Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap
Ekologiskt byggande
-en studie av tre skånska ekobyar Vedrana CericKandidatuppsats Fastighetvetenskap Urbana studier September 2009
Ekologiskt byggande
- en studie av tre skånska ekobyar
FÖRFATTARE: HANDLEDARE:
Vedrana Ceric Katarina Nylund
Sammanfattning
TITEL Ekologiskt byggande – en studie av tre ekobyar
FÖRFATTARE Vedrana Ceric
Kristina Ucar
AVDELNING Institutionen för urbana studier
HANDLEDARE Katarina Nylund
SYFTE Denna C-uppsats syftar till att undersöka hur ekobyar i Skåne
fungerar och vilka krav och kriterier de måste följa. Kriterier som är uppställda för att en by ska klassas som ekoby är många och väldigt omfattande. En av våra intentioner har därför varit att undersöka huruvida dessa kriterier tillämpas i verkligenheten. Trots att ekobyar introducerades på slutet av 1980-talet är de relativt främmande för många. Tendensen att rygga tillbaka inför ekobyar och begreppet ekologiskt byggande finns inte bara hos enskilda individer utan även hos många byggbolag. Ett annat syfte var att titta på de hinder som förekommer vid ekologiskt byggande och vilka åtgärder vidtas för att överkomma dessa hinder. Slutligen ville vi undersöka om ekobyar kan fungera/fungerar som en inspiration till resten av samhället för en bättre miljö. Våra frågeställningar formulerades därför i tre huvudpunkter som lyder: - Är teorin som finns bakom ekobyar svårtillämplig i praktiken? - Vilka hinder förekommer vid byggandet av ekobyar och vilka
åtgärder vidtas för att överkomma dessa hinder?
- Kan ekobyar fungera som en inspirationskälla till resten av samhället för en bättre miljö?
METOD Genom intervjuer med tre personer som har starka anknytningar
till respektive ekoby fick vi en inblick i hur ekobyar fungerar, vilka kriterier de följer samt på vilket sätt de bidrar till en bättre miljö. Vidare intervjuades två byggbolag, Skanska och NCC, för att ta del av deras synpunkter och arbete för ekologiskt byggande. Slutligen intervjuade vi Eva Dalman, arkitekt vid Malmö
stadsbyggnadskontor, för att se om ekobyar har varit någon inspiration till övriga samhället.
SLUTSATS Vår slutsats är att teorin som finns bakom ekobyar inte alltid
stämmer överens med verkligheten. Kriterier finns som vägledning och riktlinjer men varje ekoby ställer upp sina egna stadgar och ordningsregler. Ett hinder som finns för ekobyar är att människor har relativt lite kunskap om fenomenet. Ekobyar kräver ett helt nytt levnadssätt samtidigt som det är oerhört svårt att ändra långtgående beteendemönster på en gång. Ett av ekobyarnas grundelement är det gemensamma ansvaret och den sociala gemenskapen som de boende värdesätter högt. Detta är en av de faktorer som avskräcker många från att kunna tänka sig bo på ekobyar. Vidare krävs det mycket engagemang och tid av de boende för att vardagen i en ekoby skall fungera, och tid är idag ett dyrbart element i individens tillvaro. Att flytta ut till landet och bosätta sig i en ekoby är för många inte praktiskt.
Ekobyarna är prototyper på hur ett samhälle borde vara uppbyggt för att främja ett hållbart samhälle men i verkliga livet är det både tufft för byggbolag och för många boende att uppfylla de krav som ställs i ekobyar. Grundarna till ekobyarna är initiativtagare till ekologiskt byggande i Sverige och har stimulerat politiker och byggbolag till ett mer miljöanpassat samhälle och spridit miljövänliga aspekter till andra bostadsområden.
Många av byggbolagen har anammat många tekniska inslag som solfångare, tunga täta material, värmeväxlare etc. från ekobyarna. Vidare har det inspirerat byggbolagen att utveckla nya metoder och ekologiska lösningar. Istället för ekobyar jobbar byggbolagen med passivhus och energieffektiva hus där många tekniska komponenter kommer från ekobyarna. Baserat på vår undersökning kan vi konstatera att ekobyar inte kommer att få någon större genomslagskraft utan kommer att sakta växa fram som tidigare ekobyar av entusiastiska och engagerade folkgrupper som slår sig samman och som är redo för uppoffringar både ekonomiskt och praktiskt.
Ecological construction – A study of three ecovillages in Skåne
The aim of this study is to examine how ecovillages in Skåne works, which demands and criterions they have to follow. The criterions for ecovillages are many and demanding. Therefore has our intention been to examine how these criterions are applied in reality. Even though ecovillages were first introduced in the late 1980’s, it is still an eccentric concept for many people. The concept of ecovillages and ecological construction is not only eccentric for the individual but also within construction companies.
Another purpose for this paper was to look at different barriers that occurs with ecological construction and which measures are taken to overcome these obstacles. Finally, we wanted to explore if ecovillages can work as stimulation to the rest of the community for a better environment.
We interviewed three people with strong connections to respectively ecovillage. This gave us an insight in the way that an ecovillage work, what criterions they follow and how they are contributing to a better environment. Also, we interviewed two constructions companies, Skanska and NCC, in order to find out about their ecological undertakings. Finally, we interviewed Eva Dalman, an architect at Malmö Stadsbyggnadskontor, to see in which way ecovillages have been a source of inspiration for the rest of the community.
Our conclusion is that ecovillages are not going to expand in the near future because they are still strange phenomena to many people and its way of life demands both economical and practical sacrifices that many people today are not ready to sacrifice. In the near term these effects will be compounded by the fact that there is a clear lack of interest to live in experimental-houses. Furthermore, since today’s housing structures are built with better technology than the ecovillages, the population’s preferences are likely to shift away from ecovillages.
Förord
Arbetet med uppsatsen har varit intressant och lärorik. Under arbetets gång har vi breddat vår kunskap gällande ekologi i allmänhet och fått många insikter om vad varje individ kan göra för att bidra till den hållbara utvecklingen.
Uppsatsen behandlar ekobyar i Skåne samt i vilken grad det övriga samhället låter sig stimuleras av dessa för ett mer hållbart samhälle. Forskningsrapporten har gett oss en mycket djupare och bredare inblick på hur Sverige och resten av världen ser ut idag och vad som måste göras för att vi och kommande generationer ska fortsätta bo i ett bärkraftigt samhälle. Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Katarina Nylund som med stort engagemang gett oss värdefulla synpunkter på uppsatsens utformning och varit stödjande under arbetets gång. Vi vill även tacka våra intervjupersoner från ekobyarna, byggbolagen Skanska och NCC samt från stadsbyggnadskontoret som ställt upp och bidragit med många intressanta tankar och infallsvinklar. Slutligen vill vi även passa på att tacka arkitekten samt forskaren vid Chalmers tekniska högskola Lena Falkheden som har varit en viktig kontaktperson och bidragit med många värdefulla råd.
Malmö, september 2009
Vedrana Ceric Kristina Ucar
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 9
1.1 Inledande ord... 9
1.2 Syfte & frågeställningar ... 9
1.3 Avgränsningar ... 10
1.4 Målgrupp ... 11
2 Metod... 12
2.1 Undersökningsansats... 12
2.2 Kvalitativ och kvantitativ metod ... 12
2.4 Val av datainsamlingsmetoder ... 14 2.5 Praktiskt tillvägagångssätt... 15 2.7 Källkritik ... 17 2.7.1 Generaliserbarhet ... 17 2.7.2 Validitet... 17 2.7.3 Reliabilitet ... 18 3 Bakgrund... 19 3.1 Introduktion... 19 3.2 Miljöhot... 20
3.2 Globala ekologiska åtaganden... 22
3.3 Nationella ekologiska åtagande... 23
3.4 Ekologiskt byggande ... 24
4 Presentation av undersökta ekobyar ... 28
4.1 Ekobyar i Skåne ... 28
4.2 Ekobyarnas tre generationer... 29
4.3 Ekoby ”Solbyn”... 31
4.4 Ekoby ”Myrstacken” ... 33
4.5 Ekoby ”Baskemölla” ... 35
5 Tidigare studier & teori... 37
5.1 Tidigare studier ... 37
5.2 Ekologiska fotavtryck – en introduktion... 38
5.2.1 Ekologiska fotavtryck i praktiken ... 39
5.3 Ekologiska fotavtryck i Skånska ekobyar ... 40
6 Redovisning och analys av intervjuer... 42
6.1 Boende & det vardagliga livet... 42
6.2 Ekologi och miljö ... 45
6.3 Sociala aspekter... 49
6.4 Hinder & möjligheter ... 50
7 Slutsats... 54
Bilaga 1 ... 60
Bilaga 2 ... 62
1 Inledning
I detta inledande kapitel redogör vi för forskningsrapportens syfte och frågeställningar, avgränsningar samt målgrupp. Kapitlet börjar med några inledande ord som motiverar vårt ämnesval.
