Priser, räntor och växelkurser - Nordic Statistical yearbook 2006/Nordisk statistisk årsbok 200

Konsumentpriser

Konsumentprisindexet är en indikator på förändringen i den allmänna prisnivån. Indexet är uppdelat i flera olika delindex för att man skall kunna analysera enskilda grupper av varor och tjänster där förändringarna varit särskilt märkbara.

Alla de nordiska länderna har haft måttliga prisökningar under slutet av 1990-talet. Under perioden 1995-2005 ökade konsumentpriserna mest på Island (41 procent) och Färöarna (31 procent). Sverige har haft den lägsta ökningen av alla de nordiska länderna under samma period: 10 procent under tio år.

I Island och Norge har priserna på bostäder, elektricitet, vatten och bränsle ökat särskilt starkt sedan 1995. På Grönland gäller samma sak för transportpriserna. I Danmark, Finland, Norge och på Åland har priserna på utbildning ökat mest, medan hälsovårdskostnaderna har stått för den största ökningen i Sverige.

Prisnivåer, växelkurser och köpkraft

Om en bestämd mängd varor kostar 10 engelska pund i Storbritannien, och exakt samma mängd varor i Sverige kostar 100 svenska kronor, innebär det att 10 pund

har samma köpkraft som 100 svenska kronor. Det ger en växelkurs på 10 svenska kronor för ett engelskt pund. Valutakurser är alltså bytesförhållandet mellan olika länders pengar och kurserna avspeglar i princip skillnader i ländernas prisnivåer. I verkligheten är emellertid situationen den, att de noterade valutakurserna inte standardmässigt avspeglar skillnader i prisnivåer och köpkraft. Det beror på att de officiella valutakurserna bestäms av utbud och efterfrågan på valuta, vilket i sin tur är avhängigt av den internationella handeln med varor och tjänster. Då inte alla slags varor och tjänster kan handlas internationellt, och då utbud och efterfrågan på valuta också påverkas av rena finansiella transaktioner över gränserna, kan det vara stor skillnad mellan de officiella kurserna och de kurser som avspeglar de verkliga skillnaderna i valutornas köpkraft. Därför används ofta de så kallade köpkraftspariteterna (Purchasing Power Parities, PPP) vid internationella jämförelser, och dessa kan avvika betydligt från de officiella valutakurserna.

Prisnivåerna i de fem nordiska länderna år 2004 för livsmedel respektive samtliga varor och tjänster som ingår i bruttonationalprodukten visas i tabell- och diagramdelen. I båda fallen är den genomsnittliga prisnivån i de 15 ”gamla” EU-länderna år 2004 satt till 100. (EU-15=100).

De priser som ligger till grund för jämförelserna är de priser som köparna måste betala, alltså priser inklusive moms och andra avgifter. Prisnivåindexen har beräknats med hjälp av köpkraftspariteter då de officiella valutakurserna inte avspeglar de verkliga skillnaderna i prisnivåerna. Rent konkret har prisnivåindexen beräknats som förhållandena mellan köpkraftspariteterna och de officiella valutakurserna.

Livsmedel är särskilt dyrt i Norge och på Island, trots att livsmedelsindexet endast innehåller livsmedel och alltså inte t. ex. tobak eller dryckesvaror som öl, vin eller sprit. I de två länderna låg prisnivån på livsmedel år 2004 cirka 42-47 procent över EU-15-genomsnittet, medan prisnivån i Danmark för livsmedel låg 27 procent över EU-15-genomsnittet. Sverige och Finland var år 2004 Nordens billigaste länder när det gäller livsmedel. I båda länderna låg priserna 14 procent över EU-15-genomsnittet.

Prisskillnaderna mellan de nordiska länderna är väsentligt mindre när det gäller den samlade prisnivån, d.v.s. priserna på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP. Här är Finland det billigaste landet med en prisnivå år 2004 som endast ligger 8 procent över EU-15-genomsnittet, medan Danmark är dyrast med en prisnivå 27 procent över EU-15-genomsnittet.

Tabelldelen illustrerar också skillnaden mellan att använda officiella valutakurser och köpkraftspariteter när man jämför bruttonationalprodukt, BNP, och BNP per invånare i de nordiska länderna.

