Johnson talar om Coronapandemin och dess effekter. Johnson presenterar regeringens arbete i krisen och de krav de ställer på befolkningen i syfte att minska smittspridningen av Coronaviruset. Johnson argumenterar även varför befolkningen måste ta restriktionerna på allvar. Talet återfinns i transkriberad form under bilaga 3.
6.3.1 Disposition
"Good Evening, The coronavirus is the biggest threat this country has faced for decades – and this country is not alone."är talets inledande mening. Genom att börja talet med "good evening" skapas en välvilja eftersom Johnson upplevs som en man med god etik då han använder sig av en kulturell hälsning (Lindqvist, 2008, s. 177–178). Han fortsätter tala om Coronaviruset som är en aktuell händelse som påverkar "this country" – varpå han tilltalar sin brittiska publik, vilket fångar publikens uppmärksamhet. Dessa delar av talet utgör exordium, då dessa är essentiella för att övertyga publiken (Mral et al., 2016, s. 45). Talets narratio beskrivs direkt när han nämner
"coronavirus" men han fortsätter beskriva bakgrunden till talet när han talar om "And I want to begin by reminding you why the UK has been taking the approach that we have.". Talet beskriver därefter varför Storbritannien anpassat regler efter viruset, vilket i sig inkluderar publiken eftersom Johnson då förklarar syftet med talet, dess ståndpunkt och dess argumentation. Talet beskriver explicit vad dess propositio och inventio är när Johnson säger "And so tonight I want to update you on the latest steps we are taking to fight the disease and what you can do to help.". Talets ståndpunkt är att minska smittspridningen genom att ta till nya regler. Eftersom Johnson är så pass uttrycklig med sin ståndpunkt, kan han påverka publiken, eftersom han då upplevs som ärlig. Talet avslutas genom att Johnson upprepar sina argument "And therefore I urge you at this moment of national emergency to stay at home, protect our NHS and save lives.". Eftersom han sammanfattar
32
det kort, blir talet minnesvärt (Mral et al., 2016, s. 46–47) samtidigt som han vädjar till publikens känslor genom att påvisa skyldigheter som de har som medborgare (Mral et al., 2016, s. 57.).
6.3.2 Argumentation
Johnson stärker sitt förtroende i argumentationen genom arete då han visar stor respekt för virusets
effekter på samhället och befolkningen. Detta får honom att framstå som ärlig då han inte förskönar eller undviker att presentera de omfattande konsekvenserna som pandemin bär på. Johnsons arete och förtroende stärks ytterligare då han är ärlig med att landets NHS inte kommer ha resurser nog att hantera för många sjuka samtidigt. Genom att belysa hur han tar hänsyn till personer i riskgruppen visar Johnson på goda moraliska egenskaper, då han tänker på svagare grupper i samhället. Johnsons argumentation visar dessutom på tacksamhet för hur publiken har agerat, vilket stärker regeringschefens arete med sina goda moraliska egenskaper (Lindqvist, 2008, s. 177–178). I sin argumentation belyser han att restriktionerna som införts i syfte att rädda liv både sett till de som smittas av Corona, men också de som insjuknar i andra sjukdomar. Genom att belysa syftet med sina krav på publiken uppnår Johnson eunoia då han förstärker att hans val grundar sig i vad som är bäst för befolkningen (Lindqvist, 2008, s. 180). Hans välvilja med restriktionerna återkommer kontinuerligt i argumentationen, och stärks i de argument då han säger att förbudet att styra sociala sammanhang inte gäller begravningar, samt att träning i parker är tillåtet. Genom att tillåta folket att säga farväl till de personer som dött samt tillåta träning, speglas Johnsons välvilja, vilket ökar publikens förtroende till honom som ledare. Johnsons arete stärks då han presenterar konkreta lösningar vilket framställer premiärministern som handlingskraftig och lösningsorienterad. Ytterligare stärks förtroendet genom välvilja när Johnson säger "No Prime Minister wants to enact measures like this" och att han infört stödpaket för att underlätta för befolkningen. Fronesis byggs även upp i detta argument eftersom han belyser sin position i samhället, och sin expertis. Johnson stärker även sin egna roll i argumentationen (fronesis) genom att belysa att det är han som måste ta besluten om restriktionerna samt att det är han som ska berätta hur publiken ska agera för att smittspridningen ska minska. Genom att belysa sin egen roll ökar publikens förtroende för Johnson då han upplevs förnuftig och kunnig inom området, på detta vis uppnår han fronesis (Lindqvist, 2008, s. 179).
