När vi ställde fråga om ekobyar fått någon medieuppmärksamhet och om de fortfarande uppmärksammas var alla väldigt eniga om att så är fallet. Karl Gustavsson berättade att Baskemölla sedan start har haft cirka 20 reportage genom åren i bland annat Sydsvenskan, Expressen och Hus & Hem. Området har även haft mycket studiebesök från studenter och miljökontor. Han berättade även att området tilldelats det stora arkitektpriset och att Simrishamn inte är skygga för att stoltsera med sin ekoby. Människor från övriga
bostadsområden som efterfrågar exempelvis solceller eller vill bygga ekologiska hus brukar kommunen hänvisa till ekobyar.107 Även Myrstacken och Solbyn har tagit plats i media och trots att de funnit i cirka tjugo år skrivs det fortfarande om byarna.108 Varje ekoby tar emot studiebesökare och gärna sprider sitt budskap. Människor från hela landet och även från utlandet kommer till byarna och fascineras av konceptet.109
En fråga som vi var nyfikna på var varför ekobyar inte fått en större genomslagskraft och varför det finns väldigt få ekobyar. Våra intervjupersoner tyckte alla att det största hindret för ekobyarnas expandering var byggbolagens brist på kunskap och vilja att bygga ekobyar. Enligt Krister Wiberg har ekobyar stimulerat kommuner att främja ekologiskt byggande men han menar även att staten är beroende av byggbolagen. Att utveckla nya byggnadstekniska lösningar och anpassa sitt arbete i den grad att det tillfredställer ekologin är tidskrävande, dyrt och kräver mycket kunskap. Många byggbolag är inte villiga att förändra sina rutiner och bryta vanor när det fungerar utmärkt att arbeta på det sätt som de gjort hittills.110 Karl Gustavsson i Baskemölla menar att byggbolagen inte är villiga att lägga ner tid och pengar på forskning och utveckling.111
Henrik Sundqvist, projektledare för energieffektiva byggnader, Skanska och Jenny Winblad, miljösamordnare för NCC boende AB, menar att de är bekanta med begreppet men det är inte något som är aktuellt i deras företag och som uppmärksammas. Istället för ekobyar talas det mer om lågenergihus samt passivhus.112
De två byggbolagen vi pratade med ansåg inte att ekobyar är något som kommer att utvecklas och få större genomslagskraft. NCC tyckte att även om ambitionen är god dock har begreppet ekobyar tyvärr fått en lite negativ klang. Anledningen till det kan vara att tekniken inte var riktigt redo när dessa ekobyar uppfördes och att det krävdes ett engagemang som då fanns hos en begränsad del av befolkningen. Kommunerna och NCC diskuterar ofta frågan miljöanpassat byggande dock pratas det inte längre om ekobyar. Ett sätt för NCC att miljöanpassa sitt byggande är att i tidiga skeden (innan de investerat i marken) göra en mark- och miljöutredning där projektets förutsättningar och framtida påverkan på miljön tas fram.
107 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla 2009-04-27
108 Intervju med Krister Wiberg, Lund 2009-04-28, Camilla Ericsson, ekoby Myrstacken 2009-04-29 109 Ibid.
110 Intervju med Krister Wiberg, Lund 2009-04-28
111 Intervju med Karl Gustavsson, ekoby Baskemölla 2009-04-27
112 Henrik Sundqvist, projektledare energieffektiva byggnader Skanska – intervju, 2009-05-15, Jenny Winblad,
Denna ligger sedan till grund för kommunens beslut kring exempelvis MKB. I projektutvecklingsfasen görs en miljöprofil som belyser alla miljöaspekter och som sedan gås igenom i samtliga projekt. Miljöprofilen hanterar frågor som handlar om anpassning till platsen (som minimering av schaktning och sprängning, sanering av förorenad mark, lokalt omhändertagande av dagvatten, radonhantering mm), slutna kretslopp (vattenbesparing, källsortering, materialval mm), resurshushållning (energieffektivitet, energikällor, styrsystem mm), sund inomhusmiljö (fuktsäkring, ljud, ljus, elektriska fält mm). De tekniska aspekterna som används är att solfångare testas i utvalda projekt liksom solceller, avloppsvärmeväxlare mm. I samtliga projekt finns krav på värmeåtervinning ur ventilationsluften (FVP, FTX), energieffektiva fönster (högst u-värde 1,1 W/m2,K), snålspolande blandare, lufttäthet mm. I dagsläget har projekten i Malmö utformats i överensstämmelse med ett antal krav som utformat i NCCs miljöprofil. NCC har flera projekt på ”pappret” med fokus på ekologi som exempelvis bygga passivhus, men dagen konjunktur har gjort att det ännu inte blivit några projekt.