1.1 Inledande ord
Inledningsvis vill vi motivera varför vi valt att skriva om ett ämne som vid en första tanke inte associeras till fastighetsmäklarutbildning men som är högaktuellt och viktigt. Vårt levnadssätt har bidragit till att vi tär på jordens resurser och konsekvenserna av vårt förbruksmönster är en rad olika miljöproblem.
Aktuell forskning visar att nya sjukdomar uppstår som en följd av vårt levnadssätt. Genom att förändra våra vanor och tänka på miljön kan vi arbeta för en bättre framtid. Miljöarbetet måste ske både globalt, nationellt och lokalt. Människor inom varje bransch kan göra sin beskärda del och arbeta mot en god miljöutveckling. Mäklare kan bli bättre på att informera samt förklara för sina kunder vilka effekter miljövänliga hus och miljövänligt byggande har jämfört med ”traditionellt” byggda hus. Byggbranschen kan bli bättre på att tänka ekologiskt och utveckla andra byggnadstekniska lösningar. Genom att ta eget ansvar och initiativ kan varje individ bidra till en hållbar utveckling.
1.2 Syfte & frågeställningar
Trots kriterier och riktlinjer för ekologiskt byggande ser man fortfarande att många hus inte har den bästa innemiljön och att det fortfarande förekommer brister. Inte bara enskilda individer utan även många byggbolag tycks rygga tillbaka inför begreppet ekologiskt byggande, och bristande kunskaper kan vara en av anledningarna till att miljön sätts på undantag.
Ekobyar är utmärkta exempel på att det ekologiska byggandet är möjligt i praktiken och kan vara ett sätt att bidra till en bättre miljöutveckling. En definition av ekobyar i Sverige formulerades av Boverket 1991 som menar att en ekoby ska ha ett långtgående lokalt kretslopp av råvaror och energi. Dessutom ska det vara hälsosamt och inte belasta miljön att
bo i en ekoby. Vidare är det sociala livet i en ekoby viktigt.1 Trots att ekobyar inte kan lösa alla våra miljöproblem, kan de medverka till att lyfta fram och avpröva nya miljöanpassade teknologier och därmed fungera som en inspirationskälla för det omkringliggande samhället. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur kriterier för ekologiskt byggande tillämpas rent praktiskt i ekobyar samt om det förekommer hinder som försvårar det ekologiska byggandet av ekobyar. Framförallt vill vi undersöka om ekobyar fungerar som en inspirationskälla till mer ekologiskt byggande i samhället i stort samt om andra bostadsområden kan stimuleras av dessa till att tänka och bygga mer miljöanpassat. Våra forskningsfrågor består av tre huvudfrågor:
- Är teorin som finns bakom ekobyar svårtillämplig i praktiken?
- Vilka hinder förekommer vid byggandet av ekobyar och vilka åtgärder vidtas för
att överkomma dessa hinder?
- Kan ekobyar fungera som en inspiration till resten av samhället för en bättre
miljö?
Vår hypotes är att omgivningen uppfattar ekobyar som ett föråldrat sätt att leva och associerar ekobyar med det gamla ”bondesamhället”. Dagens livsstil och det höga tempo många har i sin vardag går inte riktigt ihop med att bosätta sig utanför staden, ha egna odlingar och djur samt delta i gemensamma aktiviteter med grannarna. Däremot tror vi att ekobyar kan fungera som en inspirationskälla till övriga samhället att tänka mer ekologiskt i både levnads- och byggnadssätt. Vi tror att ekobyar kan vara en inspirationskälla till byggbolag, arkitekter och privatpersoner att tänka mer miljöanpassat vid utveckling av såväl nya som gamla bostadsområden.
1.3 Avgränsningar
Ekologiskt byggande är ett väldigt omfattande samt komplext ämne och vi har valt att avgränsa oss till ekologiskt byggande av ekobyar i Skåne. Enligt Boverket finns det två byar i Skåne som är listade som ekobyar, Myrstacken i Malmö och Solbyn i Dalby.2 Den tredje,
ekobyn Baskemölla som ligger på Österlen är fortfarande under konstruktion och finns därmed ännu inte i Boverkets register.
1 Lindén, Karin, Palm, Ekologi och vardagsliv – Institutionen för byggnadsfunktionslära (Lund: Lunds
universitet, 1998) 15
1.4 Målgrupp
Vår målgrupp består av människor som är verksamma i fastighetsbranschen. Det kan vara allt ifrån fastighetsföretag till byggbolag och mäklare.
Genom att visa hur kunskapen om ekologiskt byggande och ekologiskt levnadssätt kan tillämpas inom ekobyarna kan vi bidra till att inspirera verksamma i branschen att försöka arbeta mot en uthållig utveckling. Vi vänder oss även till kommunalt anställda tjänstemän, vilka bär huvudansvaret för tillsynen med att miljökvalitetsmålen uppfylls lokalt.
Slutligen hoppas vi kunna inspirera den enskilda individen att tänka ekologiskt och att göra sin beskärda del i arbetet mot ett hållbart samhälle.
2 Metod
I följande avsnitt redogörs samt motiveras de metodvals som legat till grund för uppsatsen. Vidare beskrivs de valda datainsamlingsmetoderna. Avsnittet avslutas med en reflektion av den valda metodens styrkor och svagheter. Allteftersom de olika metoderna beskrivs motiverar vi vårt val av dessa metoder.
2.1 Undersökningsansats
Arbetet med uppsatsen inleddes med en litteraturstudie av ekologiskt byggande och ekobyar. Då vi fann mycket litteratur kring vårt ämne valde vi att fokusera mest på Skånska ekobyar och litteratur som behandlar just hur ekologiskt byggande tillämpas. Litteratur som var till stor hjälp var bland annat Uthållig utveckling – mänsklighetens framtid av Gunnar Sundqvist,
Ekologi som inspirerar – 12 miljöanpassade hus av Ylva Björkholm och Malin Lindqvist, Miljö och hållbar utveckling – samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont av
Karin Bäckstrand, Annica Kronsell och Peter Söderholm. Övrig litteratur såsom Ekologi och
vardagsliv av Karin Palm Lindén och SAR´s ekoguide. Insikt om 150 ekologiska byggnader i Sverige av Sören Thurell hjälpte oss att få insikt i ekologiskt byggande och dess innebörd. Vi
vände oss även till Boverket som arbetar bland annat med byggdmiljö och hushållning med mark- och vattenområden samt boendefrågor. Vi fann en del rapporter som var av intresse för vårt ämne. Vidare fann vi mycket inspiration samt vägledning i Lena Falkhedens doktorsavhandling som bygger på en fallstudie om tre danska ekologiskt anpassade lokalområden.
Kvalitativa intervjuer genomfördes för att hjälpa oss få en bild över hur ekobyar fungerar i praktiken, vilka hinder och möjligheter som finns samt hjälpa oss ta reda på varför ekobyar inte fått någon större genomslagskraft.
2.2 Kvalitativ och kvantitativ metod
I denna uppsats har vi valt att arbeta utifrån den kvalitativa metoden. Vi ville komma åt personliga tankar, åsikter och känslor. Därför har vi strävat efter att ha öppna dialoger med intervjupersonerna där de själva fick styra samtalet. Syftet med att hålla ”öppna” samtal har varit för komma åt just deras verklighetsuppfattning och upplevelser samt inte bestämma resultaten genom att begränsa deras svar som exempelvis enkätundersökningar kan göra. Vårt
intresse var att lyfta fram den enskilda individen och hans personliga åsikter och känslor, vilket lämpar sig bäst genom att utföra personliga kvalitativa intervjuer. Genom att hålla kvalitativa intervjuer med människor som besitter stor kunskap inom vårt ämne, anser vi har givit vår uppsats liv och personlighet. Uppsatsens innehåll blev mer verklighetstroget då vi arbetade med andra människors upplevelse och berättelse och underlättar för läsaren, men även oss att sätta oss in i problemet och försöka se det ur olika perspektiv.
