Enkätkonstruktion och operationalisering av variabler

Utgångspunkten för konstruktionen av enkäten är de variabler som i tidigare

forskning befunnits ha signifikanta samband med exportframgång. Den enkät

som sändes ut kom dock att innehålla betydligt fler frågor än vad som skulle

motsvara de cirka 70 variabler som diskuterats i kapitlen två och tre. Det beror

på att vid tiden för datainsamlandet var inte litteraturstudier, analysstrategi,

etcetera ännu färdiga, och det bedömdes därför vara bättre att ha med för många

frågor än för få, trots att det i allmänhet är lättare att få respondenter att besvara

kortare enkäter. Ett större antal av variablerna ingår dock i en rapport som

publicerats av en av studiens finansiärer (Byberg, 2000). Datainsamlingen

omfattar totalt cirka 400 olika variabler. Av dessa härrör 330 ifrån enkäten.

Övriga kommer ifrån bokslutsdata och annan statistik om företagen som

inhämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), och som samlats på samma

datafiler som enkätsvaren.

4.3.1 Enkätens frågor

Beroende på studiens bredd har det varit nödvändigt att bedöma ett stort antal

potentiella variabler och enkätfrågor. Utgångspunkten i arbetet har varit de

teoretiska variabler som förekommit i litteraturen. Ett stort problem är att dessa

variabler definierats och mätts på många skiftande vis i olika studier. För att

kunna välja rätt bland dessa olika varianter av enkätfrågor, och för att även

kunna erhålla en någorlunda kontroll över vilka av frågorna som inte har kunnat

inrymmas i studien, har det krävts tillgång till en stor frågebank. Ursprungligen

samlades det från skilda håll in cirka 1 000 olika variabler, som på olika vis

berör företags exportframgång. Utifrån de teoretiska variabler som ansetts vara

relevanta att studera har en eller flera matchande enkätfrågor/indikatorer valts ut

ifrån frågebanken för att representera dessa variabler. Förfaringssättet har

inneburit att tämligen god kontroll har kunnat hållas även över vilka frågor som

skulle ha kunnat ingå i enkäten men som exkluderats, eftersom dessa blivit kvar

i frågebanken som outnyttjade.

I det konkreta arbetet att konstruera användbara enkätfrågor och

relevanta svarsalternativ har det tagits hänsyn till hur andra forskare gjort. Basen

har utgjorts av frågor och frågeställningar som påträffats i vetenskapliga artiklar,

rapporter och doktorsavhandlingar inom områdena framgångsrik

internationalisering och/eller småföretagsverksamhet. I vissa fall, främst i

avhandlingarna, har de enkäter som använts funnits med som bilagor. I andra

fall, främst i artiklarna, har frågorna däremot fått konstrueras av mig själv

utifrån de studerade variabler som redovisats. I ett tiotal speciellt intressanta fall

har originalenkäterna beställts hem direkt ifrån artikelförfattarna. För att

respektive frågekonstruktion ska gå att finna igen för avhandlingens läsare

hänvisas konsekvent till enkätfrågornas förtryckta variabelnummer i texten.

Anledningen till att enkätens förkodade variabelnummer, och inte frågenumren,

anges är att somliga frågor konstruerats på så vis att de inkluderar fler än en

mätbar variabel. Variabelnumren hittas igen som små försänkta siffror efter

varje mätbar frågeställning, se enkäten i Bilaga 1.

4.3.2 Svarsalternativ och mätskalor

I analogi med att indikatorer och enkätfrågor som representerat olika teoretiska

variabler inte varit enhetliga i tidigare studier, har inte heller olika

svarsalternativ och mätskalor som använts varit det. Det har inte gått att finna

några allmänt etablerade lösningar. Istället har jag vid mina val vägletts av den

allmänna metodlitteratur som behandlar enkätkonstruktion. Genomgående har

en så hög skalnivå som möjligt eftersträvats på svarsalternativen, eftersom det

gett en större exakthet i svaren, och i de flesta fall förbättrat

analysmöjligheterna. Kvotskalor har valts istället för ordinalskalor där så varit

möjligt. Vid frågor rörande till exempel tid, så har respondenterna, där det varit

möjligt, uppmanats svara i dagar, veckor, år, etc., istället för i termer av ”aldrig”,

”sällan”, ”ibland” eller ”ofta”. Motsvarande princip har varit vägledande även

vid frågor som handlat om andra storheter som antal, andel, volym, etcetera. Vid

frågor där storheten inte gått att precisera mer exakt, har dock ordinalskalor

använts. Undantag från grundprincipen har även gjorts då det ansetts vara

nödvändigt att förenkla svarandet för respondenterna, med syfte att minska

risken för interna bortfall, genom att i vissa fall frångå öppna svar och istället

erbjuda fasta svarsalternativ i form av färdigindelade klasser.

