Varför?
FN har stadgat rätten till hälsa i flera olika dokument, bland annat i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna och
barnkonventionen. Rätten till hälsa innebär i Botkyrka att kommunen har en skyldighet att bedriva en politik som därmed leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla människor samt som förebygger sjukdomar. Vad som får oss människor att må bra påverkas av många olika faktorer, till exempel arbete, utbildning och delaktighet. Här ser vi återigen hur flera olika utmaningar och rättigheter samspelar och är beroende av varandra.
Indikatorer Analys
De förslag till utveckling som finns inom de tidigare beskrivna utmaningarna ”skola” och ”arbete” kommer troligtvis att förbättra hälsoläget i kommunen. De sto-ra sociala skillnaderna i hälsa vi kan se i kommunen likväl som i riket har starkt samband med just utbild-ningsnivåer. Bakom skillnader i fysisk och psykisk hälsa finns flera orsaker, så kallade bestämnings-faktorer. Några av de viktigaste är uppväxtförhållan-de, skolgång, arbete, arbetsmiljö och arbetsförhållan-de, inkomst, utbildning, boendemiljö och social delak-tighet. Skillnader i hälsa kan urskiljas utifrån socio-ekonomisk position, men också kön och etnisk bak-grund. Ojämlikhet i hälsa går dock att motverka, då den har sin grund i de förhållanden under vilka mä-nniskor växer upp, lever, arbetar och åldras samt de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. Slut-satsen är att utbildningsbakgrund är en av de vikti-gaste bestämningsfaktorerna för ojämlikheter i hälsa både nationellt och i Botkyrka. För att vända trenden finns inte en metod utan det är summan av en mängd olika insatser och då man har fokus att minska
skill-Kvinnor Män
Självskattad hälsa Ohälsotal
Fysisk aktivitet Psykisk hälsa (unga) Psykosomatiska besvär (unga)
Psykisk ohälsa (vuxna) Dricker inte alkohol (unga)
Andel utsatta för fysiskt våld eller hot om våld
Mäns våld mot kvinnor
Utmaningen ur ett MR-perspektiv innebär bland annat att vi ska:
• Analysera sociala skillnader i hälsa samt arbeta för att hälsan ska förbättras hos alla och för att de sociala skillnaderna i hälsa ska minska.
• Arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv inom kommunens alla verksamheter för alla invånare, oavsett bland annat kön och socioekonomisk och etnisk bakgrund.
• Ge möjlighet till föräldrastöd under barnets hela uppväxttid som bidrar till trygga familjemiljöer och familjer som mår bra
• Skapa trygga miljöer och bra aktiviteter med positiv uppmärksamhet i skolan och på fritiden. Det ger i sin tur bättre skolresultat och psykisk hälsa samt minskad användning av tobak, alkohol och droger.
• Säkerställa att alla medarbetare har kunskap för att kunna erbjuda sunda och säkra miljöer, speciellt för utsatta grupper som barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.
• Skapa förutsättningar för goda levnadsvanor, bland annat genom att erbjuda attraktiva miljöer, säkra skolvägar och näringsriktiga måltider i våra verksamheter
• Arbeta för att patriarkalt förtryck och våld ska upphöra så att flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett bakgrund får samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Särskilt fokus ska läggas på att förebygga mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld.
37
naden i hälsa även i ordinarie arbete som kan ge resultat. Rekommendationerna från
Marmot-rapporterna är att ha generella strukturella lösningar som utgår från dem med störst behov samtidigt med kompenserande åtgärder för att undvika att bakom-liggande skillnader ska ge en sämre hälsa.
Fortfarande skillnader i hälsa mellan olika grupper av kvinnor och män
Samtliga resultaten från landstingets folkhälsoenkät har använts och analyserats utifrån socioekonomi, åldrar, bakgrund bland kvinnor respektive bland män.
