självbosättning och effekter för den
långsiktiga etableringen
Ingångsvärdet tolkades fel 2008
År 2008 gav den dåvarande regeringen Boverket i uppdrag att samman- ställa en lägesbeskrivning med avseende på bostadssociala effekter av asylsökandes möjligheter att bosätta sig på egen hand, det vill säga eget boende (EBO). Utöver befintliga utredningar, forskningsrapporter och kommunbesök, genomfördes då en statistisk analys med uppgifter från Stativ, SCB:s longitudinella integrationsdatabas. Ansatsen var att studera nyanländas integration i Sverige för att få svar på om valet mellan eget boende under asyltiden och boende på anläggningsboende har en positiv eller negativ effekt på den långsiktiga boende- och arbetsmarknadsinteg- ration. Det var alltså skillnader mellan att ha bott i EBO respektive ABO under asyltiden och vilken effekt detta val har haft för personerna som undersöktes 2008.
Resultatet fick ett relativt stort genomslag, eftersom en av slutsatserna var att asylsökande som hade valt EBO hade haft en bättre integration i ter- mer av större chans till eget hem (äganderätt) eller bostadsrätt samt arbete jämfört med personer som under asyltiden hade bott i anläggningsboende, ABO. Vad undersökningen visade var alltså att asylsökande som hade bott i EBO verkade lyckas bättre i termer av att vara sysselsatta, ha ar- betsinkomst, bo i ett ägt boende eller att ha en bostadsrätt.47
Tidigare rapporter har således pekat på att de som bott i EBO under asyl- tiden har ett bättre utfall på både arbetsmarknaden och bostads-
marknaden än de som bott i ABO.48 Tolkningen av resultaten har varit att
det kan finnas skillnader mellan dem som bott i EBO och dem som bott i ABO, men det kan även handla om faktorer som det inte går att kontrol- lera för, till exempel att det sker en selektion in i EBO och ABO som
47 Studien kontrollerade för skillnader mellan olika bakrundsvariabler och relevanta kate-
gorier. Dock finns det troligen en del faktorer som det inte gick att kontrollera för, till ex- empel varför valet mellan EBO och ABO ledde till olika effekter. Att det inte gick be- svara det kan bero på att studien trodde sig analysera skillnader mellan asylsökande som bott i eget boende respektive på anläggningsboende. I själva verket jämfördes skillnader mellan nyanlända som bosatt sig på egen hand efter PUT respektive personer som blivit anvisade en kommun.
48 Boverket (2008), SOU (2009:19) samt Andersson m.fl. (2015) finner samtliga att de
som har kategoriserats som EBO har högre sannolikhet att ha sysselsättning, inkomst av arbete, äga sitt hem eller bo i bostadsrätt.
kanske beror på skillnader i drivkraft, förmåga etc. Problemet skulle alltså vara att valet mellan EBO eller ABO inte är slumpmässigt. Dessa resultat har dock inte fått stöd av de kvalitativa undersökningar som gjorts.
Definitionen av EBO och ABO ger en annan tolkning av tidigare undersökningar
I detta kapitel jämförs på ett liknade sätt som 2008 utfallen för nyan- lända49 inom vissa integrationsområden (beroende på flyktingkategori)
och då främst jämförelsen mellan EBO och ABO. Skillnaden är att denna jämförelse av skillnader mellan personer som bott i EBO respektive ABO inte gäller asylsökande utan i stället jämförs nyanlända som på olika sätt blivit kommunmottagna (definition finns i bilaga 5). Tidigare undersök- ningar och rapporter har antagit att flyktingkategorin syftat till om perso- nen bott i EBO eller ABO under inskrivningstiden, men detta är inte ett korrekt antagande eftersom den flyktingkategori som rapporteras till SCB syftar till hur kommunplaceringen gått till. Detta innebär att EBO och ABO i tidigare undersökningar borde ha definierats som nyanlända som har bosatt sig själv respektive blivit anvisade plats i en kommun i sam- band med uppehållstillståndet. Det gör att de slutsatser som dragits av ti- digare undersökningar får en annan tolkning.
