Botkyrkaborna känner sig hemma - 4 Information från Attention

Varför?

Att alla ska ha lika rättigheter innebär i Botkyrka att alla ska ha samma möjligheter att uppleva hemkänsla. Flickor och pojkar, kvinnor och män i alla våra kommundelar ska oavsett socio-ekonomisk eller etnisk bakgrund känna sig hemma och trygga i Botkyrka Som vi ser det hänger denna utmaning nära ihop med ett antal olika rättigheter, framför allt rätten att inte bli diskrimine-rad, rätten till tanke- och religionsfrihet, minoritetsrättigheterna, rättigheter för personer med

funk-tionsnedsättning och rättigheter för HBTQ-personer. Alla dessa rättigheter kretsar kring frågan om tillhörighet – vem får tillhöra samhället och känna delaktighet, och vem får det inte? Hemma känner man sig om man har en självklar plats i kommunen och inte upplever att ens närvaro ifrågasätts. Därför är det viktigt att kommunens bemötande av medborgarna utgår från befolkningens behov och rättigheter. Till exempel är tillgänglighet en förutsättning för att alla Botkyrkabor ska kunna känna sig hemma.

Indikatorer

Analys

Sedan förra året har inte någon av de indikatorer som vi kopplat till rätten att känna hemkänsla gått åt rätt håll. Rätten till hemkänsla och att känna tillhörig-het uppfylls i olika grad för olika grupper och skillna-derna förefaller öka. Det gäller både upplevelsen av att bo och leva i Botkyrka och sitt bostadsområde, lik-som av trygghet och diskriminering. Tillgänglighetsar-betet går visserligen framåt men fortfarande återstår många enkelt avhjälpta hinder. Denna utveckling är inte acceptabel ur ett MR-perspektiv och kräver en rad olika insatser för att skapa en positiv spiral. Ett gott bemötande i kommunens verksamheter är en självklar rättighet. Att bygga tillit mellan individer och grupper i kommundelarna, liksom insatser som bidrar till ökad trygghet är andra grundstenar. Såväl flickor som pojkar, kvinnor som män har rätt att känna sig trygga och välkomna på gator, torg och andra mötes-platser både inne och ute. De lokala utvecklingspro-grammen är en viktig utgångspunkt, liksom fördjupat och breddat samarbete med föreningar och andra lokala aktörer.

Kvinnor Män

Skulle du rekommendera en vän att flytta till ditt bostadsområde?

Jag trivs bra i mitt bostadsområde (unga) Det är tryggt att leva i min kommundel l Botkyrka är en bra kommun att bo och leva i

Har du under det senaste året utsatts för diskriminering?

Båda könen

Uppmätt tillgänglighet i kommunens offentliga fastigheter

Utmaningen ur ett MR-perspektiv innebär bland annat att vi ska:

• Skapa och vidareutveckla trygga mötesplatser med ett innehåll som lockar flickor och pojkar, kvinnor och män från olika kommundelar i olika åldrar och med olika social, etnisk eller religiös tillhörighet träffas

• Genomföra insatser för att öka valdeltagandet bland olika grupper Botkyrkabor, oavsett kön, social, etnisk eller religiös bakgrund

• Motverka patriarkalt förtryck och våld så att både flickor och pojkar, kvinnor och män kan känna sig trygga såväl i hemmet som i offentliga miljöer

• Utveckla vårt arbete med stadsförnyelse för att skapa socialt och etniskt blandade bostadsområden, bl.a. fler fysiska mötesplatser

• Skapa förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning att delta i samhället på lika villkor

23

Hälften tycker att Botkyrka är en bra kommun att bo och leva i

Med undantag för Alby och Fittja tycker kvinnor i större utsträckning än män att Botkyrka är en bra kommun att bo och leva i, vilket är en förändring jämfört med i den tidigare medborgarundersökningen. Den stora skillnaden jämfört med tidigare undersökning är dock att det är betydligt färre som instämmer i påståendet.

Det är heller inte som tidigare år då invånarna i södra Botkyrka i högre grad instämde än i invånarna i de norra delarna. Bara omkring hälften av tullingeborna instämmer.

Färre kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde – särskilt kvinnor i Fittja och Tumba

57 procent av botkyrkaborna uppger i den senaste medborgarundersökningen att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde, men skillna-derna mellan kommundelarna är stora. Störst andel som instämmer i påståendet finns i Tullinge och Grö-dinge. Det gäller båda könen. Fittja, Alby och Hallun-da har den lägsta andelen som instämmer, med re-lativt små skillnader sinsemellan. Gapet mellan Fittja och Tullinge är cirka 40 procentenheter. Kvinnor i Fittja och Tumba sticker ut genom att i minst utsträck-ning instämma i påståendet.

