Natur och miljö Markanvändning - Nordic Statistical yearbook 2006/Nordisk statistisk årsbok 2

De nordiska länderna täcker en total areal av 3,5 miljoner km2. Även utan Grön-land, Svalbard och Jan Mayen utgör den resterande delen av Norden ett enormt område, nämligen 1,2 miljoner kvadratkilometer. Det är en yta av samma storlek som Tyskland, Frankrike och Italien tillsammans. Norden sträcker sig över fem tidszoner. I öster gränsar Norden mot Ryssland, och i väster kan man skymta

Ka-nadas kust i klart väder. I söder är Norden granne till Tyskland och Polen och i norr gränsar Norden till Ishavet.

Med en befolkning på endast 24,8 miljoner är emellertid regionen en av de minst tätbefolkade i världen. Detta beror huvudsakligen på att de nordiska länderna är områden där naturen sätter gränser för bosättelse.

Danmark (exklusive Färöarna och Grönland) har den högsta befolkningstäthe-ten i de nordiska länderna med 127 personer per km2 och skiljer sig alltså väsentligt från de övriga nordiska länderna i detta avseende. I både Norge och Danmark finns 30-40 procent av befolkningen i närheten av huvudstaden. När det gäller Island är det mer än 60 procent.

Klimatförhållandena och jordmånen avgör hur marken används. I det tätbefolkade Danmark finns nästan ingen ursprunglig natur kvar. Det mesta av den sparsamt förekommande skogen är planterad, och 65 procent av hela Danmarks areal är uppodlad eller använd till trädgårdar och parker. I de andra nordiska länderna gäller detta mindre än 10 procent av arealen. Omkring 17 procent av lan-darealen på Island används till permanent ängsmark och betesmark. Både Finland och Sverige har stora skogsarealer. I Finland är nästan 70 procent och i Sverige 50 procent av den totala landarealen täckt av skog.

Det är mycket hög standard på miljön i Norden. Särskilt utanför det tätbefolkade Danmark är miljön enastående med stora områden av orörd natur. Till detta kommer att befolkningarna i de nordiska länderna har en hög miljömedvetenhet både vad angår produktion, förbrukning och hantering av avfall. Ett uttryck för de nordiska ländernas miljövänliga politik är den nordiska miljömärkningen, Svanen, som Nordiska ministerrådet införde 1989.

Naturresurser

Norden har av naturen fått ansenliga resurser. Havets fisk och övriga djur är en betydlig resurs, som kan tillvaratas särskilt i den västliga delen av Norden. För Grönland, Island och Färöarna är havets resurser den helt dominerande grunden för produktion och inkomster. Havet utanför Norge och Danmark rymmer stora före-komster av olja och naturgas, som har gjort Danmark mer än självförsörjande med energi och Norge till en av världens största oljeexportörer. De stora skogarna i Finland, Sverige och Norge är grunden för en omfattande trä- och pappersindustri. Träet är också grunden till billigt förnyelsebart bränsle för uppvärmning. Bördig jord i Danmark och de sydliga delarna av Sverige lägger grunden till en betydande produktion av livsmedel.

I Nordens berggrund finns många olika metaller och naturen ger också stora delar av de nordiska länderna tillgång till miljövänlig och billig energi. Det gäller särskilt Island och Norge, där vattenkraft i stor utsträckning utnyttjas till produkti-on av elektricitet. Speciellt för Island är att de varma källorna ger landet billig och ren uppvärmning och energi. I det blåsiga Danmark har det byggts upp en betydan-de produktion av vindkraft samt export av vindkraftverk. Detta är också en förnyel-sebar och miljövänlig energikälla.

