Asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand
Fallstudierna i bilaga 1 visar att det finns många asylsökande registrerade i Göte-borg, Gävle och Södertälje, men som framgår av föregående kapi- tel är det inte möjligt att kartlägga vare sig var i bostadsbeståndet asylsö- kande i EBO bor eller hur de bor. Bostadsförhållanden som rör asylsö- kande som bor utanför Migrationsverkets anläggningsboenden är inte ett kommunalt ansvar. Dessutom saknar bostadsförhållanden under asyltiden relevans för nyanlända som skrivs in i etableringen. Därför har heller inte Arbetsförmedlingen någon kunskap om hur bostadssituationen sett ut för före detta asylsökande; kommer bostadsfrågan under asyltiden upp i sam- talen med Arbetsförmedlingen visar det sig att de allra flesta personerna har bott på något av Migrationsverkets anläggningsboenden.Fallstudierna visar att antalet asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand är starkt koncentrerat till storstadskommuner som exempelvis Göte- borg och Södertälje. Statistiken visar dock att asylsökande som bosätter sig på egen hand även förkommer i täta kommuner nära en större stad, vilket Gävle är ett exempel på i denna rapport.
Nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand
Fallstudierna visar att det har skett en kraftig ökning av antalet nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand (egenbosatta) i samtliga fem under- sökta kommuner. Denna ökning avspeglar sig i de fem kommunernas be- rättelser. Även om kommunberättelserna nästan helt och hållet beskriver boendeförhållanden som rör nyanlända kan detta utsträckas till asylsö- kande som valt att bosätta sig på egen hand. Asylsökande och nyanlända som bosätter sig på egen hand möter ungefär samma bostadssituation och därför kan man utgå från att de boendesociala konsekvenserna är jämbör- diga.Bostadssociala aspekter i storstadskommuner och
täta kommuner nära en större stad
I Göteborg, Gävle och Södertälje fortsätter asylsökande som valt att bo- sätta sig på egen hand att ha en osäker bostadssituation även efter att permanent uppehållstillstånd har beviljats. Arbetsförmedlingen i Göte- borg, Gävle och Södertälje vittnar om att så gott som alla nyanlända som skrivs in i etableringen uppger c/o-adresser och det finns troligen lägen-
heter som används mer som sovplatser än som bostäder. I kommuner med stor bostadsbrist och hög trångboddhet har många grupper svårt att hitta fungerande boendelösningar. Finns det inga lediga lägenheter i kommu- nen bor både asylsökande och nyanlända som valt att bosätta sig på egen hand hos släktingar, bekanta eller i andra tillfälliga bostadslösningar. I bästa fall handlar inneboendet om att bo i ett eget rum, i sämsta fall är det en sovplats på en madrass eller soffa.
Den ansträngda bostadssituationen medför att många nyanlända och deras anhöriga flyttar runt mellan många olika boenden – ibland under flera år. Att personer tillåts bosätta sig på egen hand både under asyltiden och i samband med att de beviljas uppehållstillstånd bidrar, menar kommuner- na, till att stadsdelar som redan har stor brist på bostäder blir än mer trångbodda.
Asylsökandes och nyanländas rätt att på egen hand bosätta sig beskrivs av intervjupersonerna som ett nav kring vilket många bostadssociala pro- blem och utmaningar kretsar. Den gemensamma uppfattningen dessa tre kommuner är att det kan fungera att bo inneboende eller bo i andra for- mer av osäkra bostadslösningar den första tiden efter PUT men ju längre tiden går, desto mer ohållbar blir boendesituationen. Framför allt lyfter intervjupersonerna fram bristen på bostäder som en huvudorsak till varför många personer som bosatt sig på egen hand dras in i flyttkaruseller. Både kommunerna och nyanlända vittnar om att vardagen för många per- soner i osäkra bostadslösningar präglas av oro och tankar som har med bostadssituationen att göra. De synliga tecknen är stress och koncentrat- ionssvårigheter bland vuxna och barn. Den energi som borde läggas på etableringsinsatserna går i stället åt till att kontakta olika så kallade hjäl- pare eller förmedlare som mot betalning säljer olika bostadslösningar. In- tervjupersonerna berättar också om praktiska problem som kan drabba den som är inneboende. Ett exempel är att nycklarna till lägenheten inte räcker till alla.