Kvantitativ forskning kan betraktas som en forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data samt innehåller ett deduktivt synsätt på förhållanden mellan teori och praktisk forskning, där tyngden ligger på prövning av teorier.3 En deduktiv synsätt bygger på att teorin styr forskningen och representerar den vanliga uppfattningen om förhållanden mellan teori och praktik när det gäller samhällsvetenskap. Utifrån det man vet inom ett visst område, härleder forskaren en eller flera hypoteser som ska underkastas en empirisk granskning. Kvantitativ forskning innebär även att den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt införlivas framförallt när det gäller positivismen. Till skillnad från detta bygger den kvalitativa forskningen på en forskningsstrategi som lägger tyngden vid ord och inte kvantifiering under insamlingen och analysen av data. Vikten läggs på generering av teorier där ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning betonas. I kvantitativa studier betonas forskarens neutralitet och lägger däremot vikten på ord och generering av teorier istället för kvantifiering under insamlingen och analysen av data.
Den kvalitativa forskningsmetoden har kritiserats för att sakna vetenskaplig relevans då den kvalitativa forskningsintervjun på grund av mänskliga samspel inte kan vara helt objektivt. Istället menar man att objektiv data för en vetenskap om den sociala världen måste vara kvantitativa.4 Vi kan hålla med att det kan bli svårt att hålla sig objektiv när man intervjuar eftersom dessa samtal grundar sig både på vårt samt intervjupersonens samspel men vi finner inte det som något större problem då vi varit medvetna om det och försökt att inte låta våra personliga uppfattningar och åsikter inverka på resultatet i rapporten.
2.3 Deduktiv och induktiv metod
Något kortfattat innebär induktiv respektive deduktiv metod hur man väljer att lägga upp sitt arbete ifråga om sambandet mellan verklighet och teori. Den deduktiva metoden innebär att
3 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö: Liber, 2009) 34-35
4
man fokuserar först på den teorin som finns samt att hypoteser skapas för att sedan testa med empirisk data. Medan den induktiva metoden lägger fokus på att samla in data som är relevant för forskningen och empirin för att utifrån det utforma och skapa hypoteser.5
Denna forskningsrapport är uppbyggd utifrån en deduktiv arbetsgång där vi fokuserat på den teori som finns och skapat vår egen hypotes för att sedan testa det med empirisk data. Eftersom ekobyar var ett relativt nytt fenomen för oss diskuterade vi det många gånger innan själva arbetet påbörjades. Redan då hade vi funderingar och förslag på hur resultatet skulle bli. Därmed valde vi att skapa en egen hypotes för att sedan verifiera den med en empirisk undersökning.
2.4 Val av datainsamlingsmetoder
Materialet som används vid en undersökning kan antingen vara primärdata eller
sekundärdata. Primärdata är information som samlats ihop av författaren för den specifika
studien. Författarna bestämmer vilka undersökningstekniker, exempelvis intervjuer, experiment, observationer och enkäter, som ska användas för att samla in relevant information.6 I denna studie har vi använt oss utav sex intervjuer varav två varit
telefonintervjuer och en av dem skedde via mail. Förutom intervjuerna utfördes observationsstudier av de tre ekobyar som undersöks i denna studie.
De genomförda intervjuerna gav oss olika infallsvinklar och sätt att se på vår problemställning. Genom att intervjua personer som står på olika sidor och som har olika tankesätt har hjälpt oss att angripa samt förstå problemet från olika håll.
Sekundärdata är material som finns sedan tidigare och som har använts i andra sammanhang och andra syften än det för den just aktuella undersökningen.7 Sådana data kan bestå av exempelvis böcker, artiklar, rapporter. Sekundärdata i denna studie består främst av litteratur vi fått fram i bibliotekets databaser med hjälp av sökord som exempelvis ”ekobyar” och ”ekologiskt byggande” samt olika rapporter som tagit del av från Boverkets hemsida.
5Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö: Liber, 2009) 34-35
6 Christensen, L., Andersson N., Carlsson C., Haglund L., Marknadsundersökning – en handbok (Lund:
Studentlitteratur, 2001) 21
2.5 Praktiskt tillvägagångssätt
Arbetet inleddes med en litteraturstudie av ekologiskt byggande och ekobyar. Då informationen var oändlig, fokuserade vi mest på tre skånska ekobyar och hur ekologiskt byggande tillämpas. De tre skånska ekobyarna är Myrstacken i Toarp, Solbyn i Dalby samt Baskemölla i Simrishamn. Efter denna studie skapade vi vår hypotes om hur vi trodde utfallet skulle bli.
För att få svar på våra frågeställningar använde vi en kvalitativ undersökningsmetod där vi samlade in personliga åsikter och upplevelser genom intervjuer. Huvudpersonerna i vår studie var tre personer med starka anknytningar till ekobyar som vi hittade på respektive ekobys hemsida. Från Myrstacken intervjuade vi Camilla Ericsson som tar emot studiebesök och fungerar som guide ute i ekobyn. Camilla och hennes make är starkt engagerade i frågor rörande byn och lämpar sig därför utmärkt som guide. Intervjun utspelade sig i ekobyn Myrstacken. Den andra intervjupersonen var arkitekten Krister Wiberg som formgav både ekobyn Myrstacken i Toarp och ekoby Solbyn i Dalby. Krister brinner starkt för ekologiskt byggande och bor i ett ekologiskt byggt hus i Lund som han själv designat. På grund av Kristers upptagna schema kunde han tyvärr inte ta sig ut till ekobyn Solby. Vi stämde träff i hans bostad i Lund istället. Den sista intervjupersonen, Karl Gustavsson bor i Baskemölla och liksom Krister är han arkitekt med ett starkt intresserad för ekologiskt byggande. Vi åkte ut till ekobyn i Baskemölla och fick en guidad tur både i byn och i Karls hus som fortfarande är under uppbyggnad.
Vi sorterade våra frågor i tre kategorier; ”Boendet & det vardagliga livet”, ”Ekologi och miljö” och ”Sociala aspekter”. (Se ”Bilaga 1”) Under varje kategori fanns ett antal frågor som vi ansåg skulle hjälpa oss få svar på våra frågeställningar och angripa problemet från olika håll.
Varje intervju pågick i cirka 45-60 minuter beroende på intervjupersonernas längd på svar. Efter varje intervju ägnade vi oss åt att observera och fotografera varje by. Vi observerade varje ekoby i cirka 20 minuter. Under denna tid gick vi runt i byn under tystnad för att sedan diskutera upplevelserna och intrycken.
Efter att ha sammanställt ovannämnda intervjuer och observationer ansåg vi att studien behövde ett par andra synvinklar för att vi skulle komma åt vårt problem. Därför bestämde vi oss för att utföra ytterligare tre intervjuer med två stora byggbolag samt
stadsbyggnadsarkitekten i Malmö. Från byggbolaget NCC pratade vi med Jenny Winblad, miljösamordnare för NCC boende AB, NCC, och Henrik Sundqvist projektledare för energieffektiva byggnader, från byggbolaget Skanska. Förutom dessa telefonintervjuer utfördes en intervju över mail med arkitekten Eva Dalman från stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Anledningen till att vi gjorde telefon- samt mailintervjuer var att alla tre ovannämnda personer var oerhört upptagna och kunde endast ställa upp på kortare intervjuer. Intervjuerna med byggbolagen NCC och Skanska syftade till att klargöra byggbolagens ställning till ekologiskt byggande och undersöka vad de anser om begreppet ekobyar i allmänhet. Intervjun med arkitekten från stadsbyggnadskontoret hjälpte oss att få en bild över ekobyarnas påverkan på kommunen i helhet och se om dessa stimulerat eller fortfarande stimulerar kommunen till att bygga mer ekologiskt anpassat.
