boendesituationen samt möjlig
handel med adresser
Kapitel 2 inleds med att redovisa hur bilden ser ut gällande antalet asyl- sökande som är inskrivna i eget boende i Migrationsverkets statistik och placerar dessa på en karta. Antalet nyanlända som på egen hand ordnar bostad tas därefter upp. Det konstateras av tidigare rapporter att det är svårt att ge någon tydlig bild över boendesituationen för asylsökande och nyanlända. Asylsökandes boendesituation följs inte upp av någon myn- dighet. Nyanlända folkbokförs däremot på en adress och kan följas i an- nan statistik. En statistik som kan ses är boendeytan per nyanländ. Har man som nyanländ rätt till etableringsersättning så kan man också på vissa kriterier söka bostadsersättning. Statistiken över bostadsersättning- en gör det möjligt att säga något om nyanländas möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden. En tredje variabel som dessa två kan relateras till är kommunernas redovisade bostadsunderskott enligt bostadsmark- nadsenkäten. Dessa tre variablar ger tillsammans en mer utvecklad kart- läggning av nyanländas boendesituation än vad som tidigare varit möjligt.
Asylsökande inskrivna i eget boende
I detta avsnitt redovisas statistik från Migrationsverket om antalet asylsö- kande som bor i EBO under asyltiden. Antalet kommuner med 100 eller fler inskrivna i EBO har ökat under de senaste åren. Tabell 2.1 visar de 15 kommuner som 2015-10-01 hade flest asylsökande som på egen hand valt att bosätta sig i en kommun. Den visar också antalet inskrivna i EBO för de kommunerna årligen från och med 2013. I bilaga 3 finns en ta- bell över fler än 100 inskrivna asylsökande 2015-10-01. Antalet kommu- ner med 100 eller fler inskrivna i EBO har ökat från 30 till 57 stycken mellan 2013 och 2015. De kommuner som 2013 hade 100 eller fler är mer eller mindre samma kommuner som 2015 har 100 eller fler inskrivna även om många av de kommunerna har fler boende i EBO 2015 än jäm- fört med 2013.
Tabell 2.1 visar de 15 kommuner som har flest antal inskrivna asylsökande i EBO den första oktober 2015, relaterat till tidigare år från och med 2013
Källa: Migrationsverket.
För att beskriva var i landet många asylsökande väljer att skaffa sig ett boende på egen hand presenteras Migrationsverkets statistik med hjälp av en karta. Kartan på nästa sida (figur 2.1) visar var asylsökande valt att bo- sätta sig på egen hand.
Antalet inskrivna i EBO
2013 2014 2015 2015-10-01 Stockholm 2976 2925 3328 4165 Göteborg 1737 1699 2491 3135 Malmö 1141 1243 1723 2637 Södertälje 569 699 1089 1332 Botkyrka 466 625 860 1124 Norrköping 315 394 664 926 Eskilstuna 267 256 533 741 Helsingborg 253 270 400 698 Uppsala 282 326 439 581 Örebro 311 330 461 574 Västerås 189 289 387 567 Huddinge 207 283 458 565 Haninge 236 239 411 514 Järfälla 250 238 315 512 Gävle 236 207 318 473
Figur 2.1 Asylsökande som på egen hand var bosatt i en kommun 1 oktober 2015.
Källa: Migrationsverket.
Kartan visar att det finns asylsökande som valt att ordna boende på egen hand i nästan alla kommuner. Dock är det vissa kommuner och regioner som sticker ut. Storstäderna och vissa kommuner som Södertälje, Bot-
kyrka och Norrköping tar emot många asylsökande. På regionnivå tar Stockholms län emot överlägset flest.
Kartan beskriver den övergripande bilden men den statistiska kartlägg- ningen av var och hur asylsökande som på egen hand ordnar boende sträcker sig dessvärre inte längre än hit.