Värdfamiljerna får problem
Flera av intervjupersonerna i kommunerna har påtalat att eget boende kan medföra negativa sociala aspekter för såväl de asylsökande och nyan- lända som för värdfamiljerna som tar emot inneboende. Familjer som är etablerade kan få problem när inneboendet drar ut på tiden. Det framhålls särskilt att värdfamiljens egna barn kan få problem, eftersom de får mindre plats till sitt förfogande när släktingar eller andra personer flyttar in. För etablerade familjers barn kan detta yttra sig i försämrade skolpre- stationer eller försämrad hälsa. Många som bor inneboende flyttar därför
runt till olika värdfamiljer för att inte vara i vägen. Värdfamiljen kan dessutom välja att vräka en person eller familj med kort eller inget varsel. Om värdfamiljen flyttar får det också konsekvenser för den som är inne- boende. Nedanstående exempel illustrerar vad som kan hända.
X kom till Sverige för 6 år sedan. Asyltiden tillbringade hon och hennes två barn i ett anläggningsboende i Bollnäs. Efter att ha fått uppehållstillstånd flyttar hon in hos en släkting (Y) i Gävle. Den första tiden fungerar det bra att bo inneboende. Situationen förändras dock drastiskt när värdfamiljen beslutar sig för att flytta till en annan del av Gävle. Hyreskontraktet sägs dock inte upp utan Y:s lägenhet hyrs ut i andra hand till en ny familj (Z). Trångboddheten gör att familjerna X och Z inte kommer överens och situationen blir till sist ohållbar. X flyttar in hos en annan värdfamilj, men även där blir det oro och konflikter som gör att X och barnen måste flytta vidare. När detta upp- repas några gånger blir boendesituationen akut. Socialtjänsten ser ingen annan möjlig- het än att placera X och barnen ett tillfällig kategoriboende ett par mil utanför Gävle tätort.
Det samlade intervjumaterialet i bilaga 1 innehåller en mängd detaljerade redogörelser över de boendesociala problem som intervjupersonerna an- ser att det egna boendet generar. Utöver att värdfamiljerna kan få pro- blem ges i framför allt Göteborg och Södertälje exempel på familjer som valt att bosätta sig på egen hand men som på olika sätt hamnat i ohållbara boendesituationer och måste söka hjälp hos socialtjänsten. Exempelvis beskrivs i intervjuerna hur barnfamiljer blivit ”utslängda på gatan” ef- tersom de fått lämna ett boende med kort varsel.
Isolering och segregation
Möjligheten för asylsökande och nyanlända att på egen hand bosätta sig beskrivs som en okontrollerad inflyttning som leder till ökad segregation och ökat utanförskap. Framför allt Södertälje och Göteborg varnar för en utveckling där många personer från samma folkgrupper bor och lever iso- lerat från det svenska samhället. I intervjumaterialet sägs att det redan i dag finns bostadsområden där det inte är självklart att lära sig det svenska språket. Bristen på bostäder och hög trångboddhet i kombination med EBO främjar en växande otillåten bostadsmarknad. Ett problem som alla kommuner verkar ha gemensamt är bristen på stora lägenheter.
I populära EBO-kommuner ökar trångboddheten
Utredningen Mottagande av asylsökande och flyktingar konstaterade föl- jande:
Huruvida bostaden uppfattas som tillfredsställande måste dock vara en fråga för den asylsökande att avgöra. Trångboddhet är en ytterst subjektiv känsla som mer handlar om upplevelser och förväntningar än om den faktiska yta som var och en har till sitt förfogande.34
När förslaget om eget boende lanserades i denna utredning på 1990-talet ansågs trångboddhet vara en subjektiv upplevelse. Vid denna tidpunkt fanns det många lediga bostäder. Utredaren såg framför sig att asylsökan- des tid i eget boende skulle följas av en egen bostad på den reguljära bo- stadsmarknaden. Kartorna i kapitel 2 och visar dock att så inte blev fallet i många kommuner utan man fortsätter att bo inneboende även som nyan- länd. Slutsatsen är att nästan alla asylsökande och nyanlända som väljer att bosätta sig på egen hand i kommuner med stor bostadsbrist måste räkna med att bo inneboende den första tiden. Därmed kan man sluta sig till att de allra flesta som väljer eget boende i storstadskommuner (Söder- tälje och Göteborg) samt i täta kommuner nära en större stad (Gävle) och också hamnar i trångboddhet. Intervjupersonernas beskrivningar av trångboddhetens konsekvenser är troligtvis relevanta i flera kommuner än de besökta.