⁴⁰

40

Förenklingen i dessa fall har dels bestått i att respondenterna sluppit ange ett exakt tal i sina svar, och dels i att

de färdiga svarsalternativen även underlättat för respondenterna att korrekt förstå respektive fråga, se t.ex. fråga

•

I de flesta fall där kvot-/intervallskalenivå inte gått att använda, har en

fyrgradig ordinalskala använts. Det saknas entydiga vetenskapliga slutsatser, om

vilken typ av ordinalskala som är att föredra, därför är friheten rätt stor att välja

det man som forskare bedömer vara lämpligast. Samtliga typer av skalor har

både för- och nackdelar. De argument som varit avgörande i mitt fall var: dels

att neutrala mittalternativ bör undvikas för att de tillåter respondenterna att

slippa ta aktiv ställning till frågorna, dels att ett fåtal svarsalternativ gör det

enklare för respondenterna att bestämma sig för vad han/hon ska svara, dels att

verbalt angivna svarsalternativ med rutor (Likertskalor) är enklare att intuitivt

förstå för respondenterna än siffer-/avståndsskalor mellan två verbalt uttryckta

extrempositioner (Osgoodskalor). Undantag från denna fyrgradiga skala har

gjorts då ett mittalternativ logiskt sett har krävts. Detta har varit aktuellt vid

frågor rörande förändring, eller jämförelser mellan olika saker, det vill säga då

svarsalternativ av typen ”oförändrat” eller ”lika som” erfordrats. Exempelvis

kan ett företags lönsamhet på en exportmarknad, relaterat till hemmamarknaden,

vara ”lika god”.

Svarsalternativen ”Vet ej” respektive ”Saknar åsikt” har undvikits i

enkäten för att respondenterna inte ska erbjudas ett alternativ som är lätt att

kryssa för utan närmare eftertanke. I detta fall har instruktion givits i enkäten om

att i de fall respondenterna är osäkra på sina svar, eller att inget av

svarsalternativen riktigt passar, ändå välja det alternativ som de uppfattar som

det mest närliggande. Att förfarandet har vissa brister kan inte hjälpas, då det

anses vara än större risk för snedvridning av undersökningsresultaten om dessa

alternativ tas med (Converse & Presser, 1986). ”Vet ej” och ”Saknar åsikt”

skulle nämligen ha räknats till det interna svarsbortfallet, vilket inneburit att

färre användbara svar skulle finnas till analyserna. Om respondenterna absolut

inte kunnat besvara en fråga har de naturligtvis hoppat över denna.

Förfaringssättet har dock inneburit att det interna bortfallet har kunnat hållas på

en låg nivå. Däremot har det, i de fall där det bedömts nödvändigt, även tagits

med svarsalternativ av typen: ”Inte aktuellt.” Vidare så har turordningen på

svarsalternativen varierats, så att ”positiva” respektive ”negativa” extremer

omväxlande presenterats först, i avsikt att undvika att svaren upplevts vara

värdeladdade på något systematiskt vis. Däremot har en viss typ av verbal skala

(t ex ”Alltid” - - - ”Aldrig”) konsekvent vänts åt samma håll, för att

respondenterna inte ska förvillas, och oavsiktligt svara fel.

4.3.3 Beroende variabler

Som framgick under avsnitt 2.1 så finns ingen allmänt accepterad definition av

vad som räknas som exportframgång, och därför inte heller något självklart mått

på det. Exportverksamhet innefattar flera olika dimensioner, något som talar för

att använda flera mått parallellt. Nedan följer en redovisning av de

beroendevariabler som ingår i den här studien. Deskriptiv statistik över dessa

återfinns i Bilaga 2, Tabell 2.

Exportens andel av omsättningen är som tidigare nämnts det enskilt

vanligaste av måtten. Det har ofta en god reliabilitet, då företag är ålagda att

externredovisa dessa uppgifter. Skalnivån är dessutom den högsta tänkbara.

