Bostäder
I de nordiska länderna började övergången från bondesamhälle till urbaniserat samhälle under den första delen av 1900-talet i samband med den industriella revolutionen. Numera bor huvuddelen av befolkningen i de nordiska länderna i städer. Andelen en- och tvåfamiljshus i det totala bostadsbeståndet är högst i Danmark och på Åland med 60 procent i Danmark och nästan 70 procent på Åland och lägst i Sverige med 45 procent. Sådana bostäder är ofta privatägda, oavsett om det gäller hus eller lägenheter. (Det är svårt att erhålla jämförbar statistik om bostäder på grund av skillnaderna i registreringssätt mellan länderna).
Alkohol
Flera av de nordiska länderna har restriktioner på försäljningen av alkohol för att hålla konsumtionen nere. De konsumtionsnivåer som indikeras i figurerna bör här ses med viss försiktighet, eftersom de inkluderar endast försäljningen av öl, vin och sprit. Konsumtionssiffrorna för olika former av alkohol är därefter omräknade till liter ren alkohol per person som är 15 år eller äldre. Viss illegal import och illegal sprittillverkning kan förvrida den fullständiga bilden.
På Grönland indikerar siffrorna att varje person över 15 år köper motsvarande 11,7 liter ren alkohol per år, vilket är den högsta siffran i något nordiskt land. I Danmark köps 11,0 liter – den näst högsta siffran. Norrmännen köper minst,
motsvarande 6,2 liter ren alkohol per person över 15 år. Danmark och Grönland är de enda nordiska länder, där försäljningen av alkohol har sjunkit sedan 1995.
Rökning
Danskarna röker mer än andra skandinaver: 28 procent av männen och 23 procent av kvinnorna röker. Bara på Färöarna röker man mera. I Sverige, som har den lägsta andelen rökare bland män, röker 15 procent av männen. Sverige och Island har den lägsta andelen kvinnliga rökare.
På Island samt i Norge och Sverige har antalet rökare minskat under senare år bland både män och kvinnor. Fler män än kvinnor röker men klyftan minskar. I Sverige finns det nu faktiskt fler kvinnliga än manliga rökare.
Konsumtion
Tack vare billig energi och gott om plats på Island och i Norge utgör utgifterna för hyra, elektricitet och uppvärmning i de länderna en betydligt mindre andel av hushållsbudgeten än i det övriga Norden. På Island utgör dessa utgiftsposter sålunda bara 19 procent av de privata konsumtionsutgifterna, medan de i Danmark och Sverige utgör hela 28 procent. Norrmän och islänningar använder å andra sidan en större andel av sina privata medel till kultur, utbildning, semestrar och transport. Konsumtionen per capita är den totala mängd livsmedel som finns tillgänglig för konsumtion av hela befolkningen under året fördelad per person.
Mönstren för livsmedelskonsumtion skiljer sig radikalt från land till land. I Danmark är mängden kött som konsumeras mycket högre än i övriga nordiska länder – 90 kilo per person. Svenskarna konsumerar näst mest kött – 79 kilo per person.
Norrmännen äter i genomsnitt fem gånger så mycket fårkött som danskarna och svenskarna, men ligger långt efter islänningarna, som äter över fyra gånger så mycket får och lammkött som norrmännen. Finländarna äter nästan inget fårkött alls.
Danskarna är nordiska rekordhållare i griskötts- och ostkonsumtion. De är också det mest kycklingätande folket i Norden. En medeldansk äter dubbelt så mycket kyckling som medelnorrmannen. Dansken äter också flest ägg. Norrmän, och i ännu högre grad islänningar, äter å andra sidan mycket mera fisk än de övriga nordiska folken.
Danskar, finländare och islänningar äter i stort sett lika mycket potatis, medan norrmännen äter betydligt mer än dessa och den allra största potatisförbrukningen per invånare har svenskarna. Finländarna och svenskarna äter mest färska grönsaker av alla, medan islänningarna är de som äter minst av denna vara. Islänningarna har i stället den största förbrukningen av socker per invånare, medan finländarna har den lägsta sockerkonsumtionen av alla.