Environment Energiproduktion

Energiproduktion och energianvändning har stor inverkan på miljön. Miljöproblemet är inte så mycket produktionen eller användningen av energi i sig som det faktum att huvuddelen av den energi som används i världen kommer från fossila bränslen som ger utsläpp av CO₂ (koldioxid), vilket bidrar till växthuseffekten. Elektricitet baserad på vattenkraft genererar emellertid inga utsläpp av CO₂ och särskilt Norge och Island, men även Sverige har en betydande elproduktion baserad på just vattenkraft. Energiproduktion från geotermisk energi, som är dominerande på Island, samt kärnkraft, som spelar en betydande roll i Finland och särskilt Sverige, ger inte heller några utsläpp av CO2. Med undantag av Danmark medför de nordiska ländernas energiproduktion endast ringa utsläpp av växthusgaser jämfört med andra industrialiserade länder av motsvarande storlek. De viktigaste energikällorna i de nordiska länderna räknat i energitillskott i miljoner toe (tonnes oil equivalent, ekvivalenta oljeton) är i storleksordning: olja, fasta bränslen (exempelvis kol och ved), kärnkraft, vattenkraft, jordvärmeenergi, solkraft och gas. Vattenkraft och jordvärmeenergi är mer betydande kraftkällor i de nordiska länderna än i exempelvis andra OECD-länder. Särskilt på Island och i Norge utgör vattenkraft och jordvärmeenergi den största andelen av den totala energiförsörjningen. Danmark är nästan uteslutande beroende av termisk kraft ge-nererad från kol, olja och gas. Island utvinner en väsentlig del av sin energi för uppvärmning från geotermisk energi och är nästan helt beroende av vattenkraftkäl-lor för sin produktion av elektricitet.

Den inhemska produktionen av energi i de nordiska länderna har ökat väsentligt under de senaste årtiondena – särskilt i Danmark och Norge. Kärnkraft produceras inte i Danmark, Norge eller på Island. Det är emellertid Sveriges viktigaste energikälla och utgör omkring 35 procent av dess energitillgång. I Finland utgör kärnkraften 18 procent av energitillgången. Med sina oljefält i Nordsjön har Dan-mark och i synnerhet Norge en mycket stor produktion av olja och gas.

1996 grundades Nordpool, The Nordic Power Exchange (den nordiska elbörsen), som är världens första internationella sammanslutning för utbyte av elkraft. Nordpool organiserar handel i standardiserade fysiska (Elspot) och finansiella kraftavtal inklusive avräkningsservice för nordiska deltagare samt tillhandahåller kundservice i Sverige, Finland, Norge och Danmark.

Utsläpp

Utsläpp av föroreningar i luften har stor effekt på miljön – globalt, regionalt och lokalt. De viktigaste globala effekterna är förtunningen av ozonlagret och klimatförändringar. Föreningar som innehåller klorid och bromid har störst effekt på ozonlagret, och koldioxid (CO₂), metangas (CH₄) och dikväveoxid (N₂O) är de viktigaste så kallade växthusgaserna. Regionalt är försurningen av vatten och jord samt skador på vegetationen de största problemen. Lokala effekter märks särskilt i områden där utsläppen är höga – exempelvis från bilar i tätortsområden som i första hand påverkar människors hälsa. De viktigaste komponenterna i utsläpp med lokal effekt är kväveoxider (NO_x), dammpartiklar och vissa flyktiga organiska fö-reningar (VOC).

Global uppvärmning

Koldioxid är den växthusgas som har störst total effekt på jordens energibalans. Enligt Kyotoprotokollet, som utgör basen för ett internationellt avtal om utsläpp av växthusgaser, skall industriländerna, antingen individuellt eller gemensamt, svara för att de totala utsläppen av växthusgaser i världen minskas till minst 5 procent under 1990 års nivåer, under tiden 2008-2012. EU-länderna har samtyckt till att minska utsläppen till 8 procent under 1990 års nivåer. Vissa länder har samtyckt till att minska utsläppen ännu mer. En del länder kan även komma att öka sina utsläpp jämfört med 1990 års nivåer. I Finland och Norge var utsläppen av växthusgaser 2004 högre än nivån år 1990 medan utsläppen i Danmark, Island och Sverige var under 1990 års nivå.