Kommunplacerade nyanlända som på egen hand
ordnar bostad
Som nämnts i kapitel 1 föreligger viss risk för begreppssammanbland- ning. Tabell 2.1 och figur 2.1 beskriver statistik över asylsökande som i avvaktan på besked om uppehållstillstånd (PUT) har valt att på egen hand skaffa sig ett boende i någon kommun. Figur 2.2 beskriver på vilka sätt nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd blir mottagna i en kommun (kommunplacerade). Nyanlända kan i princip bli kommunplacerade på två sätt: Det ena är att PUT-personerna själva väljer att bosätta sig i vilken kommun de vill. Detta sätt kallas för ”EBO” i figur 2.2. Det andra sättet att bli kommunplacerad på är att PUT-personerna blir anvisade till en kommun. Detta sätt kallas för ”ABO” i figur 2.2. Figur 2.2 på nästa sida visar ett genomsnittligt antal kommunplacerade per månad fram till och med augusti 2015. Figuren visar att de flesta ny- anlända som mottagits av en kommun 2015 tillhör kategorin EBO (drygt 2 000 personer som bosätter sig på egen hand).
Det totala antalet kommunplacerade per månad uppgår till knappt 4 000 personer. Över hälften utgörs således av före detta asylsökande som på egen hand har bosatt sig i en kommun (EBO) och 1 250 personer är anhö- riga.
Nyanlända som efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrations- verket har blivit kommunplacerade ingår i kategorin ABO. Denna grupp utgörs av cirka 540 personer. Antalet barn som är kommunplacerade kommer däremot huvudsakligen från ABO, vilket utgör ca 65 procent av totala antalet kommunplacerade barn.
Figur 2.2 Antal kommunplacerade per månad och flyktingkategori 2015 (till och med augusti).17
Källa: Migrationsverket.
Boendesituationen för nyanlända
I Boverkets rapport från 200818 sammanfattas resultat från ett antal forsk-
ningsstudier. Dessa studier har funnit bostadssociala effekter i samband med egen bosättning som kan sammanfattas med att boendet karaktärise- ras av trångboddhet, frekventa flyttar och provisoriska lösningar. För de närmare 2 000 asylsökande personer som varje månad skaffar ett boende i en kommun på egen hand (EBO) påverkas boendesituationen av det rå- dande läget på bostadsmarknaden i inflyttningskommunen. Boendesitua- tionen påverkas också av nyanländas möjlighet att erhålla en bostad, ef- tersom många personer i dessa grupper ofta flyttar till samma bostadsom- råden.
Migrationsverkets statistik säger inget om vad för slags bostadssociala förhållanden som nyanlända möter när de blir kommunplacerade. För att kartlägga boendesituationen för nyanlända behöver fler statistikkällor an- vändas. Nedan presenteras en övergripande beskrivning och analys uti- från underlag som inhämtats från Försäkringskassan, Centrala studie- stödsnämnden (CSN) och Statistiska centralbyrån (SCB). Underlaget för den statistiska kartläggningen har bearbetats, analyserats och presenteras med hjälp av kartor
Följande avsnitt presenterar tre olika variabler som beskriver de nyanlän- das boendesituation:
17 www.migrationsverket.se, hämtad 2015-10-01.
18 Boverket (2008). ”Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning”, s. 15–16.
151 539 2 029 45 1 250 1 208 109 3 0 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500
Kvot ABO EBO Övriga Anhöriga
– boendeyta per person – bostadsersättning
– bostadsbrist enligt kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten (BME)19
Variablerna syftar till att ge en bild av boendesituationen för nyanlända.
Boendeyta per person
Varje nyanländ kopplas till en bostad och bostadens boendeyta. Bosta- dens area delas med antalet personer som kan kopplas till bostaden. Re- sultatet blir boendeyta i kvadratmeter per person.
Det finns svagheter med variabeln boendeyta för i många fall är det inte den verkliga boendeytan för individerna, eftersom det kan antas att många individer inte bor där de är folkbokförda. Boendeytan blir således missvisande för enskilda bostäder. Individer som folkbokför sig på en adress medan de bor på en annan drar ner den genomsnittliga boendeytan på den adress där de är folkbokförda medan boendeytan per person blir hög där de faktiskt bor.
