Bollspelens indelning och karaktär

Genom konstruerande och tillämpande av olika regler vid utövandet av bollspel får de olika karaktär och form. Utövarnas förmåga att omsätta regler, använda tillåten utrustning samt spelskicklighet påverkar och driver de olika bollspelens utveckling åt olika håll. Yttergen (1996) menar att man kan prata om icke konstruerade och konstruerade bollspel. De icke konstruerade bollspelen har vuxit fram långsamt ur en äldre ursprunglig spelform som sedan förändrats och moderniserats över lång tid. Ett bra exempel på detta är fotboll. De konstruerade bollspelen däremot har ingen lång tradition historiskt, utan har istället skapats i ”modern tid” i ett speciellt syfte. Som exempel på detta kan basket nämnas. Detta spel konstruerades av en idrottslärare på en skola i USA i slutet av 1800-talet. Målet var att skapa ett spel där alla kunde vara med och där skaderisken var låg. Spelet blev en succé och spred sig snabbt och lockade även kvinnliga utövare.

Bollspelen har också påverkat varandras utveckling. Mellan 1910 och 1923 hade man i basket en stationär guard som liknade en fotbollsmålvakt. Taktiken i spelet har utvecklats och förändrats genom regeländringar och att nya regler tillkommit (Bolling 1997a).

Om man inför begränsning för spelytans användning eller förändrar vikt, storlek eller material på den boll och annan utrustning som är i bruk så ändras förutsättningarna för spelarna. Antalet spelare på planen och hur dessa får röra sig i förhållande till varandra eller hur målet ser ut får också en avgörande betydelse för spelets karaktär. I vissa spel är det inte tillåtet att springa med bollen eller röra vid medspelare, medan i andra spel är det tillåtet att tackla sin motspelare. Detta påverkar naturligtvis teknik, taktik och övningsval för de olika spelen. Det finns många exempel på att små regelförändringar får stora konsekvenser för spelets karaktär (Enoksen et al 2005).

Man kan indela de olika bollspelen i kategorier utifrån olika kriterier. En sådan indelning som ibland används är utebollspel respektive innebollspel. Detta är en enkel klassificering där endast det rumsliga perspektivet avgör grupptillhörighet, snarare än att det påvisas något egentligt sammanhang mellan de olika bollspelen. En tydligare indelning kring bollspelens idé och karaktär är den som en grupp lärarutbildare i Danmark valt. Den utgår från att bollspel är ett ämnesområde med flera olika underordnade spel. De olika bollspelen är klassificerade i fyra huvudkategorier eller bollspelsfamiljer: Kaosspel, Nät/Väggspel, Slagspel och Träffspel, där utgångspunkten för indelningen har varit aspekterna lag, kommunikation, samarbete och

rum (Halling et al 2005). En annan och liknande indelning är den man använder på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm(GIH) och bygger på att dessa kategorier är identifierade utifrån bollspelens syfte, kommunikationsformer, rummet/banan och reglerna (Yttergren 1996).

Här följer en kort beskrivning av dessa grupper:

Målspel

Idén med dessa spel är att erövra (invadera) motståndarnas område under anfallsspel och skjuta bollen i mål. I försvarsspel ska man försöka återta den förlorade bollen och därmed förhindra att motståndarna gör mål. Detta kan ske på olika sätt; stöld, att bryta en passning mellan två motspelare, returtagning eller regelstyrt återtagande. Spelarna rör sig fritt men interagerar hela tiden med varandra och agerar hela tiden utifrån vad som sker på planen för att skapa plats och rum. Bollen spelas med händer och/eller fötter och i de flesta spelen gör man mål genom att skjuta bollen mot ett vertikalt mål, ofta försvarat med en målvakt. Men det finns även andra sätt att göra mål; bollen skall skjutas i en korg(basketboll) eller passera över en mållinje (amerikansk fotboll) eller in i ett målområde (ultimate). Spelarna har uppgifter som beror på var de är placerade på banan eller vilket av lagen som har bollen. Bollen spelas (passas) mellan spelarna eller också kan bollhållaren i vissa fall dribbla med bollen. Begrepp som ”split vision” är centralt i målbollspel. Regler som särskilt begränsar spelet kan vara hur man får röra sig i runt målområdet. Taktiskt sett har spelen utvecklats allteftersom reglerna har blivit fler och mer anpassade till varje spels idé och rytm. Exempel på bollspel som hör till denna grupp är fotboll, handboll, basket, innebandy, ishockey och rugby (Bolling 1997c) .