Under 1996 uppskattade Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) att koldioxid står för 64 procent av den globala uppvärmning som orsakas av människor, medan metan står för 20 procent, dikväveoxider för 6 procent och hydrofluorkarboner (HFC) och liknande gaser för 10 procent av den globala uppvärmningen.

Försurning

Försurningen av vatten och jord beror på utsläpp av svaveloxider (SO_x), kväveoxi-der (NOx) och ammoniak (NH3). Utsläppen av dessa föreningar härrör i första hand från förbränningen av fossila bränslen och utsläpp från jordbruk med boskap. Försurningen kan leda till att skogen dör och att djur och vegetation i vattenområden skadas, liksom byggnader och monument. Jordmånen och vegetati-onens egenskaper är avgörande för skadornas omfattning, eftersom förekomsten av i synnerhet kalk kan minska eller neutralisera effekten av försurningen. Utsläppen av svaveloxid har minskat kraftigt i de flesta nordiska länderna från början av 80-talet till slutet av 90-80-talet. Även utsläppen av kväveoxider har minskat men inte i samma utsträckning. I Danmark finns mycket kalk i jorden och vattnet vilket motverkar försurning. Den kritiska belastningen överskrids inte någonstans på Island, och försurning är inte ett problem här. Den kalkfattiga svenska och norska naturen är sårbar på ett helt annat sätt genom försurningen av jord, sjöar och vattendrag. I förhållande till landarealens storlek har Danmark de klart största utsläppen av försurande ämnen.

Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak har inte samma försu-rande effekt, t.ex. mätt per ton av resp. ämne. Ämnenas försurningspotential räknas därför om till enheten PAE (Potential Acid Equivalents), så att försurningseffekten blir jämförbar.

Gödningsmedel

Boskapsuppfödning och produktion av grödor i jordbrukssektorn innefattar användning av både naturgödsel och konstgödsel. Detta tillför jorden kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), som är de aktiva huvudingredienserna i konstgödsel. En del av kvävet och kaliumet och en mindre del av fosforn absorberas inte av växter-na utan urlakas ur jorden och förs via vattendragen till havet. Särskilt utsläppen av kväve kan leda till oönskad algtillväxt, som är skadlig för den marina miljön.

Environment

jande åtgärder har vidtagits för att begränsa avrinningen av näringsämnen i jorden: mer effektiv användning av gödsel, bättre odlingsmetoder samt tekniska åtgärder. Användningen av konstgödsel med miljöeffekter har allmänt sett minskat under de senaste tio åren.

Bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel är kemisk-tekniska produkter som huvudsakligen används inom jordbruket för att bekämpa ogräs, svamp och insekter. Bekämpningsmedel kan ha skadlig inverkan på levnadsvillkoren för vilda djur, växter och insekter, men skadar inte de odlade växter som de är avsedda att skydda. Medlen kan också acku-muleras i och förorena sjöar och vattendrag.

Bekämpningsmedel kan indelas i tre olika grupper: ogräsmedel mot ogräs, svampmedel mot svamp och insektsmedel mot skadeinsekter. Dessutom används tillväxtreglerande medel, exempelvis för att kontrollera stjälkens längd på spannmål. Det finns stora skillnader i förbrukningen av insektsmedel mellan olika år beroende på väder och andra faktorer, exempelvis förändringar beträffande de grödor man odlar.

Den totala förbrukningen av insektsmedel i de nordiska länderna har nästan halverats sedan 1985. Sedan 80-talet har oorganiska svampmedel med förbrukningstal på åtskilliga tiotals kilo per hektar nu ersatts av organiska föreningar som är mer aktivt biologiska med förbrukningstal på några kilo per hektar.