33
Stora delar av patos-argumenten skapar en känsla av skräck och rädsla då Johnson baserar flera av argumenten på det faktum att många dör av viruset. Genom att skrämma upp befolkningen får Johnson publiken att inse att det måste ske en förändring för att de inte ska dö. Patos betonar
allvaret i att restriktionerna följs genom laddade ord som gör att publiken upplever restriktionerna som ett tvång. Detta sker i flera argument då han upprepar frasen "you should not" vilket skapar känslan av att publiken inte har ett val utan att detta är ett krav. Samma känsla förstärks genom att Johnson också beskriver hur polisen kommer ha makten att agera om reglerna inte följs. Hans konkreta plan att ge polisen denna makt bygger även på logos, då han refererar till konkreta åtgärder (Klerfelt, 2010, s. 48) som beslutsfattningen har tagit för att folk ska stanna hemma.
Patosargumenten appellerar även till en känsla av gemenskap (Lindqvist, 2008, s. 170) då Johnson sätter kraven i relation till att hela publiken står inför samma ansvar. Genom etos hyllar (Lindqvist, 2008, s. 177–178) även Johnson landets personal inom sjukvården. Förtroendet stärks av logos då Johnson backar upp flera av argumenten med fakta vilket gör att publiken upplever att argumentationen är sanningsenlig (Klerfelt, 2010, s. 48). Detta gör Johnson exempelvis när han refererar till hur andra länder, trots bra sjukvård, inte har kunnat hantera pandemin då för många blivit sjuka samtidigt. Johnson fulländar argumenten med fakta (logos) vilket stärker trovärdigheten i påståendena. Detta gör Johnson även när han presenterar en konkret plan för att stötta befolkningen ekonomiskt vilket också stärker Johnsons fronesis. Johnson refererar även till tidigare kriser vilket förmedlar hur han och regeringen har tidigare kunskaper om hur de ska hantera Coronapandemin. Genom att använda fakta fulländar Johnson sin argumentation (Mral et al. 2016, s. 55) och kan på så sätt skapa förtroende hos publiken.
6.3.3 Stil
Johnson inleder sitt tal med att säga "Good evening", något som visar på att Johnson har god etik (Lindqvist, 2008, s. 177) då han anpassar sitt tal efter sin publik. På detta vis uppnås klarhet i talet. Dessutom uppnås klarhet då Johnson når ut till sin breda publik då han använder sig av ett okomplicerat språk. Fortsättningsvis använder Johnson ett korrekt och varierande språk i sitt tal, vilket gör att han uppnår korrekthet. Han använder sig även av korta meningar för att nå fram med sitt budskap, något som då vädjar till publikens känslor.