De flesta unga trivs i sitt bostadsområde

Barnkonventionen slår bland annat fast att inte bara barnets överlevnad utan också hens utveckling ska säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga.

Att trivas i sitt område ökar ungdomars möjligheter att utvecklas till trygga och harmoniska vuxna. En mind-re andel pojkar i Botkyrka uppger att de trivs bra i sitt bostadsområde” jämfört med länet. Flickorna i års-kurs 9 trivs i större utsträckning än pojkarna.

Många känner sig otrygga – men det skiljer sig mellan områden och utifrån kön

Den upplevda tryggheten är en indikator för hemkän-slan eftersom den säger något om vem som har till-träde till det offentliga rummet. Att känna sig hemma är bland annat att kunna röra sig i sin kommundel utan att känna sig hotad, skrämd eller kränkt.

Skillnaderna mellan de norra och södra kommun-delarna har ökat. Invånarna i Grödinge och Tullinge känner sig mest trygga i sin kommundel. I Grödinge instämmer 90 procent och i Tullinge 82 procent i att det är tryggt att bo och leva i deras kommundel. I Al-by, Fittja och Hallunda/Norsborg instämmer endast cirka 40 procent. Männen känner sig mer trygga än kvinnorna i alla kommundelar utom Fittja och Vårsta-Grödinge.

Många i de norra kommundelarna utsatta för diskriminering

I medborgarundersökningen 2011 uppgav 10 procent av de svarande att de upplevt sig diskriminerade det senaste året. Det är en ökning med tre procentenhe-ter sedan 2010. En anledning till skillnaden kan vara

skillnaden i metod. För den som upplevt diskrimi-nering kan det vara lättare att svara ja på en sådan fråga skriftligt än i en telefonintervju. Skillnaderna mellan kommundelarna är stor, från fem procent i Tullinge till 15 procent i Fittja. Den har sannolikt sin grund i olikheterna i den etniska befolkningssamman-sättningen eftersom det är den diskrimineringsgrund som flest anger.

Lägst upplevelse av diskriminering uttrycker män i Tullinge (3 procent) och högst kvinnor i Fittja (15 pro-cent).

Arbetet med enkelt avhjälpta hinder går långsamt Inventeringarna av tillgängligheten visar att det i Bot-kyrka fortfarande finns många enkelt avhjälpta hinder för att en person med funktionsnedsättning ska kun-na välja var hen vill bo, ta sig obehindrat mellan ar-betsplats och bostad, uträtta ärenden och ta del av allmän service och fritidsaktiviteter – på samma vill-kor som någon annan. Vid årsskiftet hade 85 procent av kommunens verksamhetslokaler inventerats utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Av de enkelt av-hjälpta hindren är cirka 60 procent åtgärdade. Arbetet med dessa åtgärder är ett fortlöpande arbete där resurser behöver avsättas varje år.

Förslag

• Säkerställ genomförandet av de lokala utveck-lingsprogrammen

• Förtydliga avtal med både interna och externa le-verantörer när det gäller ett jämställt, interkulturellt bemötande fritt från diskriminering.

• Fortsatt arbete för ökad tillit och trygghet tillsam-mans med föreningar och andra samarbetspart-ner.

• Närmare samarbete med och stöd till föreningar, samfund och organisationer för att förebygga och arbeta mot patriarkalt förtryck och våld

• Avsätt resurser för arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder.

Processer

Möjligheten att ta del av aktiviteter och

arrangemang i kommunen har stor betydelse för hemkänslan. Ett viktigt

beslut var därför det om ett riktat bistånd till de hushåll med barn som varit beroende av ekonomiskt bistånd tio månader eller längre (barnnorm) som fattades av socialnämnden och därefter

kommunfullmäktige september 2011. Biståndet är på 2500 kr/barn och år och syftar till att förbättra

barnens möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. I bör-jan av 2012 hade riktat bistånd till barn beviljats vid 12 tillfällen till en kostnad av 21 285 kronor.

Utöver det arbetar socialförvaltningen aktivt för att förkorta den tid barnfamiljer lever i bidragsberoende.

24

Biståndsenheter uppmärksammar därför i sina utred-ningar särskilt barn i familjer med långvarigt bidrags-beroende.

