En av Kommitténs främsta uppgifter är att öka kunskapen om näringslivets medverkan, behov och synpunkter på lärlingsförsöket. Vi aviserade därför i vårt förra betänkande att kommittén under 2011 skulle göra studier som närmare belyste företagens inställning till att själva medverka i lärlingsutbildning.
SCB har på uppdrag av Lärlingskommittén genomfört en bred enkätundersökning riktad till de företag och organisationer som bedöms kunna ta emot minst en gymnasial lärling. Här redovisas en kortare beskrivning av metod samt de huvudsakliga slutsatserna av studierna. För närmare beskrivning och resultat hänvisas till avsnitt 7.5. Hela rapporten redovisas som bilaga 2.
Nationella Lärlingskommittén har låtit SCB genom sitt före-tagsregister ta fram företag i olika branscher och storleksklasser för en sådan enkät, där 6 000 arbetsplatser har ingått. I studien under-söker vi företags och organisationers inställning till att ta emot gymnasiala lärlingar och vilka förutsättningar och faktorer som är av störst betydelse för detta. I undersökningen refereras generellt till ”företags” erfarenheter av och inställning till gymnasial lärlings-utbildning. Emellertid sker den arbetsförlagda utbildningen inte enbart på företag utan också hos offentliga arbetsgivare och organi-sationer. När vi använder ordet företag syftar vi således på samtliga dessa arbetsgivare. Ibland använder vi ”företag och organisationer” eller ”arbetsplats” med samma betydelse.
Datainsamlingen genomfördes i form av en webenkät med möj-lighet att även svara via post. Enkäten utarbetades i nära dialog med Nationella Lärlingskommitténs ledamöter och sekretariat. Enkäten återfinns i bilaga 2 (appendix 1). Enkäten skickades till 6 000 före-tag utvalda ur SCB:s föreföre-tagsregister och ställdes till ”personal- och rekryteringsansvarig”. Någon svarsplikt gäller givetvis inte för denna typ av undersökning. Svarsfrekvensen i undersökningen uppgår till cirka 55 procent (3 122 företag) vilket innebär att bortfallet uppgår till 45 procent. Detta är enligt SCB:s företagsenhet en ganska normal svarsfrekvens för denna målgrupp, när svarsplikt ej föreligger.
Den definition av företag som vi stannat för att undersöka (målpopulation) är ”Företag som, utifrån verksamhet, storlek och annan karaktäristika, skulle kunna komma ifråga för att ta emot minst en lärling”. Efter diskussioner med SCB beslöts att urvals-enheten skulle vara arbetsställe och att endast aktivt verksamma
enheter med en omsättning på minst 500 000 kronor skulle ingå i undersökningen. Undersökningen gjordes utifrån branschområdes-indelning enligt SNI 2007, med 19 olika branschområden samt tre storleksklasser avseende antalet anställda, 0 till 19, 20 till 199 samt över 200.
Fördelningen av de 6 000 arbetsställena var lika över alla bran-scher, det vill säga cirka 105 arbetsställen. Detta innebär att inom vissa branschområden kommer samtliga arbetsenheter att under-sökas, då antalet enheter är mindre än det antal vi vill undersöka. För övriga väljs önskat antal enheter medelst obundet slumpmäs-sigt urval utan återläggning.
Materialet kan redovisas per branschområden eller efter företa-gens storlek. I likhet med SCB bedömer vi inte att bortfalls- och mätproblematiken har varit omfattande eller skapat problem i vår undersökning.
Flertalet har inte fått information om försöket
Av de svarande 3 122 företagen anger 57 procent, att de inte har fått någon information, skriftlig eller muntlig om gymnasial lär-lingsutbildning. Det är endast 13 procent av företagen/organisa-tionerna uppger att de har fått information om försöksverksam-heten. Av dem som fått information har flertalet, motsvarande 69 procent fått denna via skola eller kommun. Ungefär lika många, 18 respektive 17 procent, har fått information via sin branschorga-nisation eller någon myndighet. Små företag/orgabranschorga-nisationer (färre än 20 anställda) har i lägre grad än stora och medelstora företag fått information om försöksverksamheten.
Var tredje företag har möjlighet att ta emot lärlingar
På den viktiga frågan om företaget/organisationen utifrån sina nuvarande förutsättningar skulle ha möjlighet att ta emot gymnasi-ala lärlingar svarar hela 32 procent att de har ganska eller mycket stora möjligheter att ta emot lärlingar. Intressant att notera är att små företag, som i dag tar emot majoriteten av lärlingarna, i studien har i signifikant lägre grad än stora och medelstora företag möjlig-het att ta emot lärlingar. Det är likaledes intressant att se att de företag/organisationer som har fått information om försöket i
sig-nifikant högre grad än övriga anser sig ha möjlighet att ta emot lär-lingar.
Ytterligare 36 procent anger att man har små möjligheter, medan 32 procent anser sig inte ha några möjligheter och 9 procent inte kan ta ställning. De 32 procent som bedömer att de har mycket eller ganska stora möjligheter att ta emot lärlingar motsvarar dock om man ser till målpopulationen cirka 80 000 arbetsplatser. Detta öppnar en betydande potential för framtida gymnasial lärlings-utbildning.
Men de svarande företagen är också noga med att lyfta fram de förutsättningar som man tycker är viktiga för att ta kunna emot lärlingar, såsom tillgång på handledare och stöd från skolan. Anmärkningsvärt är också att så stor andel av arbetsplatserna är aktiva i samverkan med skola eller högskola och redan tar emot stude-rande/elever. Intressant är även att många är positiva till att anställa lärlingar, speciellt under de två sista åren.
Organisationens egna förutsättningar viktigast
På frågan om hur viktiga olika förutsättningar är för att arbetsplat-sen ska kunna delta i gymnasial lärlingsutbildningen uppger företa-gen oavsett organisationsstorlek inte helt oväntat att det måste finns tid, resurser samt lämpliga arbetsuppgifter och en lämplig handledare att tillgå på företaget. Precis som tidigare studier visat är det långsiktiga rekryteringsbehovet och samhällsengagemang vik-tiga faktorer för att delta i verksamheten. Företag och organisa-tioner med färre än 20 anställda anser i högre grad än större företag att ersättningen för att ta emot gymnasielärlingar är en viktig fak-tor/förutsättningar för att delta. Stora och medelstora företag/orga-nisationer värderar i stället det långsiktiga rekryteringsbehovet högre än vad små företag/organisationer gör. Intressant är att många menar att man genom att lära ut till andra även själv utvecklas i yrket.
Vilka företag kan ta emot lärlingar?
Hela 74 procent av de företag som svarat på enkäten har tidigare erfarenhet av att ta emot elever och praktikanter. Det kan vara praktikanter via försöksverksamheten med LIA, (lärande i arbete), APU (arbetsplatsförlagt utbildning), KY-utbildning eller från arbets-förmedlingen. Detta konstaterande är intressant och indikerar att det finns en stor potential för att involvera fler företag i arbets-platsförlagt lärande, inklusive lärlingsutbildning.