De vanliga valutakurserna korrigerar som nämnts, normalt inte skillnaderna i prisnivåer mellan länderna på ett korrekt sätt. Därför kommer de olika ländernas BNP, omräknade till en gemensam valuta genom användning av vanliga valutakur-ser, inte bara att avspegla verkliga skillnader i BNP (och därmed också BNP per invånare), utan också skillnader i prisnivåer mellan länderna. Att räkna om BNP genom användning av vanliga valutakurser ger därför en missvisande bild. En så-dan omräkning övervärderar storleken av BNP för länder med relativt höga

Prices, interest rates and exchange rates

våer och undervärderar BNP i länder med låga prisnivåer. Används däremot PPP, korrigeras det just för skillnader i ländernas prisnivåer. Därför bör PPP användas vid omräkning av olika länders BNP till en gemensam valuta när avsikten är att jämföra ländernas BNP och BNP per invånare.

Skillnaderna mellan de nordiska ländernas BNP per invånare blir betydligt mindre när man använder PPP i stället för de officiella valutakurserna. Samtliga nordiska länders välståndsnivå, mätt genom ett PPP-baserat index för BNP per invånare låg år 2005 över 15-genomsnittet. Norge låg hela 52 procent över EU-15-genomsnittet, Island 16 procent, Danmark 15 procent, Sverige 6 procent och Finland 3 procent över EU-15-genomsnittet.

Valutapolitik i de nordiska länderna

De nordiska länderna för olika typer av valutapolitik. Finland har som enda nord-iskt land avskaffat sin egen valuta till förmån för EU:s gemensamma valuta euron. Det inträffade när euron infördes den 1 januari 1999 som kontovaluta och från 1 januari 2002 även som fysiska mynt och sedlar. Finland är i dag ett av de totalt 12 länder som har euron som pengar och valuta.

Danmark beslutade vid en folkomröstning 28 september 2000 att hålla fast vid kronan, och danskarna fortsätter sin hittillsvarande fastkurspolitik, där man inom det så kallade ERM II-samarbetet (Exchange Rate Mechanism) har avtalat, att kro-nans kurs som mest får variera med 2,25 procent i förhållande till en fastställd cen-tralkurs på 746,038 kronor per 100 euro.

Island har till 2001 hållit sin kronas internationella värde fast i förhållande till ett genomsnitt, ”en korg”, av utländska valutor baserat på landets utrikeshandel. I mars 2001 gick emellertid Island från denna fastkurspolitik till en politik där man låter valutakursen flyta och har satt upp ett inflationsmål som penningpolitiken styrs av. Målet är en årlig ökningstakt av konsumentpriserna med 2,5 procent. Det-ta är också målet i Norge, där man redan i början på 1999 lät den norska kronkur-sen flyta fritt.

År 1992 tvingades Sverige, på grund av svag konkurrenskraft och en våldsam spekulationsvåg, att uppge sin fastkurspolitik. Den svenska kronkursen har sedan dess varit flytande, därför att den svenska riksbanken nu använder penningpolitiken för att styra efter ett inflationsmål, på samma sätt som man i dag gör i Norge och på Island. En folkomröstning den 14 september 2003 fastslog att Sverige skall hållas utanför euro-samarbetet. Sverige har sedan dess fortsatt sin penningpolitik med svenska kronan flytande.

Priserna på fastigheter och aktier

Under 90-talet har huspriserna gått upp mest i Norge och Danmark, men efter att den våldsamma ekonomiska krisperioden som drabbade Finland och Sverige i början på 90-talet var över, har huspriserna även där stigit märkbart. Alla de nordiska länderna har klarat sig bra ekonomiskt sedan mitten på 90-talet, något som återspeglas i fastighetspriserna.

Under senare år är det i synnerhet i Danmark, Sverige och på Island som huspriserna gått upp märkbart. Sedan år 2000 har huspriserna i Danmark och

Sverige således stigit med i genomsnitt 40-50 procent, men ökningen slår alla rekord på Island, där husen de senaste fem åren har gått upp med över 80 procent. Det är i synnerhet under 2005 som huspriserna stigit kraftigt i Danmark och på Island - allra mest på Island.

Huspriserna i Norden har gått upp minst i Finland (30 procent) och Norge (36 procent) från 2000 till 2005. I europeiskt sammanhang är detta dock fortfarande relativt stora ökningar. På Färöarna har priserna på hus under åren 2000 till 2004 gått upp i ungefär samma takt som i Danmark, Finland och Norge, medan de 2005 fallit något.