Även om olika personer kan uppleva trångboddhet på olika sätt kan inte alla svårigheter reduceras till individuella uppfattningar. Att bo trångt medför såväl praktiska problem som materiell förslitning samt psykisk och fysisk ohälsa. Många intervjupersoner i de besökta kommunerna me- nar att trångboddhet inte är en subjektiv upplevelse, och både kommuner- nas berättelser och intervjuerna med nyanlända visar att det kan kännas påträngande att bo hemma hos någon.
Mest allvarlig är att bristen på plats och trängseln gör det svårt att hålla rent.35 Flera av bostadsbolagen och socialtjänsterna beskriver boende-
miljöer som är skadliga för hälsan till följd av att många tränger ihop sig på små ytor. Trångboddhet leder till större slitage på lägenheten. Särskilt våtutrymmen påverkas eftersom hög belastning kan leda till fukt, mögel och svampangrepp med åtföljande hälsoproblem. Trångboddhet kan alltså ge fysiska besvär på grund av praktiska problem att upprätthålla bostads- hygien. Personer som lever trångbott riskerar att drabbas av luftvägspro- blem och andra sjukdomar som minskar livslängden.
Trångboddhet kan även skapa konflikter med grannar. De kommunala bostadsbolagen får in klagomål om familjer som bor mycket trångbott, vilket kan sluta med vräkning som följd.
Barnfamiljernas situation
Socialtjänsten, skolan och andra verksamheter poängterar att barnen drabbas hårdast av otrygga boendemiljöer och osäkra bostadsförhållan- den. Det kan dröja flera år innan den nyanlända familjen får en egen bo- stad och ofta flyttar familjerna runt. I Göteborg, Södertälje och Gävle
vittnar socialtjänsten och skolan om att den ständiga oron över att behöva flytta runt leder till att de inneboende familjernas barn har svårt att enga- gera sig i skolan.
Trångboddhetens sociala effekter visar sig i ökade konflikter med föräld- rar och syskon. Är det trångt i bostaden tenderar barn att tillbringa myck- et av sin fritid utanför hemmet, vilket minskar den sociala kontrollen. Små barn får inte plats att leka inomhus och det kan vara svårt att hitta en plats för skolarbete och läxläsning. Barn utan eget rum ägnar mindre tid till läxläsning och därför påverkar trångboddhet barns skolresultat nega- tivt.36 I Södertälje och Göteborg berättar man att unga pojkar och äldre
tonåringar ”trycks ut” i bostadsområdet, där de riskerar att hamna i kri- minalitet.
Det finns en oro för vad som ska hända med barnen ur ett längre perspek- tiv. Fallstudierna visar att antalet barn till personer som valt att bo-sätta sig på egen hand i Södertälje, Göteborg och Gävle ökar. Allt fler nyan- lända barn (0–17 år), som bosätts i storstadskommuner eller täta kommu- ner nära en större stad kommer i allt större utsträckning att bo på ett sätt som försvårar inomhuslek och läxläsning.
Barnfamiljer bor inte där de är skrivna
I framför allt Gävle och Göteborg rapporteras att det under de senaste åren har skett en ökning av personer som är skrivna på en adress men som bor på en annan adress. Utbildningsförvaltningen bekräftar att skolan i Gävle träffar på elever som är folkbokförda i en stadsdel men där deras bostad ligger i en annan del av staden. Skolan vill inte förstora upp att asylsökande och nyanlända elever har dubbla adresser och om det uppda- gas väljer skolan att inte konfrontera eleven i fråga. Att man gör så moti- veras av att barnen behöver få känna sig trygga i skolan. Frågor kring bo- stadsadresser och var elever faktiskt bor kan, menar man, leda till oro och till att barnen sluter sig inom sig själva.