Denna studie grundar sig på de personer som deltagit och därför kan man inte dra några generella slutsatser av data vi samlat in, men slutsatser kan göras utifrån det som sagts under respektive intervju. Vår studie är en liten studie som kan användas till vidare forskning kring ekologiskt byggande och framförallt fenomenet ekobyar. Våra slutsatser har vi dragit ifrån intervjupersonernas utsagor då vi funnit många likheter i både synpunkter och upplevelser.
2.6 Urval
För att få svar på våra frågeställningar valde vi att utföra personliga intervjuer med personer som har starka anknytningar till ekobyar; Karl Gustavsson (ekoby Baskemölla), Krister Wiberg (arkitekt för ekoby Myrstacken och Solbyn) och Camilla Eriksson (ekoby Myrstacken).
De andra två intervjuerna med byggbolagen bygger på att få reda på hur inställningen till ekologiskt byggande och ekobyar ser ut i de svenska byggbolagen. Skanska och NCC valdes då de är två av Sveriges största byggbolag samt arbetar med och forskar kring ekologiskt byggande.
Den sista genomförda intervjun skedde med Eva Dalman från stadsbyggnadskontoret, Malmö stad. Eva är engagerad i många ekologiskt anpassade projekt och har stor kunskap i området. Hon har bland annat varit projektledare för Västra Hamnen i Malmö.
Vi valde ut våra intervjupersoner noggrant då vårt intresse låg i att försöka förstå samt se problemet från olika perspektiv. Då vi utförde direkta samt öppna intervjuer med de flesta fick vi personliga samt mer levande svar än vad exempelvis en enkätundersökning kan erbjuda.
2.7 Källkritik
Nedan ska vi redogöra för generaliserbarheten, validiteten och reliabiliteten i vår studie samt på vilket sätt vi försökt kringgå de problem som uppstod under vår undersökning.
2.7.1 Generaliserbarhet
En vanligt förekommande tanke som uppkommer vid intervjuundersökningar är om resultaten är generaliserbara. Våra tidigare erfarenheter och förväntningar om vad som ska hända gör att människor i vardagen generaliserar medvetet som omedvetet.8 När intervjuerna genomfördes och sammanställdes utgick vi endast ifrån det som sades under varje intervju och försökte hålla våra egna tankar utanför. På så sätt har vi försökt undgå att generalisera vad som har sagt under varje intervju och låta våra egna antaganden utgöra resultatet i vår uppsats. Resultatet för denna uppsats är därmed inte generaliserbart utan bygger på de olika uttalandena från våra intervjupersoner.
2.7.2 Validitet
Validiteten i undersökningen beror på hållbarheten i de teoretiska förutsättningarna och logiken i härledningarna från teorin till undersökningens forskningsfrågor.9 Något förenklat
kan man säga att validitet innebär i vilken grad forskarna undersökt vad de avsåg att undersöka.10 Vidare är det viktigt att rätt metod används för undersökningen, att intervjupersoner är trovärdiga samt att intervjuaren har utfört intervjun på ett korrekt sätt. För att säkra validiteten i denna studie har vi noggrant valt ut personer som innehar kunskap och är insatta i ämnet vi undersöker. Två av våra intervjupersoner bor i ekobyar, en av dem har varit med sedan starten och formulerat de kriterier som finns för ekobyar. Vidare har vi intervjuat två stora byggbolag som fokuserar och forskar kring ekologiskt byggande. Den sista intervjupersonen har varit projektledare för Västra Hamnen i Malmö som är Malmös ekologiska stadsdel.
8 Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun (Danmark: Studentlitteratur, 1997) 209-210 9 Ibid., 214-216
En stor del av vår uppsats har baserats på intervjuer och därför har vi varit väldigt noga med att återge vad som har sagt under varje intervju.
2.7.3 Reliabilitet
Reliabilitet hänför sig till resultatets konsistens och är beroende av hur själva intervjuerna gått till, vilka frågor som har ställt samt hur dessa frågor är utformade och hur detta material sedan sammanställts.11 Reliabilitet behandlar huruvida den kunskap som kommer fram genom undersökningen är tillförlitlig. Därför är det av betydelse att begrunda hur undersökningens tillvägagångssätt kan ha påverkat resultatet.
Inför varje intervju skickade vi över frågorna till våra intervjupersoner för att de skulle få tid att förbereda sig. Frågorna användes sedan som ett diskussionsunderlag och användes för att vi skulle kunna angripa problemet från olika håll. Vidare fick intervjupersonerna tala fritt och leda diskussionen. Frågorna vi ställde var av öppen karaktär, formulerade som vad, hur och varför. Vi använde oss utav tre olika intervjuunderlag som finns som bilagor till denna uppsats. Intervjupersoner med anknytning till ekobyar fick flera frågor då vi även var intresserade av ekobyarnas utformning. Dessa frågor finns i uppsatsen som ”Bilaga 1”. Till byggnadsbolagen hade vi andra frågor som kan skådas i ”Bilaga 2”. Slutligen fick även Eva Dalman, stadsbyggnadsarkitekten, ett antal frågor som finns i ”Bilaga 3”
Ett problem vi mötte var att vi, på grund av tekniska fel, fick endast en inspelad intervju. Vi kringgick problemet genom att flitigt anteckna vad som sagts under intervjuerna och dubbelkollade med intervjupersonerna så att det som återges i vår studie stämmer.
När intervjuerna sedan sammanställdes försökte vi använda formuleringarna så som de sades utan att avsevärt ändra på svaren. Detta gjordes för att minimera risken att vi förvrider intervjupersonernas svar.
3 Bakgrund
I följande kapitel redogörs kort några grundläggande principer bakom ekologiskt byggande samt för några av de miljöproblem vi har idag. Vidare ges en överblick av de globala samt nationella åtagandena för miljön Sverige har förbundit sig till. Slutligen ges en kort presentation av innebörden i begreppet ekologiskt byggande.
3.1 Introduktion
Allt husbyggande och allt boende innebär ingrepp i naturens kretslopp. Ekologiska byggnader samt ekologiskt boende syftar till att minimera dessa ingrepp och benämningar som oftast används är ”miljöanpassat” eller ”resurssnålt” boende. Intresset för inomhusmiljö och människors hälsa samt välbefinnande har ökat tydligt på senare år. Anledningen till det ökade intresset kan vara de rapporterade missförhållanden som fått stor plats i media på senare tid. Många undersökningar visar att ett flertal skolor, daghem, arbetsplatser och bostäder har stora brister i innemiljön och begreppet ”sjuka-hus-syndrom” har lett till många diskussioner runt om i landet.12
Uppmärksamheten kring ”sjuka hus” ledde till att ett nytt motbegrepp lanserades, begreppet ”sunda hus”. Sunda hus skulle gärna byggas av naturliga material och enbart vissa byggnadstekniska lösningar skulle användas. Nackdelen var att man ibland bortsåg från den egentliga funktionen hos en byggnad. Byggnadssättet eller de material som användes blev väldigt svåra att underhålla och reparera vilket kunde leda till att ytterligare förbättringar blev nödvändiga. På detta sätt kunde byggandet resultera i att utförandet inte stämde överens med de krav som ställdes från början, exempelvis att huset ska vara lätt att underhålla och fungera under en lång tidsperiod innan byte och reparationer blir nödvändiga.13
Att bygga ekologiskt handlar om resurssnålt byggande och om att använda rätt byggmaterial. Ett miljövänligt byggmaterial ska skapa så lite problem som möjligt under tillverkning, byggandet och boendet. Materialet ska vara återvinningsbart, resurssnålt, energisnålt och helst vara lokalt producerat för att minska långa transportsträckor. I dagsläget finns det nästan inget material som uppfyller alla dessa krav, men grundregeln lyder att det är alltid något material
12 Samuelsson, Ingemar, Kriterier för sunda byggnader och material. Boverket, byggnadsavdelning. (1998): 4,
2009-04-29
som är bättre än det andra och som då bör väljas. Alla material som används i byggnaden ska vara bra ur miljöhänseende var och en för sig, men också fungera bra tillsammans i huset.14 Ekologiskt byggande handlar även om att människorna som bor i det ekologiska huset ska ta hand om sitt hus och sitt boende på ett resurssnålt sätt genom att exempelvis hålla en låg inomhustemperatur, sortera sina sopor och fylla tvätt- och diskmaskin innan den används.15
3.2 Miljöhot
Nedan följer en kortfattad beskrivning av några stora miljöproblem som måste angripas för att vi ska kunna nå en uthållig utveckling.16 Värt att nämna är att en rad ekonomiska och sociala frågor är minst lika viktiga för att skapa en hållbar utveckling och arbeta med miljöproblemen trots att de inte explicit berörs i nedanstående beskrivning.