Den allmänt goda ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna har också resulterat i stigande aktiekurser. Från 2003 och fram till våren 2006 har aktiekurserna gått upp markant i hela Norden – och klart mer än i de övriga västeuropeiska länderna. Kursökningarna kommer efter betydande fall åren 2000-2002, då i synnerhet de finska aktierna – och speciellt aktierna i teknologiföretag – undergick mycket våldsamma svängningar.

Senare års stigande priser på både hus och aktier har medfört stora förmögenhetsvinster, som bidragit till en uppgång i konsumtionen och investeringarna i Norden. När det gäller aktier har också Island upplevt de absolut kraftigaste prisökningarna under senare år. Kurserna på isländska aktier har således nästan femdubblats från 2001 till 2005. Våren 2006 skedde emellertid betydande kursfall - kraftigast på Island. Även i övriga Norden och i resten av världen noteras betydande kursfall på aktier i maj-juni 2006.

Ränteutvecklingen

Räntan har de senaste 15 åren fallit i de nordiska länderna – med undantag för Island. Den långa räntan, som är väsentlig för näringslivets investeringar och för finansiering av bostäder, låg 1990 på en nivå omkring 11 procent i Danmark och Norge samt på omkring 13 procent i Finland och Sverige. År 2005 hade räntan fallit till 3-4 procent i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Det är en historiskt låg ränta. Island är undantaget, där räntan för icke-indexerade obligationer nådde sin lägsta punkt på 6 procent redan 2003. Sedan dess har den isländska räntan rört sig uppåt och låg i juli 2006 på 13-14 procent.

Räntepolitiken hänger nära samman med valutapolitiken. I Finland, som infört den gemensamma europeiska valutan, euron, fastställs räntan av den Europeiska centralbanken i Frankfurt. Detsamma är i praktiken fallet i Danmark, som visserligen har sin egen valuta, men som valt att hålla den danska kronans värde på en fast kurs i förhållande till euron. I Sverige, Norge och på Island, som valt att låta valutornas värde ”flyta” mer eller mindre fritt i förhållande till euron, finns i högre grad möjligheten att föra en självständig räntepolitik. Den möjligheten har i synnerhet använts på Island, som de senaste tre åren medvetet höjt räntan för att dels bromsa den mycket kraftiga ekonomiska uppgången med tilltagande prisökningar, dels hålla uppe kursen på den isländska kronan.

Prices, interest rates and exchange rates

Table 96

Consumer price index. 2005

Konsumentprisindex. 2005

Denmark Faroe Islands Greenland Finland

Index 1995=100

Total 123.5 130.9 119.8 114.7

Food and non-alcoholic beverages 119.2 .. 126.7 111.5

Alcoholic beverages and tobacco 110.0 .. 117.5 101.6

Clothing and footwear 101.0 .. 106.1 99.1

Housing, water, electricity, fuels 133.9 .. 124.4 121.8

Furnishings, household equipment 118.9 .. 119.2 108.7

Health 113.2 .. 103.7 131.8

Transport 131.8 .. 137.3 119.8

Communications 82.6 .. 37.8 77.8

Recreation and culture 105.7 .. 114.1 115.5

Education 155.2 .. .. 145.9

Restaurants and hotels 130.2 .. .. 125.3

Miscellaneous goods and services 136.7 .. 124.1 111.4

Pric01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: National statistical institutes.

Note: UN Classification of individual consumption according to purpose (COICOP 1999).

Not: FN:s klassificering av individuell konsumtion efter ändamål (COICOP 1999).

Figure 60

Consumer price index. 1995=100

Konsumentprisindex. 1995=100 95 100 105 110 115 120 125 130 135 140 145 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Faroe Islands Greenland _Finland Åland Iceland Norway Sweden Denmark Index 1995=100

Pric01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: National statistical institutes.

