I början på 1900-talet introducerades begreppet ekologiskt fotavtryck av kanadensiska forskare som studerade städers arealbehov. Ekologiskt fotavtryck är ett mått på produktiv areal (biokapacitet) som krävs för att få fram det som en människa eller en befolkning konsumerar och för att absorbera de utsläpp som skapas. Det ekologiska fotavtrycket är en metod för att visa att människan och samhället behöver stora arealer för sin konsumtion.69
Begreppet ekologiska fotavtryck utgår från det som inom ekologin kallas ”carrying capacity”, dvs. vilken avkastning ett visst areal kan ge och antalet organismer som kan överleva på det.70 ”Carrying capacity” är inte riktigt tillämpbart för människor som bosätter sig i byar och städer samt transporterar varor för sin konsumtion. För att metoden ska anpassas till människor måste begreppet vidareutvecklas till att omfatta de produktiva arealer som är nödvändiga för att försörja människor i exempelvis Stockholm, Madrid, Paris och Peking, och även se hur mycket areal som krävs för att ta hand om deras utsläpp.
I litteraturen ”Ekologiska fotavtryck & biokapacitet” anges att konsumtionen i de rika länderna sedan början av 1900-talet ökat kraftigt. Det ekologiska fotavtrycket var då ungefär 1 hektar per person. 1995 hade detta genomsnitt ökat till 3-4 hektar per person. Den befintliga produktiva arealen på jorden som helhet uppgick i början av 1900-talet till cirka 5-6 ha per person i genomsnitt. Idag har de produktiva arealerna på grund av folkökningen sjunkit till 1,5 ha per person.71 För att jorden i framtiden ska klara av sin befolkning och dess utsläpp med nuvarande teknik samt västerländsk livsstil skulle det behövas ett par jordklot till.72
Människan har omvandlat det naturliga ekosystemet till kulturlandskap och stadsmiljöer för att tillfredsställa sina behov och intressen. Följden är att naturresurserna har överutnyttjats och
69 Ekologiska fotavtryck och biokapacitet, Boverket, naturvårdsverket 2000, 25 70 Ibid., 25
71 Ibid.
utarmats.73 Samma resursbas krävs för att kommande generationer ska få ett lika bra samhälle som vi. Jämförs den industrialiserade världens länder med u-länder är det ekologiska fotavtrycket avsevärt mycket högre i I-länderna.
Det ekologiska fotavtrycket har blivit en metod som används i hela världen för att visa människan och samhället behöver stora arealer för sin konsumtion.74 Många miljöproblem utgör inte bara ett hot mot Sverige utan är globala problem som måste angripas kollektivt genom internationellt samarbete. Växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras. Luften ska vara ren så att människors hälsa, djur, växter och kulturvärden inte skadas och dessutom ska vattenkvalitén säkerställas.75 Utsläppet av växthusgaser har lett till stora klimatförändringar och stormar runt om i världen men även här i Sverige. Fokus i Sverige ligger främst på att tillfredställa den svenska befolkningens behov. Landet är dock starkt beroende av utrikeshandeln och i en krissituation är det tveksamt om vi kan vara självförsörjande.
I USA och Västeuropa är utsläppen och konsumtionen per person avsevärt högre än i övriga delar av världen. Exporten av västerländsk livsstil och levnadsstandard driver upp efterfrågan och konsumtionen i resten av världen.76 Därmed ökar behovet av biologiskt produktiva arealer. Med ekologiska fotavtryck kan man illustrera kopplingen mellan konsumtionen och behovet av arealer. Varje människa behöver ett par hektar produktivt areal för sin livsmedelskonsumtion.77 Förhållandena är dessutom otydliga på grund av modern handel och olika marknadsmekanismer. Bomullen i våra kläder, kaffet vi dricker, frukterna vi äter kommer från odlare lång borta. Dessutom ökar transporten, inte bara för ökad efterfrågan utan för att pressa priser på olika tillverkningsmoment.
5.2.1 Ekologiska fotavtryck i praktiken
Det ekologiska fotavtrycket är ett fysiskt mått på konsumtionen som visar hur vi påverkar miljön genom vårt sätt att leva. Enligt artikeln ”Global ecovillage network news” från 06/07 har ekobyarna ett lågt fotavtryck. Resultatet baserar sig på en undersökning som gjordes i Tyskland, Skottland och USA och visar att ekobyarna har uppnått en slående förminskning i sina resursbruk. I Ithaca, New York undersöktes två ekobyar för att mäta det ekologiska
73 Ekologiska fotavtryck och biokapacitet, Boverket, naturvårdsverket 2000, 19 74 Ibid., 19
75 Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier 2000/01:130
76 Ekologiska fotavtryck och biokapacitet, Boverket, naturvårdsverket 2000 77 Ibid.
fotavtrycket och det visade sig att fotavtrycket var mer än 40 procent lägre än genomsnittet.78 De tre huvudskälen till det låga fotavtrycket gemensamt för de undersökta ekobyarna hävdas vara:
- Ekobyarna delar på resurser, genom att exempelvis ha gemensamma kök och gemensamma bilar. Genom en gemensam hushållning minskar de konsumtionen och sparar energianvändningen.
- En annan orsak till det lägre fotavtrycket är att de boende i ekobyn odlar sin egen mat. På så sätt förbrukas mycket mindre energi och mattransporten reduceras. - Arbetsresor minskas genom att ekobyarna skapar arbeten i byn eller i närheten av
byn. I vissa byar finns bland annat ekologiska byggfirmor, cafeterior, hantverk. I samtliga ekobyar finns förskolor och dagis.
Syftet med artikeln är att visa vilken effekt ekobyar har för miljön och vilken roll de spelar för en hållbar utveckling. Viktigt är dock att ha i åtanke att ovannämnda artikel är en partsinlaga som får läsas kritiskt. En svaghet är att artikeln inte behandlar betydelsen av ekologiskt byggande, alternativa uppvärmningssystem, avfallshantering och kretslopp, utan enbart fokuserar frågor om gemensam hushållning. Gemensamma kök och odling av egen mat kan inte lösa alla miljöproblem, trots att sådana åtgärder naturligtvis kan bidra till ett mer energisnålt och hållbart samhälle samt en hälsosammare livsstil.