Samhällets strukturella förändringar påverkar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Människor väljer i allt större utsträckning att bosätta sig i städer, vilket medför att regionerna växer medan landbygden blir allt glesare. Befolkningsmängden i hela världen fortsätter öka, liksom konsumtion och transporter inom alla transportslag. Framtida energiförsörjning och vilka energikällor som kan användas är den stora utmaningen trots att mycket stora insatser görs för att utveckla förnyelsebara alternativ. Klimatförändringens effekter påverkar alla miljökvalitetsmål. Den pågående klimatförändringen kan komma att påverka både jordbrukets produktion och den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.17 Några miljöproblem som vi har idag är:
- Växthuseffekten: Växthuseffekten är ursprungligen en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna jorden och därmed värmer upp vår planet. Detta gastäcke som omger vår jord består främst av kväve och syre, men även vattenånga, koldioxid och andra gaser. Halten av ett antal gaser har på senare tid ökat kraftigt i atmosfären vilket beräknas påverka klimatet. Den känsliga balansen av växthusgaserna i atmosfären har rubbats och orsakat en förhöjd växthuseffekt och gett oss ett klimat i obalans. Några av de så kallade växthusgaserna är bland annat koldioxid, metangas, dikväveoxid och freoner.
14 www.byggahus.se, 2009-04-02 15 Ibid.
16 www.naturvardsverket.se 2009-04-26
Enligt olika prognoser som bland annat FN:s internationella expertpanel för miljöfrågor har gjort, kommer en ökning av halten av växthusgaser att leda till att jordens medeltemperatur stiger, vilket i sin tur leder till att de torra områdena blir torrare och de våta blir våtare. Stora delar av jorden kommer torka ut och den stigande havsnivån kommer att dränka stora områden som idag är bördig mark och som brukas av människor.18 Den vanligaste växthusgasen koldioxid bildas vid all förbränning och har ökat kraftigt under det senaste århundradet genom bland annat förbränning av fossila bränslen. En annan orsak till ökning av koldioxidutsläpp är minskad växtlighet bland annat på grund av avverkningen av tropisk vegetation.19 Atmosfärens viktigaste effekt är att hålla kvar värme och ge en behaglig temperatur på jorden på cirka 15 °C. Den ökningstakt av växthusgaserna som vi har idag innebär att jordens medeltemperatur kommer att öka med 1.4 – 5.8 °C till nästa sekelskifte.20
- Nedbrytning av ozonskiktet: Ozonskiktet, cirka 15-20 km över jordytan har möjliggjort allt biologiskt liv på jorden då det skyddar mot solens ultravioletta strålar. Svårnedbrytande gasformiga ämnen från exempelvis kylanläggningar och skumplaster förstör detta skyddande ozonskikt. Ozonuttunningen kan leda till ökad exponering av ultraviolett ljus som kan ge både hudcancer och grå starr.21 Den 16 september 1987
antogs det så kallade Montrealprotokollet som reglerar 96 ozonnedbrytande ämnen och där en långtgående avvecklingsplan för samtliga ozonnedbrytande ämnen har antagits. Traktaten är utformade för att skydda ozonskiktet genom att fasa ut produktionen av ett antal substanser som anses vara ansvariga för uppkomsten av ozonhål.22
- Övergödning: Ett tidigt problem som uppmärksammades var städernas och industriernas utsläpp av avloppsvatten som innehöll stora mängder näringsämnen, främst kväve och fosfor. Näringsämnena från avloppsvatten och gödslad åkermark ledde till ökad tillväxt av alger och annan växlighet.23 Konsekvensen av övergödning är bland annat att det sker en massutveckling av planktonarter, så kallad algblomning. När alger och växter dör faller de till botten där det krävs stora mängder syre för att
18 Sundqvist, Gunnar, Uthållig utveckling – mänsklighetens framtid (Lund: Studentlitteratur, 2003), 31. 19 Ibid., 32.
20 Ibid., 33.
21 Sundqvist, Gunnar, Uthållig utveckling – mänsklighetens framtid (Lund: Studentlitteratur, 2003), 36. 22 www.regeringen.se 2009-04-25
bryta ned det organiska materialet. En stor del av vattnets syrehalt kan förbrukas och leda till att bottendjur och i vissa fall även fisk slås ut.24
Språnget från ovannämnda globala miljöproblem till de lokala ekobyarna kan tyckas svindlande. Och vi hyser inga förhoppningar om att ekobyarna ensamma har kapaciteten att påverka dessa i rätt riktning. Men även om ekobyar inte är svaret på dagens miljöproblem är det viktigt att poängtera att devisen ”tänk lokalt – handla globalt” innebär att det omfattande globala och nationella arbetet som just nu pågår för främjandet av en uthållig utveckling endast kan realiseras om nya handlings- och livsmönster introduceras på den lokala nivån. En av dem är ekobyar.
3.2 Globala ekologiska åtaganden
Några vändpunkter mot en hållbar utveckling är Bruntlandrapporten (1987), FN- sammankomsterna som är mer kända som Rio- (1992) respektive Johannesburg-konferenserna (2002)25 och Kyotoprotokollet (1997)26. Strategin för den hållbara utvecklingen är äldre än ovannämnda konferenser och kan spåras till exempelvis ”Den globala naturvårdsstrategin” som utvecklades av Internationella naturvårdsunionen, Världsnaturfonden och UNEP samt godkändes av FN:s generalförsamling (1980).
Idag är den hållbara utvecklingen ett övergripande mål både globalt och nationellt. Den definition av hållbar utveckling som används av FN finns i den s.k. Brundtlandskommissionen från 1987, och innebär ”… en utveckling som tillfredställer dagens
behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredställa sina behov”.27 Genom att politiska beslut utformas på ett balanserat sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv kommer hållbar utveckling att nås.
Den 3 juni 1992 samlades delegationer från 178 länder i Rio de Janeiro för en miljösammankomst. Ett aktionsprogram som kom att kallas för Agenda 21 formulerades och
24 www.wwf.se 2009-04-27
25 Bäckstrand Karin, Kronsell, Annica, Söderholm, Peter. Miljö och hållbar utveckling – samhällsvetenskapliga
perspektiv från en lundahorisont (Lund: Studentlitteratur 2004), 230.
26 www.wikipedia.se 2009-05-10
27Bäckstrand Karin, Kronsell, Annica, Söderholm, Peter. Miljö och hållbar utveckling – samhällsvetenskapliga
var ett gemensamt globalt åtagande för att skapa en hållbar utveckling under det 21:a århundradet.28 Nedan följer några exempel på principer för uthållig utveckling från Rio-deklarationen och Agenda 21-dokumentet:29
- Kretsloppsprincipen: samhället bör lära av naturen och agera ur ett kretsloppsperspektiv genom att exempelvis minska uttagen av naturresurserna och utveckla nya produkter i återvunnet material.
- Polluter Pays Principle (PPP): förorenaren får stå för kostnaderna för föroreningar. Denna princip finns även inskriven i den svenska miljöbalken.