Boendeyta per person är beräknad på genomsnittet för ett område som de- finieras av rutor20 med antingen en sida motsvarande 250 meter eller en
sida motsvarande 1 kilometer.
Boendeyta per vuxen och barn 2014
Kartan på nästa sida (figur 2.3) visar boendeytan per nyanländ vuxen och barn 2014, uppdelat på kommun. I statistiken ingår de personer som är anvisade boende, både av Arbetsförmedlingen och av Migrationsverket. Rött i kartan motsvarar minst ytan 14,1–19 kvm per person. Sedan följer i storleksordning från mindre till större, ytorna gult (19,1–24 kvm), grått (24,1–29 kvm) och ljusblått (29,1–36,5 kvm) som avser den största ytan per person. Riksgenomsnittet för samtliga boende i Sverige är 42 kvm per person. Asylsökande ingår dock inte i den statistiken, eftersom de inte är folkbokförda. Det finns också anledning att anta att asylsökande bosätter sig i samma bostadsområden som nyanlända21. Det gör att boendeytan per
person som redovisas i kartan överskattas.
19 Boverkets bostadsmarknadsenkät, http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-
av-boverket/oppna-data/bostadsmarknadsenkaten/, hämtad 2015-10-01.
20 För mer information se http://www.gis.scb.se/.
21 Detta kan antas utifrån kommunberättelserna och utifrån att det rimligtvis är dessa om-
Figur 2.3 Genomsnittlig boendeyta per person för nyanlända 2014.
Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), bearbetning Boverket.
Figur 2.3 visar boendeytan per nyanländ vuxen och barn 2014. Den är be- räknat utifrån boendeytan i bostäder där nyanlända bor delat på antalet folkbokförda på bostaden. Det räcker med att det är en nyanländ folkbok- förd på adressen för att bostaden ska räknas in i statistiken. Vissa kom-
muner sticker ut som till exempel Tjörn. Det beror på att nyanlända där med största sannolikhet är folkbokförda på ett anläggningsboende, vilket gör att boyta per person blir mycket lågt där. Generellt kan dock antas att boendeytan per person överskattas, eftersom asylsökande inte är folkbok- förda och många av dessa är inneboende i samma område som nyanlända. Kartan ovan visar att boendeytan per person är lägre i städerna. Boendey- tan per person är för nyanlända i genomsnitt ca 22 kvm och medianen är knappt 21 kvm per person. Det är stora skillnader mellan kommunerna där den genomsnittliga boendeytan varierar från 3,7 kvm (Tjörn) per per- son till ca 37 kvm. Det ska ses i sammanhanget att riksgenomsnittet är cirka 42 kvm per person.
Genom att kartlägga den genomsnittliga boendeytan för nyanlända fås ett ungefärlig mått på om man har bosatt sig i kommuner där det är relativt sett trångbott.
Bostadsersättning
Bostadsersättningen är en annan variabel som kan ge information om si- tuationen på bostadsmarknaden för nyanlända är. Bostadsersättning kan sökas av dem som har rätt till etableringsersättning.22 Den som äger sin bostad eller har ett hyreskontrakt för bostaden kan ansöka om bostadser- sättning. Ersättningen är till för den som bor i egen bostad och kan inte fås om personen är inneboende hos någon annan.23 Andrahandsuthyrning kan även godkännas om hyresavtalet är skriftligt och hyresvärden, bo- stadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt andrahandsuthyr- ningen.
Andelen som mottar bostadsersättning kan kopplas till kommunernas svar i Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) om underskott på bostäder. Genom kopplingen erhålls ett mått på möjligheten att få ett kontrakt på bostadsmarknaden. Det som framträder är att det finns ett starkt samband mellan en låg andel som tar emot bostadsersättning och kommuner där det finns ett underskott på bostäder. På kartan (figur 2.4) visar sig detta genom att områden med låg andel bostadsersättning också har ett under- skott av bostäder enligt BME.
22
De som fått uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande kan ansöka om etableringsersättning. Etableringsersättningen kan fås när en etableringsplan är upprättad och om personen är mellan 20 och 64 år. Personen kan därutöver ansöka om etableringstillägg om det finns ett barn som bor hemma.