Ekobyar har inte fått någon större genomslagskraft men däremot har många av inslagen i ekobyarna slagit igenom. Infiltration och lokalt omhändertagande av dagvatten används i de flesta projekt. NCC bygger mer och mer energieffektiva hus och allt fler passivhus (som oftast utrustas med exempelvis solfångare). Avfallskvarnar och sopsugar är andra exempel på inslag från ekobyar som blir allt mer förekommande. När tätorter byggs finns infrastrukturen redan utbyggd och exempelvis egna ”minireningsverk”, kompostanläggningar med mera blir då inte aktuella.
Tekniken för urinseparerande toaletter och kompostering av fekalier finns men systemet för att hantera logistik är däremot något som i dagsläget saknas. Enligt NCC är väldigt viktigt att tekniken inte kräver för mycket arbete av de boende, det måste vara enkla och robusta lösningar som kan skötas på ett effektivt sätt.
Att ekobyar inte fått större genomslagskraft beror på, enligt Eva Dalman, att ekobyarna byggde på att ett fåtal entusiaster slog sig samman och sökte nya, ofta radikala, lösningar på miljöteknik. De var villiga att göra uppoffringar, både ekonomiskt och praktiskt. De utvecklade många prototyper. Det finns ingen utbredd efterfrågan på att leva experimentellt och opraktiskt på detta vis men visserligen kan intresset med tiden öka.113
Trots uppmärksamhet i media verkar ekobyar förbli ett relativt okänt begrepp för de flesta. Sedan introduktionen av den första ekobyn i Skåne, Solbyn för cirka 25 år sedan, har endast två ekobyar till växt fram i Skåne. Enligt våra intervjupersoner som har anknytningar till ekobyar är det största hindret byggbolagen som staten är beroende av. Det kostar alldeles för mycket att utveckla nya tekniker, ändra gamla beteendemönster, förändra människornas vanor. För att ett byggbolag ska bygga ekologiskt måste hela produktionen förändras, från tillverkningsstadiet av färg och material till själva byggandet. Denna omfattande och krävande förändring mottas inte välvilligt av byggbolagen och därför stöts ekologiskt byggande ofta undan. När vi konfronterade två av de stora byggbolagen svarade de med att ekobyar blev ett gammalt fenomen redan vid start. Intresset var för litet och fenomenet krävde att man gick tillbaka två steg för att ta ett steg framåt. Med ständiga utvecklingar i dagens samhälle hade det varit en omöjlighet. Däremot har många inslag av ekobyar fått genomslagskraft som används i nyproduktion av bland annat bostäder. Teknikens framfart har gjort att ekobyar snabbt förbigåtts och att de plockats isär på viktiga delar som implementerats i övriga samhället. I många hushåll används det lågenergilampor, det sopsorteras, många människor väljer att inte ta emot reklam i brevlådorna, passivhusen har fått allt större uppmärksamhet. Vi kan förstå byggbolagens synpunkter och är bredda att hålla med om att ekobyar inte kommer att expandera och lösa alla våra miljöfrågor och miljöproblem men vi kan lugnt påstå att ekobyar har inspirerat och fortsätter att inspirera till ett mer uthålligt samhälle.
7 Slutsats
I följande kapitel sammanför vi undersökningens analys och resultat. Vi diskuterar även om ekobyarna har fungerat som en inspiration till ett mer hållbart samhälle och vilka hinder som ligger bakom stagneringen av ekobyar.
Är teorin som finns bakom ekobyar svårtillämplig i praktiken?