Housing and consumption
Table 52
DwellingsBostäder
Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden 2005 2002 2004 2004 2004 2001 2005
Number
Total 2 487 910 20 696 2 634 728 13 466 113 915 1 961 548 4 404 059 Totalt
One- and two-
family houses 1 470 097 11 201 1 410 593 9 258 60 136 1 119 844 2 007 097 En- och tvåfamiljshus Apartment blocks 948 443 9 204 1 162 005 3 630 52 719 775 838 2 396 962 Fler- bostadshus Other dwellings 69 370 291 62 130 578 1 060 65 866 .. Övriga bostäder Total 2 487 910 20 696 2 634 728 13 466 113 915 1 961 548 4 404 059 Totalt 1 room 90 675 1 867 399 541 1 140 2 138 98 964 637 940 1 rum 2 rooms 457 408 4 923 804 620 3 253 16 256 258 335 965 408 2 rum 3 rooms 565 684 4 817 589 583 2 982 25 693 383 468 1 047 036 3 rum 4 rooms 611 259 4 292 476 811 2 739 25 942 441 914 837 876 4 rum 5 rooms + 701 041 937 335 421 3 143 41 916 778 867 915 799 5 rum +
Not stated 61 843 3 860 28 752 209 1 970 .. .. Uppgift saknas
Hous01: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: National statistical institutes.
Note: One- and two-family houses include terrace houses; Other dwellings include, for example, dwellings in non-residential properties and student hostels. The number of rooms are with kitchen. Denmark: Permanent residence in week-end cottages and collective households not included. Finland and Åland: Not stated incl. dwellings without kitchen/kitchenette and unknown. Norway: The table incl. all dwellings, also dwellings without kitchen. Imputed survey data; therefore no figures in Not stated. Permanent residence in collective households not included. One- and two-family houses incl. only One family houses. Source: Population and Housing Census 2001. Sweden: 1 room also includes 1-room dwellings without a kitchen. Other dwellings are included in apartment blocks. 1 room includes Not stated.
Not: En- och tvåfamiljshus inkluderar radhus. Övriga bostäder inkluderar t.ex. bostäder i icke-bostadshus och studentboende. Antalet rum är med kök. Danmark: Permanent boende i fritidshus och kollektivboende är inte inkluderat. Finland och Åland: Uppgift saknas inkluderar bostäder utan kök/kokvrå och okända. Norge: Tabellen inkluderar alla bostäder, även bostäder utan kök. Imputerade survey-uppgifter, därför saknas siffrorna i Uppgift saknas. Källa: Befolknings- och bostadsräkning 2001. Sverige:1 rum inkluderar enrumslägenheter utan kök/kokvrå. Övriga bostäder inkluderas i Flerbostadshus. 1 rum inkluderar Uppgift saknas.
Figure 37
Dwellings by size as percentage of total dwellingsBostäder efter storlek, procent av det totala antalet
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden
First: 1 room with kitchen Second: 2 rooms with kitchen Third: 3 rooms with kitchen Fourth: 4 rooms with kitchen Fifth: 5+ rooms with kitchen
Percentage of total dwellings
Hous01: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: National statistical institutes.
Table 53
Sale of alcoholic beverages, litres pure alcohol per personFörsäljning av alkoholhaltiga drycker, liter ren alkohol per person
1990 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004
Litres per person 15+ years
Denmark 11.6 12.1 12.2 12.1 11.6 11.6 11.5 11.6 11.3 11.5 11.0 Danmark
Faroe Islands 6.7 6.3 6.7 6.6 6.6 6.6 6.8 6.9 7.0 6.9 6.7 Färöarna
Greenland 15.5 12.6 12.6 12.8 13.3 13.2 13.4 12.5 12.3 12.7 11.7 Grönland Finland 9.5 8.3 8.2 8.6 8.7 8.6 8.6 9.0 9.2 9.3 9.9 Finland Åland 7.2 5.8 5.7 5.9 6.0 6.1 6.1 6.3 6.4 6.4 6.6 Åland Iceland 5.2 4.8 4.9 5.1 5.6 5.9 6.1 6.3 6.5 6.5 6.7 Island Norway 5.0 4.8 5.0 5.3 .. 5.5 5.7 5.5 5.9 6.0 6.2 Norge Sweden 6.4 6.1 6.0 5.9 5.8 6.1 6.2 6.5 6.9 7.0 6.5 Sverige
Heal02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2004. Source: NOMESCO.
