Varför?
Klimatfrågan har länge betraktats enbart som en teknisk och ekonomisk fråga, där fokus legat på teknikutveckling, procentsatser för utsläppsminskningar och finansiering av utsläppsminskade åtgärder. På senare tid har den humanitära och rättvisebaserade aspekten av frågan fått mer fokus och det har blivit tydligare att klimatfrågan i grund och botten är en fråga om mänskliga rättigheter. När människan förändrar klimatet sätts frågan om global rättvisa och rätten till
utveckling på sin spets. Att analysera denna utmaning utifrån ett MR-perspektiv handlar om att alla Botkyrkabor ska ha samma rätt till en god miljö och möjligheten att leva klimatsmart, men också om att arbeta för ett miljömässigt och etiskt hållbart samhälle på såväl lokal som global nivå.
Indikatorer
Det har ännu inte tagits fram några indikatorer på området, vilket bör göras inför årsrapporten för 2012.
Analys
Tekniska lösningar är inte tillräckliga för att komma till rätta med klimatkrisen. Det kommer även krävas rela-tivt omfattande livsstils- och beteendeförändringar.
Dessa kan uppfattas som ”uppoffringar”, särskilt för människor i västvärlden, där merparten har en relativt hög levnadsstandard. Klimatkrisen kan dock även innebära en möjlighet för oss att ifrågasätta vårt sätt att leva och fundera på vad det egentligen är som definierar ett gott och lyckligt liv. Vilka faktorer och företeelser är det som gör oss lyckliga och vilken mängd växthusgasutsläpp genererar de? Hur kan vi uppnå ett högre välbefinnande och samtidigt minska våra växthusgasutsläpp? Ett exempel på forskning som tagit sig an detta är den om val av transport-medel och pendlingsavstånd, som utöver påverkan på växthusgasutsläpp, har en stor inverkan på välbe-finnande och stress. Detta är ett perspektiv som vi behöver ha med oss i vårt fortsatta klimatarbete och kommunikationen kring det. Det kan också vara en
ingång till att engagera och involvera fler botkyrkabor i klimatarbetet.
Sättet medarbetare och medborgare i Botkyrka kom-mun äter, reser, bor och konsumerar på påverkar kli-matet och planeten, både på lokal och på global nivå.
Det är därför viktigt att kommunen fattar klimatsmarta beslut i samhällsplaneringen och ger medarbetare och medborgare förutsättningar att agera mer klimat-smart i vardagen. Individers klimatpåverkan varierar bland annat utifrån socioekonomi och kön. Klimatut-maningen handlar både om att säkra rätten till en god miljö för alla genom att minska individers klimatpåver-kan, och om att utjämna skillnaderna mellan olika grupper av kvinnor och män när det gäller tillgång till en god miljö. Fortfarande återstår dock att ta fram in-dikatorer som grund för att analysera utvecklingen ur ett MR-perspektiv.
Denna utmaning är mer komplicerad än de övriga att göra mätbar ur ett MR-perspektiv. Det handlar bland annat om att mäta tillgången till verktyg för ett mer klimatsmart och hållbart liv för alla. Följande punkter kan fungera som utgångspunkter för utvecklingen av nya indikatorer:
34
het till kollektivtrafik, turtäthet, närhet till och kännedom om bilpooler, tillgång till tankställen med fossilfritt bränsle i kommunen)
- Hållbara transportsätt för medarbetarna i kom-munen (antal bilpoolsanvändare, antal medar-betare som använder cykeln som transport-medel i tjänsten, resvaneundersökning, uppföljning av resepolicyn och liknande) - Väl fungerande, säkra och upplysta gång- och
cykelvägar i kommunen (satsningar på upp-rustning/ utbyggnad av gång- och cykelväg-nätet) Detta skulle också bidra till ökad hälsa och upplevd trygghet. Säkra och upplysta gång- och cykelvägar ökar vardagsrörligheten genom promenader och cykelturer även kvälls-tid.
- Klimatsmart mat i kommunens verksamheter (andel närodlad, ekologisk, vegetarisk mat) Klimatsmart mat är ofta även bra för hälsan.
Det gäller särskilt om man använder sig av konceptet S.M.A.R.T. mat som innehåller mat som både är mer skonsam för miljön och hälsofrämjande.
- Tillgång till energieffektiva och klimatsmarta bostäder (upprustning och energieffektivisering av miljonprogrammen, installation av vatten- och elmätare i bostäder, klimathänsyn vid ny-byggnationer)
- Tillgång och närhet till grönområden och möj-lighet för egenproduktion av mat (olika former av stadsodling, koloniträdgårdar med mera).
Ytterligare något att fundera över är hur socioeko-nomisk situation påverkar hur stor klimatpåverkan en individ har. Generellt är det så att en individs klimat-påverkan ökar ju högre inkomst hen har. Även kön är intressant i detta sammanhang. Män påverkar gene-rellt klimatet i högre utsträckning är kvinnor. På global nivå är män i väst med god ekonomi de som bidrar till mest koldioxidutsläpp medan fattiga kvinnor i syd är klimatförändringarnas största och mest utsatta offer.
Det vore intressant att undersöka hur sambanden ser ut i Botkyrka kommun.
