Varför?
Rätten till utbildning tillhör de ekonomiska, sociala och kulturella mänskliga rättigheterna. Rätten till utbildning ingår även i barnkonventionen och i artiklar som gäller kvinnors rättigheter, bland annat Millenniedeklarationen. Utbildning har också betydelse för rätten till hälsa. Undervisningen ska vara kostnadsfri och obligatorisk på de grundläggande stadierna. Högre utbildning vid gymnasium, universitet eller liknande ska vara tillgänglig för alla.
Botkyrka kommun strävar efter att alla skolor i kommunen ska hålla hög kvalitet, både när det gäller undervisning, lokaler och psykosocial miljö. Rätten att inte bli diskriminerad gäller både barn och vuxna, vilket innebär att vi utöver barnrättsperspektivet behöver utvärdera situationen i skolorna utifrån jämställdhets-, interkulturellt och tillgänglighets perspektiv. Flickor och pojkar ska oavsett bland annat social och etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning möta höga förväntningar och få det stöd som de behöver för att uppnå goda skolresultat och en i övrigt positiv utveckling.
Indikatorer
Analys
Flera av indikatorerna som rör rätten till en god utbild-ning har utvecklats i en positiv riktutbild-ning de senaste år-en. Fortfarande ligger dock Botkyrka under länet när
det gäller skolresultat, vilket är allvarligt då inte bara gymnasial utan också eftergymnasial utbildning blir allt viktigare i samhället för att ha goda förutsättningar på arbetsmarknaden. De okvalificerade jobben blir allt färre. Flickor och pojkar som inte uppnår gymna-siebehörighet riskerar därför att hamna i en ekono-miskt och socialt utsatt position. Här ser vi återigen hur flera av rättigheterna samspelar – att rätten till utbildning stärks är avgörande för att rätten till arbete ska kunna uppfyllas.
Flickornas meritvärde går upp och pojkarnas ned – men skillnaderna mellan kommundelarna är stora
2011 låg flickornas genomsnittliga meritvärde i Bot-kyrka i årskurs nio 35 poäng över pojkarnas. 2010 var skillnaden 20 poäng. Skillnaden mellan flickor och pojkar är något större på läns- och riksnivå, men nivåerna lägre i Botkyrka. Det genomsnittliga merit-värdet i länet var 2011 knappt 228 poäng för flickor och 208 poäng för pojkar.
I Botkyrka är skillnaderna mellan kommundelarna också stora. Lägst meritvärde hade pojkarna i
Kvinnor Män
Genomsnittlig meritpoäng Behörighet till nationellt program Positiv uppmärksamhet i skolan Skolk enligt egen rapportering Mobbning
Totalt
Antal lärare per 100 elever
Uppmätt tillgänglighet i kommunens skolor
29
Hallunda/Norsborg med 133 meritpoäng att jämföra med 216 poäng för pojkarna i Tullinge. Allra högst poäng hade flickorna i Tullinge med 239 poäng att jämföra med flickorna i Fittja som hade 156 poäng.
Något högre andel behöriga pojkar än flickor till gymnasieskolan i Botkyrka
Andelen grundskoleungdomar som slutade ”9:an”
2011 och var behöriga till nationella gymnasiepro-gram var cirka 83 procent för både flickor och pojkar i Botkyrka att jämföra med cirka 90 procent för båda könen i länet. Pojkarnas behörighet ligger i Botkyrka marginellt högre än flickornas. Flickorna är i högre grad än pojkarna behöriga till de högskoleförbere-dande programmen.
Eftersom antagningsreglerna till gymnasieskolan ändrats från och med läsåret 2011/2012 är det inte möjligt att göra direkta jämförelser med tidigare år.
Flickorna upplever mer positiv uppmärksamhet och tydligare förväntningar än pojkarna
I den ungdomsenkät som länets kommuner genomför finns ett index för positiv uppmärksamhet i skolan.
Utifrån det har flickorna Botkyrka haft en mer positiv utveckling 2006-2010 än pojkarna och ligger högre både i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2. Båda könen är mer positiva i gymnasiet än i grundskolan.