Validiteten kan däremot ifrågasättas i vissa situationer, eftersom det för ett

indikerat samband med en annan variabel kan vara svårt att avgöra den kausala

riktningen. En del interna förhållanden som logiskt sett mycket väl skulle kunna

påverka ett företags exportandel, skulle lika gärna själva kunna bli påverkade av

exportens storlek. Eftersom det i den här undersökningen rör sig om en

tvärsnittsstudie, kan det i vissa fall, likt hönan och ägget, vara svårt att avgöra

vilken av två händelser/egenskaper som inträffat först. För de variabler som

ingår i den här studien, och som uppvisar samband med exportens andel av

omsättningen, finns både sådana vars sambandsriktning är svår att avgöra och

sådana där den är mindre problematisk, det vill säga då riktningen logiskt

framgår av sammanhanget.

I studien har ”Exportomsättning 1998 i procent av total omsättning”

(variabel 328 i enkäten) använts för de företag som valt att svara direkt i

procent. För dem som i stället har svarat på hur stor deras export var i kronor

1998 (variabel 325 i enkäten), har denna variabel använts tillsammans med

bokslutsdata från samma år om företagens totala omsättning, för att transformera

även dessa företags svar till exportens procentuella andel av totalomsättningen.

Efter omräkningen mäter de två variablerna således samma sak. Dessa båda

variabler har därefter sammanförts till en gemensam exportandelsvariabel för

samtliga företag, vilken sedan har använts i analysen.

Exportens lönsamhet (variabel 301 i enkäten) har, som mått betraktat,

det omvända förhållandet mellan validitet och reliabilitet. Måttet har inte samma

kausalitetsproblem som exportandel. Omfattningen av exporten påverkar fler

exportrelaterade förhållanden inom ett företag än vad exportens lönsamhet gör.

Däremot kan exportlönsamheten inte mätas med större noggrannhet än vad som

går att göra med en ordinalskala, eftersom företagen inte har någon

redovisningsskyldighet av den uppgiften. Som framgick av diskussionen i

kapitel 2 om hur exportlönsamhet mätts i tidigare studier, är det lämpligaste i en

studie som denna ett mått som mäter lönsamheten momentant och i absoluta

termer. Lönsamhetsutvecklingen under ett antal år är inte relevant, eftersom

studiens övriga variabler främst mäter momentana förhållanden. En variabel

som mäter exportlönsamheten i relation till antingen lönsamheten på

hemmamarknaden eller till de förväntningar man haft på den är inte heller bra,

eftersom dessa båda storheter befinner sig på skilda nivåer i de olika företagen,

vilket gör att svaren inte blir jämförbara med varandra. Lönsamhetsvariabeln är

dock fortfarande behäftad med samma svaghet som alla andra variabler på

ordinalskalenivå, nämligen att respondenternas tolkningar och värderingar av de

olika svarsalternativen varierar. Ett och samma objektiva förhållande som av en

respondent betraktas som ”I hög grad” kan av en annan betraktas som ”I viss

grad”, och så vidare.

Antal exportmarknader (variabel 122 i enkäten) som det exporteras till

kan sägas mäta mångfald inom exporten och är ett framgångsmått som liknar det

första måttet, exportens andel av omsättningen. Inte bara därför att det på sitt

sätt mäter omfattningen av exporten, utan även därför att måttet är relativt

reliabelt, men har en i vissa avseenden något osäker validitet. De flesta företag

har inga större problem med att räkna och ange hur många länder de exporterar

till, särskilt med tanke på att det är en uppgift som de måste rapporterar in till

SCB varje år.

⁴¹

Antal exportmarknader som mått betraktat befinner sig dessutom

på kvotskalenivå. Däremot kan man, liksom i fallet med exportandel som mått, i

vissa situationer ställa sig tveksam till vilken som är den kausala riktningen för

ett samband som konstaterats. Har exempelvis företagsledarens goda

språkkunskaper bidragit till att företaget kunnat uppnå export till så många

länder, eller har han/hon erhållit så goda språkkunskaper därför att företaget

exporterar till så många länder?

Den subjektiva utsaga som företagsledarna gör över hur framgångsrika

de anser att deras respektive företags exportsatsningar har varit, här kallad

Framgångsrik export (variabel 295 i enkäten), är ett något mer kontroversiellt

mått än övriga tre. Ett problem med att använda subjektiva mått är att

respondenterna värderar begrepp som ”framgångsrik” olika, beroende bland

annat på vilka ursprungliga förväntningar som de hade samt vilka mål de haft

med exporten. Det går inte heller att mäta på annat sätt än med någon form av

ordinalskala. Vad som ändå motiverar användandet av måttet är framför allt att

det gör det möjligt att mäta företags förmåga att uppfylla sina egna exportmål.