En annan viktigt fråga som rör allas tillgång till akti-viteter och våra gemensamma rum är arbetet med att undanröja enkelt avhjälpta hinder. Fortfarande åter-står en hel del i Botkyrka, men det är glädjande att vi som en av tre kommuner av Sveriges Kommuner och Landsting utsetts till en referensgrupp för att tillsam-mans analysera hinder i arbetet med enkelt avhjälpta hinder. En rapport kommer i mars 2012.

Arbetet med att säkra minoriteters rättigheter bidrar sannolikt också till att öka känslan av tillhörighet och hemkänsla.

Kommunen har under året fortsatt arbetet som finskt förvaltningsområde. Insatser som genomförts är bland annat:

- Förvaltningarna har kartlagt personalens kun-skaper i finska samt behov och önskemål i olika målgrupper.

- En finsk ingång har skapats på kommunens webbplats där förvaltningarna lagt ut texter på finska.

- Ett exempel är socialförvaltningen som ser det som sitt ansvar att i så hög grad som möjligt erbjuda den som så önskar möjlighet att an-vända finska språket i kontakten med de olika verksamheterna. Förvaltningen har lagt ut finsk text på webben, samt utbildat sju finsktalande kontaktpersoner. De utgör en referensgrupp som även hjälper till med att lotsa och ge infor-mation om verksamheterna på finska.

Kommunen har också inlett ett samråd med två rom-ska grupper. Arbetet har hittills omfattat att knyta kon-takter med förvaltningarna och att planera gemen-samma aktiviteter inför 2012 i vilka även Mångkul-turellt centrum ingår.

Trygghet här också avgörande för att öka hemkäns-lan i kommunens olika delar. Bättre samordning och kommunikation mellan de olika arrangörerna av lov- och helgverksamhet har lett till minskad skadegörelse och större effekt av de brottsförebyggande åtgärder-na.

En annan aspekt av trygghet rör frihet från våld, inte minst i hemmen. Under året har gruppen barn som bevittnat våld, vanligen i form av mäns våld mot kvin-nor, särskilt uppmärksammats i förvaltningen. Stöd- och utvecklingsenheten har följt upp i vilken utsträck-ning förvaltutsträck-ningen inleder utredutsträck-ning när vi får känne-dom om att barn bevittnat våld.

Botkyrkas natur lyfts ofta fram som en av kommun-ens största tillgångar av botkyrkaborna. Tillgången till den är viktig för hemkänslan i kommunen. Botkyrkas Gröna Värden drivs av en förvaltningsövergripande

projektgrupp och styrgrupp. Syftet med programmet är att skapa förutsättningar för en rik biologisk mång-fald, en god boendemiljö, stimulerande friluftsliv och god hälsa i kommunen. Programmet Gröna värden finns publicerad i en förenklad form för kom-muninvånarna i den externa webbkartan.

Aktiviteter

Kommunövergripande

I juni trycktes en ny kommunkarta med besöksmål och cykelvägar som delades ut gratis bland annat via bibliotek och medborgarkontor

Kultur kan också fylla en viktig roll för tillhörighet och hemkänsla Kultur- och fritidsförvaltningen har riktat in sig på att öka kulturutbudet för att nå ut bredare, bland annat till familjer. Exempel på det är öppna föreläsningar på aktuella samhällsteman som rasism, anordnat en internationell bokmässa och aktiviteter med fokus på kulturarv.

Kultur- och fritidsförvaltningen har under 2011 ge-nomfört en stor satsning på språkstöd och mångsprå-kig biblioteksverksamhet. Språkcaféer har arrange-rats i Tumba, Alby och Hallunda bibliotek vid 64 olika tillfällen.

Allas lika rätt att ta plats i det offentliga rummet är vik-tigt för känslan av tillhörighet. Ett exempel under året är de konstutställningar som deltagaren i Daglig verk-samhet för personer med psykisk funktionsned-sättning genomfört på Kafé Anna Giertz på Hågelby, på Postens huvudkontor samt på HSB:s huvudkon-tor.

I dag samarbetar Daglig verksamhet med en rad lo-kala företag och med föreningslivet i kommunen.

Verksamheten har också deltagit på marknader samt ordnat egna tillfällen för försäljning och produkt-presentationer.

Ett annat exempel är Botkyrka konsthall som strävar efter en jämn könsfördelning bland de konstnärer som har utställningar. Under 2011 engagerades åtta kvinnliga och åtta manliga konstnärer, vilket innebär att jämställdhetsmålet uppfylldes.

