I våra seminarier med branschföreträdarna och även i de nationella programrådens arbete har frågan om kvalitet i lärlingsutbildningen stått i centrum. Kvalitetsbegreppet inom yrkesutbildningen är mång-facetterat då kvalitet handlar om många saker såsom att utbild-ningen knyter till behoven på arbetsmarknaden, både vad gäller innehåll och omfattning och hur kontakterna med näringslivet tas och utvecklas. Vi har fått många konkreta förslag från deltagande branscher och yrkesnämnder, på vilket sätt myndigheter och andra aktörer skulle kunna arbeta vidare för ett utveckla och kvalitets-säkra en gymnasial lärlingsutbildning mellan skola och arbetsliv. Resultaten redovisas nedan under tre rubriker utifrån de behov del-tagarna ansåg ha högsta prioritet för att kvalitetssäkra den gym-nasiala lärlingsutbildningen:
• Struktur • Stödinsatser • Samverkan
Struktur
Branschorganisationerna ser stora behov av en ökad tydlighet och önskar en påtagligare nationell styrning gällande utbildningens innehåll och struktur. Det finns många branscher som gärna ser att flera frågor hanteras och styrs nationellt för att uppnå likvärdighet och kvalitet inom lärlingsutbildningen. På nationell nivå behövs en ökad tydlighet för att säkra en mer rättvis konkurrens såsom ersättning, konkretisering av kursplaner, säkerhetsfrågor, stöd för bedömning, krav på yrkeslärares insatser samt utbildningskon-traktens innehåll m.m. Dessutom bör det finnas tydligare riktlinjer för vad som behövs t.ex. vid besök på arbetsplats samt nedbrytning av olika utbildningsmoment. Genom att utveckla branschspecifika dokument (t.ex. loggböcker) skulle man kunna öka likvärdigheten mellan olika utbildningsanordnare och kvalitetssäkra utbildningen.
Ytterligare ett förslag till att säkerställa en kvalitativ och likvärdig utbildning skulle kunna vara att utforma nationella yrkesprov.
En tydlig rollfördelning mellan arbetsplats och skola behövs där det står klart vem som gör vad. Denna måste grundas på en gemen-sam planering och gemengemen-sam syn på vilka mål som ska uppnås. Perioderna av APL bör i första hand anpassas så att de bidrar till att utveckla yrkeslärandet och till att eleverna lär sig hur bran-schen/företaget fungerar. I dag är de ofta i allt för stor utsträckning anpassade till övriga ämnen i skolans schema. Skolan behöver också organiseras så att yrkeslärarna har möjlighet att vara närvarande i elevernas utbildning trots att utbildningen bedrivs ute på arbets-platserna. Det är också viktigt att perioderna på företaget kan pla-neras så att de också stämmer överens med företagets produktion och inte i första hand passar skolan. Detta har betydelse för yrkes-utbildningens helhet och därigenom för kvaliteten. Den centrala branschorganisationen är en viktig aktör i att bryta ned kursplaner till arbetsmoment. Företagens behov och definition av relevanta arbetsuppgifter måste vara utgångspunkten för en kvalitativ, lång-siktig lärlingsutbildning.
Det finns även behov av en nationell enhetlig och tydlig infor-mation och marknadsföring kring lärlingsutbildningen, dels till företag, skola och elever samt föräldrar där informationen skulle medverka till att öka intresset och förståelsen för den nya utbild-ningsformen.
Denna nya utbildningsform kräver i en etableringsfas en grund-lig uppföljning och utvärdering, för att på så sätt kunna säkerställa och förbättra elevernas kunskaper och färdigheter. Det är viktigt att genomföra behovsanalyser samt åtgärder på ett kontinuerligt, systematiskt och gemensamt sätt av utbildningen. Ett sådant kva-litetssäkringssystem bör vara kopplat till Skolinspektionen.
Stödinsatser
Olika stödinsatser ger enligt branschorganisationer en stabilitet och utveckling av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Det öppnar även upp för att samverkan mellan skola och arbetsliv genom branschernas delaktighet säkerställa arbetslivets framtida behov och kompetenser. I detta utvecklingsarbete är det viktigt att involvera representanter från branschorganisationerna centralt, regionalt och från lokala arbetsplatser. Det finns behov av
stöd-material om hur nationella kursmål ska brytas ned, IT stöd för dokumentation och uppföljning bör ske på nationell nivå. Ned-brytningen av kursplaner till arbetsmoment är enligt branscherna en nyckel till en framgångsrik utbildning.
Handledarutbildning är ett viktigt och nödvändigt stöd till företagen, där branscherna gärna ser en gemensam nationell grund med en branschanpassad ”modul”. De anser att handledarutbild-ningen ska bidra till gemensam syn på kvalitet, handledarens roll respektive skolans roll och innehålla tydliga bedömningsgrunder. Handledare på företag ska ha en obligatorisk utbildning som helst är godkänd (certifierad) av respektive bransch. Samtliga medver-kande branscher var eniga att det ska finnas en obligatorisk hand-ledarutbildning, där Skolverket svarar för en generell sådan och där branscherna står för den specifika utbildningen. I ett fortsatt utvecklingsarbete skulle en webbaserad handledarutbildning, med en uppföljning av elevers lärande skapa möjligheter till bra ”tre-partssamtal”(elev, lärare, handledare) samt innehåll om yrkeslärar- och handledarrollen gällande tiden på arbetsplatsen. Här skulle den handledarutbildning som Kommittén och Svensk Handel utvecklat utgöra en grund till att fler branscher skulle få möjligheten på mot-svarande sätt.
