Bortfallsanalys

Ett sextiotal olika variabler, ifrån SCBs register, har funnits tillgängliga även för

bortfallsgruppen. Av dessa har några varit intressanta att jämföra, för att se om

det finns skillnader mellan de som besvarat enkäten och de som låtit bli. De

analyserade variablerna är ”bransch”, ”region”, ”storleksklass”, ”omsättning”

och ”exportstorleksklass”. Bransch- och regionvis skilde sig grupperna inte åt,

medan det fanns en liten skillnad mellan små och stora företag, respektive små

och stora exportörer. Större företag, respektive större exportörer, svarade i något

högre utsträckning än de mindre dito. ”Exportstorleksklass” är emellertid

indelad i absoluta termer, och det finns en stark intern korrelation mellan den

variabeln och ”storleksklass”, också mätt i absoluta termer. Detta är väntat

eftersom större företag, allt annat lika, förväntas ha större absolut export än

småföretag. Det går därför inte säga om denna avvikelse mellan de båda

grupperna främst beror på skillnader i företagsstorlek eller i exportintensitet.

Då man, som i föreliggande fall, har flera olika svarsomgångar, efter de

olika påminnelserna och övertalningsförsöken, framträder ofta systematiska

effekter. Exempelvis kan ett medelvärde på en variabel förändras i en viss

riktning efter varje ny omgång. Ibland kan man då misstänka att den återstående

bortfallsgruppen är mer lik de senare svarsomgångarna, än de tidigare (Eriksson,

1978). Därför har en analys gjorts för att se om de senare inkomna svaren

avviker ifrån de tidigare, med avseende på de fyra beroendevariablerna och de

tre kontrollvariablerna. I Tabell 4.2 visas resultatet av det t-test som utfördes på

de tidigt, respektive sent, inkomna svaren. Som ”tidigt” inkomna räknas alla

som kommit in fram till och med den första telefonuppföljningen, och som

”sent” de som kom in först efter någon av de sista två påminnelseåtgärderna.

⁴⁷

47

Tabell 4.2 t-test för likhet i medelvärden mellan tidigt och sent inkomna enkätsvar, med

avseende på studiens beroendevariabler och kontrollvariabler.

⁴⁸

Variabel Svar

tidigt=0 sent=1

N Medelvärde t Sig. (2-tailed)

Exportens andel

av omsättningen

0

1

180

47

37,7

28,1

1,936 0,054

Exporten medfört

högre lönsamhet

0

1

183

43

1,93

1,60

1,921 0,056

Antal

exportmarknader

0

1

183

43

9,82

6,73

1,546 0,124

Framgångsrik

export

0

1

189

44

1,75

1,55

1,579 0,116

Antal anställda 0

1

187

48

24,3

20,6

0,751 0,454

Bransch 0

1

189

48

0,51

0,52

-0,159 0,874

Region 0

1

189

48

0,56

0,52

0,496 0,620

Som synes av testet förekommer inga signifikanta skillnader mellan

medelvärdena på 0,05-nivån. Vissa icke-signifikanta skillnader finns dock för de

fyra framgångsmåtten. De pekar dessutom alla åt samma håll, nämligen att mer

framgångsrika företag haft en viss benägenhet att svara före mindre

framgångsrika. Det ger en liten misstanke om att bortfallsgruppen kan vara

något överrepresenterad av mindre framgångsrika exportörer.

Den tredje, och mest omfattande, bortfallsanalysen var den kvalitativa

analys som utfördes under telefonuppföljningarna, då respondenterna skulle

övertalas att fylla i enkäten. Nedan följer en redogörelse över det som framkom

under denna.

4.6.3.1 Eventuellt avvikande grupper

Under svarsuppföljningen framstod tre urskiljbara företagargrupper som mindre

benägna att svara på enkäten än de övriga. Dessa grupper verkade på olika sätt

känna främlingskap inför enkäten. Liksom i de kvantitativa bortfallsanalyserna

ovan, gavs anledning att spekulera i om ”misslyckade” exportörer varit mindre

svarsbenägna än ”framgångsrika”. I den uppföljningslista jag hade till mitt

förfogande hade jag tillgång till vilka landområden (åtta olika) varje företag

exporterade till, samt vilken exportstorleksklass (åtta stycken, indelade efter

absolut exportomsättning) de tillhörde. En viss tendens märktes under

telefonuppföljningarna att företagsledare för företag med många

exportmarknader och hög exportomsättning, relaterat till företagsstorleken,

verkade vara mer intresserade av studien och av att diskutera exportfrågor, än de

48

De ”tidiga” respektive ”sent” inkomna svaren är i testet behandlade som två oberoende urval, under antagande

•

med färre exportmarknader och relativt lägre exportomsättning. Å andra sidan

verkade den förstnämnda gruppen företagsledare vara svårare att få tag på, och

att ha mer ont om tid, vilket kan ha haft en utjämnande effekt på fördelningen av

svarsfrekvens mellan grupperna.

Den andra gruppen bestod av ”mikroföretag” som hade liten export, och

då enbart till exempelvis Norge eller Finland. Ofta hade de inga planer på, eller

lust att, utöka sin export, eller att engagera sig djupare i exportverksamheten.

Den lilla export de bedrev hade dessutom oftast uppstått av en ren tillfällighet.