Vår forskningsrapport utreder tre ekobyar i Skåne som introducerades för ett par år sedan och inte fått någon större expandering. De två första frågeställningarna undersöker om ekobyar är svårtillämpliga i praktiken och vilka hinder som förekommer och stoppar ekobyarnas expandering. Vår undersökning tyder på att ekobyarna har växt fram av engagerade folkgrupper som är drivna av ekologiskt boende och ett mer hållbart samhälle. Efter att ha pratat med två personer som bor i ekobyar och med arkitekten som formgav två ekobyar i Skåne samt formulerade kriterier för att en ekoby ska få klassas just som en ekoby kan vi konstatera att teorin är mer än ideologi än verklighet. Kriterier för ekobyar fungerar som vägledning, sedan är det upp till varje ekoby att försöka följa dem så gott det går. Riktlinjerna underlättar för de boende att veta vad som ska göras men det är sällan de följs slaviskt. Varje ekoby skapar istället sina egna stadgar och ordningsregler, precis som vilken bostadsrättförening som helst.
Vilka hinder förekommer vid byggande av ekobyar och vilka åtgärder vidtas för att överkomma dessa hinder?
Hinder som förekommer när det kommer till ekobyars byggnation samt expandering är att människor fortfarande tycks rygga tillbaka inför begreppet ekologi. Det är oerhört svårt att ändra långtgående beteendemönster på en gång därför tar det tid. Efterfrågan på bra material, hållbarhet och energibesparing finns men en expandering av ekobyar går inte i den takt som man förväntar sig och som ett hållbart samhälle egentligen hade behövt. Här spelar media en stor roll. Människor blir påverkade av tidningar, TV, reklam med mera och det märks tydligt genom att exempelvis studiebesöken ökar i städerna då något särskilt ekologiskt fenomen uppmärksammats i media.
Ett av ekobyarnas grundelement är det gemensamma ansvaret och den sociala gemenskapen som de boende värdesätter högt. Samtidigt är detta en av de faktorerna som avskräcker många från att kunna tänka sig bo på ekobyar. Att den privata sfären hotas kan var en av
anledningarna till att teorin blir svårtillämplig i praktiken. Vidare krävs det mycket engagemang och tid av de boende för att vardagen i en ekoby skall fungera, och som tidigare nämnts är tiden idag ett dyrbart element i individens tillvaro. Att flytta ut till landet och bosätta sig i en ekoby är för många inte praktiskt.
Kommunalpolitiker strävar efter att bygga ekologiskt vilket på senare tid även tillämpas av byggföretag. Ekologiskt byggande i sig är ett populärt fenomen i byggnadsbranschen men just ekobyar begränsas av byggbolagen då det varken finns någon större forskning inom det specifika området eller intresse för ekobyar från byggnadsbolagens sida. Något förenklat kan vi dra slutsatsen att ekobyarnas utveckling hämmas på grund av ovana och brist på kunskap men även intresse från byggnadsbranschen.
Ekobyarna är prototyper på hur ett samhälle borde vara uppbyggt för att främja ett hållbart samhälle men i verkliga livet är det hårt för både byggbolag och för många boende att uppfylla de krav som ställs. Våra intervjuer tyder på att det inte finns någon efterfrågan på att leva ”opraktiskt” som en ekoby kräver. En kombination av ekobyarnas ”udda” livsstil och byggbolagens ovana resulterar i att man istället tar olika inslag av ekobyar och använder den i kommande byggprojekt istället för att bygga ekobyar.
Kan ekobyar fungera som en inspiration till resten av samhället för en bättre miljö?
Ekobyarnas främsta mål är att värna om miljön och leva i samklang med naturen. Utan de första entusiasterna i ekobyarna hade ekologiskt byggande aldrig kommit till stånd. Samtliga ekobyar har fått uppmärksamhet både från kommuner och från byggbolag och inslag från byarna har använts i olika byggprojekt. Ekobyarna är ursprunget till ekologiskt byggande och har stimulerat politiker och byggbolag till ett mer miljöanpassat samhälle och spridit miljövänliga aspekter till andra bostadsområden.