- Substitutionsprincipen: i valet mellan en, ur miljösynpunkt, bättre eller sämre produkt ska den bättre väljas. Även denna princip finns inskriven i den svenska miljöbalken. En annan överenskommelse kallad Kyotoprotokollet slöts den 11 december 1997 i Kyoto, Japan. Målet med avtalet är att minska de årliga globala utsläppen av växthusgaser med minst 5 % från året 1990 till perioden 2008-2012.30
3.3 Nationella ekologiska åtagande
Före detta statsministern Göran Persson var en stark förespråkare för en ekologisk omställning i Sverige och ville att Sverige ska bli först i Europa med att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. I mitten av 1990-talet beslutade riksdagen att 6,8 miljarder kronor ska gå till lokala investeringsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling runtom i landet. Inspirationen för denna investering var det s.k. ”miljonprogrammet” då miljoner bostäder byggdes.31
Sveriges riksdag har satt som mål att lämna över ett samhälle till nästa generation där våra stora miljöproblem är omhändertagna. 1999 antogs 16 miljökvalitetsmål med delmål för att styra arbetet mot denna vision. Med hjälp av miljökvalitetsmålen ska en miljömässigt hållbar
28 Sundqvist, Gunnar, Uthållig utveckling – mänsklighetens framtid (Lund: Studentlitteratur, 2003), 53. 29 Ibid., 54.
30 www.wikipedia.se 2009-05-10
utveckling säkerställas på lång sikt och kräver insatser från alla i samhället.32 Syftet med miljökvalitetsmålen är att:33
- Främja människors hälsa
- Värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön - Ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena - Bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga - Trygga en god hushållning med naturresurserna
Ett av de 16 miljökvalitetsmålen är ”God bebyggd miljö” som syftar till att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverka till en god regional samt global miljö.34 För att kunna arbeta konkret med styrningen mot en ”God bebyggd miljö” finns sju delmål preciserade. Dessa sju delmål består av planeringsunderlag, kulturmiljö, buller, naturgas, avfall, energianvändning och inomhusmiljö.35
3.4 Ekologiskt byggande
Ordet ekologi härstammar från grekiskans ”oikos” som betyder hus och hushållning samt ”logi” som betyder lära. Begreppet ekologi kan därmed översättas som läran om hushållning i naturen. Ekologi handlar om läran mellan organismer och deras miljö och om att förstå samspelet mellan dem för att inte skada naturen. Målet för ekologiskt anpassat byggande är att skada naturens sammansatta system så lite som möjligt. Biologen Barry Commoner formulerade ekologins fyra lagar i boken ”Ringen slutes”: 36
1. Allt hänger samman – jorden är en levande organism. Samspel och balans råder i ekosystemet.
2. Ingenting försvinner – i naturens system finns inget avfall. Det som är avfall från en organism upptas av en annan vilket ger en balans.
3. Naturen vet bäst – varken människan eller teknologin kan förbättra eller förändra naturen. 32 www.naturvardsverket.se 2009-04-15 33 www.miljomål.nu 2009-04-26 34 Ibid., 2009-04-26 35 www.boverket.se 2009-04-29
36 Commoner, Barry (1972), här från Björkholm, Ylva, Lindqvist, Malin, Ekologi som inspirerar – 12
4. Inga gratisluncher – allt som nyttjas av naturen kostar och måste betalas tillbaka förr eller senare.
En rad olika komponenter måste fungera ihop för att det ekologiska byggandet ska ha de bästa förutsättningarna. Markens karaktär har stor betydelse då olika jordmån ger olika förutsättningar för exempelvis möjlighet för odling och marktypen bestämmer även vilken grundkonstruktion som är lämpligast att välja. Ett annat element som ligger nära marken är platsens hydrologi, som behandlar vattenförhållanden i marken och området.37 Även placeringen av byggnaden spelar en stor roll eftersom den avgör åtgången av uppvärmningsenergi. Solens strålar ska nå huset så lång tid som möjligt av dygnet för att utnyttjats maximalt och kall vind ska brytas innan den når huset.38
Att bygga ekologiskt innebär att bygga resurs- och energieffektiva byggnader med hälsosam inomhusmiljö och är ingen omöjlighet med de ”miljöanpassade” byggnadstekniska lösningar, material och anläggningar som finns idag. Det finns inga underhållsfria material men det lönar sig att välja bra material med längre livslängd som initialt är dyrare men som blir billigare i längden. Byggandet ska planeras och projekteras i minsta detalj och kräver ett gott utförande samt kvalitetssäkring genom hela byggprocessen.39 De byggnadstekniska lösningarna bör inte vara komplicerade till sin utformning då de kan bli svåra att utföra, installera eller att underhålla. Bygg- och rivningsavfall utgör en mycket stor del av den totala avfallsmängden. Genom att återanvända material minskas exploateringen av naturen och den energi, som gått åt att utvinna och producera materialen, utnyttjas mer effektivt. Material kan återbrukas vilket innebär att produkten används igen som den är. Dessutom kan materialet återvinnas genom att det bearbetas på nytt före nyanvändningen. Materialet kan även vidareanvändas i ett helt annat syfte genom att exempelvis begagnat trä bränns för att utvinna energi.40
En bra byggnad är utformad så att det krävs så lite uppvärmningsenergi som möjligt. Byggnaden ska även kunna ta tillvara energi från flödande och förnyelsebara energikällor. Mängden av isolering i huset avgör hur energisnålt huset är och det är viktigt att konstruktionen är vindtät och att köldbryggor undviks. En viss innemiljö skapas av en rad
37 Ibid., 11. 38 Ibid., 12.
39 Hedenblad, Göran, Kvarnström, Sofia, Ekologiskt byggande – En granskning ur miljö och hälsoperspektiv
(Boverket: Boverkets kopiering, 2006), 7. 2009-04-17
40 Björkholm Ylva, Lindqvist, Malin, Ekologi som inspirerar – 12 miljöanpassade hus (Halmstad: Bulls tryckeri
faktorer i omgivningen som exempelvis temperatur, vind, sol som i sin tur påverkar byggnaden och ger upphov till fysikaliska, biologiska och kemiska reaktioner.41
Ett sätt att tillvarata energi kan vara genom passiv solvärme som bygger på principen att solens stålar används direkt. Ett passivt solhus ska kunna ta upp värme direkt, lagra och sedan distribuera värmen. Fönster i söderläge är ett utmärkt sätt att ta upp solvärme. En bra lösning är att använda tunga material i konstruktionen som då lagrar värmen för att sedan avge när det blir kallare.42 Många lerhus i exempelvis Afrika bygger på denna princip där värmen stannar i väggarna på dagen och ger ett svalt hus medan det avdunstar på kvällarna och värmer upp huset. Förutom passiv solvärme kan aktiv solvärme vara en lösning där solfångaren är energikällan och ämnet som värms upp kan vara luft eller vätska. Vätskan värms upp av solen i solfångaren, cirkulerar till en ackumulatortank som ger tappvarmvatten eller värmer upp huset. En solfångaranläggning med ackumulatortank kan kombineras med en vedeldad energikälla som kan vara en vattenmantlad kakelugn eller kökspanna.
Ett annat sätt att värma upp huset är att använda bioenergi som kan definieras som den energi som finns i biomassa. Flis, briketter, pellets, halm och torv är några exempel på biomassa. Fördelarna med biomassa är att det är en förnyelsebar resurs och att förbränningen inte leder till ökning av koldioxid i atmosfären. Biomassan kan även produceras lokalt vilket leder till att långa transportsträckor undviks.43 Värmepumpar är ytterligare ett uppvärmningssätt där värme utvinns från uteluft, sjövatten, berg, grundvatten eller jord. Värmen som tas in till pumpen har låg temperatur men avges till huset vid högre temperatur.44 Elektricitet är ett annat exempel på vad som kan utvinnas från flödande energikällor som sol, vind och vatten. I solceller omvandlas solens instrålning till elektricitet men solcellanläggningar är fortfarande ett dyrt sätt att utvinna energi och brukas i dagsläget väldigt lite. Vidare kan el utvinnas från vinden genom att ett vindkraftverk placeras där det blåser tillräckligt mycket. El kan även utvinnas genom att utnyttja kraften i fallande vatten.