Alla botkyrkabor ska bemötas utifrån sina individuella behov och rättigheter. Ett jämställt, interkulturellt bemötande fritt från diskriminering är en grund för det och en rad verksamheter har inlett

utvecklingsarbeten för att uppnå det. Några exempel är:

- Kultur- och fritidsförvaltningen har börjat utbilda alla medarbetare i ett interkulturellt förhåll-ningssätt. Den har också inlett ett

kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med Stockholms stad. Fokus är bemötande,

25

jämställdhet mångfald och att tillgängliggöra verksamheten för alla.

- Under 2011 arbetade samtliga verksamheter inom arbetsmarknads- och

vuxenutbildningsförvaltningen med deltagar-enkäter/fokusgrupper för att bland annat fånga upplevelsen av diskriminering och social di-stans i kommunen.

Tydliga mål och uppföljning är viktigt när det gäller utveckling av bemötandet i kommunens verksamhe-ter. Ett gott exempel är hur kultur- och fritidsförvalt-ningen har börjat med att månadsvis följa upp sina avtal med serviceförvaltningen som bemannar våra idrottsanläggningar och är kommunens ansikte gent-emot brukarna. I avtalet har krav på bemötande och service skrivits in, vilket har saknats tidigare.

En viktig åtgärd för att alla ska få sina rättigheter till-godosedda i kommunen är att anpassa vår kommu-nikation till olika målgrupper. Ett exempel på det är Daglig verksamhet som har spridit sin informations-broschyr om verksamheten på lättläst svenska till kontaktcenter och medborgarkontoren.

En förutsättning för hemkänsla är att ha en bo-stad. Socialförvaltningen har arbetat med att ta fram en boendestrategi med en handlingsplan för boen-defrågor. Målen innebär att förvaltningen ska motar-beta hemlöshet och tillgodose våra målgruppers behov av boende och principen om bostad först.

Bland annat konstateras att bilden av den hemlöse behöver nyanseras. Exempelvis skulle många klara av att bo utan stöd i boendet och även om fler män än kvinnor är hemlösa så ökar andelen hemlösa kvinnor. Arbetet med att förverkliga boendestrategin fortsätter under flerårsplaneperioden.

Socialförvaltningen har under 2011 också haft till-gång till fler träningslägenheter för vuxna med funk-tionsnedsättning. Fler män än kvinnor fick beslut om särskilt boende under året. Förvaltningen vet idag inte om skillnaden beror på att de bedömer behov olika för kvinnor och män, men utredningssektionen har införde i höstas ett bedömningsinstrument som ska leda till mer tillförlitliga och lika bedömningar.

Att kunna röra sig fritt och tryggt är en förutsätt-ning för tillhörighet och hemkänsla.

Under året har en mängd trygghetsfrämjande insat-ser genomförts:

- Kommunledningsförvaltningen har under året arbetat för att SL ska införa flexibla busstopp i Botkyrka. Syftet är att öka tryggheten framför bland kvinnor men även unga män som åker buss på kvällar och nätter.

- Sociala insatsgrupper är ett regeringsuppdrag till Rikspolisstyrelsen. Uppdraget är att genom-föra en försöksverksamhet där socialtjänsten har huvudansvar för att koordinera

samverkansformer för att hindra att barn och unga utvecklar en kriminell livsstil. Projektet har tre huvuddelar: en förebyggande del, en del med individuella handlingsplaner för ett antal gemensamt utplockade ungdomar, samt den så kallade. V.Ä.R.T. delen (Våga Ändra Rikt-ning Tillsammans) som är ett arbete med unga

"kriminella" 18 - 25 år. med sociala insatsgru-pper fortsätter även under 2012.

I bostadsområdet

Under skolloven har en rad aktiviteter anordnats i samarbete mellan kommunen. föreningar, bostadsbo-lag och andra lokala aktörer i de olika kommunde-larna. Nyckelorden har varit samordning och sam-verkan. Exempel är skidåkning, fotbollsturnering och simning.

Också i kommundelarna genomförs specifika trygg-hetsinsatser. En sådan är samverkansprojektet AlFi som genomförs av kommunen och polisen på Söder-törn för att öka tryggheten i och minska brottsligheten i Alby och Fittja. I Alfi-satsningen utgör arbetet med sociala insatsgrupper en viktig del (se ovan).

I Fittja har en mängd olika satsningar genomförts.

Handlingsplanen för utveckling av Fittja 2011-2016 har som syfte att utveckla de boendes upplevelse av Fittja som en trygg och säker uppväxtmiljö för barn och ungdomar, samt att bidra till att skapa en positiv intern och extern bild av Fittja. Med utgångspunkt från det har områdesgruppen under 2011 haft fokus på följande områden:

- Barn och ungdomars välmående och välbefin-nande.