Table 2

Area and population. 2006

Areal och folkmängd. 2006

Denmark Faroe Islands

Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden

Total area in sq km 43 376 1 393 2 166 086 338 436 1 552 103 300 323 802 450 295 Total areal km2 Water and icecap area in sq km 667 .. 1 755 637 34 324 25 13 700 22 692 40 243 Vatten och glaciärer km2 Land area in sq km 42 709 .. 410 449 304 112 1 527 89 600 301 110 410 055 Landareal km2 Population 1 Jan. 2006 5 427 459 48 219 56 901 5 255 580 26 766 299 891 4 640 219 9 047 752 Folkmängd 1 jan. 2006 Inhabitants per sq km land area 127.1 34.6 0.1 17.3 17.5 3.3 15.4 22.1 Invånare per km2 landareal Area01 and 02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Popu01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and National Board of Survey, Finland.

Note: Faroe Islands: Inhabitants per sq km land area is based on total area. Finland: Includes Åland. Norway: Excl. Svalbard (61 020 sq km) and Jan Mayen (377 sq km). New, revised figure for land area calculated on the basis of digital maps. Persons on Jan Mayen and in Norwegian settlements on Svalbard are normally registered as residents in a municipality on the mainland.

Not: Färöarna: Invånare per km2 landareal är baserat på total areal. Finland: Inkluderar Åland. Norge: Exkl. Svalbard (61 020 km2) och Jan Mayen (377 km2). Ny reviderad uppgift för landareal är baserad på beräkningar från digitala kartor. Befolkningen på Jan Mayen och i norska bosättningar på Svalbard registreras vanligen som bosatta i en kommun på fastlandet.

Figure 1

Total area of the Nordic region by country. 2006

Total areal i Norden fördelad på länderna. 2006

1% 64% 10% 0% 3% 9% 13% ^0% Denmark - 1% Faroe Islands - 0% Greenland - 64% Finland - 10% Åland - 0% Iceland - 3% Norway - 9% Sweden - 13%

Area01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005.

Source: National statistical institutes and National Board of Survey, Finland.

Note: The Faroe Islands and Greenland are autonomous areas within the Kingdom of Denmark. Åland is an autonomous area within the Republic of Finland. Norway: Excl. Svalbard and Jan Mayen.

Not: Färöarna och Grönland är självstyrande områden tillhörande Danmark. Åland är ett självstyrande område tillhörande Finland. Norge: Exklusive Svalbard och Jan Mayen.

Environment

Figure 2

Population density, inhabitants per sq km. 2006

Befolkningstäthet, invånare per km2. 2006

0 20 40 60 80 100 120 140 DK FO GL FI AX IS NO SE Euro-12 Inhabitants per sq km

Dens01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes, National Board of Survey, Finland and Eurostat.

Table 3

Land use. 2005

Markanvändning. 2005

Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden

Sq km

Total area 43 376 2 166 086 338 436 1 552 103 300 323 802 450 295 Total areal

Arable land and gardens 28 413 0 22 981 138 1 290 8 670 27 030 Åkermark och trädgårdar Meadows and pastures 3 741 9 114 58 17 531 1 690 5 125 Ängsmark och betesmark Forests 5 159 1 230 080 890 1 499 70 360 228 860 Skog Other land area 5 396 410 439 50 937 441 69 280 220 390 149 040 Övrig landareal Lakes 667 .. 34 324 25 2 700 19 522 39 960 Sjöar

Icecap area - 1 755 637 - - 11 000 3 170 283 Glaciärer

Per cent

Total area 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Total areal

Arable land and gardens 65.5 .. 6.8 8.9 1.3 2.7 6.0 Åkermark och trädgårdar Meadows and pastures 8.6 0.0 0.0 3.7 17.0 0.5 1.1 Ängsmark och betesmark Forests 11.9 0.0 68.0 57.4 1.5 21.7 50.8 Skog Other land area 12.4 19.0 15.1 28.4 67.1 68.1 33.1 Övrig landareal Lakes 1.5 .. 10.1 1.6 2.6 6.0 8.9 Sjöar

Icecap area - 81.1 - - 10.7 1.0 0.1 Glaciärer

Area02: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005.