Nätbollspel/Väggspel

Med denna grupp avses spelformer som alla pågår över ett upphöjt nät eller en linje som skiljer motståndarna från varandra. Spelarna har antingen var sin planhalva, av samma storlek, avskiljt av ett nät eller också delar man samma yta som i väggspel. Den grundläggande idén är att bollen skall slås och att man turas om att slå. Man får alltså inte dribbla eller transportera bollen som i målspel. Varje spelare har för ett kort ögonblick bollen helt för sig själv när det är tur att slå. Den egna tekniska färdigheten är då av avgörande betydelse då spelet ”dör” om den egna färdigheten är otillräcklig. I de flesta av spelen i denna grupp använder man någon form av racket. Spelet går ut på att utnyttja motspelarens svagheter eller spela så att denna inte kan utnyttja sina starka sidor. Poäng samlas genom att man träffar en liggande målyta på ett sätt som gör att motståndaren/motståndarna inte kan returnera över bollen via nätet eller

linjen. Några specifika begränsningar i nätspel utgörs t ex av antalet slag som man får beröra bollen innan den måste gå över till motspelaren. Eftersom ett ”lag” inom denna grupp kan bestå av en enda person så är kanske denna term inte alltid adekvat. Spelarna på planen är både varandras mot- respektive medspelare. Det som också är specifikt för nät/väggspel är att spelaren på en planhalva reagerar och agerar efter hur motspelaren slår bollen från sin planhalva över till motspelaren. Antalet handlingar på planen blir därför begränsat. Bollen skall över nätet eller över linjen på väggen. Motståndaren vet när bollen kommer och agerar utifrån detta. Exempel på bollspel som hör till denna grupp är volleyboll, tennis, pingis, badminton och squash (Bolling 1997d).

Träffspel

Träffspel omfattar spel vars idé är att spela en boll eller slå ett klot med precision från en given utslagsplats mot ett givet mål. Målet kan, som i golf, bestå av ett litet hål som bollen ska placeras i. Ett annat alternativ kan vara att träffa ett antal käglor med ett klot och slå ner så många som möjligt av dessa. Vad som sker på planen är helt styrt och hur stor förmågan är att utföra rörelsen med precision och exakthet blir avgörande för resultatet. Det sker ingen kommunikation mellan mot- eller medspelare utan var och en utför sin rörelse, utan inverkan från motståndarna, med en så stor exakthet som möjlig. Den individuella prestationen är helt avgörande, men kan naturligtvis få konsekvenser för resultatet i ett lag. Skickligheten kan även ligga i spelarens förmåga att läsa av omgivande faktorer som väderförhållande eller banans utformning. Material och utrustning har påverkat spelet och varit en stor del av spelets utveckling i modern tid. Exempel på bollspel som hör till denna grupp är bowling och golf (Bolling 1997b).

Slagspel

I denna kategori ingår bollspel som består av ett ute- respektive ett innelag. De båda lagen har olika uppgifter och de ytor som lagen har till sitt förfogande är mycket olika i storlek och form. Innelaget försöker åstadkomma så mycket poäng som möjligt genom att sätta bollen i spel via slag och sedan springa mellan olika givna ställen på planen för att samla poäng. Utelaget försöker försvåra eller förhindra detta poängsamlande genom olika åtgärder. De båda lagen också olika antal spelare ute på planen vilket är unikt inom slagbollspelen. Det är också tämligen få spelare aktiva i varje enskild situation. Kommunikationen mellan spelarna är reaktiv d v s man reagerar på det andra lagets handlingar. Vad som sker är, i stort sett, givet

och det är i stort sett samma uppgifter som ska lösas hela tiden. Kastaren kastar bollen till den som skall slå. Efter slaget springer innespelaren mellan baserna eller bona och utelaget springer efter bollen. Samarbetet mellan spelarna är tämligen fastslaget och sker med givna regler som spelarna inte kan påverka. Bollen ska, så fort som möjligt, levereras till ett givet ställe på banan som är minst fördelaktigt för innelaget. Dessa tämligen ensidiga spelsekvenser ställer stora krav på den enskilde spelarens speluppfattning det vill säga förmåga att uppfatta, värdera, fatta beslut och agera snabbt. För utespelarna gäller det att kunna tolka en tämligen komplex bild av både med- och motspelares positioner och rörelser och att vara överrens om vad som behöver göras i varje given spelsituation. För innelaget handlar det om att gemensamt kunna tolka om man ska springa eller ej på en slagen boll. Exempel på bollspel som hör till denna grupp är baseball, långboll, softboll och cricket (Bolling 1997b).