23
Försäkringskassan:
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/ny_i_sverige/etableringsersattning, hämtad 2015-10-01.
Figur 2.4 Andel nyanlända med bostadsersättning samt kommuner med bostadsbrist enligt BME.
Källa: Försäkringskassan och Boverket, bearbetning Boverket.
Nyanländas etablering på bostadsmarknaden
Tillväxtanalys delar in landets kommuner i olika kommuntyper utifrån ett stad- och landperspektiv. Indelningen bygger på principer och antaganden
från Eurostat och OECD och baseras på tillgänglighet och befolkningssta- tisk.24 Tabell 2.2 visar andelen som tar emot bostadsersättning per kom-
muntyp 2011–2015. Tabellen visar att andelen som tar emot bostadser- sättning av dem med etableringsersättning har ökat under perioden. De olika kommuntyperna hade 2011 en ungefär lika stor andel som tog emot bostadsersättning med undantag för storstäderna som låg på en mycket lägre nivå. Utvecklingen har sedan skiljt sig åt, där landsbygdskommu- nerna har haft den största ökningen. Ökningarna i de mer urbana kommu- nerna har varit mindre och i storstadskommunerna har det inte skett nå- gon förändring alls.
Tabell 2.2 Andel som tar emot bostadsersättning av antalet med etableringser- sättning per kommuntyp 2011–2015
Källa: Försäkringskassan.
24 Tillväxtanalys indelning i kommuntyper bygger på principer och antaganden från Euro-
stat och OECD för ett internationellt sammanhang. Indelningen är skapad utifrån geogra- fiskt högupplöst befolkningsstatistik (kilometerrutor) och tillgänglighetsberäkningar (kilometerrutor, orter och den nationella vägdatabasen). Källa: RIR och Tillväxtanalys
http://www.tillvaxtanalys.se/om-tillvaxtanalys/projekt-och-uppdrag/regional-analys-och- uppfoljning/ny-indelning-for-kommuner-i-ett-stad-och-land-perspektiv.html, hämtad den 2015-10-02. Andel 2011 i % Andel 2012 i % Andel 2013 i % Andel 2014 i % Andel 2015 i % Skillnad 2011– 2015, i procent- enheter Landsbygdskommuner avlägset belägna 21 24 20 26 35 14 Landsbygdskommuner
nära en större stad
21 24 19 22 28 7 Storstadskommuner 9 11 8 9 9 0 Täta kommuner
avlägset belägna 22 25 20 23 27 5 Täta kommuner
nära en större stad 20 26 24 24 25 5 Riket 17 22 19 21 23 6
Karta (figur 2.5) visar samma förhållande som i tabellen ovan (andelen nyanlända med bostadsersättning i relation till kommuntyper). Desto mindre ring på kartan för en kommun, desto mindre andel av de nyan- lända med etableringsersättning som också har bostadsersättning.
Figur 2.5 Andel nyanlända med bostadsersättning i relation till olika kommun- grupper 2014.
Genomsnittliga boendeytan i förhållande till bostadsersättningen
I kartan (figur 2.6.) nedan relateras den genomsnittliga boendeytan per person för nyanlända till andelen som också får bostadsersättning. Fär- gerna visar den genomsnittliga boendeytan och prickarna visar andelen med etableringsersättning som får bostadsersättning.
Figur 2.6 Genomsnittlig boendeyta per person för nyanlända samt andelen som får bostadsersättning 2014.
Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) och Försäkringskassan, bearbetning Bover- ket.
Hemutrustningslån
Den som kommit till Sverige och omfattas av etableringsförordningen kan få låna pengar av CSN för att köpa utrustning till hemmet. Detta lån kallas hemutrustningslån och uppgår till högst 15 000 kronor för en per- son i en omöblerad bostad.25 För att få ett hemutrustningslån krävs att:
individen omfattas av flyktingmottagande eller etableringsför- ordningen
det gått maximalt två år sedan individen mottogs i en kommun
individen är myndig.