Ekologiskt byggande går ut på ett kretslopptänkande och det mesta görs för att detta kretslopp ska slutas. Miljöanpassande avloppssystem utgör en stor del av kretsloppet och innebär att vi komposterar vårt organiska avfall för att sedan använda kompostjorden för odling. Exempel
41 Samuelsson, Ingemar, Kriterier för sunda byggnader och material, Boverket, byggnadsavdelning: (1998): 13.
2009-04-29
42 Ibid., 18-19. 43 Ibid., 21. 44 Ibid., 22.
på miljöanpassande avloppssystem är att använda separerande toaletter. Fekalier och urin spolas bort med vatten utan att komma i kontakt med varandra och leds till en slamavskiljare.45
Avfallsmängden kan minskas genom sopsortering och kompostering. Sopsortering finns i de flesta bostadshus idag men komposteringen är inte lika utbredd. Kompostering innebär att organiskt material bryts ned till mull med hjälp av syre och smådjur. Ett så kallat kretsloppshus består av både odling, djurhållning och kompostering. Djuren äter av köksavfallet, avfallet går till komposten och kan sedan användas till odlingarna i växthuset.46 Ungefär 30 % av de hus, som är byggda efter 1985 anses vara sjuka hus. Sitt namn har de fått från engelskans ”Sick Building Syndrome” och kan göra människor som vistas i huset sjuka på många olika sätt då de kan framkallar allergier, trötthet och svaghet. Fuktproblemen är en av de vanligaste orsakerna till skador på husen och de flesta skador kommer från markfukt, läckage eller byggfukt. Krypgrund, plintgrund och även platta på mark om det är rätt konstruerad med ordentligt kapillärbrytande skikt och värmeisolering under plattan är bra byggnadskonstruktioner.47
Ett annat hälsoproblem kan vara en alltför hög halt av radon som är väldigt vanligt i stora delar av Sverige. Det finns särskilda föreskrifter hur man bygger på radonhaltig mark men bäst är det att undvika att vistas nära eller att bygga på denna typ av mark.
Många människor utsätts för allt för högt buller både i sitt arbete och på sin fritid. Bostaden bör då vara en plats där det kan vara tyst när man så önskar. Genom att bygga höga bullerplank och använda tunga material minskar utifrån kommande buller. Buller från huset, exempelvis fläktar och pumpar kan minskas genom att utformas och placeras så att de stör så lite som möjligt.48
45 Ibid., 31. 46 Ibid., 40.
47 Björkholm, Ylva, Lindqvist Malin, Ekologi som inspirerar – 12 miljöanpassade hus (Halmstad: Bulls tryckeri
AB, 1996) 42-44.
48 Björkholm, Ylva, Lindqvist, Malin, Ekologi som inspirerar – 12 miljöanpassade hus (Halmstad: Bulls tryckeri
4 Presentation av undersökta ekobyar
I nedanstående avsnitt ska vi redogöra för resultatet av våra observationer och undersökningar. Vi kommer även att ha ett kort avsnitt om de tre ekobyar vi valt att studera samt redogöra för begreppet ”ekoby”.
4.1 Ekobyar i Skåne
1991 formulerade Boverket en definition som kom att heta ”ekobyar”. Ekobyarna kan ses som ett viktigt experimentbyggande. Boverket slår fast att det sociala livet är viktigt i en ekoby och att byn ska ha ett långtgående lokalt kretslopp av råvaror och energi. De ekobyar som vi behandlar är Solbyn i Dalby som stått färdig för inflyttning sedan 1987-88 och Myrstacken i Toarp som var färdig för inflyttning 1992-93. Båda ekobyarna är bostadsrättsföreningar inom HSB. Den tredje ekobyn vi behandlar är Baskemölla på Österlen som invigdes år 2001 och som fortfarande är under successiv utbyggnad. De boende i ekobyn Baskemölla styr byn gemensamt genom olika möten och aktiviteter. Ekobyarna är inte byar i bokstavlig mening utan snarare bostadsområden och förortskvarter.
Ekobyarnas målsättning är strävan efter ett mer miljövänligt och hållbart byggnadssätt och framförallt en skonsammare livsstil. I en ekoby försöker de boende praktisera ekologiskt byggande som vi beskrev i föregående avsnitt. Begreppet ekoby representerar en idé om ett litet samhälle som i högre grad än i dagens bostadsmiljöer lever i harmoni med naturen och är mindre känsligt för störningar utifrån. Husen, marken och de tekniska systemen utarbetas i syfte att så långt som möjligt åstadkomma lokala kretslopp, att reducera energianvändningen och att utnyttja förnybara energikällor. Det ska dessutom vara hälsosamt att bo i husen. Ett av de viktigaste målen är social gemenskap mellan de boende som gemensamt ansvarar för skötseln i området.49
Boverkets målsättning för ekobyarna kan sammanfattas under fyra rubriker:50
1. Anpassning av byggnader och utemiljö.
• Tomtens förutsättningar: läge, vegetation, orientering
• Planlösning: dagliga uppehållsrum mot söder, entré, förråd, bad- och sovrum mot norr
49 Lindén, Karin, Palm, Ekologi och vardagsliv – Institutionen för byggnadsfunktionslära (Lund: Lunds
universitet, 1998) 15
50 Tidäng, Kristina (1992) här från Lindén, Karin, Palm, Ekologi och vardagsliv – Institutionen för
• Byggnadskonstruktion: en tung som lagrar värme, mycket glas mot söder, glasverandor, hälsosamma material, god isolering och ventilation
2. Lokala kretslopp för vatten och avfall, förnybara energikällor, energibesparing.
• Kompostering, odling, jordkällare • Alternativa toalettsystem
• Infiltration och biologisk rening av BDT- vatten (bad, disk- och tvättvatten) • Alternativa värmesystem (vedeldning, solfångare, vindkraft mm)
3. Sociala målsättningar
• Social gemenskap mellan de boende baserad på gemensamt ansvar, samarbete • Gemensam lokal (bygård)
4. Förändrade vardagsvanor.
• Ändrade resmönster, inköpsvanor, energianvändning i vardagslivet
4.2 Ekobyarnas tre generationer
Energihushållningen är den målsättning som har haft störst betydelse för de boende bland annat genom att passivt och aktivt utnyttja solenergi. Stor vikt läggs även egen odling och social gemenskap.
Per G Berg, professor i uthållig samhällsbyggnad vid institutionen för stad- och land, SLU, talar om två generationer ekobyar. Den första generationen påbörjades genom de boendes eget initiativ. Byarna skapades genom långt och ihärdigt arbete och trots ”hårt motstånd och olämpligt regelverk”.51 Solbyn i Dalby, som startades av de boendes egna initiativ, är en av de första ekobyarna i landet och hör till första generationen. Medan den andra generationens ekoby påbörjades istället av arkitekter eller byggföretag och med kommunens och statliga myndigheters stöd. Ekobyn Myrstacken hör till andra generationens ekobyar. Där anser man att energihushåll är viktig men även lokala kretslopp av vatten och avlopp. Här har man valt att inte ha kommunalt vatten och avlopp utan endast mulltoaletter samt biologisk
51 Berg, Per, G, Andra generationens ekobyar – exemplet Marielund. (Uppsala: Ekobyföreningen i Uppsala.
1991) här från Lindén, Karin, Palm, Ekologi och vardagsliv – Institutionen för byggnadsfunktionslära (Lund: Lunds universitet, 1998), 15-16
avloppsrening i rotzonsanläggning. Den andra generationens ekobyar gick mycket längre vad gäller miljöanpassning genom att exempelvis ha enkla tekniska system och använda sig enbart av mulltoaletter jämfört med den första generationens ekobyar som använde dubbla tekniska system, det vill säga både vattentoaletter och mulltoaletter. I dagsläget har mulltoaletter ersatts av vanliga vattentoaletter eller separerande toaletter då skötseln och stanken var ett bekymmer för de boende. Uppvärmningen sker med hjälp av en kombination av solfångare, vedspis och solceller.
Thurell talar om en tredje generations ekoby som i ännu högre grad vill leva i samklang med lantbruk. Ekobyns ramar suddas bort och utvidgas samt inkluderar en jordbruksbygd. Målet är att säkerställa att de boende får närmare tillgång till grönsaker och får avsättning för eget avfall, det vill säga urin, fekalier, och kompost. Myrstacken har genom åren ändrat avloppshanteringen och strävat i riktning mot tredje generationen.52 Även Baskemölla har på
senare tid inspirerats av den tredje generationen och använder bland annat separerade toaletter och egen mark för odling. I området ingår idag en stor tomt på 22 hektar varav 16 hektar är till för odling och 6 hektar är till för hus. Målet är att området ska odla sin egen mat och deras vision är att bli självförsörjande. Ägarna i området har även husdjur som höns och får.
