De nordiska länderna har en ganska likartad inställning till kulturellt liv, till massmedier och till religion. Vissa skillnader kan emellertid urskiljas, exempelvis när det gäller kulturella institutioner som har sin grund i historiska förhållanden.
Böcker och bibliotek
I Norden utkommer årligen omkring 50 000 nya boktitlar, och antalet har varit någorlunda stabilt de senaste tio åren. Ca en fjärdedel av den årliga bokproduktio-nen är skönlitterära böcker, dit även barnböckerna räknas. Återstående ca tre fjär-dedelar av de nya bokutgivningarna är facklitteratur. I förhållande till folkmängden utkommer de allra flesta nya böckerna på Island.
Det finns många slags bibliotek: folkbibliotek, forskningsbibliotek, skolbiblio-tek och biblioskolbiblio-tek inom företag och organisationer. Vissa är öppna för allmänheten, medan andra ger begränsat eller inget tillträde för allmänheten. Folkbibliotek finns i alla länder. Bokbussar har stor betydelse i vissa av de nordiska länderna när det gäller att säkerställa tillgången på bibliotekstjänster i glesbygden.
Bibliotek har traditionellt lånat ut böcker, vilket har varit ganska enkelt att räkna. I dag fungerar dock biblioteken som informationscentraler med ett brett utbud av tjänster och tillgång till alla slags både tryckta och elektroniska medier. Tillgång till elektronisk information genom biblioteken är ett väsentligt inslag i spridningen av kultur men ingår ännu inte i statistiken.
Antalet volymer i folkbiblioteken har sedan 1990 ökat i alla länderna utom Danmark och Sverige. Antalet utlånade böcker från folkbibliotek har sedan 1990 ökat väsentligt i Finland och på Åland och Island, medan Danmark och Sverige har gått ned och Norge stagnerat på detta område.
Biografer
Island har flest biografstolar per 1 000 invånare av alla nordiska länder – tre gånger så många stolar som Danmark och Finland och också klart fler än i Norge och Sverige. När det gäller filmpremiärer, har Danmark den högsta andelen nationella filmer med 18 procent. Sverige kommer därefter med 15 procent, Finland och Norge med 8-9 procent och Island med 2 procent.
Teatrar
Många teatrar i de nordiska länderna får offentliga bidrag. Bidrag till teatrar utgör huvuddelen av bidragen inom det kulturella området i alla länderna. Alla länder har nationella teatrar, där teaterpjäser, balett och opera uppförs. Utöver de nationella teatrarna finns professionella regionala teatrar som också uppbär bidrag från stat, landsting eller kommuner. Flertalet länder har några privatteatrar och många amatörensembler som ibland får bidrag, i vart fall delvis, av i första hand kom-munerna.
Museer
Antalet museer har ökat under de senaste åren om man räknar de nordiska länderna som helhet, likaså antalet besökare. Antalet besökare per 100 invånare har också ökat i alla länder utom Norge, där det har varit en nedgång. Antalet besök varierar från 91 per 100 invånare för Finland till 556 för Åland. I Danmark, Norge och Sverige varierar siffrorna från 182 till 187.
Tidningar
Sedan 1990 har det varit en allmän tendens att antalet tidningar minskat i de nordiska länderna. Tidningar definieras här som skrifter som ges ut minst fyra gånger per vecka. Den totala upplagan har också minskat sedan 1990. Upplagan per 100 invånare varierar en hel del mellan länderna där danskarna och grönländarna tydligt placerar sig som de minst tidningsläsande folken i Norden.
Religiösa trossamfund
De allra flesta människor i de nordiska länderna är kristna protestanter (lutheraner) och medlemmar i protestantiska kyrkosamfund. Andelen är störst på Island och Åland, där nästan 90 procent av befolkningen är medlemmar i den protestantiska kyrkan. Andelen är lägst i Sverige, där 77 procent av befolkningen är medlemmar i det protestantiska kyrkosamfundet. Antalet medlemmar i protestantiska kyrkosam-fund har sedan 1990 fallit i alla de nordiska länderna. Fallet har varit mest markant i Sverige.
Culture and leisure
Table 76
LibrariesBibliotek
Denmark Faroe Is. Greenl. Finland Åland Iceland Norway Sweden
2004 2004 2003 2004 2005 2004 2004 2005
Libraries Number Bibliotek
Public libraries 224 14 17 957 16 .. 865 290 Folkbibliotek
National libraries 1 1 1 1 .. 1 3 1 Nationalbib.