Färre mobbas och mobbar – viktigt med fokus på pojkar för att förebygga mobbing
Mobbingen minskade 2010 jämfört med 2008 både i årskurs 9 och i gymnasiets årskurs 2. Mobbing är vanligare i årskurs 9 än i gymnasiet. Det är mer än dubbelt så stor andel pojkar i årskurs 9 som mobbat eller trakasserat andra det senaste läsåret jämfört med flickor. Också i gymnasiet är det nästan dubbelt så många pojkar som flickor som utsatt andra. Fli-ckorna blir i högre grad själva utsatta för mobbing eller trakasserier jämfört med pojkarna i grundskolan.
2010 var det dock en större andel pojkar än flickor som utsattes i gymnasiet.
Färre skolkar – förutom bland flickor i gymnasiet Skolk är betydligt vanligare i gymnasiet än i grund-skolan. I årskurs 9 har skolket minskat för båda kö-nen sedan 2008. I gymnasiet har skolket minskat för pojkarna men ökat för flickorna.
Lägre lärartäthet i Botkyrka än i länet och riket Botkyrka halkade 2011 efter både länet och riket när det gäller lärartäthet i grundskolan. Lärartätheten låg 2011 på 7,2 lärare per 100 elever I BOtkyrka. Mot-svarande låg i länet på 7,8 lärare och i riket på 8,3 lärare.
En hög pedagogtäthet innebär inte automatiskt en hög kvalitet i skolan. Kvaliteten på undervisningen beror naturligtvis också på vem det är som under-visar och hur. Samtidigt är det en viktig indikator att analysera vidare för att säkerställa rätten till en god utbildning för barn och unga i kommunens alla delar.
Tillgängligheten i skolorna har ökat men många enkelt avhjälpta hinder återstår
Inventeringarna av Botkyrkas skolor visar att tillgängligheten för personer med funktionsnedsätt-ning brister på många områden. Tillgängligheten pendlar mellan 50 och 70 procent. Otillräcklig till-gänglighet i skolors lokaler och undervisning i Botkyr-ka är ett hinder för att elever med funktionsnedsätt-ning ska kunna tillgodogöra sig undervisfunktionsnedsätt-ning och pre-stera på lika villkor som andra barn och unga.
Förslag
• Fortsätt främjande arbete mot skolk både för att förebygga frånvaro och för att tidigt fånga upp ele-ver med svårigheter.
• Fortsätt arbeta förebyggande med skolans värde-grund för att få ett bra skolklimat utan mobbning och trakasserier. Här är det bland annat viktigt att motverka destruktiva manlighetsnormer vars uttryck drabbar både könen, bland annat i form av mobbing, patriarkalt förtryck och våld.
• Utveckla ett jämställt och interkulturellt förhåll-ningssätt i förskolan och skolan.
• Öka tillgängligheten i skolornaför att förbättra för-utsättningarna för barn med funktionsnedsätt-ningar.
Processer
Alla insatser som görs i förskolan och skolan ska se
till alla barns tillgång till god pedagogisk verksamhet och sammantaget bidra till en jämnare kvalitet. Sär-skilt viktigt är chefernas pedagogiska ledarskap.
Handledning och utbildning är en insats för detta. En förändring av ledningsorganisationen gjordes inom utbildningsförvaltningen under året så att en eller flera förskolor idag leds av en förskolechef och inte sorterar under någon rektor. Syftet är att leva upp till skollagens krav och renodla ledaruppdraget för de två verksamhetsformerna och skapa utrymme för ett mer närvarande och aktivt ledarskap.
För att motverka diskriminering och kränkande be-handling ska skolorna arbeta aktivt enligt likabe-handlingsplanen, med öppenhet och dialog. Utbild-ningsförvaltningen har tillsammans med barnom-budsmannen genomfört en granskning av skolornas likabehandlingsplaner i syfte att kvalitetssäkra dessa.