Inneboende barnfamiljer kan få ett försprång
Trots problemen ser utbildningsförvaltningen i Gävle vissa fördelar med att barn bor inneboende hos en släkting eller bekant som känner till hur den svenska skolan fungerar. Värdfamiljen kan ge goda råd om frågor som rör skolan, vilket underlättar skolans dialog med föräldrarna. Enligt utbildningsförvaltningen överförs på så sätt information om rättigheter och skyldigheter till asylsökande och nyanlända. Barn som har bott i in- neboende får därmed ett försprång gentemot barn som tidigare har bott i anläggningsboende i en annan kommun och sedan flyttar till Gävle. Det
tar längre tid för dessa barn att knyta an till de vuxna som finns i skolan än det gör för dem som kommit direkt till Gävle, enligt utbildningsför- valtningen.
Omfattningen av problemet med trångboddhet
Kartan (Figur 3.1) nedan illustrerar var i Södertälje nyanlända bosatte sig 2014 och hur stor den genomsnittliga boendeytan är i olika bostadsområ- den.37
Figur 3.1 Södertälje
De röda rutorna på figur 3.1 ger en indikation på att personer som bosät- ter sig på egen hand i flerbostadshus i stadsdelarna Ronna, Geneta och Hovsjö hamnar i bostadsområden som sannolikt är mycket trångbodda. Totalt 2 lägenheter med nyanlända folkbokförda har 5 eller fler vuxna folkbokförda per rum (gula trianglar på kartan) och 2 nyanlända är folk- bokförda i bostäder med 10 eller fler vuxna folkbokförda i bostaden (fyr- kant med tvärställda streck).
Södertälje har genomfört en egen undersökning över antalet folkbok- förda i lägenheter i flerbostadshus uppdelat på lägenhetsstorlek, och man uppskattar att ca 3 200 personer i ca 500 lägenheter är trångbodda, men då är inte de asylsökande som valt att bosätta sig på egen hand inräknade. Vid halvårsskiftet 2015 fanns det 1 184 asylsökande registrerade som EBO, vilka kan antas bo inneboende hos någon i de redan trångbodda bo- stadsområdena. Dessutom finns det personer utan uppehållstillstånd som på ett eller annat sätt bor i områdena. Sammantaget betyder det att så många som 4 500–5 000 personer bor trångt i Södertälje.
Uppdelat på lägenhetsstorlek fann man 45 lägenheter med 5 eller fler vuxna per rum och 66 lägenheter med fler än 10 personer folkbokförda. I Södertäljes kartläggning av trångboddheten finns det således många fler trångbodda än vad som framkommit i Boverkets kartläggning. Skillna- derna kan bero på att många personer som inte är nyanlända folkbokför sig i bostäder där de bor på en väldigt liten yta per person, eller så finns det ett stort antal folkbokförda barn i de trångbodda lägenheterna.
Socialtjänsten under press
Att socialtjänsten hamnar i moraliska dilemman återkommer i flera av kommunberättelserna från Göteborg, Södertälje och Gävle. Deras ar- betssituation beskrivs genomgående i intervjuerna som allt svårare. Soci- altjänstens arbete innebär möten med personer som balanserar mellan att vilja berätta om hur illa det är ställt och som samtidigt är rädda för att myndigheten ska försämra tillvaron för värdfamiljen eller lägenhetsinne- havarna, om de får reda på hur illa det är ställt. Rädslan för att värdfamil- jens ekonomi ska försämras gör också att många utsatta personer inte vill berätta hur de verkligen har det, menar till exempel socialtjänsterna i Göteborg och Södertälje.