Våra intervjuer bekräftar att byggbolagen har anammat många tekniska inslag som solfångare, tunga täta material, värmeväxlare etc. från ekobyarna. Vidare har det inspirerat byggbolagen att utveckla nya metoder och ekologiska lösningar. Istället för ekobyar jobbar byggbolagen med passivhus och energieffektiva hus där många tekniska komponenter kommer från ekobyarna. Alla våra intervjupersoner bekräftar att ekobyarna inte kommer att få någon större genomslagskraft utan kommer att sakta växa fram som tidigare ekobyar, av entusiastiska och engagerade folkgrupper som slår sig samman och är redo för uppoffringar både ekonomiskt och praktiskt. Vi avrundar denna studie med ett uttalande från Eva Dalman från Malmö Stadsbyggnadskontor:
”Detta är svaret på varför ekobyar inte expanderar: det finns ingen utbredd efterfrågan på att leva experimentellt och lite opraktiskt på detta vis men utan entusiasterna i ekobyarna hade ekologiskt byggande aldrig kommit till stånd”.114
9 Källförteckning
Tryckta källor
Berg, Per, G, Andra generationens ekobyar – exemplet Marielund, Ekobyföreningen i Uppsala: 1991
Björkholm, Ylva, Lindqvist, Malin, Ekologi som inspirerar – 12 miljöanpassade hus, Halmstad: Bulls tryckeri AB, 1996
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber, 2009
Bäckstrand, Karin, Kronsell, Annica, Söderholm, Peter, Miljö och hållbar utveckling –
samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont, Lund: Studentlitteratur 2004
Christensen, L., Andersson N., Carlsson C., Haglund L., Marknadsundersökning – en
handbok, Lund: Studentlitteratur, 2001
Ekologiska fotavtryck och biokapacitet, Boverket, naturvårdsverket 2000 Ett miljöanpassat samhälle, naturvårdsverket rapport 42 34, Miljö 93
Falkheden, Lena, ”Lokalområdet som strategi för en hållbar utveckling – Fallstudier av tre
danska exempel”, Chalmers Arkitektur: 1999
Global ecovillage network news –winter 2006/2007
Hedenblad, Göran, Kvarnström, Sofia, Ekologiskt byggande – En granskning ur miljö och
hälsoperspektiv, Boverket: Boverkets kopiering, 2006
Johansson, K.Å, Bengt, Miljömålet – nu är det bråttom, Miljörådet: 2008
Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Danmark: Studentlitteratur, 1997
Lindén, Kari, Palm, Ekologi och vardagsliv – Institutionen för byggnadsfunktionslära, Lunds: universitet, 1998
Persson, Bengt, Solbyn före inflyttningen. Tillkomst, inflyttning och befolkning, Byggforskningsrådet: 1990
Samuelsson, Ingemar, Kriterier för sunda byggnader och material, Boverket, byggnadsavdelning, 1998
Sundqvist, Gunnar, Uthållig utveckling – mänsklighetens framtid, Lund: Studentlitteratur, 2003
Thurell, Sören, SAR´s ekoguide. Insikt om 150 ekologiska byggnader i Sverige. Byggförlaget Stockholm: 1996
Muntliga källor
Dalman, Eva, arkitekt Malmö stadsbyggnadskontor, Malmö 2009-05-20
Ericsson, Camilla, boende samt guide vid studiebesök i ekoby ”Myrstacken”, Toarp/Malmö, intervju och studiebesök Toarp, 2009-04-29
Gustavsson, Karl, arkitekt och boende i ekoby ”Baskemölla”, Österlen, intervju och studiebesök Österlen, 2009-04-27
Sundqvist, Henrik, projektledare för energieffektiva byggnader, Skanska, telefonintervju Malmö 2009-05-15
Wiberg, Krister, arkitekt för ekoby ”Solbyn”, Dalby/Lund samt ekoby ”Myrstacken” Toarp/Malmö, intervju Lund, 2009-04-28
Winblad, Jenny, miljösamordnare för NCC boende AB, NCC, telefonintervju Malmö 2009- 05-17
Internetkällor
Boverket http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2000/planera_med_miljomal_fallst udie_stockholmsregionen.pdf 2009-04-29 http://www.boverket.se/Sok/?q=ekobyar+&defa=0&adv=False&nh=10&uaid=0819C64DDE 652ED030BF19E5FEB41574:38312E3232342E3131362E323132:5245568611902887904 2009-04-10 Byggahus http://www.byggahus.se/artiklar/bygga-ekologiskt 2009-04-02 Miljömål http://www.miljomal.nu/Om-miljomalen/ 2009-04-26 Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5268-3.pdf 2009-04-26http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter- medmiljopaverkan/Avlopp/Miljokvalitetsmal-och-riktlinjer---avlopp/ 2009-04-15, Regeringen http://www.regeringen.se/content/1/c4/21/20/12b8a176.pdf 2009-04-25 Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Kyotoprotokollet 2009-05-10 http://sv.wikipedia.org/wiki/Permakultur 2009-09-07 WWF http://www.wwf.se/press/1183858-svenskar-oroade-for-overgodningen-wwf-startar- ostersjokampanj 2009-04-27
Ekobyar
Myrstacken http://www.ekoby.nu/ekobyn/info.htm Solbyn http://www.solbyn.org/ Baskemölla http://www.eco-guide.net/skane/Ekoby_Baskem%C3%B6lla_project_swe.phpBilaga 1
Intervjufrågor till person med anknytningar till ekobyar
Boendet & det vardagliga livet
• Hur är det att bo i en ekoby?