Dessa företagare kände sig inte som exportörer, och därför inte berörda/tilltalade

av enkäten. Den tredje gruppen bestod av företagsledare födda i utlandet. Att

dessa skulle skygga inför en omfattande enkät skriven på svenska var väntat.

Dessa företagsledare verkade tillhöra tre olika kategorier: dels sådana som

värvats ifrån utlandet av svenska grundare till svenska företag, dels sådana som

är placerade i Sverige av företags utländska ägare (ofta gällande svenska

dotterbolag till utländska moderbolag), dels invandrare som startat sitt företag i

Sverige. Dessa relativt marginella gruppers eventuellt avvikande

svarsfrekvenser, i förhållande till populationen i sin helhet, har dock inte kunnat

styrkas statistiskt.

4.6.3.2 Skäl för att inte svara

Bland de företagare som, trots mina vädjanden och framförda argument, under

telefonuppföljningarna sade ifrån att de inte ville svara på enkäten, övervägde

tre skäl som man hänvisade till. Det ena var det tidsmässiga. Man sade sig bli

överhopade av allehanda blanketter etcetera att fylla i och/eller att företaget för

närvarande befann sig i ett ovanligt hektiskt skede med olika omställningar och

liknande. Somliga sade sig till och med ha tagit principbeslut på att slänga alla

papper de får in, som inte direkt skulle leda till förbättrade affärer för företaget,

eller kunde leda till rättsliga problem om de inte besvarades. Det andra skälet

som ofta förekom rörde sekretess kring olika företagsuppgifter. Man tordes inte,

trots garantier om konfidentiell behandling och enbart anonym statistisk

presentation, lämna ut några uppgifter om sina företag. I något fall fanns ”mer

reella skäl” för en sträng sekretess. Exempelvis så arbetade ett företag åt SÄPO

med bl.a. låstillverkning, och var förbjudet att lämna ut några företagsuppgifter.

Det tredje skälet var fysiska/praktiska hinder för att svara. VD kunde nyligen ha

dött, och en eventuell efterträdare orkade/kunde inte besvara enkäten i

hans/hennes ställe. VD kunde ha råkat ut för olycka eller sjukdom, och hade

därför inte någon möjlighet att svara. VD kunde vara alldeles nytillträdd och inte

hunnit sätta sig in tillräckligt mycket i företaget för kunna besvara enkäten,

samtidigt som det saknades personer vilka kunde besvara den i hans/hennes

ställe.

Påfallande många företagsledare sade sig vid telefonuppföljningen, och

lät uppriktiga, aldrig ha sett till enkäten, när jag beskrev den för dem. Detta är

lite märkligt då både påminnelser och en extra enkät skickats till dem. Olika

förklaringar är tänkbara, dels kan de ha glömt den under sommaren, dels kanske

de inte ville låtsas om att de har sett den. En tredje tänkbar förklaring är att det

kan finnas välvilliga ”grindvakter” i organisationen, som sorterar bort den typ av

ärenden som de anser att deras chef inte har tid med. I ett flertal fall har jag

träffat på sekreterare/växeltelefonister som velat avhysa mig direkt då de hört

mitt ärende med hänvisning till att chefen ”är sååå upptagen” eller att han/hon

”starkt ogillar enkäter”. Jag har flera gånger behövt säga att jag önskade höra

detta ifrån företagsledaren personligen. I något av dessa fall har beskrivningen

stämt, men oftast har jag mött en intresserad person som varit positivt inställd

till att jag sänt en ny enkät till honom/henne. Särskilt innan telefonuppföljningen

startade, hade säkert detta förhållande viss inverkan på att svarsfrekvensen då

blev så pass låg. Vid telefonuppföljningen har problemet oftast gått att hantera,

även om jag i något fall omöjligen tagit mig förbi grindvakten, trots upprepade

försök.

4.6.3.3 Internt bortfall

Ett visst internt bortfall förekommer också bland enkätsvaren. En av

anledningarna till detta är att de respondenter som i telefon uppgett att de inte

kunnat fylla i allting, ändå uppmanats att sända tillbaks sina inkomplett ifyllda

enkäter. Bedömningen gjordes att det var bättre med ett visst internt bortfall i

dessa enkäter, än att hela enkäterna föll bort. Tolv sådana enkäter visade sig

dock ha så svåra interna bortfall att de var tvungna att kasseras. Ett par

respondenter litade tydligen inte på försäkringarna om att enkätsvaren skulle

behandlas strikt konfidentiellt, utan de hade avlägsnat identifikationsnumren

som enkäterna var försedda med. Det innebar att dessa komplett ifyllda enkäter

ändå fick en begränsad användbarhet, på grund av att de inte gick att para ihop

med rätt bakgrundsdata (ifrån SCB). Vissa av enkätfrågorna är behäftade med

större bortfall än övriga. Dit hör frågor som inte berört alla företagare, och

därför skulle hoppas över (exempelvis så bedriver inte alla företag

FoU-verksamhet eller har egna utlandsrepresentanter). Frågor som av nödvändighet

givits svarsalternativet ”Frågan inte aktuell”, har färre valida svar än övriga. Mer

komplicerade frågor har också en viss tendens till högre svarsbortfall. Vissa av

respondenterna har tydligen mattats av mot slutet av enkätifyllandet, eftersom

somliga enkäter är mer komplett ifyllda i början än i slutet.

In document Framgångsrika exportörer: En studie av strategiska faktorers inverkan på mindre företags exportutfall (Page 105-108)