Note: Includes only the sale of alcohol in each individual country. Consequently, the consumption of alcohol bought in another country is not included. Alcohol bought by other than Danes (inlcluding Swedes) in Denmark is included in the Danish figures. Litres pure alcohol per person 15 years of age and over.
Not: Inkluderar endast försäljning av alkoholhaltiga drycker i varje enskilt land. Konsumtion av alkohol köpt i ett annat land ingår sålunda inte i siffrorna. Alkohol som t.ex. köps av svenskar i Danmark räknas med i Danmarks siffror. Liter ren alkohol per person i åldern 15 år och äldre.
Figure 38
Sale of alcoholic beverages, litres pure alcohol per person. 1995 and 2004Försäljning av alkoholhaltiga drycker, liter ren alkohol per person. 1995 och 2004
0 2 4 6 8 10 12 14 Denmark Faroe Islands
Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden
First: 1995 Second: 2004 Litres pure alcohol per person
Heal02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2004. Source: NOMESCO.
Note: Includes only the sale of dutiable alcohol in each individual country. Consequently, the consumption of alcohol bought in another country is not included. Litres pure alcohol per person15 years of age and over.
Not: Inkluderar endast försäljning av avgiftspliktiga alkoholhaltiga drycker i varje enskilt land. Konsumtion av alkohol köpt i ett annat land ingår sålunda inte i siffrorna. Liter ren alkohol per person i åldern 15 år och äldre.
Housing and consumption
Table 54
Non daily smokersPersoner som inte röker dagligen
1995 2001 2002 2003 2004 Men Women Men Women Men Women Men Women Men Women
Percentage of age group Denmark (age 13+) 56 61 69 74 69 73 70 76 72 77 Danmark (ålder 13+) Faroe Islands (age 15+) .. .. .. .. .. .. 62 66 70 70 Färöarna (ålder 15+) Finland (age 15-64) 71 81 71 80 72 77 74 81 73 80 Finland (ålder 15-64) Iceland (age 15-79) 68 67 75 77 78 79 75 80 78 81 Island (ålder 15-79) Norway (age 16-74) 67 68 70 71 71 72 73 75 73 75 Norge (ålder 16-74) Sweden (age 16-84) 78 76 82 80 84 81 83 82 85 82 Sverige (ålder 16-84) Heal01: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1995-2004.
Source: NOMESCO.
Note: Data from 1995-1998 cover people who do not smoke at all. Data from 1999 cover non daily-smokers.
Not: Uppgifterna för 1995-1998 täcker personer som inte röker alls. Uppgifterna från 1999 omfattar personer som inte röker dagligen.
Figure 39
Non daily smokers as percentage of people aged 15 years and over. 2004Personer som inte röker dagligen, procent av personer 15 år och äldre. 2004
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Denmark Faroe Islands Finland Iceland Norway Sweden
First: Men Second: Women Percentage of age group
Heal01: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1995-2004. Source: NOMESCO.
Table 55
Consumption of food. 2005Livsmedelskonsumtion. 2005
Denmark Finland Iceland Norway Sweden
Kg per person per year
Wheat 67.4 49.3 62.8 65.0 52.5 Vete
Rye 14.4 15.2 4.1 8.8 7.5 Råg
Oats, barley and corn 14.7 5.2 4.6 9.0 5.1 Havre, korn och annan spannmål
Rice 6.3 5.2 5.2 6.2 5.8 Ris
Maize 1.3 0.8 5.8 0.3 .. Majs
Potatoes 55.0 62.0 57.8 71.3 83.6 Potatis
Sugar, incl. syrup and honey 33.5 32.3 49.1 35.6 40.0 Socker inkl. sirap och honung
Vegetables .. 68.4 58.9 63.4 73.5 Grönsaker
Fruit .. 90.4 81.7 82.4 103.0 Frukt
Cocoa and cocoa products .. 1.8 8.3 5.0 .. Kakao och kakaoprodukter
Coffee, roasted 7.5 .. 8.2 9.1 7.9 Kaffe, rostat
Tea 0.2 .. 0.2 0.3 0.3 Te
Milk 97.9 143.3 138.0 117.3 107.2 Mjölk
Fermented prod. =>3% fat 25.4 38.7 17.3 10.6 21.7 Filmjölksprod. =>3% fetthalt Fermented prod. <3% fat .. .. 24.9 5.0 9.4 Filmjölksprod. <3% fetthalt Condensed milk, milk powder .. 0.5 2.2 28.2 .. Kondenserad mjölk, mjölkpulver