Source: National statistical institutes, Finnish Forest Research Institute and Information Centre of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland. Note: Lakes include rivers and streams. Denmark: 2001 data. Greenland: Lakes are included in Other land areas. Finland: Includes Åland. Data on arable land include active farms, permanent meadows and pastures used by active farms. Forests include scrub vegetation. Norway: Excl. Svalbard (61 020 sq km) and Jan Mayen (377 sq km). Forests refer to productive forest area from the Norwegian Institute of Land Inventory, 1999-2005.

Table 4

Final consumption of energy, tonnes oil equivalents per person. 2004

Slutlig energiförbrukning, ekvivalenta oljeton per person. 2004

Denmark Finland Iceland Norway Sweden

Tonnes oil equivalents per person

Total 2.81 5.08 7.80 4.07 3.78 Totalt Industry 0.54 2.52 2.55 1.46 1.47 Industri Transport 0.95 0.91 1.19 1.06 0.92 Transporter Households, trades, services, etc. 1.32 1.65 4.06 1.55 1.39 Hushåll, handel, service m.m. Ener10: DK, FI, IS, NO, SE, 1985-2004.

Source: Eurostat.

Table 5

Indigenous energy production, million toe

Inhemsk energiproduktion, miljoner toe

1985 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Million toe Denmark 4.8 10.0 15.5 27.6 27.0 28.4 28.3 30.9 Danmark Finland 11.2 11.7 13.2 14.8 15.1 15.7 15.6 15.5 Finland Iceland 1.4 1.4 1.4 2.3 2.5 2.5 2.5 2.5 Island Norway 72.6 120.1 181.6 224.5 228.4 233.1 235.5 238.0 Norge Sweden 26.7 29.7 31.5 30.1 33.7 31.8 31.2 34.5 Sverige

Ener02: DK, FI, IS, NO, SE, 1985-2004. Source: Eurostat.

Note: Toe = tonnes oil equivalents. Not: Toe = ekvivalenta oljeton.

Figure 3

Indigenous energy production, per cent. 2004

Inhemsk energiproduktion, procent. 2004

Coal Oil ^Oil Gas ^Gas Renewable Renewable Renewable Renewable Renewable Coal Coal Coal Oil Gas Nuclear energy Nuclear energy Nuclear energy Renewable 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15

Per cent

Ener06: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1985-2004. Source: Eurostat.

Note: Coal includes lignite. Renewable energy includes hydro-, geothermal- and solar energy. Iceland: Renewable energy only.

Environment

Table 6

Energy supply by source. 2003

Energitillgång per bränsleslag. 2003

Denmark Finland Iceland Norway Sweden

Million toe

Total 20.8 37.6 3.4 23.4 51.5 Totalt

Solid fuels 5.7 8.2 0.1 0.8 2.7 Fasta bränslen

Oil 8.4 10.7 0.8 4.9 15.6 Olja

Gas 4.7 4.1 0.0 6.4 0.9 Gas

Hydro power 0.0 0.8 0.6 9.1 4.6 Vattenkraft

Renewables

and waste 2.2 7.3 0.0 1.5 8.8

Förnyelsebara bränslen och sopor Geothermal

energy, etc. 0.6 0.0 1.9 0.0 0.4

Geotermisk energi m.m.

Nuclear power - 5.9 - - 17.6 Kärnkraft

Ener05: DK, FI, IS, NO, SE, 1999-2003. Source: International Energy Agency, IEA.

Note: Energy share of total primary energy supply. Geothermal etc.: Geothermal power, solar and, wind energy and tidal and wave energy etc. Geothermal etc. includes export- / importsurplus in electricity trade. Toe = tonnes oil equivalent. Renewables and waste: Energy deriving from gas and liquids from biomass, municipal waste, solid biomass and animal products.