Univ. libraries 19 1 .. 21 .. 7 68 37 Högskolebib.
School libraries .. 18 .. .. .. .. 2 810 .. Skolbibliotek
Special libraries .. . .. 16 .. .. 244 35 Specialbib.
Other libraries .. . 55 .. .. .. 419 . Övriga bib.
Stock 1 000s volumes Antal
Public libraries 29 246 220 .. 41 025 321 .. 20 312 41 359 Folkbibliotek National libraries 21 638 151 .. 3 549 .. 915 2 468 4 031 Nationalbib. Univ. libraries 9 061 . .. 23 570 .. 211 10 263 24 593 Högskolebib.
School libraries 35 548 . .. .. .. .. 8 997 .. Skolbibliotek
Special libraries 6 633 . .. 26 947 .. .. 6 881 3 324 Specialbib.
Other libraries 4 197 . .. .. .. .. 3 605 . Övriga bib.
Lent 1 000s volumes Utlånade
Public libraries 74 744 142 .. 109 754 474 .. 18 574 60 181 Folkbibliotek
National libraries 1 605 24 .. 519 .. 84 178 153 Nationalbib.
Univ. libraries 4 276 . .. 14 919 .. 66 1 834 10 695 Högskolebib.
School libraries 23 939 . .. .. .. .. 5 593 .. Skolbibliotek
Special libraries 845 . .. 551 .. .. 2 258 236 Specialbib.
Other libraries 2 028 . .. .. .. .. 1 527 . Övriga bib.
Cult01: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005.
Source: National statistical institutes, Helsinki University Library and Ministry of Education, Finland.
Note: Denmark: Number of libraries is counted as administrative units. Finland: Figures for the national library are also included in figures for university libraries. Other libraries = polytechnics libraries. Iceland: National and University libraries: the University Library was merged with the National Library on 1 December 1994 to become the National and University Library of Iceland. Public libraries only include libraries submitting information on their activities. Norway: Special libraries incl. college libraries. Other libraries incl. county libraries, prison libraries and upper secondary school libraries.
Not: Danmark: Antal bibliotek är beräknade som administrativa enheter. Finland: Uppgifter för nationalbiblioteket är också inkluderade i uppgifterna för universitetsbiblioteken. Övriga bibliotek = yrkeshögskolebibliotek. Island: och högskolebibliotek: Universitetsbiblioteket förenades med National-biblioteket den 1 december 1994 och blev Islands National- och Universitetsbibliotek. Folkbibliotek inkluderar endast bibliotek som lämnar information om sina aktiviteter. Norge: Specialbibliotek inkluderar högskolebibliotek. Övriga bibliotek inkluderar länsbibliotek, fängelsebibliotek och gymnasiebibliotek.
Figure 53
Public libary volumes lent per personFolkbibliotekens utlåning i volymer per person
0 5 10 15 20 25 Denmark Faroe Islands
Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden
First: 1990 Second: 2004 Per person
Cult01: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2004.
Source: National statistical institutes, Helsinki University Library and Ministry of Education, Finland. Note: Greenland: Only total volumes lent. Iceland: 2001 data.
Table 77
Total number of book titles publishedTotalt antal publicerade titlar
Denmark Faroe Islands
Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden
2004 2005 2005 2004 2005 2000 2004 2004
Number of titles published
Total 14 829 111 114 12 977 59 1 967 5 531 17 683 Totalt
Fiction 3 298 22 .. 2 201 13 415 2 234 4 590 Skönlitteratur
Non-Fiction 11 531 89 .. 10 776 46 1 552 3 297 13 093 Facklitteratur
Number of titles per 1 000 inhabitants
Total 2.8 2.3 2.0 2.5 2.2 7.0 1.2 2.0 Totalt
Fiction 0.6 0.5 .. 0.4 0.5 1.5 0.5 0.5 Skönlitteratur
Non-Fiction 2.1 1.8 .. 2.1 1.7 5.5 0.7 1.5 Facklitteratur
Cult17: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1994-2005. Popu02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005.
Source: NORDICOM, www.nordicom.gu.se (Statistics Denmark, Danish Bibliographic Centre, Statistics Faroe Islands, Helsinki University Library, Statistics Åland, National and University Library of Iceland/Statistics Iceland, National Library of Norway/medianorway, Royal Library-National of Sweden).