För att få ett hemutrustningslån krävs också ett intyg om bostad. Den sö- kande ska därtill vara folkbokförd på den aktuella adressen. Bor per- sonen där i andra hand ska den som söker lånet kunna styrka att inneha- varen av förstahandskontraktet inte är folkbokförd eller bor på adressen. Hemutrustningslån kan ge en bild av situationen på bostadsmarknaden, men det säger också något om hur många som söker sig till kommunerna. Svagheten är att det är olika instanser som har ansvar för hemutrustnings- lånen i kommunerna. Informationen om att man kan få hemutrustningslån varierar därför från kommun till kommun. Tabell 2.3 visar de kommuner där det betalas ut högst antal hemutrustningslån.
Tabell 2.3 Kommuner med högst antal utbetalade hemutrustningslån 2012
Kommun Antal hemutrustningslån 2014
Malmö 394 Växjö 307 Kristianstad 283 Göteborg 262 Trollhättan 228 Eskilstuna 226 Helsingborg 220 Norrköping 204 Nässjö 190 Örebro 190 Stockholm 185 Avesta 178 Borås 178 Fagersta 176 Västerås 176 Jönköping 166 Karlskoga 166 Lindesberg 159 Gävle 156 Skövde 155 Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN)
Tabell 2.4 visar att antalet hemutrustningslån har varierat de senaste tio åren, med en klar uppgång 2014.
Tabell 2.4 Antal hemutrustningslån
Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN).
Tabell 2.5 nedan visar antalet hemutrustningslån som andel av antalet ny- anlända med etableringsersättning i de fem kommuner där fallstudier ge- nomförts.
Tabell 2.5 Andel av dem med etableringsersättning som söker hemutrustningslån, 2006–2015 27
Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN).
26 Antalet hemutrustningslån t o m 2015-04-30, uppräknat motsvarar detta 11 500 för hela
2015.
27 Siffran för 2015 är uppräknad till årsbasis utifrån antalet hemutrustningslån till och
med april 2015. År Antal hemutrustningslån 2006 574 2007 8 155 2008 7 899 2009 6 215 2010 5 403 2011 4 047 2012 4 404 2013 6 138 2014 10 257 2015 3 83826
År Hultsfred Södertälje Gävle Östra Göinge Göteborg
2011 0 % 46 % 68 % 0 % 35 % 2012 32 % 10 % 28 % 14 % 16 % 2013 5 % 10 % 18 % 6 % 10 % 2014 19 % 9 % 15 % 0 % 9 % 2015 33 % 8 % 12 % 0 % 8 % Genom- snitt 25 % 12 % 19 % 5 % 11 %
Tydligare kartläggning än i tidigare rapporter
Kombinationen av de tre variablerna genomsnittlig boendeyta, bostadser- sättning och bostadsbrist ger tillsammans en mer utvecklad kartläggning av nyanländas boendesituation än vad som tidigare varit möjligt. Eftersom det bara är nyanlända som ingår i statistiken, samtidigt som även asylsökande i hög grad söker sig till samma områden, kan det för- modas att boendeytan generellt sett överskattas. Kartan ”Genomsnittlig boendeyta per person för nyanlända 2014” visade att bostadsytan generellt sett är liten för nyanlända och att den är som minst i och i närheten av de större städerna.
Ett annat verktyg för att visa situationen på bostadsmarknaden är BME, vilken redovisar ett bostadsunderskott i många kommuner. Det finns också ett samband mellan att kommunerna redovisat bostadsunderskott i BME och att kommunerna har mindre boendeyta per person för nyan- lända 2014.
I BME redovisar särskilt storstädernas kommuner ett bostadsunderskott. Där redovisas också en liten yta per nyanländ. I de kommuner där dessa två faktorer överlappar varandra är det möjligt att utifrån tillgänglig data säga att nyanlända möts av levnadsförhållanden på små ytor.
Tidigare rapporter menar att etableringen på bostadsmarknaden har bety- delse för hur liten yta nyanlända bor på. Svårigheten att etablera sig på bostadsmarknaden gör att också nyanlända bor kvar i osäkra boendelös- ningar från asyltiden.