• Vilka skillnader finns det med att bo i en ekoby än i en ”vanlig” villaförort? • Vad är bra respektive dåligt med att bo i en ekoby?
• Vilka krav ställs det på de boende i ekobyn?
Ekologi och miljö
• På vilket sätt har det ekologiska byggandet tillämpats i ekobyn? Vilka byggnadstekniska lösningar har använts?
• Boverket har ett antal kriterier som de anser ska vara uppfyllda för att ett område ska få kallas för ekoby. Vad anser ni om dessa kriterier? Uppfyller dagens ekobyar alla kriterierna?
• Har era ekobyar stimulerat andra bostadsområden att tänka/bygga mer miljöanpassat? På vilket sätt?
• Hur sparar ni resurser/vad reduceras om man jämför med vanliga bostadsområden? Exempelvis värme, odlingar, komposter, jordkällare, återvinning, vatten och avlopp, mulltoaletter.
• Vilken effekt har ekobyar ur en miljösynpunkt? Vilka resultat får man?
• Vilken påverkan har ekobyar på övriga samhället? Tror ni att ekobyarna har gett inspiration till ett mera ekologiskt byggande i samhället i stort?
• Hur bedömer ni ekobyars påverkan på kommunens miljö i t.ex. Malmö?
• Begreppet ”ekologiska fotsteg” har använts som en måttstock för att bedöma vilken miljöpåverkan enskilda aktiviteter har, anser ni att detta begrepp är användbart inom bostadssektorn och i vilken utsträckning använder ni i ekobyn begreppet för att
bedöma era miljöinsatser? Använder ni någon annan modell eller andra begrepp istället?
Sociala aspekter
• Hur är det med den sociala delen i ekobyar? Vad betyder den för boendet?
• Vad anser de boende om den sociala delen i ekobyn? Är det verkligen nödvändigt? Kan det vara något som ”avskräcker” människor från att flytta till ekobyar?
• Hur är det med miljömedvetenheten hos de boende? Är de mer intresserade av miljön än människor som bor i exempelvis Västra Hamnen, Malmö?
• Hur stor efterfrågan finns det på bostäder i ekobyar?
• Vilken mediauppmärksamhet har ekobyar fått? Uppmärksammas de fortfarande? Varför/Varför inte?
• Varför har inte konceptet fått en större genomslagskraft? Vad är det som har hindrat ekobyars expandering?
Bilaga 2
Intervjufrågor till byggbolag
• Har det hänt att kommunalpolitiker har velat att ni ska bygga ekobyar? • På vilket sätt anpassar ni er efter miljön när ni bygger?
• Har ni i Malmö använt er av miljöanpassad teknik? I så fall var och vad har ni använt er av?
• Varför tror ni att ekobyar inte har fått större genomslagskraft?
Bilaga 3
Intervjufrågor till Eva Dalman, stadsbyggnadsarkitekt • Varför tror ni att ekobyar inte har fått större genomslagskraft?
• Hur bedömer du ekobyars påverkan på kommunens miljö i t.ex. Malmö?