Förslag
• Med utgångspunkt i klimatstrategin och ar-betet mot ett fossilbränslefritt och klimat-neutralt Botkyrka ta fram indikatorer för att följa upp klimatutmaningen ur ett MR-perspektiv.
• Kopplingen mellan övriga utmaningar och klimatutmaningen behöver bli tydligare och synliggöras på ett bättre sätt. Klimat-frågan har många sociala och demo-kratiska dimensioner och vi behöver bli bättre på att synliggöra, förstå och lyfta dem.
•
och stödja kvalitativa projekt och initiativ tillsammans med civilsamhället och med grupper av enskilda Botkyrkabor. Ett exempel på det är projektet Klimatfamiljer, vilket resulterat i initiativet Bytesboet som får alltmer uppmärksamhet både lokalt och regionalt.
• Pröva nya metoder och samarbeten bland annat vid aktiviteter som Earth Hour och hållbarhetsveckan för att uppnå ökad medvetenhet och delaktighet.
• Närmare samarbete med Botkyrka ung-domsfullmäktige och elevråden i klimat-arbetet.
Processer
Kommunens nya mötes- och resepolicy antogs i bör-jan av 2011. Kommunled-ningsförvaltningen
genom-förde under våren 2011 träffar med alla förvaltnings-ledningar för att diskutera dess innebörd och imple-mentering.
Arbetet har nu kommit i gång i förvaltningarna. Några exempel är:
- Under året utökade kommunledningsför-valtningen antalet bilar i kommunens bilpool från fyra till sex stycken. Antalet anslutna personer i bilpoolen ökade från cirka 100 till 260 personer.
- Serviceförvaltningen har infört ”klimattjänster”
gentemot förvaltningarna, bland annat digitala körjournaler som kan användas för att kart-lägga färdvägar för förvaltningarnas bilar.
- Socialförvaltningen har tagit fram handlings-plan för genomförandet.
- Under året har vård- och omsorgsförvaltningen ökat antalet medlemmar i bilpoolen. Förvaltnin-gen förordar kollektivt åkande och samplanerar resor med egna tjänstebilar.
- Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen arbetar aktivt för att medarbetarna ska använda all-männa kommunikationer, bilpoolen och cykel i tjänsten.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat utbytet av bilar som drivs med fossilt drivna fordon.
Resträning för daglig Verksamhets arbetstagare är ett ständigt pågående arbete. Det tas upp på varje arbetskonferens och läggs vid möjlighet in i brukar-nas genomförandeplaner. Utöver att vara klimatsmart bidrar det till egenmakt för arbetstagarna.
Tekniska nämnden har som bilaga till projekteringsanvisningarna, tagit fram ett
miljöprogram, där alla krav för ett hållbart Botkyrka
35
har samlats. Miljöprogrammet, som i många delar ställer högre krav än gällande lagar, regler och för-ordningar, ska vara riktlinje vid all ny-, till- och om-byggnad av kommunens egna fastigheter. En annan bilaga är för tillgänglighet.
Tekniska nämnden har genomfört en förstudie om egenproducerad el.
Klimatarbetet i de kommunala bolagen har inriktats på en ny avfallsplan och renhållningsorder som har antagits under 2011. Målet är att öka mängden in-samlat organiskt material som bland annat hushållen ger upphov till.
I arbetet med program för Hågelby, Eriksberg, Lind-hov har ett första möte genomförts med SL och Tra-fikverket för att påbörja ett mer regelbundet samar-bete kring kollektivtrafikfrågorna.
Kultur- och fritidsförvaltningen installerar energisnåla armaturer i det nya, platta elljusspåret vid Brantbrinks IP.
I mars 2011 arrangerade Botkyrka kommun, tillsam-mans med Tumba C, Botkyrkabyggen och det lokala förenings- och näringslivet, ett stort evenemang för att uppmärksamma den globala klimatmanifesta-tionen Earth Hour. Botkyrka kommun fick också he-derspris i tävlingen ”Earth Hour City Challenge” som utlystes av Världsnaturfonden.
Ett kartunderlag har tagits fram inom projektet Clima-tools. Detta projekt drivs av försvarets forsknings-institut för att studera sårbarhet och behov av åtgär-der vid ett förändrat klimat med fokus på värmeböljor.
Det är en fortsättning på det arbete som genomför-des förra året och där en viktig del var kommunika-tion med fokus på ökade hälsorisker för Botkyrka-borna.
Det ekologiska målet för utbildningsförvaltningens inköp uppfylldes med råge. Resultatet blev drygt 20 procent.
Alla kommunens skolor har fått besök av Naturskolan som arbetat i barngrupper med naturvetenskap och hållbar utveckling. Alla skolor har även fått tillgång till NTA-lådor till stöd för undervisningen. .
Mätning av matsvinn från tallrikar i skolmatsalarna och avdelningsvagnar på förskolorna pågår för att få fram ett referensvärde. Vågar har köpts in och affi-scher satts upp i skolmatsalarna för att visa på bety-delsen av att inte slänga mat i onödan.
Fittja områdesgrupp genomförde en trygghets- och miljövecka. En aktivitet var växtplantering runt om i Fittja.
I Tumba deltog Botkyrkabyggen i den nationella städveckan tillsammans med 4 av områdets skolor.