Uppgifterna som ligger till grund för analysen kommer från SCB som i sin tur har sammanställt material från databasen STATIV.
De områden där utfallen jämförs är:
andel som förvärvsarbetar
arbetsinkomst
andel som äger sitt boende
andel med egnahem
Dessa områden knyter också an till analysen som gjordes i rapporten 2008.
I denna rapport har det inte varit möjligt att helt upprepa studien från 2008 eller att försöka kontrollera för eventuella underliggande variabler som styr valet av EBO och ABO i samband med kommunplacering. I stället presenteras det genomsnittliga utfallet för dem som kommer från EBO respektive från ABO. Alla flyktingkategorier presenteras i figurer-
na, men rapporten är i det här avsnittet avgränsad till jämförelse mellan de som kommer från ABO och de som kommer från EBO. Jämförelsens resultat liknar dock de tidigare resultaten så till vida att personer från EBO har ett bättre utfall i dessa variabler jämfört med de från ABO. Skillnaderna i inkomst är som störst när män från EBO jämförs med män från ABO, medan det nästan inte finns några inkomstskillnader alls mel- lan kvinnor från EBO och kvinnor från ABO. När det gäller boendet är däremot skillnaderna större mellan kvinnor från EBO och kvinnor från ABO.
Eftersom det finns en viss eftersläpning i statistiken har två olika populat- ioner använts. För de arbetsmarknadsrelaterade variablerna har åren 2012–2013 använts och när det gäller boendesituationen har 2012–2014 använts. Även hushåll med barn redovisas (benämns Hushåll i figurerna) och flyktingkategorin för dessa är hämtad från den äldsta personen i hus- hållet.
Skillnader när det gäller förvärvsarbete
Figur 4.1 visar andelen nyanlända som förvärvsarbetar per flyktingkate- gori och kön. Andelen nyanlända som förvärvsarbetar är låg, 5,5 procent 50 Förvärvsfrekvensen är nästan densamma för dem som kommer från ABO. De som kommer från EBO har en högre förvärvsfrekvens, drygt 9 procent, vilket är en skillnad på ca 4 procentenheter. Som figuren visar har männen överlag en högre förvärvsfrekvens än kvinnorna, oavsett ka- tegori. Här är skillnaden mellan dem som bott i ABO jämfört med dem som valt att bosätta sig i EBO ännu större, 6,1 procent respektive 12,8 procent, en skillnad på nästan 7 procentenheter. Andelen kvinnor som förvärvsarbetar är totalt sett ca 3 procent medan den är ca 4 procent för både EBO och ABO. 51
50 Beräknad utifrån den totala populationen vilket innebär att barn inkluderas. 51 Andelen som förvärvsarbetar bland hushåll med barn uppgår till ca 7 procent medan
Figur 4.152 Andel nyanlända som förvärvsarbetar per flyktingkategori, kön och hushåll med barn 2012-2013
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).
Utbildningsnivån har betydelse
Andelen som förvärvsarbetar är högst bland dem med högst utbildning och dem med enbart gymnasieutbildning. Figur 4.2 visar andelen som förvärvsarbetar per utbildningsgrupp. Skillnaderna mellan nyanlända från EBO och nyanlända från ABO är störst för båda dessa utbildningsni- våer.53
52 I tabellen ingår även andra flyktingkategorier så som kvotflyktingar, anhöriginvand-
ring och övriga med flyktingliknande skäl. Kategorierna används inte i analysen men de behövs för att kategorin Totalt inte ska bli missvisande.
53 Det finns även skillnader mellan personerna i kategorin Övriga. Kategorin sänker ge-
nomsnittet för de övriga kategorigrupperna, vilket får stort genomslag eftersom denna grupp utgör ca 78 procent.
0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16%
Figur 4.2 Andel nyanlända som förvärvsarbetar per flyktingkategori och utbild- ningsnivå 2012-2013
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).