Note: Books and booklets (less than 49 pages). Including textbooks (not for Norway) and children books. Norway: The most recent figure is low as not all data have been registered. Sweden: 2004 data not comparable with previous years. Including doctoral theses and publications previously registered as serials.
Not: Böcker och häften (under 49 sidor). Inkluderar läroböcker (dock inte för Norge) och barnböcker. Norge: De senaste siffrorna är låga för att alla uppgifter inte har registrerats. Sverige: 2004 års uppgifter är inte jämförbara med tidligare år. Inkluderar doktorsavhandlingar och publikationer som tidigare registrerats som årsböcker och liknande.
Culture and leisure
Table 78
Cinemas and film premières. 2005Biografer och filmpremiärer. 2005
Denmark Faroe Is. Greenland Finland Iceland Norway Sweden
Cinemas Number Biografer
Cinemas 165 3 3 219 22 241 804 Biografer
Screens 389 4 3 332 46 435 1 174 Filmdukar
Seats 58 860 467 1 170 57 029 8 826 86 146 195 364 Stolar
Seats per screen 151 117 390 172 192 198 166 Stolar per filmduk
Seats per 1 000
inhabitants 11 10 21 11 30 19 22
Stolar per 1 000 invånare
Film premières Filmpremiärer
Total 233 163 104 184 167 230 284 Totalt National film premières 41 - .. 15 4 20 44 Nationella filmpremiärer Foreign film premières 192 163 .. 169 163 210 240 Utländska filmpremiärer Per cent
National share 18 - .. 8 2 9 15 Nationell andel
Cult04: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2005. Cult05: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: National statistical institutes, Swedish Film Institute.
Note: Number of film premières: film at least 60 minutes long. Denmark: National: the principal production company is Danish and the film has cinema distribution in Denmark. Finland: National: domestic main producer (i.e. majority share in funding). Iceland: 2004 data. National: principal production company is Icelandic and includes co-productions. Norway: Data on cinemas are not totally comprehensive. Sweden: National: includes Swedish/foreign films, where 20 percent of the investment capital is of Swedish origin and the contribution of Swedish artists is significant.
Not: Antal filmpremiärer: Minst 60 minuter långa filmer. Danmark: Nationella: Det huvudsakliga produktionsbolaget är danskt och filmen biografdistribueras i Danmark. Finland: Nationella: Inhemsk huvudproducent (d v s majoritetsandel av finansieringen). Island: 2004 års uppgifter. Nationella:
Huvudproduktionsbolaget är isländskt och inkluderar samproduktioner. Norge: Uppgifterna om biografer är inte helt uttömmande. Sverige: Nationella: Inkluderar svenska/utländska filmer där 20 procent av investeringskapitalet är av svenskt ursprung och svenska aktörers insats är betydande.
Figure 54
Number of film premières, national and foreign. 2005Antal filmpremiärer, nationella och utländska. 2005
National
National National National
Foreign Foreign Foreign Foreign Foreign Foreign 0 50 100 150 200 250 300
Denmark Faroe Islands Finland Iceland Norway Sweden
Low: National Top: Foreign Number
Cult05: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: National statistical institutes, Swedish Film Institute. Note: Faroe Islands: Only foreign films. Iceland: 2004 data.
Table 79
Theatres. 2005 Teatrar. 2005 Denmark Faroe IslandsGreen-land Finland Iceland Norway Sweden
Theatres 101 1 1 89 6 23 109 Teatrar Performances 11 233 76 128 17 261 938 8 149 19 937 Föreställningar Visitors (1 000s) 2 118 12 12 3 188 216 1 621 3 265 Besökare (1 000) Visitors per 100 inhabitants 39 25 22 61 73 35 36 Besökare per 100 invånare Cult15: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2005.
Source: National statistical institutes, Swedish National Council for Cultural Affairs.
Note: Only theatres supported by the state. Amateur theatres are not included. Norway: Only data at organisational level, i.e. one theatre may consist of several stages. Norway and Sweden: 2004 data
Not: Endast offentligt understödda teatrar. Amatörteatrar är inte inkluderade. Norge: Uppgifter på företagsnivå. Et teater sålunda inkludera flera teaterscenbildar. Norge och Sverige: 2004 års uppgifter.