De socioekonomiska skillnaderna är fortfarande ett stort problem jämfört med länet även om vi kan se förbättringar i det faktiska hälsoläget inom några om-råden inom Botkyrka, till exempel självskattad hälsa.
Ohälsotalet förbättrat i Botkyrka liksom hela landet
Ohälsotalet visar antal dagar på ett år som genom-snittet av befolkningen (som har sjukpenningför-säkring) haft sjukpenning, förtidspension/ sjukbidrag, rehabiliteringsersättning, förebyggande sjukpenning eller arbetsskadeersättning. Ohälsotalet har förbätt-rats i alla kommundelar mellan 2-7 dagar för män respektive 3-11 dagar för kvinnor. Att utvecklingen går åt rätt håll är glädjande, men att skillnaderna är så stora visar att rätten till hälsa inte är lika för alla.
Bättre självskattad hälsa bland män än kvinnor Sedan 2002 har den självskattade hälsan förbättrats i Botkyrka för i stort sett alla grupper, även om tydliga socioekonomiska skillnader kan urskiljas. Vidare är den självskattade hälsan högre bland män än bland kvinnor, samtidigt som den största förbättringen i Bot-kyrka kan urskiljas bland kvinnor med låg utbildning.
Den självskattade hälsan sjunker också med åldern.
Botkyrka ligger över lag lägre än länet.
Fler stillasittande i Botkyrka än i länet – särskilt bland männen
En större andel av Botkyrkas kvinnor och män är stillasittande och en mindre andel motionerar i jäm-förelse med länet år 2010. Även här kan vi se socioe-konomiska skillnader, vilka kommer tydligast till ut-tryck bland de stillasittande männen . Kvinnor med medellång utbildning i Botkyrka motionerar nästan i lika stor utsträckning som de i länet. Hur utvecklingen över tid har varit för olika grupper går inte att säga förrän vid nästa undersökning 2014 eftersom frågor-na ändrats.
Psykisk ohälsa har stagnerat på en hög nivå Flickorna i Botkyrka liksom i länet och landet har mer psykosomatiska problem än pojkarna. De är i stället mer utåtagerande och har en bättre självbild. Det finns dock positiva tecken och förhoppningsvis är re-sultaten för år 2010 vad gäller psykosomatisk hälsa inledningen på en positiv trend. Utifrån barnkon-ventionen är arbetet med ungas psykiska hälsa ett utvecklingsområde av högsta vikt. Det finns även samband mellan dåliga skolprestationer och vissa
variabler inom psykisk ohälsa såsom låg självkänsla och utåtagerande problem, vilka kan förstärka var-andra.
Även bland vuxna har den självupplevda psykiska ohälsan stabiliserats på en relativt hög nivå jämfört med för 20 år sedan. Det genomgående mönstret i alla åldrar är att kvinnor rapporterar psykisk ohälsa i betydligt högre utsträckning än män. Det finns nu också en svag ökning bland unga män. Arbetet för att förbättra den psykiska hälsan måste därmed rikta sig till båda könen.
Fler ungdomar väljer bort alkohol
Trenden är att allt fler ungdomar väljer bort alko-holen. Botkyrka ligger bland de 25 procent bästa kommunerna i riket vad gäller flickor och pojkar som inte dricker alkohol. Det finns dock skillnader mellan kommundelarna. Andelen som inte dricker är större i de norra delarna av kommunen.
Föräldrarna är också mer restriktiva vad gäller unga och alkohol. Färre föräldrar köper ut och bjuder sina tonåringar på alkohol. Men det finns också orosmo-ment kring rökning, berusningsdrickande och att un-ga mår dåligt på olika sätt.