Nyanlända har dessutom tillgång till information om att det finns perso- ner som kan ordna folkbokföringsadresser eller bostäder mot betalning, och i Göteborg och Gävle kommer socialtjänsten i kontakt med familjer som inte har råd med andrahandshyran och därför ansöker om försörj- ningsstöd. Även om socialtjänsten får kännedom om att nyanlända har betalat för att få ett hyreskontrakt, eller att de bor otillåtet i andra hand, är det inte självklart att Polisen och bostadsbolaget informeras, för om en familj blir vräkt av hyresvärden på grund av otillåten uthyrning kan de bli hemlösa, säger socialtjänsten i flera av kommunerna, och då måste kom- munen betala för ännu dyrare bostadslösningar.
Den sekundära bostadsmarknaden används inte till
nyanlända
Av landets 290 kommuner finns det ca 50 kommuner som säger att ny- anlända kan få förtur i de kommunala bostadsbolagens lägenhetskö. Ing- en av de besökta kommunerna tillhör dock den gruppen. I en del kommu- ner används ibland den så kallade sekundära bostadsmarknaden för att bi- stå nyanlända med bostäder.38 Ingen av de fem besökta kommunerna an-
vänder sociala hyreskontrakt för att hjälpa nyanlända att komma in på den reguljära bostadsmarknaden. Undantag kan visserligen göras för barnfa- miljer men det vanliga är att socialtjänsten placerar barnfamiljerna på vandrarhem och hotell eller i andra mer temporära bostadslösningar. So- cialtjänsten i Göteborg berättar att kommunen har tillgång till två vand- rarhem för barnfamiljer. Där kan socialtjänsten i de olika stadsdelarna placera nyanlända barnfamiljer som temporärt är i behov av bostad. Vandrarhemmen är ständigt fullbelagda och 50–75 familjer står ständigt i kö. Familjerna placeras i regel först på hotell eller på ett annat vandrar- hem i väntan på en plats.
I Södertälje är målgruppen för sociala kontrakt hushåll med ekonomiska problem. Avsteg från den principen kan göras om det gäller våld i nära relationer eller om det handlar om mycket utsatta barnfamiljer.
Flyttar från förstahandskontrakt till inneboende och
osäkra bostadsförhållanden
Arbetsförmedlingarna pekar på att det är svårt för nyanlända att hitta ar- bete i Gävle, Hultsfred och Östra Göinge. Många nyanlända som får up- pehållstillstånd är ensamma män, och många av dem får också första- handskontrakt på lägenheter i kommuntyper som Östra Göinge eller Hultsfred, men när deras anhöriga kommer till Sverige kan det vara svårt att hitta tillräckligt stora lägenheter i bosättningskommunen. I exempelvis orter som Hultsfred och Östra Göinge utgörs stora delar av bostadsmark- naden av villabyggelse men alternativet att köpa ett hus är inte möjligt för den som är nyanländ och inte har kommit i arbete. Trots att man har fått en egen lägenhet och påbörjat etableringen väljer många nyanlända därför att flytta till en annan kommun, i hopp om att där hitta en bostad som bättre motsvarar familjens behov.39
38 Sekundära bostadsmarknader definieras som kommunernas utbud av boendelösningar
för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyres-avtal, van- ligtvis andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller sär-skilda villkor eller regler
Problemet är att de samtidigt lämnar ett eget lägenhetskontrakt för att i stället flytta till exempelvis Göteborg där det är mycket svårt att hitta en lägenhet över huvud taget och där många är trångbodda. Därför menar en intervjuad person på Arbetsförmedlingen att många så kallade sekundär- flyttare med egna hyreskontrakt efter en tid tenderar att bli inneboende el- ler hamna på den otillåtna andrahandsmarknaden.
Bostadssociala aspekter i avlägset belägna
landsbygdskommuner och landsbygdskommuner
nära en större stad
Fallstudierna visar att det i Hultsfred och Östra Göinge finns relativt få asylsökande som bosatt sig på egen hand i väntan på asyl. Ingen av de in- tervjuade personerna i kommunerna har kunna redogöra för hur denna grupps boendesituation ser ut. Den andra gruppen, det vill säga nyanlända som fått PUT och som bosätter sig på egen hand, har däremot ökat kraf-