Tidigare rapporter har inte haft tillgång till statistik över boendeersätt- ningen, vilket den här rapporten har. Det går därför att med viss säkerhet påvisa hur lätt eller svårt det är för nyanlända att få tag i ett kontrakt och därmed komma in på bostadsmarknaden i en kommun. I storstadsområ- dena är det en väldigt liten del av nyanlända som kan etablera sig på bo- stadsmarknaden. I andra kommuntyper ser det annorlunda ut. Där kan nyanlända i lite högre utsträckning få tag på en lägenhet, med varierande boendeyta från kommun till kommun. I senare kapitel redovisas aspekter kring fördelningen av nyanlända inom de besökta kommunerna.
Möjlig handel med adresser
Handeln med bostadsadresser är svår att uppskatta eftersom det är en handel som aldrig registreras. För att kunna ge en bild av omfattningen av en möjlig otillåten handel presenteras här en översikt över bostäder där
många vuxna är folkbokförda.28 En möjlig tolkning av att många vuxna är folkbokförda på samma bostad är att det är orimligt att så många bor där. Att det pågår en handel med de adresser där det är orimligt många folkbokförda skulle då kunna vara en anledning, men det kan också fin- nas någon annan, okänd anledning. Det finns också en möjlighet att det faktiskt bor så många i bostaden. Det finns fall i statistiken där skälet till att ett stort antal är folkbokförda på en adress är att det handlar om perso- ner i ABO som fått PUT men som ännu inte kommunplacerats. Dessa är alltså folkbokförda på sitt ABO-boende. Dessa fall verkar dock vara få, vilket gör att de i stort inte påverkar statistiken förutom i ett fåtal fall.29 En anledning till att nyanlända behöver ha en adress är att det krävs för att bli inskriven i etableringen.30 Statistiken inkluderar dock inte asylsö- kande som bosätter sig på egen hand, och inte heller de som upphåller sig i landet olagligt. Därför finns det här ett mörkertal.
För att kunna uppvisa handeln med adresser har Sverige delats upp i rutor. Tabell 2.6 visar antalet nyanlända som bor i en bostad med 10–19 respektive 20 eller fler folkbokförda. Kolumnrubrikerna indikerar hur många sådana bostäder det finns i samma ruta. Totalt finns det 134 bo- städer med fler än 10 vuxna folkbokförda. Av dessa 134 är det 8 som har 20 eller fler folkbokförda och 4 av dessa kan antas hänga samman med att nyanlända folkbokfört sig på ABO.
Stockholms och Göteborgs kommuner sticker ut med 17 bostäder var- dera. Andra exempel på städer som har adresser där 10 eller fler vuxna är folkbokförda är Norrköping, Kristianstad och Malmö.
Tabell 2.6 Antal bostäder med 10–19 respektive 20+ folkbokförda vuxna 2014
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).
28
Boverket har inte tillgång till enskilda adresser. I stället kommer statistiken på rutnivå från SCB.
29
Ser man till kartorna ovan är Tjörn med största sannolikhet ett sådant fall.
30
För mer information, se: http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-
verksamhet/Projekt-och-samarbeten/Etablering-av-vissa-nyanlanda.html. Hämtad den 2015-10-29.
Antal personer Antal bostäder i samma ruta Totalt
1 2 3
10-19 106 7 2 126 20+ 8 0 0 8
Eftersom det även kan finnas små bostäder som har ett relativt stort antal personer folkbokförda relateras även antalet vuxna som är folkbokförda till antalet rum som finns i bostaden. Totalt 226 bostäder svarar mot dessa kriterier.
Tabell 2.7 Antal bostäder med 5 eller fler vuxna personer per rum 2014
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
Dessa siffror baseras på antalet nyanlända år 2014, vilket gör att antalet personer som inkluderas i statistiken är begränsat, vilket också nämnts ovan. I Södertälje kommun har en undersökning genomförts där kommu- nen tagit fram statistik över antalet folkbokförda i lägenheter i flerbo- stadshus uppdelat på storlek (se tabell 2.8). Vissa förutsättningar
skiljer sig dock åt i Södertäljes statistik jämfört med statistiken i tabeller-