Engagemangsrelaterade handlingar/företeelser och exportframgång

En av de handlingar som beskriver hur engagerat ett företag är i sin

exportverksamhet är den tid som företagets ledare lägger ned på exportfrågor.

Tidigare studier har visat att den tid företagsledaren lägger ned på exportfrågor

samvarierat med både exportens andel av omsättningen och exportens

lönsamhet. I den här studien föreligger starka korrelationer med exportens andel

av omsättningen och det subjektiva måttet framgångsrik export. Sambandet

mellan nedlagd tid på exportfrågor och exportframgång är i det närmaste

axiomatiskt och kräver inga ytterligare kommentarer. Det finns även ett något

svagare samband med kontrollvariabeln bransch. Maskintillverkare lägger ned

mer tid på exportfrågor än metallvarutillverkare, allt annat lika. Bidrar de

komplexa produkterna till att göra så att även själva exporten blir mer

komplicerad, månntro?

En annan handling som har med ett småföretags exportengagemang att

göra är frekvensen på utlandsresor som görs av företagsledaren. I de flesta

tidigare studier har man funnit samband mellan VD:s utlandsresor och

exportframgång, företrädesvis mätt i termer av exportens andel av omsättningen.

Även i den här studien förekommer ett tydligt positivt samband mellan hur

mycket tid företagsledaren tillbringar utomlands och hur mycket hans/hennes

företag exporterar. Utlandsresorna samvarierar även med antalet länder som

företagen exporterar till. Både exportens andel av omsättningen och antal

exportmarknader uttrycker på olika sätt omfattningen av företagens

exportverksamhet, och det förefaller därför naturligt att det finns tydliga

samband mellan dessa båda mått och den tid företagsledaren tillbringar

utomlands.

En variant på föregående variabel berör enbart resor som specifikt går

till företagens exportmarknader. Den tidigare forskningen visar även här att det

råder samband mellan den studerade variabeln och exportframgång, den senare

mätt på lite olika sätt. I den här studien uppvisar variabeln relativt starka

samband med både exportens andel av omsättningen och exportens lönsamhet.

Det första av dessa mått har som sagt med omfattningen av exporten att göra

vilket kan förklara behovet av många utlandsresor, lika väl som att resorna i sig

leder till att exportvolymen ökar. Kausaliteten i det andra fallet kan även den

vara dubbelriktad. Resorna kan leda till ökad lönsamhet på grund av detta

engagemang, men en ökad exportlönsamhet kan också både inspirera till och

ekonomiskt möjliggöra ett ökat resande till utlandsmarknaderna.

Företagens kommunikationsintensitet med sina representanter på de

utländska marknaderna är också en engagemangsrelaterad variabel som kan

förväntas vara reciprok i förhållande till exportframgång. Ett par tidigare studier

har visat att företags kommunikationsintensitet med sina representanter

samvarierat med skilda mått på exportframgång. Här korrelerar variabeln ganska

starkt med exportens andel av omsättningen. Detta är helt följdriktigt eftersom

båda variablerna beskriver omfattningen på exportverksamheten.

Andelen anställda på företagen som sysslar med exportfrågor är en

annan faktor som beskriver exportens relativa volym. I den tidigare forskningen

har man funnit samband mellan andelen anställda som främst sysslar med

exportfrågor och exportframgång, vanligast mätt som exportens lönsamhet. I

denna undersökning finns inget signifikant samband med exportens lönsamhet,

men däremot en stark korrelation mellan variabeln och exportens andel av

omsättningen. Detta samband kan tyckas självklart, med tanke på att även

undersökningsvariabeln beskriver exportens omfattning inom företagen. Det

tidigare funna sambandet med lönsamheten förefaller inte vara lika självskrivet.

Mer personal som sysslar med export torde höja kvaliteten inom den

verksamheten och i och med detta kanske även lönsamheten, trots att även

kostnaden för exporten därmed ökar. Dock saknas det hos företagen som regel

tillräckligt noggranna separata lönsamhetskalkyler för exportverksamheten för

att det ska gå att studera detta på en generell basis. Andelen exportanställda visar

sig även korrelera negativt med kontrollvariabeln företagsstorlek, det vill säga

de mindre företagen har en genomsnittligt högre andel än de större. En tänkbar

förklaring till detta kan vara att det finns stordriftsfördelar att hämta inom

exportverksamheten, som gör att större företag med större total export inte

behöver proportionellt lika många personer som sysslar med verksamheten.

Vissa sysslor av framförallt administrativ art, som ansökningar om olika

tillstånd och inrapportering av statistik, torde ta ungefär lika lång arbetstid i

anspråk oavsett storleken på det exporterande företaget.

Huruvida företagen har separata exportavdelningar eller inte hör på ett

självklart sätt ihop med deras omfattning på exportverksamheten. I den tidigare

forskningen har det visat sig att separata exportavdelningar samvarierar med

exportframgång, oftast mätt som exportens andel av omsättningen. I den här

studien visade det sig att variabeln korrelerade starkast med antal länder som

man exporterar till, ett framgångsmått som liksom exportens andel av

omsättningen ger uttryck för omfattningen på exportverksamheten. Med tanke

på att en så liten andel av undersökningsföretagen som sex procent begagnar sig

av separat exportavdelning eller särskild utlandsansvarig person, går det inte här

att avgöra ifall företeelsen främst bör kopplas ihop med exportverksamhetens

volym eller komplexitet, det vill säga med måtten exportens andel av

omsättningen eller antal exportmarknader.