Table 80
Museums. 2005 Museer. 2005 Denmark Faroe Islands Green-land Finland Åland Iceland Norway Sweden
Museums 257 4 20 163 6 154 234 232 Museer Visitors (1 000s) 9 926 29 20 4 783 138 1 351 8 553 17 248 Besökare (1 000) Visitors per 100 inhabitants 183 60 35 91 520 465 187 192 Besökare per 100 invånare Cult16: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005.
Source: National statistical institutes, Swedish National Council for Cultural Affairs.
Note: Greenland, Finland, Iceland, Norway and Sweden: 2004 data. Museums incl. national museums and affiliated institutions, local museums, art museums and scientific museums.
Not: Grönland, Finland, Island, Norge och Sverige: 2004 års uppgifter. Museer inkl. nationalmuseer och anknutna institutioner, lokala museer, konstmuseer och vetenskapsmuseer.
Table 81
Daily newspapers. 2005Dagliga tidningar. 2005
Denmark
Faroe Islands
Green-land Finland Åland Iceland Norway Sweden
Number of
newspapers 32 2 2 53 2 4 74 90 Antal tidningar
Circulation, 1 000s 1 288 16 2 2 240 18 .. 2 318 3 603 Upplaga, 1 000-tal Circulation per 100 people 24 33 3 43 66 .. 50 40 Upplaga per 100 personer Cult03: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005.
Source: National statistical institutes, Swedish Audit Bureau of Circulations.
Note: Number of newspapers includes newspapers published 4-7 times a week. Circulation: daily average number of issues of newspapers (net circulation). Greenland: Is only published 1-2 times a week. Iceland: Both paid-for and free daily newspapers are included.
Not: Antal tidningar inkluderar tidningar som kommer ut 4-7 gånger per vecka. Upplaga: Genomsnittligt antal dagliga exemplar (nettoupplaga). Grönland: Utges endast 1-2 gånger per vecka. Island: Inklusive gratistidningar.
Culture and leisure
Figure 55
Lutherans' proportion of total population. 1990-2004Andel av befolkningen som tillhör den lutherska kyrkan. 1990-2004
75 80 85 90 95 100 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Denmark Faroe Islands Finland Åland Iceland Norway Sweden Percentage of population
Cult02: DK, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: National statistical institutes.
Note: Norway: Only data from a few years.
Elections
National elections
Nordic parliaments are based on a one-chamber system, although the Norwegian Storting functions as two separate chambers when dealing with certain issues. The Icelandic Althing, founded in 930 AD and reputed to be the oldest working parlia-ment in the world, became one chamber in 1991.
The Faroe Islands and Greenland are autonomous parts of the Kingdom of Denmark, each with a system of home rule and a local parliament. Home rule guar-antees independent administration of most official matters. They each have two representatives in the Danish Folketing.
Åland is a self-governing part of Finland. The Åland parliament – the Lagting – makes decisions on most subjects of local importance. Åland elects one member to the Finnish Riksdag.
In Denmark, Iceland, Sweden and Åland elections are held at least once every four years. Finland and Norway have fixed four-year election periods. Elections in the Faroe Islands and Greenland follow the Danish system of elections.
The Danish Folketing has 179 seats, including two seats each for the Faroe Islands and Greenland. The Finnish Riksdag has 200 seats, including one seat for Åland. The Icelandic Althing has 63 seats, the Norwegian Storting 169 seats (be-fore 165 seats) and the Swedish Riksdag 349 seats. The Faroese Lagting has 32 seats, Greenland's Landsting 31 seats and Åland's Lagting 30 seats.
Nordic citizens living in another Nordic country are entitled to vote in local government elections; other foreign citizens first must reside there for three to four years.
The Faroe Islands have the highest turnout for national elections – valid votes from 92.3 per cent of the electorate were cast at the latest election. Iceland follows with 86.7 per cent. The lowest participation in national elections is found in Finland and Åland with valid votes from 66-68 per cent of the electorate.
165 persons of the 349 members of the Swedish Riksdag are women – the high-est share of women in the Nordic parliaments, a female share of 47.3 per cent. The lowest share is found in the Faroe Islands with 9.4 per cent.
In 2005, general elections to the parliament were held in Denmark (February), Norway (September) and Greenland (November). In September 2006, elections were held for the Swedish parliament, the Riksdag. The election caused a change in government.