- Skapa förutsättningar för det civila samhället för inflytande och påverkan

- Öka trygghetskänslan - Kommunikationer

För att öka tryggheten har en mängd aktiviteter ge-nomförts i Fittja, till exempel:

- Fittja is Peace 2 – en fredsmanifestation för ungdomar genomfördes för andra året - Öppet möte på en gård med anledning av det

mord som skedde där

- Nattvandring; Med initiativ från Turkiska ung-doms och kulturföreningen samt stöd från Lug-na gatan, bostadsbolagen och kommunen har en ny förening bildats, ”Fittja nattvandrings-förening”. Föreningen har ca 30 medlemmar som varje fredag och lördag kväll går runt i om-rådet

- Norra Botkyrkas Fiskeförening driver med stöd från Botkyrka byggen fritidsverksamhet - Områdesgruppen erbjuder gratis biokvällar för

barn och unga.

- Områdesgruppen har en tradition att under vecka 17 genomföra en trygghets- och miljö-vecka med extra fokus på trygghet, trivsel och miljö i Fittja. Bland annat deltog representanter

26

från polisen, medborgarkontoret, grannsam-verkan, stödcentrum, Fittja Pulsen, Ungdo-mens hus, konsumentrådgivare och Verdandi på plats för att med hjälp av olika broscher och samtal informera medborgarna om det

trygghetsarbete som pågår.

- Trygghetsnummer, där Botkyrkabyggen i sam-arbete med Lugna gatan erbjuder fittjaborna att ringa ett trygghetsnummer om de önskar ha någon som följer dem hem till exempel från tunnelbanan på kvällen.

Ett exempel på insats för ökat inflytande den lokala referensgrupp som bildades till Residence Botkyrka.

Referensgruppen tycker till om de olika konstpro-jekten. Vidare ordnades Fittja Open med workshops och visningar på plats i Fittja vilket också bidrar till att ändra bilden av Fittja både där och utanför

kommundelen.

Prioriterade områden för Alby områdesgrupp var 2011 trygghet, social ekonomi och tillväxt. Återkopp-ling till invånare och verksamma i Alby har gjorts ge-nom:

- Broschyren ”Vi fortsätter att satsa på Alby”

skickades hem till alla Albybor som en del i områdesgruppens strategi att skapa positiva förväntningar hos boende genom att berätta om det som görs för Albys utveckling.

- Den årliga Albykonferensen som samlar de som arbetar i Alby inom olika verksamheterna till en kombinerad nätverks- och informations-träff i Subtopia för att skapa en översikt av in-satser som görs i Alby och ge möjlighet till kon-takter och nya nätverk.

Andra insatser och aktiviteter som genomförts under året är.

- Antivåldsseminarium 23 maj på Subtopia med medverkan från kommunens olika verksam-heter, Botkyrkabyggen, polisen, Alby fritidsgård och föreningarna i Alby. Initiativtagare var föreningen OPAD (Organization for poverty alleviation and development). Resultatet av gruppdiskussionerna under seminariet blev ett antal konkreta förslag på insatser som redan startats, bland annat nattvandring och hem-sidan Albyröster-

- Nattvandring i Alby kom igång i början av sep-tember. OPAD och föreningen X-cons är kär-nan i nattvandringen som har varit en upp-skattad aktivitet av verksamheter och boende.

Områdesgruppen i Alby har också fortsatt sin medver-kan i lovverksamhetens planering och samordning.

Områdesgruppen kompletterade sommarverksam-heten med medel ur en utvecklingsfond för parkleks-verksamhet för barn i regi av Alby föreningsråd.

I Tullinge genomfördes en rad aktiviteter som bidrar till ökad hemkänsla. Exempel var:

- Kulturlördag Tullinge

- En nyinflyttarträff med information och frågor - Trygg på kartan – en slags digital

områdesvandring

- Tullinge summerbreak – skolavslutningsrock arrangerades i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen och Studiefrämjandet Vidare inledde kultur- och fritidsförvaltningen på kom-munledningsförvaltningens uppdrag en utredning i samspel med Tullinges invånare om möjligheten att skapa en ny mötesplats i Tullinge centrum utifrån konceptet Idea Store. Det är ett koncept som finns i flera Londonförorter omfattande kulturhus/bibliotek

In document 4 Information från Attention - Ökad medvetenhet/kunskap om olika funktionsnedsättningar (Page 74-79)