt sparas energin under varma dagar och solens värme utnyttjas maximalt. Frågan är om detta byggnadstekniska sätt skulle kunna tillämpas i övriga samhället. I sådana fall skulle det vara omöjligt att bygga höga hus som exempelvis Turning Torso och istället koncentrera sig på hus med högst fyra våningar. Det som skiljer de byggnadstekniska lösningarna åt i vanliga bostadsområden och i ekobyar är att organiskt material förespråkas och används i ekobyar. Ekobyar kan tyckas vara kvar i det gamla bondesamhället då hus byggdes utifrån de förutsättningar man hade. Lokalt material och material som finns att tillgå i området används och på så sätt undviks de långa transportsträckorna. En tanke som dyker upp är att det verkar vara nödvändigt att gå tillbaka i tiden för att kunna bo ekologiskt. Efter att ha observerat och besökt alla tre ekobyar finner vi
98 Intervju med Krister Wiberg, ekoby Solbyn 2009-04-28
99 Intervju med Eva Dalman, stadsbyggnadskontoret Malmö, 2009-05-20
ekobyn i Baskemölla som mest föråldrad trots att det är det senaste tillskottet av ekobyar i Skåne. Känslan av ett gammalt bondesamhälle var övergripande och området utstrålade lugn och idyll. Varje familj bygger sitt drömhus och inget hus är det andra likt. Till skillnad från Baskemölla kändes Solbyn och Myrstacken mer som vanliga bostadsområden, med en likformig bebyggelsestruktur. Träden följde en jämn slinga och båda områden hade ett relativt lika utseende, vilket är förståeligt då de haft samma arkitekt och har samma bostadsrättsförening (HSB).
Ett av ekobyns mål är att vara självförsörjande och många människor i ekobyar odlar och har växthus. Våra tankar förs till den gamla permakulturen101 men vi finner det svårt att tänka oss innegårdar i centrum med växthus och odlingar. Många människor har koloniområden där de ägnar sig åt odlande men i sådana fall är de väldigt intresserade av att odla sina egna grönsaker och frukter. Den hektiska vardagen ger oss inte mycket fritid och att finna tiden till att sköta om ett växthus och odlingar är för många omöjligt.
Ekobyar är en utveckling av trädgårdsrörelsen som hade sin genomslagskraft mellan 1900- 1930. Idén var att anlägga trädgårdsstäder i städerna, där människor skulle kunna odla eller ha fruktträdgårdar i trädgården. Med modernare teknik tror vi att detta kan utvecklas och moderniseras för att anpassas i städer. I vissa områden i exempelvis Malmö används solfångare, gröna tak och de flesta bostadshus har sopsortering.
Som vi nämnt innan är ekobyarnas främsta riktpunkter är att värna om miljön, skapa gemenskap och framförallt få en god harmonisk livsstil. Alla husen i de undersökta ekobyarna är på olika sätt anpassade efter miljön och bebyggda med ekologiskt material. De använder förnyelsebara energikällor genom att exempelvis lagra solvärme i väggarna som sedan distribueras vid behov och på detta sätt sparas mängder av energi och pengar. Många av dessa byggnadssätt hade kunnat tillämpas i vanliga bostadsområden. Solfångare och solceller kan vara ett alternativ till uppvärmning av många hus, åtminstone under de varma månaderna. Några exempel på områden och verksamheter i Malmö som har stimulerats av att använda sig ekologiskt byggande är MKB:s projekt ”ekostaden Augustenborg”, ”solar city” i Malmö som drivs av Malmö Stad, ”Energikontoret Skåne” och Lunds tekniska högskola som installerar
101 Permakulturen är ett odlingssätt där träd, buskar och andra växter tillsammans med djur som exempelvis får
solcells- och solvärmeanläggning på skolor, äldreboenden, utomhusbad, museum och industribyggnader.
Ekobyar inspirerar resten av samhället till att bygga miljöanpassade boenden och olika inslag verkar inhämtas just från ekobyar.