Bollspel i högre utbildning

Studenterna på idrottslärarutbildningar har väldigt olika erfarenheter och kompetenser i bollspel när de börjar på utbildningen. Många av studenterna har erfarenheter av bollspel

genom deltagande i föreningslivet, medan andra studenter mer eller mindre helt saknar erfarenheter inom detta kunskapsområde. Det var bland annat dessa undervisningsförhållanden som bidrog till att man i Danmark började använda begreppet bollbas som introduktion till bollspelsundervisningen. Denna didaktiska konstruktion tog sin utgångspunkt i att det finns en kärna som är gemensam i alla bollspel. Genom undervisning i bollbas utvecklar studenterna både en gemensam bollspelsterminologi och olika generella färdigheter i bollspel. Genom att utgå från denna kärna kan man höja den gemensamma nivån på studenternas tekniska och taktiska kunnande när det gäller att spela bollspel. Studenterna får lära att spela bollspel d v s man vill lära ut vikten av samspelstänkande och spelförståelse och taktik i första hand och teknik i andra hand istället för att lära spel ett bollspel. Detta bidrar bl a till att man kan starta den tekniska och taktiska undervisningen när det gäller de specifika bollspelen på en högre nivå (Eiberg och Sigaard 2001).

En annan orsak till denna utgångspunkt är att man vill ”omprogrammera” de studenter som har stor erfarenhet av bollspel från föreningsidrotten. En av utbildningens målsättningar bör vara att utmana dessa studenters, ibland kanske stereotypa, syn på vad bollspel är. Ziehe (ur Halling et al 2005) menar att förförståelse och värderingar kan innebära ett hinder för att ta till sig nya perspektiv och målet med undervisningen bör vara att stimulera studenterna till att se nya sätt att förhålla sig till bollspel. Idag är bollbas en vedertagen metod att starta bollspelsundervisningen i vid idrottslärarutbildningarna. Det utrymme som undervisningen i bollspel får i utbildningarna är väldigt skiftande på de olika lärosätena. På vissa av utbildningsorterna är det heller inte klart definierat hur många timmar eller poäng som representerar bollspel i utbildningen. Det råder inte någon samstämmighet kring hur mycket av utbildningstiden som bör behandla bollspel. Stoffträngsel gör att man måste hitta former för hur undervisningen skall organiseras på ett effektivt och innehållsmässigt klokt sätt. Genom att starta undervisningen i bollbas effektiviserar man undervisningen och gör att den idag kanske sparsamma tilldelning som bollspel får, i konkurrens med allt annat som skall ingå i utbildningen, får en tydlig inriktning.

Nätverket Nordplus startade som ett nätverk för idrottslärarutbildare inom kunskapsområdet bollspel i de nordiska länderna. I detta nätverk ingår de större lärosätena för Idrottslärarutbildningar i Norden. Man träffas årligen för att utbyta erfarenheter kring kunskapsområdet.

7.8 Resultat och analys

I denna delstudie ingår 8 informanter som samtliga undervisar eller har undervisat inom kunskapsområdet vid högre utbildning vid de undersökta lärosätena. Tre av informanterna är kvinnor. Samtliga informanter har dessutom flerårig erfarenhet av att undervisa i bollspel från grundskola och/eller gymnasieskola. Under intervjun ställde jag tre konkreta frågor kring bollspel. Redovisningen av svaren på dessa frågor följer nedan.

Kunskaper i bollspel

På frågan till informanterna om vad studenterna ska kunna i bollspel så visar svaren på flera olika sätt att se på vad som är viktigt att kunna i bollspel.

(N) Dom ska känna till ett urval av bollspel samt målspelens karaktär, teknik och taktik. För förståelsen av ett målspel eller träffspel, för att kunna sätta dom i ett livslångt perspektiv. De olika bollspelen ställer olika krav och då önskar vi här att de har kunskaper och förståelse kring bollspel som gör att dom kan använda dom på ett bra sätt i skolan.

(B) Man måste kunna visa. Just bollspel är det svåraste som man kan undervisa i.

(M) Dels ska man veta hur man gör rent praktiskt, hur man organiserar det hela och sedan ska man kunna vara ledare. Det är två delar kan man säga.

(L) Kravet på studenten är att den ska kunna iscensätta ett lärande. Att man känner att man har en säkerhet i att kunna hantera det som gör att man vågar ha det här momentet och vågar ha det på olika nivåer.

De olika informanterna ovan talade om olika förmågor kring vad de blivande idrottslärarna behöver kunna i bollspel. Det handlar både om att ha kunskaper i enskilda bollspel och hur dessa är konstruerade, men även om att kunna skapa goda lärandesituationer för eleverna i skolan. Informant(N) talade om att studenterna ska ha kunskaper om de olika bollspelens indelning och karaktär. De andra informanterna använde inte dessa begrepp utan talade mer

om övergripande kompetenser som ledarskap och organisationsförmåga.