Elections to the European Parliament
As members of the European Union, Denmark, Finland and Sweden are entitled to vote in elections to the European Parliament. The Parliament has, at present in its sixth session from 2004-2009, 732 members. Members are distributed into seven different political groupings and one non-attached group. After the EU enlargement on 1 May 2004, Denmark and Finland each have 14 members (previously 16) and Sweden 19 (previously 22).
Elections
The first direct elections to the European Parliament were held in June 1979. Elections to the European Parliament are now held every five years. Denmark has been in the European Union since 1973 and has, thus, participated in all elections to the European Parliament. Finland and Sweden joined the European Union in 1995 and have participated in two ordinary elections (1999 and 2004), besides their individual elections, when they joined.
The participation in elections to the European Parliament is much lower than in national elections. At the election to the European Parliament in June 2004, valid votes from only 48 per cent of the electorate were cast in Denmark, 39 per cent in Finland and 37 per cent in Sweden. In comparison, Germany as well as France both had an election turnout of 43 per cent, and in Great Britain the valid votes were 39 per cent of the electorate. The average election turnout for all 25 EU countries was 45.7 per cent.
Val
Nationella val
De nordiska parlamenten bygger på enkammarsystem, även om det norska stortin-get fungerar som två separata kammare vid handläggningen av vissa frågor. Det isländska alltinget, som grundades 930 e. Kr. och anses vara det äldsta fungerande parlamentet i världen, blev en kammare 1991.
Färöarna och Grönland är autonoma delar av kungariket Danmark, med egna system för självstyre och ett lokalt parlament. Självstyret garanterar oberoende handläggning av flertalet officiella ärenden. De har två representanter var i det danska folketinget.
Åland är en självstyrande del av Finland. Det åländska parlamentet – lagtinget – fattar beslut i flertalet frågor av lokal betydelse. Åland utser en ledamot till den finska riksdagen.
I Danmark, Island och Sverige samt på Åland hålls val åtminstone en gång vart fjärde år. Finland och Norge har bestämda valperioder på fyra år. Valen på Färöarna och Grönland följer det danska valsystemet.
Det danska folketinget har 179 ledamöter, inklusive två representanter var för Färöarna och Grönland. Den finska riksdagen har 200 ledamöter inklusive en re-presentant för Åland. Det isländska alltinget har 63 ledamöter, det norska stortinget 169 ledamöter (förut 165 ledamöter) och den svenska riksdagen 349 ledamöter. Det färöiska lagtinget har 32 ledamöter, det grönländska landstinget har 31 ledamöter och Ålands lagting 30 ledamöter.
Nordiska medborgare som bor i andra nordiska länder har rätt att rösta i kommunalval, medan andra utländska medborgare först måste bo i landet under tre till fyra år.
Färöarna har det högsta valdeltagandet i nationella val – giltiga röster från 92,3 procent av de röstberättigade avgavs i det senaste valet. Island följer efter med 86,7 procent. Det lägsta deltagandet i nationella val finns i Finland och på Åland med giltiga röster från omkring 66-68 procent av de röstberättigade.
Av de 349 ledamöterna i den svenska riksdagen är 165 kvinnor, vilket är den högsta andelen kvinnor i de nordiska parlamenten – 47,3 procent. Den lägsta andelen kvinnor finns på Färöarna med 9,4 procent.
År 2005 hölls val till de nationella parlamenten i Danmark (februari), Norge (september) och Grönland (november). I september 2006 hölls riksdagsval i Sverige. Det resulterade i ett regeringsbyte.
Val till Europaparlamentet
Som medlemmar av den Europeiska unionen (EU) har Danmark, Finland och Sverige rätt att rösta i valen till Europaparlamentet. Parlamentet har för närvarande, under sjätte sessionen från 2004-2009, 732 ledamöter. Ledamöterna fördelar sig på sju olika politiska grupperingar och en oberoende grupp. Efter EU-utvidgningen 1 maj 2004 har Danmark och Finland vardera 14 ledamöter (tidigare 16), Sverige 19 (tidigare 22).
De första direkta valen till Europaparlamentet hölls i juni 1979. Val till parla-mentet hålls numera vart femte år. Danmark har varit med i EU sedan 1973 och har således deltagit i alla val till Europaparlamentet. Finland och Sverige gick med i EU 1995 och har deltagit i två ordinarie val (1999 och 2004), förutom valen vid ländernas inträde.