Mäns våld mot kvinnor vanligare i Botkyrka än i länet
I Botkyrka anmäldes fler misshandelsbrott mot kvin-nor per 100 000 invånare än i Stockholms län. An-mälningarna av misshandel mot kvinnor är störst i Botkyrka när de gäller situationer där förövaren var bekant med offret, där misshandeln skedde inomhus och där förövaren var i nära relation med offret. Det handlar troligtvis främst om mäns våld mot kvinnor. I övriga kategorier av misshandel ligger Botkyrka i nivå med eller lägre än länet.
Mäns våld mot kvinnor är allvarligt också för att det indirekt drabbar barnen som kan få bestående psy-kiska men av traumatiska upplevelser av våld i nära relationer, vilket tar sig olika uttryck hos flickor och pojkar. Bland annat tyder forskning på att pojkar som bevittnat sådant våld oftare slår sin partner som vuxen. Våld är en överlag en högriskfaktor för svåra skador och långvariga fysiska och psykiska men.
Färre våldsbrott mot män anmälda i Botkyrka än i länet
2011 anmälde fler män och kvinnor för våld av en be-kant än motsvarande i länet. Det omvända gäller för anmälan om våld från en obekant person där skillna-den är särskilt stor för männen. Om detta speglar skillna-den faktiska utsattheten för våld eller anmälningsbenä-genheten skulle vara en intressant fråga att analysera vidare.
Ohälsan hög bland personer med funktionsnedsättning
Enligt en nationell rapport från folkhälsoinstitutets och som grundar sig på folkhälsoenkäter från 2005-2007
38
är dålig hälsa tio gånger vanligare bland män och kvinnor med funktionsnedsättning. Störst är det bland gruppen som har en nedsättning av rörelseförmåga.
Även om det inte finns motsvarande statistik som är specifik för just Botkyrkas innevånare för 2011 ger ra-pporten en indikation på hur hälsoläget för män och kvinnor med funktionsnedsättning ser ut i relation till det totala hälsoläget.
Mycket bra arbete görs – nu finns stöd till utveck-ling i nya styrdokument
Övergripande kan man säga att det görs väldigt my-cket bra arbete i alla verksamheter som påverkar folkhälsan. Det som kan behöva utvecklas utifrån nuläge och hälsoläge finns i folkhälsopolicy och ut-vecklingsplan för folkhälsa där inriktningarna har prioriterats olika av samtliga nämnder.
Förslag
• Systematisera arbetet än mer så att kommunens verksamheter når ”rätt” målgrupper så att hälsan ökar och skillnader i hälsa minskar. Här behöver vi bland annat bli bättre på att synliggöra de grupper som kan vara ”dubbelt” marginaliserade, utifrån till exempel visst etniskt ursprung kombinerat med funktionsnedsättning.
• Involvera och stödja föräldrar mer för att främja flickors och pojkars hälsa (psykisk, social och fysisk) och positiva utveckling.
• Använda oss mer av forsknings-/kunskapsbase-rade metoder och arbetssätt. Att utforma en håll-bar struktur för att vidmakthålla de metoder och arbetssätt som redan introducerats på kommu-nens arenor är en viktig förutsättning. Vi behöver också främja erfarenhetsutbyte mellan verksam-heter för att sprida framgångsfaktorer för effektivt arbete. En utgångspunkt kan vara att se förbättrad folkhälsa som ett medel att nå kärnverksamhe-ternas mål.
• Arbeta med att skapa stödjande miljöer - fysisk, socialt, ekonomisk och politisk -för att underlätta goda levnadsvanor.
Processer
En ny folkhälsopolicy och utvecklingsplan folkhälsa har tagits fram under året i bred dialog med nämnder
och verksamheter. Folkhälsopolicyn är ett styrande dokument för vad som behöver göras inom kommu-nen för att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa. Den lägger även grund för planering, genom-förande och uppföljning av kommunens folkhälsoar-bete. Till policyn är en utvecklingsplan kopplad med aktiviteter som anger hur vi kan arbeta för att uppnå policyns intentioner. Policy och utvecklingsplanen innehåller de utvecklingsbehov som finns inom kom-munen för att förbättra folkhälsan. Dessa är valda uti-från nuläge, det vill säga analys av livsvillkoren, lev-nadsförhållanden och hälsoläget bland Botkyrkas
befolkning, samt forskning kring faktorer som påverkar folkhälsan. Dessutom har vi utgått från statens, landstingets respektive kommunens redan pågående arbete, ambitioner och övriga
styrdokument.