Cream 10-29% fat 5.5 2.8 3.0 3.3 3.8 Grädde 10-29% fetthalt
Cream >29% fat 3.5 3.8 4.9 5.8 6.2 Grädde >29% fetthalt
Cheese .. 17.2 15.5 17.5 17.9 Ost
Butter 1.9 2.8 2.3 2.9 1.5 Smör
Margarine 61-82% fat 8.9 10.4 6.1 6.8 6.7 Margarin 61-82% fetthalt
Margarine 41-60% fat .. .. 0.0 .. .. Margarin 41-60% fetthalt
Margarine <41% fat .. .. 1.6 2.8 4.4 Margarin <41% fetthalt
Other fats .. 5.3 13.3 4.0 3.6 Övrigt fett
Beef and veal 26.1 18.6 12.9 20.0 25.2 Nöt och kalv
Pork 38.4 33.5 17.9 24.3 36.1 Griskött
Sheep and lamb 1.3 0.4 25.7 5.6 1.0 Får och lamm
Poultry 23.3 16.1 20.6 12.4 14.9 Fjäderfä
Other meat 0.8 3.1 2.7 5.8 2.2 Övrigt kött
Offal 3.6 1.4 .. 5.1 1.2 Inälvsmat
Eggs 17.0 9.3 9.6 10.7 12.4 Ägg
Peca01: DK, FI, IS, NO, SE, 1994-2005. Source: NORCAP and national statistical institutes.
Note: Consumption of food: The supply of food items: Production+ imports less exports +/- changes in stocks divided by population. Denmark: Potatoes, Milk, Beef and veal, Pork, Poultry and Eggs include production for home consumption. Finland: Preliminary data. Sweden: 2004 data.
Not: Livsmedelskonsumtion: Tillgång av livsmedel: Produktion + import – export +/- ändringar i lager dividerat med folkmängden. Danmark: Potatis, Mjölk, Nöt och kalv, Griskött, Fjäderfä och Ägg inkluderar produktion för husbehov. Finland: Preliminära uppgifter. Sverige: 2004 års uppgifter.
Housing and consumption
Table 56
Final consumption expenditure of households. 2004Hushållens slutliga konsumtionsutgifter. 2004
Denmark Finland Iceland Norway Sweden
Million euro
Total 93 630 74 947 6 180 84 600 130 954 Totalt
Food and
non-alcoholic beverages 10 678 9 380 844 12 119 16 045
Livsmedel och alko-holfria drycker Alcoholic beverages,
tobacco and narcotics 3 844 3 902 268 3 776 4 883
Alkoholhaltiga drycker, tobak och narkotika
Clothing and footwear 4 717 3 574 305 4 751 6 856 Kläder och skodon
Housing, water, electricity, gas and
other fuels 25 561 19 015 1 162 18 170 37 485
Bostäder, vatten, elektricitet, gas och andra bränslen Furnishings,
house-hold equipment and
maintenance 5 566 3 937 406 5 344 6 581 Inventarier, hushålls-utrustning och underhåll Health 2 457 3 075 205 2 535 3 592 Hälsovård Transport 11 745 9 549 1 035 11 942 16 877 Transport Communications 2 122 2 452 168 2 458 4 237 Kommunikationer
Recreation and culture 9 949 8 424 772 11 237 15 519 Rekreation och kultur
Education 711 350 78 460 339 Utbildning
Restaurants and
hotels 4 252 4 803 510 5 123 6 597
Restauranger och ho-tell Miscellaneous goods and services 12 028 6 486 428 6 686 11 943 Diverse varor och tjänster Per cent Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt
Food and
non-alcoholic beverages 11.4 12.5 13.7 14.3 12.3
Livsmedel och alko-holfria drycker Alcoholic beverages,
tobacco and narcotics 4.1 5.2 4.3 4.5 3.7
Alkoholhaltiga drycker, tobak och narkotika
Clothing and footwear 5.0 4.8 4.9 5.6 5.2 Kläder och skodon
Housing, water, electricity,
gas and other fuels 27.3 25.4 18.8 21.5 28.6
Bostäder, vatten elektricitet, gas och andra bränslen Furnishings,
house-hold equipment and
maintenance 5.9 5.3 6.6 6.3 5.0 Inventarier, hushålls-utrustning och underhåll Health 2.6 4.1 3.3 3.0 2.7 Hälsovård Transport 12.5 12.7 16.8 14.1 12.9 Transport Communications 2.3 3.3 2.7 2.9 3.2 Kommunikationer
Recreation and culture 10.6 11.2 12.5 13.3 11.9 Rekreation och kultur
Education 0.8 0.5 1.3 0.5 0.3 Utbildning
Restaurants and
hotels 4.5 6.4 8.3 6.1 5.0
Restauranger och ho-tell
Miscellaneous goods
and services 12.9 8.7 6.9 7.9 9.1
Diverse varor och tjänster Naac11: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2004.