Not: Andel av total primär tillförsel av energi. Geotermisk energi m.m. avser energi från geotermisk kraft, sol-, vind-, tidvatten- och vågkraft. Geotermisk energi m.m. inkluderar export / importöverskott i handel med elektricitet. Toe = ekvivalenta oljeton. Förnyelsebara bränslen och sopor avser energi från gas, flytande och fasta bränslen från biomassa, kommunala sopor och slakteriavfall.

Figure 4

Energy supply by source, per cent. 2003

Energitillgång per bränsleslag, procent. 2003

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15

Per cent Oil Coal Renewable Nuclear energy Coal Coal Coal ^Coal Oil Oil Oil Oil Gas Gas Renewable energy Renewable energy Renewable energy Renewable energy Nuclear energy Gas Coal Nuclear energy Renewable energy oil Gas

Ener05: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1999-2003. Source: International Energy Agency, IEA.

Note: Coal includes lignite. Renewable energy includes hydro-, geothermal- and solar energy.

Not: Kol inkluderar brunkol. Förnyelsebar energi är vatten-, sol- och jordvärmeenergi.

Table 7

Emissions of greenhouse gases. 2004

Utsläpp av växthusgaser. 2004

Denmark Finland Iceland Norway Sweden

1 000 tonnes CO2 equivalents

Total greenhouse gases 68 062 81 463 3 631 55 095 70 026 Växthusgaser totalt

CO2 (carbon dioxide) 53 938 69 115 2 737 43 827 55 360 CO2 (koldioxid)

CH4 (methane) 5 739 4 702 469 4 789 5 766 CH4 (metan)

N2O (nitrous oxide) 7 587 6 915 322 4 922 7 806 N2O (dikväveoxid)

HFC (hydrofluorocarbons) 749 695 58 401 743 HFC (fluor kolväte)

PFC (perfluorocarbons) 16 12 39 880 268 PFC (per-fluor-kol)

SF6 (sulphur hexafluoride) 33 23 5 276 83 SF6 (svavel hexafluorid)

Emis11: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: UNFCCC and Statistics Iceland.

Figure 5

Emissions of greenhouse gases per person. 1990 and 2004

Utsläpp av växthusgaser per person.1990 och 2004

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15

First: 1990 Second: 2004 Tonnes CO2 equivalents per person

Emis11: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: UNFCCC.

Note: EU-15: 2003 data.

Environment

Figure 6

Emissions of greenhouse gases (CO2 equivalents). Index 1990=100

Utsläpp av växthusgaser (CO2 ekvivalenter). Index 1990=100

90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Index 1990=100 Denmark Iceland Norway Sweden Finland EU-15

Emis11: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: Eurostat and UNFCCC.

Table 8

Emissions of acidifying substances. 1990 and 2004

Utsläpp av försurande ämnen. 1990 och 2004

Denmark Finland Iceland Norway Sweden

1990 2004 1990 2004 1990 2004 1990 2004 1990 2004 1 000 tonnes PAE Total 19.4 10.5 17.2 9.0 0.8 0.8 7.7 6.8 13.5 9.1 Totalt SO2 5.6 0.8 8.5 2.6 0.2 0.2 1.6 0.8 3.7 1.5 SO2 NOx 5.9 3.9 6.5 4.4 0.6 0.6 4.9 4.7 6.6 4.3 NOx NH3 7.9 5.8 2.2 2.0 .. .. 1.2 1.3 3.2 3.3 NH3

Gram PAE per inhabitant

Total 3 778 1 945 3 458 1 724 3 152 2 753 1 819 1 486 1 583 1 014 Totalt

SO2 1 090 148 1 709 498 788 688 378 175 434 167 SO2

NOx 1 149 723 1 307 843 2 364 2 065 1 158 1 027 774 479 NOx

NH3 1 538 1 075 442 383 .. .. 283 284 375 368 NH3

Emis12: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: UNFCCC and national statistical institutes.

Note: PAE = Potential Acid Equivalents. SO2: Sulphur oxides. NOx: Nitrogen oxides. NH3: Ammonia. Iceland: Appr. two thirds of the NOx emissions come from fishing vessels which often are operating far from the coast.