Resultatet kommer att kommuniceras till skolorna som en hjälp till att utveckla sina likabehandlings-planer.
De dokument som under våren 2011 samlades in har granskats och utvärderats och en återkoppling har gjorts till rektorerna. I samband med detta har förvalt-ningen erbjudit stöd vid upprättande av åtgärds-program, individuella utvecklingsplaner och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vidare har en kartläggning gjorts av elevhälsan som ett första
30
behov av särskilt stöd.
En rad processer pågår som bidrar till att utveckla arbetet med elever med psykisk funktionsned-sättning.
- Inom ramarna för särskoledialogen har en dis-kussion förts kring hur förvaltningen bör tänka vid nya tillsättningar och vilken personalstrategi ledningsgrupperna bör ha framöver. De nya behörighetskraven har också ställt krav på samarbete mellan skolformerna. För att den enskilda eleven ska få sina rättigheter tillgodo-sedda blir varje skola tvungen att använda de kompetenser de har på hela enheten, vilket i sig leder till ett öppnare arbetssätt och ett öpp-nande mellan skolformerna. Ett perspektivskifte har inletts där fokus flyttas från att inkludera enskilda särskoleelever i grundskolan till ett arbetssätt med inkluderande organisation och pedagogik. Att olika pedagoggrupper diskuterar kursplaner och ser de stora likheterna leder fram mot ett inkluderande arbetssätt i varda-gen.
- I särskoledialoger samt i den centrala satsni-ngen på åtgärdsprogram och individuella ut-vecklingsplaner har vikten av att identifiera el-ever med behov av särskilt stöd även i lan vuxit fram. Det gamla synsättet att särsko-lan är en åtgärd i sig har ifrågasatts och förstå-elsen för särskoleelevernas olika behov har blivit större.
- Under hösten 2011 har modersmålspeda-gogerna gått igenom grundsärskolans nya styr-dokument och kursplaner som ett led i moders-målsreformen. Deras arbete med flerspråkighet och språkstörning kommer att gagna eleverna i särskolan eftersom problematiken finns i den gruppen i lika hög grad som bland grundsko-lans elever.
- Alla medarbetare på Botkyrka kulturskola har genomgått en fortbildning i musikterapi och för-hållningssätt till personer i behov av särskilt stöd. Botkyrka kulturskola erbjuder nu tre olika kurser för barn och unga i behov av särskilt stöd.
Flerspråkighet och språkutvecklande pedagogisk är viktiga utvecklingsområden också i Botkyrkas övriga skolor och förskolor.
- Ett nätverk har också bildats för att fortsätta utveckla kompetensen hos de modersmåls-pedagoger som arbetar med 1-3 åringar. Bland annat har ett lyckat projekt genomförts där två språkutvecklare arbetat i norra Botkyrka med inriktning på de yngre åldrarna i grundskolan.
Fokus har legat på läs-. skriv- och språkut-veckling genom gemensam reflektion, handled-ning och utbildhandled-ning. Utvärderingar visar att de deltagande pedagogerna var mycket nöjda med projektet. De upplevde att möjligheten till
gavs var speciellt värdefull.
- Ett annat exempel är att skolorna utnyttjar Lä-rarlyftet för att höja kompetensen i svenska som andraspråk. Flera lärare fortsätter den ut-bildning som påbörjades under våren och några har börjat under hösten. Under 2012 prioriteras behörighetsgivande kurser för att möjliggöra legitimerade pedagoger år 2015.
- För att utveckla verksamheternas arbete med nyanlända elever deltog alla nyanlända elever i sommarskolan 2011 med bland annat språk-utvecklande NO på Naturskolan.
Många pedagoger har också påbörjat Förskolelyftet.
Det är nu 39 barnskötare som läser 7.5 högskole-poäng och fem förskollärare som läser 15 högskole-poäng.
Projektet Kraftsamling med fokus på barn i riskzonen övergick vid årsskiftet 2010/11 i mer permanenta samverkansformer mellan skolan och socialtjänsten.