Ekonomifrågan bör enligt branschorganisationerna ses utifrån ett helhetsperspektiv, som innehåller ersättningsnivåer, villkor och från vilka ”kassor” verksamheten ska finansieras. Ersättningen skall vara kopplad till krav. När ersättning till företag utgår bör denna vara kopplat till krav på motprestationer t.ex. genom att medverka i handledarutbildning. Det finns även en önskan att föra in diskus-sionen om användning av ”skolpengen”. När arbetslivet tar ett större ansvar för utbildningen bör de kanske även få en större del av ersättningen. En lärling får inte bli ett billigt utbildningsalterna-tiv för en utbildningsanordnare, där företaget har övertagit ansva-ret. Även elevens ersättning kan, i förekommande fall, vävas in i lärlingssystemet. Branscherna hade olika förslag till hur finansie-ringsfrågan skulle kunna lösas genom att utveckla nya ersättnings-former, t ex genom att en del av arbetsgivaravgiften gick tillbaka för att kompenserar de företag som tar emot lärlingar, praktikanter m.m. Ett annat förslag till finansiering var att medlemsavgifter (via branscherna) kunde stödja lärlingsutbildningen. Nuvarande ersätt-ning ska vara nationellt reglerad för att undvika onödig konkurrens kring frågan -lika för alla utbildningar oavsett bransch.
En ökad och likvärdig informationsinsats, där branscherna kan bidra att göra utbildningsformen mer känd och där företag ser möjligheter och förstår vilka åtaganden som krävs skulle kunna utveckla och öka kontakterna mellan skola och arbetsliv.
Samverkan
Den enskilda kommunen är ofta för liten för planeringen av gym-nasieskolans yrkesutbildning. En mer omfattande regional samver-kan skulle kunna underlätta samarbetet med skolor för bransch-organisationerna, både när det gäller dimensionering, matchning, utbildningsinnehåll och kvalitetssäkring. Det bör även finnas ett helhetsperspektiv som omfattar alla utbildningsformer inom yrkes-utbildningen, där målen är desamma och arbetslivets möjligheter att påverka bör gälla helheten. Om branschen diskuterar separat med varje skola eller friskola saknas helhetssynen på behovet av kompetens i en region. Framöver kommer även fler aktörer att konkurrera om samma företag, eftersom de finns behov av fler APL-platser för vuxenlärlingar, Yrkeshögskola m.fl. Här skulle ett regionalt kompetensforum kunna stimulera till en mötesplats för dessa aktörer att samordna, driva och planera det framtida kompe-tensbehovet. Genom att stimulera branschorganisationer och regi-onala/kommunala utbildningsaktörer kan den regionala nivån bidra till att öka, stimulera och effektivisera till en ökad kvalitet av den gymnasiala lärlingsutbildningens utveckling.
Branscherna ser det som viktigt att vara delaktiga och kunna på-verka den gymnasiala lärlingsutbildningens kvalitet. Vid seminari-erna uttalades önskemål att kunna rekommendera utbildningar – eller skapa ”Branschrekommenderad utbildning/skolor”. I dag finns liknande för eftergymnasiala lärlingsutbildningar där branschen godkänner/rekommenderar företag. Branscherna önskar också bidra med rekommendationer om lämplighet på lärlingsutbildningsföre-tag gällande kvalitet, organisation och innehåll.
Det krävs en mer systematiserad samverkan på nationell, regio-nal och lokal nivå. De frågor man kan påverka på respektive nivå ska behandlas där. Kopplingen mellan Nationella programrådet och det lokala rådet bör förtydligas, i dag saknas kommunikation emel-lan dessa. De flesta branscherna tycker att det krävs tydligare natio-nella direktiv om vad programråden ska göra och innehålla. De lokala programråden bör ges i uppdrag att garantera att alla
arbets-platser som tar emot lärlingar har kompetenta handledare. Ett annat förslag skulle kunna vara att inrätta nationella branschöver-skridande programråd.
Vid våra branschseminarier har flera frågor om utbildningars specifika förutsättningar diskuterats. Ett gemensamt upplägg menar man kan inte alltid passa alla yrken, då yrken kräver olika lång utbildning och har behov av olika kombinationer av teori och prak-tik. Om det ska vara möjligt att bygga upp väl fungerande lärlings-utbildningar inom ramen för gymnasieskolan måste det finnas en respekt för de olikheter som existerar inom olika yrkesområden. Det finns inte en mall som passar överallt. Utbildningsväsendet bör i nära samarbete med branscherna utforma alternativt lärlingsupp-lägg, t.ex. se över utbildningens totala längd (i vissa fall utöka utbildningstiden), så att man kan anpassa sig efter branschens behov och förutsättningar.
Det krävs ett fortsatt långsiktigt implementeringsarbete i form av utveckling och stödinsatser för att kvaliteten ska kunna etableras och upprätthållas, där både skola, elever och företag ser möjlig-heterna i gymnasial lärlingsutbildning. I det fortsatta utvecklings-arbetet är det viktigt att både involvera representanter för de cen-trala branschorganisationerna/yrkesnämnderna likväl som från regionala och lokala arbetsplatser. För en mer fullständig redovisning av bran-schers och yrkesnämnders synpunkter vid våra seminarier se bilaga 4.