Kommunstyrelsen har beslutat att Botkyrka kommun deltar i SKL-samarbete kring "Samling för social hållbarhet - minska skillnaderna i hälsa" tillsammans med tjugotvå andra kommuner/regioner. För att dra största möjliga nytta av utvecklingsarbetet finns nu en intern process inom temana; uppväxtvillkor,
utbildning/syssselsättning samt hållbar livsmiljö.
Projekt LUMA i Botkyrka bidrar till delar av målen inom den nationella alkohol-, narkotika-, tobaks- strategin. Utvecklingen inom LUMA är i stort sett klar och implementeringen sker nu i ordinarie verksam-het. Dessutom genomförs utvärdering och uppfölj-ning av hela projektet i syfte att få erfarenheter inför fortsatt arbete på nationell, regional och lokal nivå.
Övergripande arbetet fortsatt med att utforma en hållbar struktur för kontinuitet och vidmakthållande av kunskapsbaserade metoder och arbetssätt (ANTD) på kommunens arenor för barn och unga. Det har skett genom spridning av verkningsfulla metoder samt främjande/förebyggande arbete. Dessutom har instruktörer/handledare utbildats för att behålla kompetensutvecklingen inom kommunen. Botkyrka har deltagit i en mängd olika regionala
utvecklingsarbeten som även används inom kommunen, exempelvis:
- revidering och implementering av en främjande och förebyggande metod riktad till föräldrar när det gäller ungdomar och alkohol.
- vidareutveckling och vidmakthållande av uppföljningen inom regionen gällande risk- och skyddsfaktorer för ungdomar, det vill säga att vidareutveckla ungdomsenkäten.
- utvecklat en vägledning för hur barn och ungdomsverksamheter kan planera arbete som främjar psykisk hälsa, tillsammans med andra folkhälsostrateger i länet och Karolinska folkhälsoakademin.
Kompetensutvecklingen kring metoderna har pågått kontinuerligt för skolpersonal till exempel ”Ledarskap
& förhållningssätt i klassrummet”, Motiverande samtal inom elevhälsan. Spridningen inom förskolor/skolor har dock varit mindre än planerat bland annat efter-som annat utvecklingsarbetet med exempelvis nya läroplaner samt Kraftsamling har varit högprioriterat i år.
Som en del i utvecklingen av en struktur för föräldra-stöd har kommunen deltagit i ett nationellt respektive ett regionalt utvecklingsarbete kring föräldrastöd. Bot-kyrka deltar också i flera forskningsstudier i syfte att få ökad kunskap om vilka föräldrastödsprogram som har störst effekt. Internt har vi i samverkan med
soci-39
alförvaltningen och utbildningsförvaltningen arbetat fram ett förslag till en gemensam struktur för föräldrastöd framöver.
Under höstens togs ett helt nytt kommunikativt kon-cept fram kring kommunens samlade föräldrastöd i syfte att öka kännedom om föräldrastöd bland fler för-äldrar. Kontinuerligt görs informationen kring föräldra-stöd mer lättillgänglig för föräldrar.
Föräldrastöd ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Kommunen bidrar till detta genom att un-der 2011 ha utbildat fler föräldragruppsledare inom kommunorganisationen. Kommunen deltar också i flera forskningsprojekt varav två avslutades 2011 och resultatet redovisas 2012;
- NRJ, en nationell studie utvärderade effekten av befintliga föräldrastödsprogram (COPE i Botkyrka), - ABC, ett utvecklingsarbete på regional nivå där Karolinska Institutet, Stockholms stad tillsammans med Botkyrka och andra kommuner samt föräldrar utvecklar ett kortare föräldrastödsprogram baserat på tidigare forskning - för implementering 2011/2012.