Syftet är att upptäcka och hjälpa barn som far illa.
Gemensamma åtaganden är att barn får tidiga och förebyggande insatser för att undvika externa place-ringar och att barn med ogiltig frånvaro får stöd. Pro-jektet prövade bland annat en ny ledningsstruktur för samverkan enligt en modell med kontaktpersoner på varje skola, arbetat fram nya rutiner för samverkan kring enskilda barn samt påbörjat en gemensam kompetensutveckling.
Samarbete i ett förebyggande skede är av yttersta vikt för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Ett uppdrag för de lokala samverkansgrupperna är att ansvara för att det för skola och socialtjänst gemen-samma styrdokumentet verkligen används av perso-nalen i verksamheterna, när det gäller stödet för sam-verkan kring enskilda barn. Tidiga och förebyggande insatser för eleverna ska bidra till att de bättre kan tillgodogöra sig av skolans undervisning och främja deras utveckling. En ny insats införs för elever som har skolfrånvaro och som riskerar att falla utanför or-dinarie skolsystem. En arbetsgrupp från utbild-ningsförvaltningen och socialförvaltningen arbetade under hösten med frågan hur ett mobilt team som ska stödja elever med hög frånvaro ska byggas upp.
Som ett led i det gemensamma arbetet med att stöd-ja barn med skolfrånvaro genomfördes också en ut-bildningsdag för personalen om sambandet mellan skolprestation och livschanser. Utbildningsdagen rik-tade sig till de lokala samverkansgrupperna och med-arbetare inom skola och socialförvaltningen.
2012 kommer kraftsamling at vidareutvecklas för att också omfatta förskolorna och gymnasieskolan.
En utredning om fritidsverksamhet för 10-12 åringar är färdig och har lämnats för politisk beredning.
31
Inom förskolan fortsatte arbetet med att utveckla ge-nuspedagogik. Det omfattar bland annat att synlig-göra genusperspektivet i arbetet med pedagogisk do-kumentation. Många förskolor arbetar också med att utveckla den inre lärmiljön med kommunens policy-dokument som underlag, vilket öppnar för genusneu-trala sysselsättningar.
Dokumentet kan även användas som självvärdering.
Lärmiljöerna inne och ute har därmed förbättrats och arbetet fortsätter för att skapa mer stimulerande mil-jöer som tilltalar båda könen och inbjuder till lekar i blandade grupper. Förskolan har också arbetat med att erbjuda könsneutralt lekmaterial.
Vidare har en ny omgång startat med genusnätverk omfattande cirka 40 pedagoger. Nätverket leddes under året av en genuspedagog i kommunen. Med stöd av pedagogisk dokumentation ökade medveten-heten kring genusfrågor. Utgångspunkten i nätverket var att få syn på sig själv som pedagog och reflektera med andra kollegor kring det man såg. Normer och normbrytning synliggjordes, där pedagogers förhåll-ningssätt, kunskaper och arbetssätt var avgörande för om det blev en skillnad för barnen. I nätverket skapas också en förståelse för materialets betydelse för barnens lek och lärande ur ett genusperspektiv.
Inom förskolan avslutades arbetet i uteplatsgruppen i oktober. En ny grupp bildades med fyra förskolor vil-ka har kommit igång med vil-kartläggning av utemiljön.
Även Naturskolan deltar i nätverket. Naturskolan del-tar också i Framtidens fritids och har i sina lokaler skapat en laborativ miljö som inspirerar pedagogerna att utveckla lärmiljöerna vidare.
Stödet för utveckling av matematikverkstäder fortsätt-er med KomTek som stödresurs. Naturskolan vfortsätt-erkar för ett hållbart samhälle genom fortbildningar och skickar ut det pedagogiska materialet NTA-lådor. På Naturpedagogiskt centrum och under Naturskolans ikon finns det material som pedagogerna i kommu-nen kan hämta inspiration av. Alla kommukommu-nens skolor har fått besök av Naturskolan som arbetat i barngru-pper med naturvetenskap och hållbar utveckling. Alla skolor har även fått tillgång till NTA-lådor till stöd för NO-undervisningen.