Deltagandet i valen till Europaparlamentet är mycket lägre än i nationella val. Vid det senaste valet i juni 2004 avgavs giltiga röster från bara 48 procent av de röstberättigade i Danmark, 39 procent i Finland och 37 procent i Sverige. Som en jämförelse kan anges att både Tyskland och Frankrike hade ett valdeltagande på 43 procent och Storbritannien 39 procent. För samtliga 25 EU-stater blev det sammanräknade valdeltagandet 45,7 procent.
Elections
Table 82
Electorate and turnout at the last two electionsAntal röstberättigade och valdeltagande vid de två senaste nationella valen
Previous election Latest election Date for previous election
(Datum för föregående val)
The electorate 1 000s Turnout percentage The electorate 1 000s Turnout percentage
Datum för senaste val (Date for latest election)
Denmark, 20-11-2001 3 999.0 87.2 4 003.6 84.5 Danmark, 2005-02-08
Faroe Is., 30-04-2002 33.5 91.6 34.4 92.3 Färöarna, 2004-01-20
Greenland, 03-12-2002 38.4 74.6 38.9 74.9 Grönland, 2005-11-15 Finland, 21-03-1999 4 152.4 65.3 4 221.0 66.1 Finland, 2003-03-16 Åland, 17-10-1999 18.7 65.9 19.0 67.6 Åland, 2003-10-19 lceland, 08-05-1999 201.4 84.1 211.3 86.7 Island, 2003-05-10 Norway, 10-09-2001 3 359.4 75.5 3 421.7 77.4 Norge, 2005-09-12 Sweden, 15-09-2002 6 722.2 80.1 6 892.0 82.0 Sverige, 2006-09-17
Ele01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, previous and latest election. Source: National statistical institutes.
Figure 56
Valid votes at the last two national elections, percentage of electoratesGiltiga röster vid de två senaste nationella valen, procent av röstberättigade
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden
First: Previous election Second: Latest election Percentage of electorates
Ele01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, previous and latest election. Source: National statistical institutes.
Table 83
Candidates elected to national parliaments by sex, percentageKönsfördelning av invalda ledamöter till de nationella parlamenten, procent
Previous election Latest election Date for previous election
(Datum för föregående val) Men Women Men Women
Datum för senaste val (Date for latest election)
Denmark, 20-11-2001 61.7 38.3 63.1 36.9 Danmark, 2005-02-08
Faroe Is., 30-04-2002 87.5 12.5 90.6 9.4 Färöarna, 2004-01-20
Greenland, 03-12-2002 67.7 32.3 64.5 35.5 Grönland, 2005-11-15 Finland, 21-03-1999 63.0 37.0 62.5 37.5 Finland, 2003-03-16 Åland, 17-10-1999 66.7 33.3 63.3 36.7 Åland, 2003-10-19 lceland, 08-05-1999 65.1 34.9 69.8 30.2 Island, 2003-05-10 Norway, 10-09-2001 63.6 36.4 62.1 37.9 Norge, 2005-09-12 Sweden, 15-09-2002 54.7 45.3 52.7 47.3 Sverige, 2006-09-17
Ele03: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, previous and latest election. Source:National statistical institutes.
Figure 57
Candidates elected to national parliaments by sex, latest electionKönsfördelning av invalda ledamöter till de nationella parlamenten vid senaste valet
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Denmark Faroe Is. Greenland Finland Iceland Åland Norway Sweden
First: Men Second: Women Percentage men and women
Ele03: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, previous and latest election. Source:National statistical institutes.
Elections
Table 84
Denmark: Distribution of votes and elected candidates to the FolketingDanmark: Röstfördelningen och valda ledamöter till det danska folketinget
20 November 2001 8 February 2005
Votes Elected candidates Votes Elected candidates
Per cent Total Men Women Per cent Total Men Women
Total 100.0 175 108 67 100.0 175 109 66 Totalt
Social Democratics 29.1 52 34 18 25.8 47 28 19 Socialdemokratiet Social-Liberal Party 5.2 9 5 4 9.2 17 9 8 Radikale Venstre Conservative Party 9.1 16 8 8 10.3 18 11 7 Konservative Folkeparti Centre Democratic Party 1.8 - - - 1.0 - - - Centrum-Demokraterne