- Dessutom deltar kommunen i en -studie 2012-2014 som ska utvärdera effekterna av ABC.
Under 2011 har ungdomsenkäten redovisats för elevhälsoteam och skolledning i förskola och skola.
Utifrån varje skolas enskilda resultat i enkäten har folkhälsosamordnarna träffat elevhälsoteam och pedagoger för att diskutera vad som kan göras på respektive skola. Resultatet i enkäten visade att alko-holkonsumtionen gått ner något i Tullinge, liksom i övriga delar av länet.
I juni 2011 beslutades om en förstärkt samverkan kring kommunens främjande föräldrastöd. Ett gemen-samt föräldrastödsprogram kommer att erbjudas på förskolor och skolor genom samarbete mellan social-förvaltningen och utbildningssocial-förvaltningen.
Kontinuerligt erbjuds redan idag olika föräldrastöds-program. Socialförvaltningen genomför grupper i
”Bättre föräldraskap” för familjer som har minst ett barn som är två år eller äldre. Programmet innefattar 14 tillfällen och genomförs av personal vid de öppna förskolorna. Cope är ett annat föräldrastödsprogram som vänder sig till föräldrar med barn/unga i ett visst intervall av ålder och innefattar 10 tillfällen. Även detta program har genomförts av personal från öpp-na förskolan. Uppföljning visar sammantaget kan sä-gas att för alla barn i deltagande familjer är sannolik-heten mycket stor att de alla får ta del av föräldrarnas nyvunna kunskaper.
Vi har utvecklat ökad samverkan mellan aktörer inom och utanför kommunorganisationen på flera sätt. En gemensam överensskommelse kring främjande för-äldrastödsprogram har också arbetats fram i
samverkan med fem studieförbund. Studieförbunden ansvarar här för kursledning. Även en
kommunöver-gripande kommunikationsplan har utarbetas kring föräldrastöd. Under hösten genomfördes föräldraföre-läsningar och flera föräldragruppsträffar. Nya grupp-ledare i kommunen utbildades dessutom vilket fort-sätter under 2012
Kultur och fritid har inlett arbetet med att ta fram ett idrottspolitiskt handlingsprogram som ska ge förvalt-ningen riktlinjer i arbetet med idrottslivet. Det kommer att vara klart våren 2012. Det ska finnas särskilt av-satta tider för allmänheten på befintliga anläggningar.
Från och med hösten har det funnits schemalagd all-mänhetens tid på konstgräsplaner
Från och med 2011 har kommunen ett nytt system för föreningsbidrag där flickors närvaro vid idrottsakti-viteter viktas tyngre än pojkars. Det är för tidigt att be-döma vilken effekt det har fått.
Utbudet av spontanaktiviteter har utvidgats. Särskild vikt har lagts vid att öka möjligheterna för flickors spontana fysiska rörelse. Därför inkluderar nu spon-tanaktiviteterna till att även omfatta dans, vilket lockar fler flickor än pojkar, bland annat dansfestivalen Ur-ban Connection tillsammans med Dansens Hus. Ett samarbete med Dans i Stockholms stad och län - har startat och kommer att pågå under 2012. Även fäkt-ning och basket har startat som spontanaktiviteter under 2011. En särskild satsning görs för tjejer i Norsborg i samarbete med SAMBA Football Acade-my som anordnar spontanaktiviteter.
Badhusen har ökat antalet öppettimmar för både motionssim och fri lek. För det mesta har det funnits badvakter vid bassängen när barn badar, men det finns tillfällen då bemanningen inte har räckt till. Detta är något som uppmärksammats för åtgärd.