Åland Iceland Norway Sweden

Index 1995=100

113.4 140.8 122.2 110.0 Totalt

108.7 125.5 118.8 101.0 Livsmedel och alkoholfria drycker

102.2 155.9 153.9 121.5 Alkoholhaltiga drycker och tobak

95.7 92.4 67.1 102.5 Kläder och skor

125.4 192.8 139.5 110.5 Bostäder, vatten, elektricitet, bränslen

109.6 118.2 101.7 106.0 Inventarier, hushållsutrustning

130.2 156.1 149.0 167.9 Hälsovård

113.0 137.3 128.2 121.5 Transport

70.9 96.9 76.8 83.5 Kommunikationer

116.8 125.1 111.3 95.4 ^{Rekreation och kultur}

149.9 180.6 166.7 .. ^Utbildning

128.1 142.8 136.0 125.2 ^{Restauranger och hotell}

109.5 144.0 134.6 134.2 ^{Diverse varor och tjänster}

Figure 61

Consumer price index: Food and non-alcoholic beverages. 1995=100

Konsumentprisindex: Livsmedel och alkoholfria drycker. 1995=100

90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Index 1995=100

Pric01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: National statistical institutes.

Prices, interest rates and exchange rates

Figure 62

Development in house prices. Index 2000=100 Utveckling av huspriserna. Index 2000=100

90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Denmark Faroe Islands Finland Icela nd Norway Sweden Index 2000 = 100

Pric05: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: National statistical institutes. Note: Iceland: March 2000=100.

Not: Island: Mars 2000=100.

Table 97

Price levels in the Nordic countries and other European countries. 2004

Prisnivåer i de nordiska länderna och i andra europeiska länder. 2004

All goods and

ser-vices (overall GDP) Food only

Price level in EU-15= Index 100

Denmark 127 127 Danmark Finland 108 114 Finland Iceland 119 147 Island Norway 123 142 Norge Sweden 113 114 Sverige France 102 107 Frankrike Germany 104 99 Tyskland Italy 95 110 Italien Netherlands 102 96 Nederländerna

United Kingdom 104 99 Storbritannien

Poland 46 51 Polen

Estonia 55 64 Estland

Latvia 48 59 Lettland

Lithuania 46 54 Litauen

Pric03: DK, FI, IS, NO, SE and other European countries, 1991-2004. Source: Eurostat.

Note: EU-15 = average of the 15 West European EU countries.

Figure 63

Price levels. 2004. Index EU-15=100

Prisnivåer. 2004. Index EU-15=100

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15

First: Price level of total GDP Second: Price level of food Index EU-15 =100

Pric03: DK, FI, IS, NO, SE and other European countries, 1991-2004. Source: Eurostat.

Note: EU-15 = average of the 15 West European EU countries. The 2004 figures are preliminary.

Not: EU-15 = genomsnitt av de 15 västeuropeiska EU-länderna. Baserat på preliminära tal för 2004.

Table 98

Gross domestic product (GDP) per capita. 2005

Bruttonationalprodukten (BNP) per person. 2005

GDP per capita PPP exchange rates

GDP per capita official exchange rates

Index EU-15=100 Denmark 115 145 Danmark Finland 103 112 Finland Iceland 116 163 Island Norway 152 194 Norge Sweden 106 121 Sverige France 101 103 Frankrike Germany 101 103 Tyskland Italy 95 92 Italien Netherlands 114 116 Nederländerna

United Kingdom 106 111 Storbritannien

Poland 46 24 Polen

Estonia 53 30 Estland

Latvia 43 21 Lettland

Lithuania 48 23 Litauen

Euro-12 98 97 Euro-12

United States 138 128 USA

Japan 100 109 Japan

Pric04: DK, FI, IS, NO, SE, and other countries, 1991-2005. Source: Eurostat.

Note: EU-15 = average of the 15 West European EU countries. Euro-12 = average of the 12 EU countries using euro as currency. The 2005 figures are preliminary.

Not: EU-15 = genomsnitt av de 15 västeuropeiska EU-länderna. Euro-12 = genomsnitt av de 12 EU-länderna som använder euro. Uppgifterna för 2005 är preliminära.

Prices, interest rates and exchange rates

Figure 64

Gross domestic product (GDP) per capita. 2005. Index EU-15=100

Bruttonationalprodukten (BNP) per person. 2005. Index EU-15=100

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200

Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15

First: GDP per capita based on PPP exchange rates Second: GDP per capita based on official exchange rates Index EU-15=100

Pric04: DK, FI, IS, NO, SE, 1991-2005. Source: Eurostat.

Note: EU-15 = average of the 15 West European EU countries. Based on preliminary figures for 2005.

Not: EU-15 = genomsnitt av de 15 västeuropeiska EU-länderna. Baserat på preliminära tal för 2005.