Skillnaden mellan generationerna är att första generationen av ekobyar påbörjades av en viljestark och engagerad grupp av boenden som strävade efter ett ekologiskt bostadsområde medan den andra generationen påbörjades istället av kommunalpolitiker och byggföretag. Tredje generationen tar ett steg längre och betonar vikten av lantbruk, odling och husdjur såsom höns och får vars avkastning kan användas i byn.
52 Thurell, Sören, SAR´s ekoguide. Insikt om 150 ekologiska byggnader i Sverige. (Stockholm: Byggförlaget,
4.3 Ekoby ”Solbyn”
Byggår: 1987 Läge: Utkanten av Dalby, 10 km till Lund city Invånare: ca 118 personer Antal hushåll: 50 st. Arkitekt: Krister Wiberg
Området har kommunalt vatten och avlopp men också egen brunn. Uppvärmning sker med solceller men det är även vanligt med kakelugnar och braskaminer. De första initiativtagarna i Solbyn formulerade en målsättning, det talades inte om ekoby från start utan först om en ”Solby”. Så här lyder målsättningen:
Föreningens ändamål är att arbeta för och förverkliga en ”solby” belägen på pendelavstånd från Malmö och Lund. Med Solby menar föreningen en bebyggelse där gemenskapen bygger på en positiv inställning till livet och andliga ting, till natur och djur och därigenom till miljövård, till energibesparande och förnyelsebar energi, till vegetariskt och resursbesparande levnadssätt och till omsorg om varandra.53
Målsättningen inriktar sig på tre kärnpunkter: etisk, social och ekologisk gemenskap. Genom att vara belägen på pendelavstånd från Malmö och Lund väljer man att bo långt från Barsebäck och man bestämmer sig för att inte ha någon kärnkraft.
Bild 1: Entré till Solbyn54 Bild 2: Hus med glasverandor i söder55
53 Persson, Bengt, Solbyn före inflyttningen. Tillkomst, inflyttning och befolkning (Stad: Byggforskningsrådet,
1990) byggnadsfunktionslära (Lund: Lunds universitet, 1998), 17
54 Bild tagen av Vedrana Ceric och Kristina Ucar, Solbyn 2009-04-28 55 Ibid.
Bilismen ser man som ett hot mot miljön. Man eftersträvar resurssnålhet, återanvändning, och energibesparing.
Ekobyn skall omfatta arbetsplatser och vara i full rörelse och inte bli en sovstad. Med gemensamt arbete i området och det gemensamma ansvaret för bostadsrättsföreningen strävar man efter att uppfylla den sociala målsättningen.56
Solvärme lagras från dag till natt genom att husen är välisolerade och har en tung byggnadsstomme. Fasaderna är uppförda med gult fasadtegel och har relativt små fönster mot norr och stora fönster och glasverandor mot söder. Bostadshusen är konstruerade i regelstomme med bärande gavelväggar och hjärtevägg57 av betong. Taket är beklätt med betongplattor och fönster och gavlar är klädda med svarta träpartier. Husens grundläggning består av platta på mark och har dessutom isolerats mot marken utanför plattan. Val av ventilationssystem är värmeväxling mellan in- och utgående luft.
Bild 3: Planritning - Solbyn58
56 Lindén, Karin Palm Ekologi och vardagsliv – Institutionen för byggnadsfunktionslära (Lund: Lunds
universitet, 1998) 17
57 Bärande vägg i en huskonstruktion som inte får rivas ner
58
Lindén, Karin Palm Ekologi och vardagsliv – Institutionen för byggnadsfunktionslära (Lund: Lunds universitet, 1998), 22
4.4 Ekoby ”Myrstacken”
Byggår: 1992 läge: 1 km från Oxie Invånare: ca 120 personer Antal hushåll: 37 st. Arkitekt: Krister Wiberg
I anslutning till Toarp och öster om Oxie utsågs en plats ut för ekobyn. Byn ligger i ett öppet landskap med täta bussförbindelser till Malmö centrum och andra orter. Målsättningen för Myrstacken är:
Malmös ekoby ska planeras utifrån ett ekologiskt synsätt. Detta innebär bl.a. att alternativa lösningar för energiförsörjning, vatten och avlopp, avfallshantering, byggande och odling ska prövas och tillämpas. Målsättningen är att en så långt som möjligt att en självförsörjande byenhet bildas.59
Till skillnad från Solbyn påbörjades inte ekobyn av de boende utan av planerare och kommunalpolitiker. Krister Wiberg var arkitekten, både vad gäller byggnader och markplanering. Vid byggnationen av Myrstacken användes Solbyn som inspirationskälla och man drev igenom de tankar man inte lyckades genomdriva i Solbyn.60
Bild 4: Hus med solpaneler61 Bild 5: Mark för odling och växthus62
59 PM Malmö ekoby (1990) här från Lindén, Karin, Palm, Ekologi och vardagsliv – Institutionen för
byggnadsfunktionslära (Lund: Lunds universitet, 1998) 18
60 Lindén, Karin, Palm, Ekologi och vardagsliv – Institutionen för byggnadsfunktionslära (Lund: Lunds
universitet, 1998) 118
61 Bild tagen av Vedrana Ceric och Kristina Ucar, Myrstacken 2009-04-29 62 Ibid.
Bebyggelsen i Myrstacken omfattar enfamiljshus, antingen friliggande eller kopplade parvis. Husens grundläggning består av betongplatta på mark och fasader byggda med lecablock och yttertack i tegel. Ventilationssystemet drivs av in- och utgående luft medan värmesystem utgörs av en kombination av solfångare, vedspis och elkassett.
Bild 6: Planritning - Myrstacken63
63 Thurell, Sören, SAR´s ekoguide. Insikt om 150 ekologiska byggnader i Sverige. (Stockholm: Byggförlaget,
4.5 Ekoby ”Baskemölla”
Byggår: 2001 Läge: Österlen Invånare: ca 43 personer Antal hushåll: 22 st. Areal:
160 000 kvm/16 hektar Arkitekt: Enskilda Bygg- och arkitekt firmor
Det ekologiska bostadsområdet i Baskemölla initierades av ekologiskt medvetna individer. Det byggs ekologiskt men med olika metoder, lösningar och material. Målsättningen för ekobyn lyder:
Främsta målet för de boende i Baskemölla är att få en social och gemensam balans samt främja till ekologisk livsstil. Enskilt eller gemensamt beroende på vad de boende vill engagera sig i. Husen ska byggas ekologiskt med lång livslängd.64
Bostadsområdet i Baskemölla består av fritt liggande hus där en del sker gemensamt. På Baskemölla eftersträvas ett gemensamt mål men på olika sätt. Det byggs med naturliga beprövade material med lång livslängd och bra energihushållande förmåga i husen. All mark och infrastruktur anläggs och sköts av de boende. Den sociala och gemensamma aspekten är en stor del av ekobyn. Husen i Baskemölla är till skillnad från Solbyn och Myrstacken ritade av enskilda och olika arkitekter, inget hus är likt det andra. I de andra ekobyarna är husen ritade av en och samma arkitekt- och byggfirma. På så viss blir Baskemölla ett mer kreativt och fantasifullt ekologiskt bostadsområde där var och en av de boende får uttrycka sig på sitt vis.
Bild 7: Hus under byggnation med solpaneler65 Bild 8: Halmhus under uppbyggnad66
64 Intervju med Karl Gustavsson – ekoby Baskemölla 2009-04-27
65 Bild tagen av Vedrana Ceric och Kristina Ucar, Baskemölla 2009-04-27 66 Ibid.
Bostadsområdet i Baskemölla består av enstaka ekologiska hus i olika stilar, material och skick. Husen är i högsta grad välisolerade med fyrtio cm i väggar och trettiofem cm i tak. Även här riktar sig fönstren i söder och i vissa fall är de inte öppningsbara just för att hålla värmen inomhus. Istället är husen försedda med små vädringsluckor.
Grunden består av platta på mark med 80 cm ihop pressad lecakulor. Även väggarna består av stora block av lecakulor och sten på inre och yttre väggen. I området finns det hus som har väggar bestående av lera, träflis och sand. Dessa hus kallas för ”halmhus” och är en stor attraktion för besökare.
Som uppvärmningssystem används stora vedspisar samt energi som samlas med hjälp av solpaneler och solceller.
Bild 9: Planritning – Baskemölla67
67