Source: Eurostat.
Note: Million euro. Current prices. Norway: 2003 data.
Education
The Nordic education system differs between the countries in a number of fields. Comprehensive schools are compulsory in all Nordic countries and local authorities finance them with general grants from the state. In Denmark and Finland, education does not necessarily have to take place in a school. It may, for example, take place at home. After 9-10 years of compulsory schooling most stu-dents will pursue some form of continuing training.
In order to compare education statistics in the Nordic countries, it is necessary to use the same classification system. Nordic education statistics conform to the International Standard Classification of Education (ISCED) initially adopted by UNESCO in 1976 and revised in 1997. The classification system covers both the level and the field of education. In the ISCED system, levels are numbered 0-6. Level 0 covers pre-primary education, level 1 primary or the first stage of basic education, and level 2 lower secondary or the second stage of basic education. Level 3 covers (upper) secondary education and typically begins at the end of full time compulsory education. Level 4 covers post-secondary non-tertiary education. Level 5 covers the first stage of tertiary education and level 6 covers the second stage of tertiary education.
Enrolment
The total number of students enrolled at upper secondary or tertiary level education (ISCED levels 3-6) in the Nordic countries is approximately 2.4 million. This fig-ure, covering students aged 15-39, represents approximately 25 per cent of the entire population between the ages of 15 and 39. Women constitute the majority of students at upper secondary and tertiary levels.
Graduates
In all the Nordic countries the majority of graduates at tertiary level are women, except in Åland. Men constitute approximately 40 per cent of those graduating. Female graduates dominate within fields such as health and social services, whereas men dominate in fields such as engineering, manufacturing and construc-tion.
Level of education
Comparisons between the Nordic countries with respect to level of education must take into account the different educational systems in the Nordic countries. Some types of education are difficult to place, e.g. at either lower or upper secondary level, and practices may differ among the Nordic countries. This might also ac-count for some of the differences in the share of population attaining a certain level of education.
Finland is the Nordic country that has relatively most university level students. Among the 20-40-year-olds, every fifth Finn is today enrolled at higher education, while the same is true of every sixth Swede and Icelander, every seventh Norwe-gian and every eighth Dane. Among university level students, there are far more
Education
individuals in Finland who study natural sciences, information technology or engi-neering than in the other Nordic countries. In Denmark, relatively many are en-rolled for studies in the fields of social and health services, while relatively many individuals in Norway and Iceland study economics, law and social sciences.
Studying abroad
Almost 45 000 full-time students from the Nordic countries were enrolled for stud-ies in another country than their own during the study year 2004/2005. The pre-ferred country of study is Great Britain, where almost one-fourth of all Nordic stu-dents abroad are found. 12-13 per cent of the Nordic stustu-dents abroad are enrolled for studies in the United States or Canada, and just as many have chosen Australia or New Zealand. Almost one in five Nordic students enrolled for full-time studies abroad have chosen another Nordic country, and Denmark is their preferred coun-try.
However, the country of study chosen by Nordic students varies considerably from one country to another. Half of the Danish students studying abroad choose either Great Britain or North America. Nearly as many Finns choose to study in Sweden as in Great Britain. Estonia is also becoming a more popular country of study for Finnish students. In Åland, the dominant countries of study are Sweden and Finland.