Genom projektet ”En elev en dator” i årskurs 7-9 ges verksamheterna förutsättningar att kunna arbeta mer digitalt och utnyttja möjligheterna till digitalt berättan-de. I den fortsatta pedagogiska utvecklingen av en-till-en-datorer kommer det digitala berättandet att ha en central roll. Det digitala berättandet kan kopplas till Dr Ruben Puenteduras modell för didaktisk evo-lution: a/ Ersättande – datorn ger kunskaper som går att lära också utan den. b/ Effektivisering – datorn förenklar och förbättrar vanliga arbetsmönster. c/
Modifiering – pedagogerna ändrar metoderna i kon-sekvens med datoranvändandet. d/ Omdefiniering – de uppgifter som ges är relaterade till sådant som datorn är bra till.
Elevernas möjligheter att komma in på önskat gym-nasieprogram är mycket stor eftersom de söker på samma villkor inom gymnasieregionen Södertörn och Stockholm. Studie- och yrkesvägledare har träffats regelbundet i ett nätverk för att utveckla samarbetet och arbetsformer, bland annat kring gymnasievalet.
Efter grundskoleelevernas preliminära gymnasieval, så har viss korrigering av programutbudet gjorts i kommunens gymnasieskolor.
Inom gymnasieskolan fortsätter värdegrundarbetet bland annat med tydligt agerande enligt skolornas likabehandlingsplan med snabba reaktioner till hem och elev. En aktiv elevhälsa och ett aktivt arbete med mentorerna. Läsåret 2010/11 satte skolorna särskilt fokus på frågan ”klassrumsmiljö” för att raskt åtgärda problemen. Därför ska varje enskild skola ta fram en särskilt plan för hur de ska jobba med problem som går tvärs över samtliga enheter.
Gymnasieskolorna har fortsatt sitt arbete med infly-tandet i klassrummet och eleverna upplever att de kan påverka sin pedagogiska vardag mer än tidigare.
Då det gäller arbetsron så ligger vi totalt sett kvar på samma nivå som förut. Här är det relativt stor skillnad mellan skolorna. S:t Botvids gymnasium har uppnått goda resultat medan de andra två gymnasieskolorna har gått tillbaka något. Åtagande ligger fast 2012.
Trots olika insatser så upplever eleverna i gymnasie-skolan totalt sett, särskilt flickorna, att utvecklings-samtalens kvalitet brister. Här är det skillnad mellan skolorna. På två av våra skolor upplever eleverna att utvecklingssamtalen blivit sämre medan det på S:t Botvids gymnasium har förbättrats markant. Utveck-lingssamtalen är ett område som kommer att vara i fokus också 2012.
Gymnasieskolorna jobbar mot denna bakgrund med att ta fram strategier som ska höja kvaliteten på ut-vecklingssamtalen (och annan kommunikation med hemmet och eleven). Informationen ska även finnas interaktivt och transparent för föräldrarna och skolle-darna måste ombesörja att enheterna hittar gemen-samma strategier för inrapportering av resultat, frånvaro etc.
Vidare pågår ett aktivt arbete för att motverka från-varo. Därför fortsätter gymnasieskolan att utveckla strategier mot främst ogiltig frånvaro, bl.a. genom interaktiva lösningar och via snabb kommunikation med hemmen. Skolan ska vara konsekvent och handla beslutsamt och lika mot alla eleverna.
I gymnasieskolan kan en positiv utvecklingstrend ur-skiljas kring elevernas upplevelse av att de känner till kunskapsmål, bedömningskriterier och lärares sam-verkan mellan ämnen. Andelen som tycker att lärarna är rättvisa har dock minskat något.
32
har utbildats i kursen ”Ledarskap i klassrummet”. I Tumba gymnasiums personalhandbok finns utdrag ur skollagen och handfasta råd om hur den enskilda läraren ska agera.