4.3.4 Kontrollvariabler

Som framkommit tidigare har ett flertal studier visat att företagsstorlek, bransch

och region varit betydelsefulla i olika exportsammanhang, något som också

betonas inom det resursbaserade perspektivet på internationalisering. En direkt

parallell kan även dras till contingencyteorin, se avsnitt 2.1.1. Där konstaterades

det att just storlek, teknologi och omgivning har ansetts vara de mest särskiljande

faktorerna för hur olika företag kan organiseras på effektivast möjliga sätt. Av

ovanstående skäl har det vid uppläggningen av denna studie tagits särskild

hänsyn till dessa faktorer.

Med avsikt att kunna hålla kontroll för att olika oberoende variablers

erhållna korrelationer med framgångsmåtten inte endast beror på skillnader i

41

Man får misstänka att det finns viss felaktig avvikelse bland de avgivna svaren, särskilt bland de företag som

exporterar till väldigt många länder. Dessa verkar i flera fall ha avrundat antalet till jämna tiotal, något som dock

inte nämnvärt kan inverka på resultatet, eftersom det rör sig om få företag och eftersom avrundningar har mindre

betydelse när det som i det här fallet handlar om större tal. Inget talar heller för att avrundningar uppåt skulle

vara vanligare än nedåt, eller vice versa.

företagsstorlek, branschtillhörighet eller regional hemvist, har dessa tre faktorer

genomgående använts som kontrollvariabler i studiens analyser. I syfte att

eliminera den statistiska interaktion som förekommer mellan kontrollvariablerna

och andra variabler, har de förras värden konstanthållits i analyserna, för att man

därigenom ska kunna erhålla så direkta samband som möjligt mellan oberoende

och beroende variabler.

De två variablerna ”bransch” och ”region” togs det hänsyn till redan vid

stickprovsurvalet ifrån SCBs företagsregister. Det gjordes även för det

storleksspann inom vilket alla undersökningsföretag skulle ligga, nämligen

mellan 1 och 199 anställda. För att kunna se om skillnader i företagsstorlek inom

detta spann har någon inverkan på exporten, har en av enkätens frågor (variabel

060: ”Hur många anställda har företaget för närvarande, omräknat till

heltidstjänster?”) använts som kontrollvariabel. Hur studiens företag fördelar sig

mellan olika företagsstorlekar, branscher och regioner framgår av Bilaga 2,

Tabell 1. Deskriptiv statistik för dessa tre variabler finns presenterad i Bilaga 3,

Tabell 1.

4.3.5 Oberoende variabler

Operationaliseringen av de oberoende variablerna diskuteras framförallt ur ett

generellt perspektiv; endast i vissa speciella fall granskas enskilda variabler lite

närmare. Deskriptiv statistik över de oberoende variablerna återfinns i Bilaga 3.

I de flesta fall har enstaka frågor ur enkäten använts som den färdiga

operationaliseringen av respektive teoretiska variabel. I femton fall, där teoretisk

variabel inte på tillfredsställande sätt gått att beskriva med endast en manifest

variabel, har index med mellan två och åtta indikatorer använts istället. I de fall

indikatorerna är fler än två till antalet har reliabiliteten i indexen testats med

Cronbachs alfa, övriga index har testats med Pearsons korrelation, eftersom det

förra testet inte är tillämpligt vid endast två indikatorer. Alla oberoende variabler

utom två som används i de redovisade analyserna har insamlats genom enkäten.

Företagsålder och lönekostnader har istället inhämtats ifrån Statistiska

Centralbyrån.

I vissa fall har den i enkäten angivna kodningen ändrats inför analyserna

för att omvandla nominalskaledata till ordinalskala. Exempelvis har företagens

främsta marknadskanaler (variabel 173 i enkäten) kodats om till en femgradig

ordinalskala, i enlighet med Uppsalaskolans etableringskedja. Även företagens

viktigaste exportmarknader (variablerna 124 – 132 i enkäten) har kodats om till

en femgradig ordinalskala som följer Uppsalaskolans psykiska distans till

marknaden, se Bilaga 4 för en beskrivning av den operationaliseringen. I ett par

fall har det neutrala mittenalternativet placerats sist i enkäten, och därefter

kodats om till ordinalskala inför analyserna (avseende variablerna 071 och 244 i

enkäten). Andra variabler har kodats om till dummyvariabler för att endera bli

användbara i analyserna eller bli jämförbara med tidigare forskningsresultat. De

variabler som berörs av detta handlar om det främsta målet företagen har med

exporten (variabel 121 i enkäten), om man har separat exportavdelning eller inte

(variabel 262), om man har patent på utländska marknader eller inte (variabel

240), samt huruvida man har U-länder eller inte bland sina betydande

exportmarknader (variablerna 127-129).