En annan närliggande organisatorisk fråga handlar om i hur hög grad

olika exportbeslut delegeras till företagens medarbetare. I en tidigare studie

visade det sig finnas en positiv koppling mellan decentralisering av exportbeslut

och exportens andel av omsättningen. Här finns det starkaste sambandet istället

med antal länder som det exporteras till. Båda dessa samband, vilka har med

exportens omfattning att göra, är tämligen lättförklarliga. Då ett företag

exporterar stora volymer och/eller till många länder, blir verksamheten vid en

viss nivå alltför omfattande för att företagsledaren själv ska kunna befatta sig

med alla dess delar. Därför måste vissa exportbeslut delegeras till medarbetare,

oavsett om de sköter dessa sysslor effektivare eller inte än företagsledaren. Den

kausala riktningen här är snarast att exportframgång föder ett behov av

decentralisering. Avseende det andra framgångsmåttet som decentralisering

samvarierar med i den här studien, exportens lönsamhet, är det dock lite

långsökt att tänka sig att en ökande lönsamhet skulle föranleda en

decentralisering. Där är nog den motsatta sambandsriktningen mest logisk,

innebärande att en decentralisering av vissa exportbeslut leder till en effektivare

verksamhet och därmed ökad lönsamhet på exporten. Även en tredje signifikant

korrelation uppträder för variabeln i den här studien, nämligen med

företagsstorlek – ju större företag desto större behov av att delegera olika slags

beslut, är den uppenbara slutsatsen.

Vilken distributionsform som används vid utlandsförsäljningen är en

flitigt studerad fråga av organisatorisk karaktär. Den hänger ihop med exportens

omfattning och mognad. I den tidigare forskningen har man funnit samband

mellan exportframgång och bruket av egna försäljare/säljbolag, det vill säga

marknadskanaler som beskriver ett stort exportengagemang. Eftersom

exportframgång i de flesta av dessa fall mätts i termer av exportens andel av

omsättningen är det svårt att uttala sig om kausaliteten. Engagemanget för, och

omfattningen på, exporten har ju konstaterats vara ömsesidigt beroende av

varandra. Även i den här studien uppvisas en positiv korrelation mellan använd

distributionskanal, kodad enligt uppsalaskolans etableringskedja, och exportens

andel av omsättningen. Etableringskedjan samvarierar även positivt med

företagsstorlek. Det kan förklaras med att stora företag har större resurser och

därmed bättre möjligheter att hålla sig med egna säljbolag, medan mindre

företag är hänvisade till etableringsformer som är mindre resurskrävande.

Omfattningen på företagens exportrelaterade samarbeten med externa

parter är något som ökar med graden av engagemang för utlandsaffärerna. I

tidigare forskning som uppvisat signifikanta samband mellan samarbeten och

exportframgång har det oftast rört sig om ett specifikt samarbetsområde i taget,

exempelvis samarbete inom forskning och utveckling. Framgången har oftast

mätts i termer av exportens andel av omsättningen. I den här studien är det två

andra framgångsmått som samarbetena korrelerar med – exportens lönsamhet

och det subjektiva måttet framgångsrik export.

⁵⁰

Slutsatsen är att förekomsten av

exportrelaterade samarbeten tydligt samvarierar med exportframgång, däremot

är det oklart hur dessa samband ser ut.

Tabell 5.2 Korrelationer mellan variabler rörande exportengagemang och

beroende-/kontrollvariabler.

Engagemangsrelaterade variabler

Oberoende variabel Variabelnummer

i enkäten

Korrelerande variabler Korrelation

Handlingar och företeelser förknippade med omfattande export

Nedlagd tid på exportfrågor (företagsledaren) 033 Exportens andel av

omsättningen

Framgångsrik export

Bransch

0,67***

0,59***

0,33***

Utlandsresor (företagsledaren) 019 Exportens andel av

omsättningen

Antal exportmarknader

0,44***

0,36***

Besök på utländska marknader 021 Exportens andel av

omsättningen

Exportens lönsamhet

0,57***

0,44***

Kommunikationsintensitet 186 Exportens andel av

omsättningen 0,41***

Andelen anställda som sysslar med export 061/060 Exportens andel av

omsättningen

Företagsstorlek

0,56***

-0,25***

Separat exportavdelning 262 Antal exportmarknader 0,18**

Decentralisering av exportbeslut 266 Antal exportmarknader

Exportens lönsamhet

Företagsstorlek

0,38***

0,36***

0,51***

Distributionsform (enligt etableringskedjan) 173 Exportens andel av

omsättningen

Företagsstorlek

0,24***

0,32***

Exportrelaterade samarbeten 271 + 273 Exportens lönsamhet

Framgångsrik export

0,35***

0,32***

Exportorienterade attityder

Prioritering av exportverksamheten 305 Framgångsrik export 0,29***

Exportens bidrag till företagets framgång 300, 302-304 Exportens lönsamhet

Exportens andel av

omsättningen

Framgångsrik export

Företagsstorlek

0,78***

0,67***

0,56***

0,33***

Framtidsförväntningar på exporten 299 Exportens lönsamhet

Exportens andel av

omsättningen

0,36***

0,34***

p<0,001=*** p<0,01=** p<0,05=*

50

Även i detta fall har de olika svarsalternativen testats i separata analyser för att se om möjligen någon speciell

form av samarbete skulle visa sig vara viktigare än andra i exportsammanhang, men inga signifikanta sådana

resultat framträdde. I analogi med analysen av olika distributionsformer i föregående stycke, verkar även det

viktigaste samarbetsområdet i exportsammanhang vara situationsberoende.

In document Framgångsrika exportörer: En studie av strategiska faktorers inverkan på mindre företags exportutfall (Page 118-122)