Almost half of all Icelanders who study abroad have chosen Denmark, but North America and Great Britain also rank high. Norwegian students’ first choice abroad is Australia or New Zealand where as many as 22 per cent of Norwegian students abroad are enrolled for studies. These two countries are followed by Great Britain and Denmark as the preferred countries of study, but Poland and Hungary have also become popular places of study for the Norwegians. Swedish students choose Spain, France or Italy to a great extent. Almost one-fourth of the Swedes who study abroad are enrolled for studies in one of these three countries, and Spain is their preferred place of study. Great Britain, North America, Australia and Den-mark are also well-known countries of study for the Swedes.
Student financial aid
Students in Denmark receive the most financial aid in form of grants. Students in Iceland receive only financial aid in form of a student loan, and have the possibility to loan more money than any other Nordic country. In Denmark and Finland, two thirds of the total financial aid is generally given as grants. In Norway and Sweden, the grant usually covers one third of the total financial aid. In Denmark, the student financial aid is typically granted for 12 months annually, while the other Nordic countries normally grant it for the 9 to 10 months of actual studying. Grants are taxable income in Denmark, Finland and Åland. In Sweden, Norway and Iceland they are tax-free. Detailed rules have been established on the terms for receiving grants as well as for payment of interest and the repayment of loans.
Utbildning
De nordiska ländernas utbildningssystem skiljer sig åt på en rad områden. Grundskolan är obligatorisk i alla nordiska länder, och de kommunala myndigheterna bekostar den med allmänna anslag från staten. I Danmark och Finland behöver utbildningen inte nödvändigtvis äga rum i en skola, utan den kan till exempel organiseras av föräldrarna i hemmet. Nästan alla elever fortsätter att studera efter den 9-10 år långa grundskoleutbildningen.
För att kunna jämföra utbildningsstatistik för de nordiska länderna måste man använda samma klassificeringssystem. Den nordiska utbildningsstatistiken är anpassad till ISCED (International Standard Classification of Education), antagen av UNESCO 1976 och reviderad 1997. Klassificeringssystemet omfattar både utbildningens nivå och dess ämnesinriktning. ISCED-systemets nivåer numreras 0– 6. Nivå 0 avser utbildning på förskolenivå. Nivåerna 1-2 avser ”primär” utbildning (grundskola). Nivåerna 3-4 innefattar ”högre sekundär” utbildning (gymnasium och eftergymnasial utbildning, ej högskolenivå). Nivåerna 5-6 motsvarar ”tertiär” utbildning (högskola, grund- och forskarutbildning).
Inskrivna studenter
Det totala antalet inskrivna studenter på högre sekundär och tertiär utbildning (ISCED-nivå 3-6) i de nordiska länderna är 2,4 miljoner. Denna siffra, som inkluderar studenter i åldern 15-39, representerar ungefär 25 procent av hela befolkningen mellan 15 och 39 år. Kvinnor utgör den största andelen av de inskrivna studenterna på de högre sekundära och tertiära nivåerna.
Examinerade
I alla de nordiska länderna, utom på Åland, är det mest kvinnor som tar examen på tertiär nivå. Männen utgör ungefär 40 procent av de examinerade. Kvinnorna dominerar inom t.ex. hälsa och socialvård, medan männen är i majoritet när det gäller t.ex. maskinteknik, tillverkning och byggteknik.
Utbildningsnivåer
När man jämför utbildningsnivåer i de nordiska länderna måste man ta hänsyn till att länderna har olika utbildningssystem. Vissa typer av utbildningar är svåra att placera, och praxis kan variera mellan de nordiska länderna. Detta kan också vara orsaken till en del av skillnaderna i fråga om hur stor del av befolkningen som uppnår en viss utbildningsnivå.
Finland är det land i Norden som har förhållandevis flest studerande på universitetsnivå. Bland de 20-40-åriga studerar var femte finländare i dag på denna nivå, medan det i Sverige och på Island är var sjätte, i Norge var sjunde och i Danmark bara var åttonde.
Bland de studerande på universitetsnivå har Finland långt fler som läser naturvetenskap, IT eller ingenjörsrelaterade ämnen än de övriga nordiska länderna. I Danmark studerar relativt många inom området hälsa och socialvård, medan Norge och Island har förhållandevis många som läser ekonomi, juridik och samhällsvetenskap.
Education
Studier utomlands
Studieåret 2004/2005 läste upp emot 45 000 heltidsstuderande från de nordiska länderna i ett annat land än det egna hemlandet. Det mest populära studielandet är Storbritannien, där nästan en fjärdedel av alla nordiska utlandsstuderande vistas.