34
Talet använder sig av ett konstfullt språk genom troper och ornament. Detta ser man exempelvis när Johnson använder sig av en hyperbol när han i början av talet refererar till viruset som det största hotet som Storbritannien varit med om på årtionden. Viruset är farligt men det blir en överdrift då andra kriser också skett. Genom att använda hyperbol, blir virusets hot mer påtagliga. Johnson ger även viruset mänskliga egenskaper genom att kalla det för "the invisible killer". Genom att ge ordet en besjälning, skapar Johnson en bild av hur viruset dödar människor, vilket tilltalar publikens känslor (Lagerholm, 2016, s. 291). Detta uttryck som tar form från något abstrakt, vädjar till publikens rädsla. Johnson fortsätter talet med att använda metaforer. Exempelvis säger han "Fight the disease", varpå Johnson använder denna metafor för att framställa viruset likt en kamp. Johnson använder sig av denna stilfigur för att måla upp ett bildligt uttryck över hur farligt viruset faktiskt är, vilket ännu en gång skapar en rädsla hos publiken genom att stimulera deras känslor. Johnson använder flera metaforer i talet som exempelvis när han säger
"The way ahead is hard". Det är en metafor för det hårda jobb och den tid det kommer att ta för att bekämpa viruset. Effekten skapar en tydligare uppfattning kring hur svårt det kommer vara att komma över viruset, vilket också gör innehållet mer realistiskt och vädjar till publikens känslor. Däremot upplevs han som ärlig då han inte målar upp en falsk dröm där alla överlever. Att vara ärlig är en hyllad egenskap (Lindqvist, 2008, s. 91) och på så sätt kan Johnson skapa förtroende. Denna ärlighet bemöts med en antites när Johnson återigen ger en blandad signal till publiken då han i meningen efter säger "And yet it is also true that there is a clear way through.". Genom denna
antites, blir hans ståndpunkt tydligare eftersom det uppstår en kontrast. Under dessa två meningar
säger även Johnson "it is still true that many lives will sadly be lost.". Här använder sig Johnson av eufemism när han förskönar döden. Istället för att använda råa uttryck som exempelvis "folk kommer dö", skapar han ett mer känslosamt uttryck. På detta vis vädjar han till publikens känslor (Lindqvist, 2008, s. 291). Johnson använder sig även av metonymier när han i början av talet säger
"The coronavirus is the biggest threat this country has faced for decades – and this country is not alone.". Uttrycket "this country" i första satsen refererar till människorna i landet, medan i andra satsen refererar han till människorna på hela jorden – han byter alltså ut uttrycket "den brittiska befolkningen” och "världens befolkning" till "this country". Han använder sig även av en metonymi när han säger "UK" och "we" i samma mening. Detta kan uppfattas som att han refererar dessa begrepp till sig själv och den regering han leder, vilket innebär ett namnbyte. På detta vis blir det abstrakta mer påtagligt, vilket skapar en uppmärksamhet från publiken.
35
För att förstärka budskapet och få publiken att minnas talet, använder han sig av anaforer. Han upprepar exempelvis uttrycket "we are" i stycket "We are accelerating our search for treatments. We are pioneering work on a vaccine. And we are buying millions of testing kits that will enable us to turn the tide on this invisible killer."vilket ökar hoppet om en bättre värld då folk minns talet när han lägger fokus på ett ord (Lagerholm, 2008, s. 63). Hopning förekommer också i det stycket då varje mening blir synonymt till att man jobbar för att hitta ett botemedel för viruset. Hopning förekommer flera gånger, exempelvis när han säger "We will beat the coronavirus and we will beat it together." varpå ha upprepar uttrycket "we will" i ett led av ord. Detta gör meningen mer slagkraftig.
Johnsons sätt att använda språket, visar på en stil varpå han anpassar sitt språk så att det är klart,
korrekt och konstfullt. Genom att använda ett enkelt och anpassat språk uppnår han klarhet i talet
samt används stilfigurer för att uppnå ett konstfullt språk. På detta vis uppnår han decorum och lyckas då vägleda publiken till hur de ska tänka och känna (Lindqvist, 2008, s. 311).
6.3.4 Den retoriska situationen
Det påträngande problemet är Coronavirusets spridning i Storbritannien, vilket genom retoriken kräver en positiv förändring. Detta uppnår Johnson genom sitt tal som han håller för sin nation varpå han menar att förändringen kräver att publiken stannar hemma. Han uttrycker det tydligt när han säger "From this evening I must give the British people a very simple instruction - you must stay at home." Här belyser han även sin retoriska publik, vilket är den brittiska befolkningen. Den
brittiska befolkningen är rädda för det nya viruset och därför vill de lyssna på hans budskap eftersom de är öppna för en förändring då de också påverkas av den situation som råder (Bitzer, 1968, s. 8). De begränsade omständigheterna består av en publik där 21 procent hade ett förtroende för Johnson tiden före talet (YouGov, u.å). Publiken har även haft ett lågt förtroende för medmänniskor över tid (World in Data, 2016) Denna icke konstmässiga omständigheten är en begränsning då Johnson kan öka förtroendet från befolkningen genom sitt tal. Han använder sig av de konstmässiga villkoren när han använder etos, logos och patos för att påverka hur publiken uppfattar honom för att övertyga publiken samt öka publikens förtroende för att bemöta det
36
6.4 Boris Johnson: Prime Minister’s statement on coronavirus (Covid-19): 22