Gymnasieskolorna har fortsatt arbetet med fokus på att kommunens elever fortsätter på högskolan, bland annat genom studie- och yrkesvägledarna. Det görs inte endast genom information utan även genom ett aktivt samarbete med högskolan i undervisningen.
Konsthallens mentorskap samarbetar med Kungliga Konsthögskolan för att motverka snedrekrytering av unga med utländsk bakgrund till landets konst- och designhögskolor.
Under 2011 har kultur- och fritidsförvaltningen startat YAPP med ungdomar från Tullinge gymnasium i syfte att bredda rekryteringen till högre konstnärlig
utbildning.
Aktiviteter
I bostadsområdet
Alla bibliotek arbetar aktivt med förskolorna i området. Särskilda satsningar görs för barns språkutveckling.
Bland annat har alla bibliotek arbetat aktivt och upp-sökande gentemot förskolorna för att stimulera till boklån och läsande i de små barnens miljö. Boklånen till förskolan har dock halverats under 2011 då bok-bussen till förskolorna lagts ner. För en del förskolor är avståndet till biblioteken ett problem.
På biblioteken har läsecirklar för unga genomförts med 22 sammankomster under året.
Flickor och pojkar
Inom ramen för den kulturella allemansrätten har bland annat alla elever i årskurs 1 i Botkyrka erbjudits danslektioner under ledning av en professionell dans-pedagog. Eleverna har också fått se en dansföreställ-ning. Alla 750 niondeklassare fick se Djungelboken på Stockholms stadsteater.
Inom gymnasieskolorna har olika aktiviteter genom-förts kopplat till jämställdhet:
- S:t Botvids gymnasium arbetar medvetet med attityder och värderingar kring kön. Botkyrkas
”tjejjour” har besökt årskurs 1 och talat om hedersrelaterat förtryck och våld, samt genusbegreppet i allmänhet. Skolledningen och viss lärarpersonal har fortbildats i hedersrelaterat förtryck och våld.
- Tullinge gymnasium har sedan flera år tillbaka ett jämställdhetstema för årskurs ett, vilket
un-värde”. På skolan finns också en jämställdhets-grupp bestående av både lärare och annan personal som träffas regelbundet för att disku-tera aktuella jämställdhetsfrågor och planera elevaktiviteter och kompetensutveckling för personal.
- Elevhälsans personal och skolledningen har fått kompetensutveckling kring hedersrelaterad problematik. Arbete pågår för att ta fram en handlingsplan för elever med skyddad identitet.
Under året har ungdomsmottagningen tagit emot fjorton klasser från årskurs 8 och fyra klasser från årskurs 9 på studiebesök på mottagningen. Elva klasser kommer från de norra kommundelarna och sju från de södra. Från klasserna kom 184 flickor och 146 pojkar. Mottagningen har också haft studiebesök av två flickor från en särskoleklass samt varit i en klass i årskurs 7 i södra Botkyrka och samtalat med cirka 15 pojkar och 15 flickor.
Arbete pågår med att ta fram handlingsplan för elever med skyddad identitet Skolpersonal i Alby och Stor-vreten har erbjudits att delta i mediaprojekt, 7 projekt har kunnat genomföras. De har handlat om allt från att motivera flickor som skolkat mycket att delta i un-dervisning, förstärka svenska språket och utveckla
”mattehändelser” för att träna det logiska tänkande.
Under året har grundskolorna fått möjlighet till stöd från en extern konsult för att skapa egna handlings-planer för det entreprenöriella uppdraget och samver-kan mellan skola och näringsliv.
Fältbussens huvudsakliga uppgift är att utbilda 5-klassare, men har även samarbete med gymnasie-skolan, SFI och Södertörns högskola. Fältbussen samarbetar med Naturpedagogiskt centrum och till-sammans bildar de Naturskolan. Efterfrågan på verk-samheten är stor. Alla kommunen skolor har under året fått besök av naturskolan.
Kvinnor och män – vuxna samt familjer
Biblioteken har ökat samarbetet med
Biblioteken har ökat samarbetet med