0% 5% 10% 15% 20% 25%
Arbetsinkomsten är högre för männen
Den genomsnittliga arbetsinkomsten54 är högre för män jämfört med för
kvinnor och skillnaden beror till stor del på skillnaden mellan män i EBO och ABO. Figur 4.3 visar den genomsnittliga arbetsinkomsten uppdelat på flyktingkategori och kön. Sammanställningen ger samma bild som för andelen förvärvsarbetande.
Den genomsnittliga arbetsinkomsten är högre för män än för kvinnor (159 000 kronor respektive 124 000 kronor) och de som kommer från EBO har högre inkomst än de som kommer från ABO (198 000 kronor respektive 129 000 kronor). Inte heller här syns det nästan några skillna- der när det gäller kvinnor från EBO jämfört med kvinnor från ABO. Hushåll med barn har en något högre arbetsinkomst jämfört med den in- dividuella arbetsinkomsten för kategorin kvinnor och män (168 000 kro- nor respektive 144 000 kronor). Att skillnaden är så liten tyder på att hus- hållen i många fall bara har arbetsinkomster från en person.
Figur 4.3 Nyanländas arbetsinkomst i medel per kön och hushåll med barn 2012- 2013 (tkr)
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).
54Innefattar utöver lön även sjukpenning, havandeskapspenning, smittbärarpen-
ning, sjuklönegaranti, skattepliktig arbetsskadeersättning, föräldrapenning vid barn födelse el-ler adoption, tillfällig föräldrapenning för vård av barn, närståen- depenning samt dag-penning vid repetitionsutbildning och civilförsvar.
0 50 100 150 200 250 300 350
Utbildningsnivån och arbetsinkomster
Nyanlända som kommunplaceras från EBO har högre arbetsinkomster än de som anvisats en kommunplats (kommer från ABO). Figur 4.4 visar skillnaderna i genomsnittlig arbetsinkomst mellan flyktingkategorierna beroende på utbildningsnivå. De med högst utbildning har högst ar- betsinkomster (306 000 kronor), vilket är väntat, men även de med en- bart gymnasial utbildning har en relativt hög arbetsinkomst (277 000 kro- nor). De med en kortare eftergymnasial utbildning har däremot lägre ar- betsinkomster. Varför denna grupp har lägre inkomster än de med endast gymnasieutbildning är oklart. Det är även tydligt att gruppen Övriga drar ner snittet med en genomsnittlig arbetsinkomst på 89 000 kronor. Nyan- lända som har bosatt sig på egen hand efter permanent uppehållstillstånd har en något högre inkomstnivå än nyanlända som blivit anvisade en kommunplats.
Figur 4.4 Nyanländas arbetsinkomst i medel per flyktingkategori, kön och hushåll med barn 2012-2013 (tkr)
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).
Boendekarriären efter PUT
Figur 4.5 visar andelen som äger sitt boende per flyktingkategori och kön.55 Cirka 10 procent av alla nyanlända som kommunplacerades 2012–
2014 äger sitt boende. Andelen män som äger sitt boende är ungefär en procentenhet högre än andelen kvinnor som äger sitt boende. De nyan-
55 Beräkningarna av andelen med ägt boende och andelen i egnahem utgår från populat-
ionen 2012–2014 enligt Stativ. De flesta kommer från EBO medan anhöriga och nyan- lända från ABO ligger något lägre. Män dominerar i EBO och ABO medan det är fler kvinnor bland anhöriga.
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
lända som kommer från EBO har högre andel som äger sitt boende jäm- fört med nyanlända från ABO, och skillnaderna är störst för kvinnor.
Figur 4.5 Andelen som äger sitt boende efter kön och hushåll med barn, 2012- 2014
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).
Utbildningsnivån spelar roll
Andelen nyanlända som äger sitt boende är högre bland dem som kom- mer från EBO jämfört med nyanlända från ABO, främst bland dem med eftergymnasial utbildning. De som själva valde att bosätta sig på egen hand efter PUT äger således i högre utsträckning sitt boende jämfört med dem som blev anvisade en kommunplats.