Figure 65

Exchange rates. Nordic currencies against the euro. Index 1990=100

Utvecklingen av de nordiska ländernas valutor mätt i euro. Index 1990=100

70 75 80 85 90 95 100 105 110 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 DKK FIM / EUR ISK NOK SEK Index 1990=100

Pric02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2005.

Source: Statistics Norway, central banks of Denmark, Iceland, Finland and Sweden.

Note: Annual average of central rate. Before 1 January 1999 1 euro = 1 ECU. DKK = Danish krone. FIM = Finnmark. From 1 January 1999 Finland’s currency is the euro. ISK = Icelandic krone. NOK = Norwegian krone. SEK = Swedish krona. EUR = euro.

Not: Årligt genomsnitt av den officiella växelkursen. Före 1 januari 1999 1 euro = 1 ECU. DKK = danska kronor. FIM = finska mark. Från 1 januari 1999 är Finlands valuta euro. ISK = isländska kronor. NOK = norska kronor. SEK = svenska kronor. EUR = euro.

Figure 66

Exchange rates. Nordic currencies against the US-dollar. Index 1990=100

Växelkurserna i de nordiska ländernas valutor mätt i US-dollar. Index 1990=100

50 60 70 80 90 100 110 120 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 DKK FIM/EUR ISK NOK SEK Index 1990=100

Pric02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2005.

Source: Statistics Norway, central banks of Denmark, Iceland, Finland and Sweden.

Table 99

Exchange rates. The cost of euro and US-dollar in Nordic currencies

Växelkurser. Priset på euro och US-dollar mätt i de nordiska ländernas valutor

Average value of 1 euro Average value of 1 USD

1990 2005 1990 2005

Nordic currency Nordisk valuta

Danish krone 7.8737 7.4519 6.1853 6.0034 Danska kronor

Finnish mark / euro 4.8640 1.0000 3.8233 1.2441 Finska mark / euro

Icelandic krona 74.2900 78.1350 58.3100 62.8579 Isländska kronor

Norwegian krone 7.9660 8.0100 6.2600 6.4500 Norska kronor

Swedish krone 7.5202 9.2849 5.9100 7.4775 Svenska kronor

Pric02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2005.

Source: Statistics Norway, central banks of Denmark, Iceland, Finland, Sweden and Eurostat.

Note: Annual average of central rate. Before 1 January 1999 1 euro = 1 ECU. The Danish krone is also used on Faroe Islands and Greenland. In the Nordic region, euros are used in Finland and Åland. Finland and Åland: National currency = euro as from 1 January 1999.

Not: Årligt genomsnitt av den officiella växelkursen. Före 1 januari 1999 1 euro = 1 ECU. Danska kronor används också på Färöarna och Grönland. I Norden används euro i Finland och på Åland. Finland och Åland: Nationell valuta = euro från 1 januari 1999.

Prices, interest rates and exchange rates

Figure 67

Share prices. 1st quarter 1993-3nd quarter 2006

Aktiekurser. 1:a kvartalet 1993 -3:a kvartalet 2006

200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Denmark Finland Iceland Norway Sweden Index 1st quarter 1993=100

Shar01: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: OECD Main Economic Indicators.

Note: Quarterly average of overall share price index. (3nd quarter 2006= average of July and August). Denmark: CSE KAX all shares. Finland: OMX Helsinki HEX all shares. Iceland: ISE ICEX main. Norway: OSE/TOTX all shares. Sweden: OMX Stockholm AFGX general.

Not: Kvartalsvisa genomsnitt av överordnade generella aktieindex. (3:a kvartalet 2006= genomsnitt av juli och augusti). Danmark: CSE KAX generalindex. Finland: OMX Helsinki HEX generalindex. Island: ISE ICEX generalindex. Norge: OSE/TOTX generaindex. Sverige: OMX Stockholm AFGX generalindex.

Figure 68

Long-term interest rates. 1st quarter 1990-3nd quarter 2006

Långfristig ränta. 1:a kvartalet 1990 – 3:a kvartalet 2006

0 2 4 6 8 10 12 14 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Denmark Finland _Iceland Norway Sweden Per cent

Shar02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: OECD Main Economic Indicators.

Note: 10-year government bonds, quarterly averages. (3nd quarter 2006= average of July and August). Iceland: Non-indexed 5-year government bonds.

In document Nordic Statistical yearbook 2006/Nordisk statistisk årsbok 2006 (Page 172-183)