En förstudie togs fram om villkoren för att införa noll-taxa i kommunens anläggningar. Ett förslag presen-teras i nämndens framåtsikt 2013-2016
Socialförvaltningen har arbetat för en allt mer evi-densbaserad praktik. För att begreppen kunskapsba-serad1 och evidensbaserad praktik ska konkretiseras i de olika verksamheternas respektive arbetsformer fick FoU södertörn i uppdrag att leda och hålla sam-man arbetet. Utifrån detta uppdrag har FoU-ombud utsetts av varje enhet. Dessa ska främst vara den eg-na enhetens stöd i arbetet för en allt mer evidensba-serad praktik. För att brukare ska få stöd i sin utveck-ling mot ett självständigt liv enligt effektiva metoder behöver personalen kontinuerlig kompetensut-veckling och möjlighet till metodstöd.
Det handlar om att utifrån den lokala situationen:
1 För evidensbaserad praktik finns en definition som de flesta är överens om. Kunskapsbaserad praktik däremot saknar tydlig definition
40
- ta del av den för tillfället bästa vetenskapliga kunskaper
- dra lärdom av brukarens erfarenheter och önskemål
- undersöka och ta till vara de anställdas erfarenheter och expertkunskaper
FoU-ombudet har en viktig roll i detta arbete, exem-pelvis ska ett FoU-ombud kartlägga och beskriva en-hetens metoder och arbetssätt samt i övrigt medver-ka till att utveckla metoder för granskning och utvär-dering av enhetens insatser/behandlingar etc. En av målsättningarna med den evidensbaserade praktiken är att den kan/ska bidra och öka kvaliteten av social-tjänstens arbete, i alla dessa former. Att realisera den evidensbaserade praktiken handlar inte primärt om att implementera en viss metod, även om detta kan vara väldigt viktigt, utan mer om att utgå från befintli-ga kunskaper, att följa upp och att dokumentera det dagliga arbetet för att senare kunna använda resulta-ten som underlag för kommande planering uppfölj-ning/beslut i enskilda ärenden och/eller hela verk-samheten.
Samtliga enheter inom vård och omsorg arbetar med uppföljning och uppdatering av brukarnas genomfö-randeplaner som också innehåller individuella önskemål som stimulerar hälsa och livskvalitet.
Aktiviteter
Kommunövergripande
Kommunstyrelsen beviljade folkhälsokommitténs stu-dieresa till Malmö och deltog själva med några repre-sentanter tillsammans med kommunledningen och folkhälsoansvariga. Syftet var att besöka den enda kommissionen i Sverige för att minska skillnader i hälsa. Det var ett viktigt led i att öka förståelsen för skillnader i hälsa och resultaten har används för ut-vecklandet av de nya styrdokumenten. Det viktigaste finns beskrivet i en reseberättelse. Uppföljning av re-san fortsätter 2012 då även Malmö bjuds till Botkyr-ka.
Utvecklingsarbete kring FaR (fysisk aktivitet på re-cept) har påbörjats genom utbildning för såväl vård-centraler som föreningar.
Kommunen har i samverkan med idrottsutvecklarna (SISU) och CEFAM genomfört utbildning inom meto-diken för mottagare av recept d.v.s. personer inom idrottsföreningar och badhus/rackethallar samt utskri-vare av recept, det vill säga primärvården (samtliga sex vårdcentraler) som föreskriver FaR-recept i Botkyrka.
Botkyrkas offentliga miljöer ska stimulera och främja bättre folkhälsa. Exempel aktiviteter är att
- främja cykeln som transportmedel i
samhällsplaneringsprocessen. Exempelvis har en ny kommunkarta tagits fram som har fokus på cykelvägarna. En kommunkarta med be-söksmål och cykelvägar trycktes i juni och
samhällsplaneringsprocessen. Exempelvis har en ny kommunkarta tagits fram som har fokus på cykelvägarna. En kommunkarta med be-söksmål och cykelvägar trycktes i juni och