Tendensen är att nyanlända män oftare bor i egnahem och skillnaden mel- lan EBO och ABO är störst för kvinnor. Figur 4.6 visar andelen med eg- nahem per flyktingkategori och kön. En skillnad som framgår av figuren nedan är att nyanlända kvinnor från ABO i lägre utsträckning bor i egna- hem jämfört med kvinnor från EBO. Däremot förefaller hushåll med barn i högre utsträckning bo i egnahem om de tillhör kategorin från ABO, det vill säga blev kommunplacerade genom anvisning.
0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16%
Figur 4.6 Andelen som bor i egnahem efter kön och hushåll med barn, 2012- 2014.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).
Slutsats
Resultaten i denna uppföljning stämmer med resultaten från tidigare undersökningar men tolkningen av dem skiljer sig åt. Resultaten pekar på att de som bosätter sig själva i samband med permanent uppehållstillstånd lyckas bättre än de som får en kommunanvisning. EBO tolkas här som de som bosatt sig själva vid kommunplaceringen och ABO tolkas som de som blivit anvisade vid kommunplaceringen. EBO och ABO syftar alltså inte till det nuvarande boendet eller boendet under inskrivningstiden.
Invandrarindex – enkätundersökning 2015
För att kunna få ta del av de nyanländas uppfattning i frågor som rör bo- endesituationen har Boverket deltagit med ett antal frågor i Invandrarin- dex årliga enkätundersökning. Cirka 3 000 personer har besvarat enkäten och närmare 50 kommuner har deltagit. Respondenterna utgörs av perso- ner som i samband med en SFI-lektion fyller i en webbenkät. Förutom bostadsrelaterade frågor får SFI-eleverna dessutom besvara frågor om hälsa, arbete, utbildning, entreprenörskap och fritid med mera. Flera frå- gor rörde sådant som har att göra med både boende och integration, bland annat kontakt med Arbetsförmedlingen.
Boverket såg här en möjlighet att ta del av före detta asylsökandes bo- stadssociala erfarenheter och på så sätt öka kunskaperna om huruvida det finns skillnader mellan asylsökande som bodde inneboende hos någon
0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16%
under asyltiden och dem som bodde i anläggningsboende. Tyvärr är dock inte resultaten användbara på det sätt som var tänkt, i och med att det inte längre går att hävda slutsatsen att det går bättre för asylsökande som bott i eget boende under asyltiden. Enkätfrågorna togs nämligen fram mot bak- grund av den tidigare rapporten från 2008 som visade just detta – vilket vi nu upptäckt berodde på felaktiga premisser – och syftade därför till att synliggöra skillnader mellan asylsökande som på egen hand bosatte sig i en kommun under asyltiden och dem som bodde i Migrationsverkets regi.
Enkätens resultat
Nedan presenteras några av resultaten från Invandrarindex. I detta avsnitt ska EBO och ABO tolkas som det boende respondenterna hade som asyl- sökande. Antingen bosatte de sig själv under asylprövningstiden eller så bodde de på ett anläggningsboende. En mer utförlig redovisning av sva- ren på enkäten och fördelningen utifrån ålder och kön för de som resulta- ten baseras på presenteras finns i bilaga 6.
Figur 4.7 visar vad asylsökande som vid ankomst till Sverige valde
att bo i antingen eget boende (EBO) eller i Migrationsverkets bo-
ende (ABO) svarade på frågan hur de upplevde sitt första boende.
Figur 4.7 Hur andelen som valde EBO respektive valde ABO upplevde sitt första boende.
Källa: Invandrarindex.
Etablering på bostadsmarknaden
Tabell 4.1 visar hur respondenterna svarade på frågan om hur de skulle gå tillväga för att hitta en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Svaren visar att det finns några skillnader mellan hur de som under asyltiden
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%
EBO ABO EBO ABO EBO ABO
Bra Sådär Dåligt
bodde i ABO skulle gå tillväga jämfört med de som bott EBO. De flesta från ABO skulle söka på internet, sociala medier och fråga bostadsföre- tag. De asylsökande som bott i EBO har däremot ingen särskild metod som sticker ut för att hitta en bostad.