Not: PAE = Potentiella försurningsekvivalenter. SO2: Svaveloxider. NOx: Kväveoxider. NH3: Ammoniak. Island: Ungefär 67 procent av NOx-utsläppen kommer från fiskefartyg som ofta opererar långt ifrån kusten.

Figure 7

Emissions of acidifying substances. Kg PAE per square kilometre. 2004

Utsläpp av försurande ämnen. Kg PAE per km2. 2004

0 20 40 60 80 100 120 140

Denmark Finland Iceland Norway Sweden

First: SO2 Second: NOx Third: NH3

Kg PAE per sq km

Emis12: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: UNFCCC and national statistical institutes.

Note: PAE = Potential Acid Equivalents. Contrary to the nature in Sweden, Norway and Finland, the Danish and Icelandic nature is not very vulnerable to acidification. Iceland: Appr. two thirds of the NOx emissions come from fishing vessels which often are operating far from the coast.

Not: PAE = Potentiella försurningsekvivalenter. I motsats till den svenska, norska och finländska naturen är den danska och isländska inte särskilt sårbar för försurande ämnen. Island: Ungefär 67 procent av NOx-utsläppen kommer från fiskefartyg som ofta opererar långt ifrån kusten.

Environment

Table 9

Consumption of commercial fertilizers. 2004/2005

Användning av handelsgödsel. 2004/2005

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden

1 000 tonnes

Nitrogen (N) 206.3 149.6 0.9 9.8 106.9 161.5 Kväve (N)

Phosphorus (P) 15.1 18.3 0.1 4.4 12.7 15.4 Fosfor (P)

Potassium (K) 62.8 51.6 0.4 3.0 45.9 33.2 Kalium (K)

Kg per ha arable land

Nitrogen (N) 91.9 67.0 64.3 69.0 123.3 59.7 Kväve (N)

Phosphorus (P) 6.7 8.2 7.1 31.0 14.6 5.7 Fosfor (P)

Potassium (K) 28.0 23.1 31.0 21.1 52.9 12.3 Kalium (K)

Fert01: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1989/1990-2004/2005. Agri01: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: National statistical institutes and Plant Production Inspection Centre, Finland.

Note: Denmark: Data refer to agriculture and forestry. Iceland and Norway: Kg per ha arable land and permanent meadows and pastures. Finland: Exclud-ing forest fertilizers.

Not: Danmark: Uppgifterna avser jordbruk och skogsbruk. Island och Norge: Kg per ha åkermark samt permanent ängsmark och betesmark. Finland: Exklusive gödningsämnen för skogsbruk.

Table 10

Consumption of pesticides

Förbrukning av bekämpningsmedel

Denmark Finland Iceland Norway Sweden 2005 2005 2003 2005 2005 Tonnes Total 3 246 1 860 4 530 1 566 Totalt Insecticides 36 47 1 8 22 Insektsmedel Fungicides 693 255 0 69 247 Svampmedel Herbicides 2 308 1 077 3 426 1 280 Ogräsmedel Other pesticides 209 480 0 27 17 Andra bekämp-ningsmedel

Kg per ha arable land

Total 1.52 0.63 .. 0.51 0.58 Totalt Insecticides 0.02 0.02 .. 0.01 0.01 Insektsmedel Fungicides 0.32 0.11 .. 0.07 0.09 Svampmedel Herbicides 1.08 0.48 .. 0.41 0.47 Ogräsmedel Other pesticides 0.10 0.02 .. 0.03 0.01 Andra bekämpningsmedel Fert02: DK, FI, IS, NO, SE, 1985, 1995-2005. Fert04: DK, FI, NO, SE, 1999-2005.

Source: National statistical institutes and Finnish Food Safety Authority Evira.

Note: Data are based on sales and refer to active ingredients. Total pesticides may include other pesticides such as plant growth regulators and

In document Nordic Statistical yearbook 2006/Nordisk statistisk årsbok 2006 (Page 36-83)