Praktisk personlig färdighet i bollspel

I svaren kan man utläsa att det förekommer väldigt olika svar när det gäller den praktisk personliga färdigheten i bollspel.

(L) Att de ska kunna hantera det här momentet i en lärandesituation. Det kan vara att man själv uppnår en viss färdighet för att kunna använda sig själv som demonstrationsobjekt

(O) Färdighetskravet är inbyggt i undervisandet. Om undervisningsmetoden är att visa någonting, vilket det ofta är. Om man inte kan visa då så är man underkänd på den förmågan

(I) Man måste kunna kasta och fånga och vara en del i spelet, självklart. Men färdigheterna är inte det primära på så få gånger.

(B) En funktionell färdighet tycker jag är viktigt att man kan visa grundläggande motoriska färdigheter.

En informant (I) uttryckte att man inte kan kräva så mycket av studenterna när det gäller färdigheter, eftersom de har för få undervisningstillfällen. Vidare menade informanten att studenterna bör kunna vissa basfärdigheter. Det verkar som basfärdigheter är ett krav och att studenterna klarar dessa krav utan några större problem. Någon av informanterna (B) uttryckte att det är önskvärt med en funktionell färdighet. Det verkar inte finnas en samsyn kring vad färdigheter i bollspel är för någonting. Det viktiga verkar vara att man kan använda sina kunskaper i skolan med eleverna och skapa möjligheter för goda lärandesituationer. Praktisk personlig färdighet i de olika bollspelen verkar underordnat i betydelse under utbildningen. De primära är att ha förmåga att undervisa i kunskapsområdet.

Examinationer i bollspel

De examinationer som informanterna talade om gav också en väldigt divergerad bild över hur man examinerar studenterna i bollspel på de olika lärosätena.

(K) Studenterna ska presentera några övningar där det finns med grundformer. Dom skall kunna visa teknik i passningar. Studenterna är i grupp men får visa enskilt. Studenten ska kunna organisera upp övningar.De skall alltså kunna genomföra 5 olika övningen med vissa kommentarer Det handlade bl a om jag och bollen, bli kompis med bollen …Vi har också en kontinuerlig bedömning av kursens praktiska områden

(A) I boll har vi haft en kravlista vad dom ska kunna och så har vi haft dom i smågrupper och så har dom fått visa upp. Vi har det som krav men ibland är vi snälla när vi examinerar. Det kanske inte alltid går. Om jag inte är så duktig så kan andra saker få väga upp då. Om det är krav i alla olika idrottsmoment, så är det klart att du inte

är jättebäst i allt. Det kan vara någon del som de tyvärr inte riktigt förmår men tycker vi då att de håller för övrigt så har vi sett mellan fingrarna. Om det är bra eller dåligt- det vet jag inte.

(L) I en examination kan man ju då iscensätta ett lärande genom att använda sig själv som försöksobjekt för att visa det här för andra. Låta andra få en bild av hur det här ska utföras och spelas. Eller alternativt att man utnyttjar någon annan …

När informanterna talade om vad studenterna examineras i avseende boll kan man konstatera att det handlar om att kunna organisera och iscensätta olika lärandesituationer. Några av informanterna talade om att man även har en kontinuerlig bedömning under de praktiska passen. Om man inte kan visa en färdighet själv så menade informant(L) att en möjlig väg att gå är att använda sig av andra i gruppen. På ett lärosäte har man en kravlista på vad studenterna ska kunna men informant(A) uttryckte att denna lista finns men att det inte alltid tillämpas. Svaga prestationer kan uppvägas av att studenten presterar bättre i andra moment. Det råder alltså en otydlighet kring vad studenterna ska kunna i praktisk personlig färdighet.

Sammanfattande kommentar

Delstudien i bollspel visar på att studenterna framförallt ska utveckla förmåga att iscensätta goda lärandesituationer för eleverna i skolan. Man ska kunna organisera bollspelsundervisningen på ett lämpligt sätt för den grupp som avses. Någon av informanterna talade om att studenterna ska ha förmåga att delta i olika bollspel samt kunna röra sig på ett adekvat sätt. Även på en direkt fråga vad studenterna ska kunna i praktisk personlig färdighet svarade de flesta informanterna att det är didaktiska förmågor som är viktiga. Någon uttryckte att man ska visa grundläggande motorisk färdighet. Examinationsformerna var också inriktade mot didaktiska perspektiv. Ingen av lärosäten examinerade studenterna i praktisk personlig färdighet i bollspel. Generella begrepp som är vanligt förekommande bl a i bollspelslitteratur användes endast av någon av informanterna. Någon form av kategorisering av bollspelen enligt vald princip talades det endast om av någon enstaka informant (N).