Det interna bortfallet för enkätfrågorna är generellt sett lågt, och rör sig

endast i undatagsfall om mer än ungefär fem procent. I några fall är det dock lite

högre. En form av frågor har inte kunnat besvaras av alla respondenter,

nämligen de som handlar om representanter och marknadskanaler, eftersom 16

procent av undersökningsföretagen saknar egna representanter och ägnar sig

uteslutande åt direktexport. I det här fallet rör det sig dock inte om regelrätta

bortfall, utan snarare om att populationen har en snävare definition vid dessa

frågor. En annan kategori frågor med högre svarsbortfall än övriga berör två av

de analyserade variablerna, och beror främst på en egenhet i

frågekonstruktionerna. I de flesta fall har bekväma ”smitalternativ” exkluderats

från svarsmöjligheterna, men för ett par av frågorna har det ändå ansetts vara

nödvändigt att ha med andra alternativ än dem som följer respektive Likertskala.

I det ena fallet handlar det om i vilket stadium av produktlivscykeln företagens

huvudprodukter befinner sig (variabler 080, 081 i enkäten), där har

svarsmöjligheten ”Kan ej bedöma/Ej tillämpbart” funnits med. I det andra fallet,

där det handlar om vilken betydelse olika faktorer haft som motiv för företagen

att börja exportera (variabler 117-120 i enkäten), har alternativet ”Frågan inte

aktuell” funnits med. I båda fallen har svarsalternativen ifråga bidragit till att dra

ned svarsfrekvenserna, och i efterhand kan man tycka att svarsmöjligheterna

kanske borde ha exkluderats även för dessa frågor. Det finns även en tredje slags

variabler med något högre svarsbortfall än övriga, nämligen de som utgörs av

index och inte av enstaka indikatorer. Att bortfallen hos dessa blir lite högre än

för övriga hänger samman med att svarsbortfallet för indexet ökar för varje

ytterligare indikator som tillförs. Varje indikators unika svarsbortfall

ackumuleras nämligen i indexet. Sammantaget är dock svarsfrekvenserna för

frågorna så pass höga att analyser och slutsatser inte kan störas på generell nivå.

Svarsfördelningarnas utseende är i de flesta fall oproblematiska och

approximativt normalfördelade, innehållande få ”outliers”. Undantag från detta

förekommer emellertid, och de tydligast avvikande fallen redovisas i det

följande. En stor majoritet av de svarande (91 procent) har angett något av de

båda alternativen ”Endast små” eller ”Inga” problem med handelshinder i

samband med exporten (variabel 206 i enkäten). Så få som sex procent av

företagen begagnar sig av separata exportavdelningar (variabel 262 i enkäten),

naturligtvis till stor del förklarat av att det handlar om så pass små företag att de

inte organiserar verksamheten i avdelningar. Hela 73 procent av respondenterna

anser det vara ”Mycket viktigt” att i varje läge expediera de exportorder som

mottas (variabel 305 i enkäten), ingen av de svarande anser det vara ”Inte alls

viktigt”, och det får väl närmast betraktas som ett sundhetstecken. Beträffande

hur ofta företagen är i kontakt med utländska slutkunder (variabel 222 i

enkäten), är svarsfördelningen både sned och utspridd. Av respondenterna har

95 procent svarat att de har 20 eller färre kontakter med slutkunderna per år,

medan en av dem har svarat 400 och två andra har svarat 100 kontakter per år.

Dessa ”outliers” inverkar dock inte på resultaten, eftersom dessa är oförändrade

oavsett om enheterna finns med i analyserna eller inte. Beträffande huruvida

företagsledarna tidigare arbetat inom andra exportföretag, respektive arbetat

utomlands (berörande variablerna 017, 018 och 020 i enkäten), så saknar

ungefär 75 procent av dessa sådana erfarenheter. Angående exportörernas mål

med exporten är endast 17 procent nöjda med att behålla nuvarande nivåer

(variabel 121 i enkäten). Dessa, och andra smärre, snedfördelningar i

datamaterialet bedöms inte inverka störande på analyser och slutsatser, annat än

på detaljnivå. Olika analyser på separata delar av stickprovet har visat att så inte

är fallet. Dessutom är de genomgående mönster som resultaten bildar alltför

starka och tydliga för att enstaka problematiska variabler ska kunna ha någon

inverkan av betydelse.

In document Framgångsrika exportörer: En studie av strategiska faktorers inverkan på mindre företags exportutfall (Page 91-98)