Tabell 4.1 Hur personerna skulle göra för att hitta en bostad vid en flytt per EBO/ABO
Hur skulle du göra för att hitta en bostad om
du skulle flytta? ABO EBO
Kontakta mäklare 5,08% 7,14% Söka i tidningar 3,10% 3,96% Fråga vänner/bekanta 8,78% 8,69% Söka på Internet/sociala medier 26,08% 7,23% Fråga bostadsföretag 13,68% 5,08% Vet inte 4,22% 5,94% Annat sätt 0,60% 0,60% Källa: Invandrarindex.
Trångboddhet
Enligt enkäten svarade 25 procent att det bor 3 eller fler vuxna i bostaden. Tabellen nedan (tabell 4.2) visar att de flesta bor som ensam vuxen eller i en bostad med 2 vuxna. När det bor 2 vuxna i lägenheten har de flesta uppgett att det även bor barn i bostaden. Cirka 11 procent uppger att de bor i en bostad med 5 eller fler vuxna; i nästan 40 procent av dessa fall bor även barn i bostaden.
Tabell 4.2 Hur många över 18 år bor i bostaden? Bor det barn i bostaden?
Finns det barn i bostaden? Nej Ja Total Andel
1 (Bara jag) 296 79 375 33% 2 186 290 476 42% 3 44 59 103 9% 4 26 30 56 5% 5 19 23 42 4% 6 15 10 25 2% 7 1 0 1 0% 8 5 6 11 1% 9 eller fler 38 12 50 4% Total 630 509 1139 100% Källa: Invandrarindex.
Finns det några samband mellan boende i EBO eller ABO under asyltiden och utfallet i olika frågor
Tabell 4.3 nedan visar hur personer som valt att bo i EBO respektive ABO under asyltiden svarar på olika frågor. Svaren har testats statistiskt med ett tvåsidigt t-test. Tabellerna presenteras enskilt med t-test i bilaga 6. Det uppskattade t-värdet rapporteras och dess signifikansnivå indikeras med hjälp av asterisker vilka även redovisas i nedanstående tabell. En as- terisk ska förstås som att resultatet är signifikant på minst 10-
procentsnivån, vilket innebär att i 9 fall av 10 finns det en det skillnad mellan EBO och ABO. Två asterisker indikerar en signifikansnivå på minst 5 procent och tre asterisker indikerar en signifikansnivå på minst 1 procent.
Tabell 4.3 Skillnader mellan dem som bott i EBO respektive ABO
Källa: Invandrarindex
Sammantaget tyder resultaten på att de som bott i ABO under asyltiden haft en bättre kontakt med och fått en plan hos Arbetsförmedlingen. De har även sökt arbete och haft praktik på någon arbetsplats i högre ut- sträckning än de som bott i EBO. De som bott i ABO säger sig även vara mer villiga att starta företag i Sverige om fast det inte verkar finnas några skillnader mellan EBO och ABO när det gäller tidigare erfarenheter av egenföretagande. De som bott i EBO upplever att det är lättare att träffa svenskar och de har mer information när det gäller andrahandsuthyrning.
Fråga
Mer benägna att svara ja på frå- gan
Tycker du att det är lätt att träffa svenskar? EBO* Hade du eget företag före du kom till Sverige? - Vill du starta eget företag i Sverige? ABO*** Har du sökt arbete i Sverige? ABO*** Har du arbetat i Sverige? - Har du haft praktik på någon arbetsplats? ABO*** Har du varit i kontakt med Arbetsförmedlingen? ABO*** Har du fått en plan hos Arbetsförmedlingen? ABO*** Kan du tänka dig att pendla? ABO*** Har du själv eller din fru/man skrivit kontrakt på den bostad
du bor i just nu? - Vet du om man kan hyra en bostad av någon i andra hand,